Uppsala Universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2020
“Ett gift i samhället”
En studie om hur gängkriminalitet gestaltas av Sveriges Television
Författare: Hanna Cedermark och Caroline Lundin Handledare: Kristin Karlsson
Abstract
This bachelor thesis examines how Swedish Television frames news about gang violence and explains which actors that appear in news articles on this field. News about this societal problem have started to appear more frequently in media publications during the last years which motivates the implementation of the study.
The analysis reveals that news about gang violence to a large extent is being framed as a question for politics. This is demonstrated in articles where the problem is framed as a conflict between political parties which proposes different solutions. Gang violence is also framed as something that the government should take responsibility for and therefore not a societal problem that individuals can solve themselves. Most of the articles are framed in a thematic, more general than specifik, perspective and episodic frames do not get that much coverage. There are mostly politicians that occur in articles about gang violence and thus the actors who have the opportunity to set the media agenda.
News articles published on the online edition of Swedish Television in September 2020 have been used as study material. This was a period during the year of 2020 where most news articles about gang violence were published. The method applied was a combined quantitative and qualitative content analysis. The theoretical framework consists of McCombs & Shaws agenda setting theory and also three framing theories formed by Entman, Iyengar and Semetko & Valkenburg. The frames used in the study are the conflict frame, human-interest frame, economic consequences frame, responsibility frame, morality frame, thematic frame and episodic frame.
Key words: politics, gang violence, framing, agenda setting, Swedish Television
1
Innehållsförteckning
Abstract
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Disposition 5
1.2 Bakgrund 5
1.3 Syfte och forskningsfrågor 8
1.4 Tidigare forskning 8
2. Teoretiska utgångspunkter 12
2.1 Dagordningsteorin 12
2.2 Gestaltningsteorin 13
2.3 Tematiska och episodiska gestaltningsramar 15
3.Urval & Metod 17
3.1 Urval 17
3.2 Metod 18
3.3 Metoddiskussion 19
3.3.1 Kvantitativ innehållsanalys 19
3.3.2 Kvalitativ innehållsanalys 20
3.3.3 Metodologiska reflektioner 20
3.4 Forskningsetiska reflektioner 21 4. Resultat & Analys 23 4.1 Forskningsfråga 1 23 4.1.1 Konfliktgestaltningsramen 24 4.1.2 Ansvarsgestaltningsramen 25 4.1.3 Emotionell anspelningsgestaltningsramen 26 4.1.4 Ekonomisk konsekvensgestaltningsramen 28 4.1.5 Moralgestaltningsramen 29 4.2 Forskningsfråga 2 30 4.3 Forskningsfråga 3 32 5. Avslutande diskussion 36 5.1 Diskussion 36 5.1.1 Ett konfliktskapande fenomen 36
5.1.2 Ett ansvar på samhällsnivå 39
5.1.3 En politisk fråga 40
5.1.4 Slutsats 42
5.1.5 Diskussion om genomförande 43 2
5.2 Sammanfattning 45
5.3 Vidare forskning 46
Källhänvisning 47
Elektroniska källor 47
Litteratur 48
Bilagor 50
Figur 1 50
Figur 2 50
Figur 3 51
Figur 4 52
Figur 5 53
Figur 6: Kodningsschema 53
Material 54
Figur 7: Material 55
Figur 8: Material med tillhörande rubrik 56
3
1.Inledning
Det har beskrivits som ett gift i samhället, som ett hot mot demokratin och som ett av vår tids största samhällsproblem. Under de senaste åren har en stor del av svensk medias nyhetsrapportering berört ämnet gängkriminalitet. Medias nyhetsrapportering fokuserar till stor del på sådant i samhället som kan betecknas som problem, katastrofer och kriser och olika medier kan välja vilka av dessa problem som är värda att rapportera om eller ignorera.
Att gängkriminalitet är ett samhällsproblem som varit värt att rapportera om står tydligt.
Att vi lever i ett medialiserat samhälle är idag ingen nyhet. Media tar en stor plats i medborgares liv och har därför förmågan att forma bilden av hur samhället egentligen ser ut (Bengtsson, 2017). Den uppgift media besitter för att förmedla information är av stor vikt för att en demokrati ska fungera, en uppgift som i synnerhet nyhetsjournalistiken fyller.
Nyhetsjournalistiken har således en viktig funktion då den erbjuder medborgarna i samhället att ta ställning i olika frågor, och för att medborgarna ska kunna ta ställning behövs medias information (Nord & Strömbäck, 2012). Journalister har därmed en viktig uppgift när det kommer till att gestalta en nyhet, eftersom människorna i samhället kommer ta del av den och således skapa sig en bild av samhället utifrån den.
För att en nyhet ska få genomslag är det somliga faktorer som krävs. Författaren Walter Lippman hävdar att för att en nyhet ska få genomslag bör den väcka känslor och erbjuda mottagaren möjlighet till identifikation (Peterson & Pettersson, 2012). Medieforskarna Strömbäck & Nord menar att en nyhet har möjlighet att få ett större genomslag om den framställer ett problem som ett hot för samhället (Strömbäck & Nord, 2005). Då medier har ett stort inflytande på opinionen kan gestaltningen av ett samhällsproblem påverka hur allmänheten och även politiker ställer sig till det (2012). I och med detta är det av stor vikt att studera mediers funktion och därmed gestaltning av samhällsproblem. Ett samhällsproblem som har fått mer utrymme i media de senaste åren är, som nämnt, gängkriminalitet.Men hur gestaltas egentligen gängkriminalitet i svensk media idag?
4
1.1 Disposition
Dispositionen som uppsatsen följer är i enlighet med forskningens hantverk (Lindstedt, 2019). Detta avsnitt är avsett för att beskriva respektive kapitel för att få en tydlig överblick över vad denna uppsats behandlar. Uppsatsen är indelad i fem kapitel med egna underrubriker.
Första kapitlet, Inledning: Här presenteras en bakgrund som beskriver det samhällsproblem som uppsatsen utgår ifrån, vilket är gängkriminalitet. Vidare beskrivs även mediers roll i samhället samt politikens förhållande till begreppet. Här presenteras även uppsatsens syfte och forskningsfrågor samt tidigare forskning kopplat till uppsatsen.
Andra kapitlet, Teoretiska utgångspunkter: Här presenteras och redogörs för de teorier som ligger till grund för uppsatsen vilket är Max Mccombs och Donald Shaws agenda setting theory samt tre gestaltningsteorier utformade av Robert Entman, HA Semetko & PM Valkenburg samt Shanto Iyengar.
Tredje kapitlet, Urval och metod:Här presenteras uppsatsens urval, metodval samt en etisk reflektion. De metoder som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Här förklaras varför metoderna och materialet är valda, vilka avgränsningar som gjorts samt hur teorierna har operationaliseras.
Fjärde kapitlet, Resultat och analys: Här presenteras resultatet av respektive forskningsfråga med en tillhörande analys.
Femte kapitlet, Avslutande diskussion: I detta kapitel kommer resultaten och analysen att diskuteras och reflekteras över. Uppsatsen avslutas i detta kapitel med en slutsats, en sammanfattning samt förslag till vidare forskning som kan tänkas göras på området.
5
1.2 Bakgrund
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, beskriver organiserad brottslighet som kriminella grupper som begår brott för att göra ekonomiskt vinst (Brottsförebyggande Rådet, 2016). Ofta benämns organiserad brottslighet med ordet gängkriminalitet, vilket är den benämning som denna uppsats ämnar använda. Gängkriminalitet omfattar flera underkategorier som beskriver hur de kriminella grupperna har uppstått och i vilket syfte. De främsta kriminella grupper som finns i Sverige idag är släktbaserade, förorts- och stadsbaserade grupper samt kriminella motorcykelklubbar (2016).
Då gängkriminalitet ses på som ett samhällsproblem har det även blivit en fråga för politiken (Regeringskansliet, 2020). Politikerna i Sveriges Riksdag har med olika medel försökt att motverka gängkriminalitet, bland annat genom 34-punktsprogrammet vilket är 34 åtgärdspunkter mot gängkriminalitet som presenterades i september 2019 (2020). Alla åtgärder har i dagsläget ännu inte trätt i kraft, men förväntas ha gjort det till slutet av 2021. I september 2020 var det således ett år sedan som åtgärdsprogrammet presenterades och det publicerades därför en stor mängd artiklar och inslag om vilka förändringar som skett under det gångna året. Olika partier i Sverige har uttalat sig i frågan om hur gängkriminalitet bör hanteras. Moderaterna har betonat ökningen av gängrelaterade brott i Sverige och menar att det i dagsläget finns 60 särskilt utsatta områden i Sverige (Moderaterna, 2020). Då Moderaterna menar att detta är ett tilltagande samhällsproblem, presenterade de i september 2020 en politisk mobilisering av våldet. De åtgärder som presenterades var bland annat dubbla straff för kriminella som begått gängrelaterade brottsliga handlingar, ökade resurser till polisväsendet och ett system med vistelseförbud där kriminella förbjuds återvända till sina gamla områden (Moderaternas Budgetmotion för 2020, 2020). Den socialdemokratiskt ledda regeringen bjöd in till diskussion om gängkriminalitet, men åtgärderna som presenterades av Moderaterna fick avslag (2020). Socialdemokraterna menar att för att motverka utvecklingen av gängkriminalitet är det orsaken till brotten som ska bekämpas. De åtgärder som Socialdemokraterna presenterar är högre straff samt behandling för de som döms (Socialdemokraterna, 2020).
Att rapportera om det politiker diskuterar är en del av medias uppgift. Tidigare medieforskning har visat att politiker vill påverka medier till att rapportera om de frågor som
6
deras politiska parti står för och även hur dessa olika frågor gestaltas (Strömbäck, 2009).
Medieprofessorn Jesper Strömbäck menar att journalistiken och politiken lever i symbios och att journalistik alltid har politisk betydelse. Medier kan således inte ställa sig vid sidan av politiken. Det är via massmedier som medborgare får tillgång till politisk information och det är även där politiker har möjlighet att kommunicera med medborgarna (ibid). Strömbäck redovisar detta i en tabell för att visa att modern politik är massmediernas politik, således politik som utspelas i och via massmedierna.
Figur 1: Tabellen presenterar källor till information om politik och samhälle (Strömbäck 2015).
Då politisk journalistik är en viktig del av innehållet i media är det viktigt att skildra samhällsfrågorna med hög objektivitet och relevans (Wadbring & Weibull, 2014).
Journalister har enligt svensk grundlag stor frihet, men där tillkommer även ett ansvar i vad som publiceras och hur det gestaltas. Sveriges Television, vars material ligger till grund för denna uppsats, är en del av Public Service. Det innebär att SVT verkar i allmänhetens tjänst som bygger på innehåll som är oberoende av samhället (Myndigheten för press, radio och TV, 2020). Nyheter och samhällsfakta står för 30 % av massmedieföretagets utbud vilket gör det till det ledande i Sverige inom TV-nyheter (2020).
Nyhetsrapporteringen om gängkriminalitet har under de senaste åren ökat markant (Retriever, 2020). År 2020 från januari-oktober publicerades totalt 4830 artiklar som innehöll ordet gängkriminalitet. Det är en ökning jämfört med samma tidsperiod 2019 då det publicerades totalt 4016 artiklar om gängkriminalitet. En ännu mer markant ökning syns om antal artiklar med ordet gängkriminalitet jämförs med samma period från år 2010. Då var det endast 224
7
artiklar som publicerades i svenska medier (2020). Ökningen av antalet publicerade artiklar motiverar till att genomföra en uppsats av dess gestaltning av gängkriminalitet och för att få inblick i detta består denna uppsats av två innehållsanalyser, en kvantitativ och en kvalitativ.
Det har i relativt låg utsträckning forskats på hur Sveriges Television gestaltar nyheter om gängkriminalitet vilket motiverar genomförandet. Den synliga markanta ökning av publiceringar som presenterats (s 7) styrker även uppsatsens relevans.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Television gestaltar nyheter om gängkriminalitet i september 2020 och att ta reda på vilka aktörer som förekommer i nyhetsartiklarna. För att uppnå syftet kommer följande forskningsfrågor att besvaras:
(1) I vilken omfattning använder SVT konfliktgestaltningsramen, emotionell anspelningsgestaltningsramen, ekonomisk konsekvensgestaltningsramen, moralgestaltningsramen och ansvarsgestaltningsramen när de rapporterar om gängkriminalitet?
(2) Kan tematiska och episodiska gestaltningsramar identifieras i SVT:s rapportering?
(3) Vilka aktörer förekommer i artiklarna och vilka av dessa förekommer mest?
1.4 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning med syfte att beskriva uppsatsens övergripande forskningsfält. Avsnittet presenterar en avhandling samt två tidskriftsartiklar. Vi har även valt att kortfattat presentera tre kandidatuppsatser som berör ämnet. Vi har medvetenhet om att dessa inte kan betraktas som forskning men då det varit svårt att finna forskning som berör vårt specifika område fyller de ändå en funktion för att beskriva forskningsfältet.
Avhandlingarna och tidskriftsartiklarna har mer studerat gestaltning av kriminalitet i stort, medan kandidatuppsatserna mer specifikt har studerat gestaltning av gängkriminalitet.
Avhandlingen “En studie av medier och brott” publicerades 2001 och är skriven av Ester Pollack, professor inom journalistik. Avhandlingen undersöker representationen av brott i svenska medier och samspelet mellan journalistik och kriminalpolitik (Pollack, 2001).
8
Undersökningen har framförallt fokuserat på hur unga brottslingar gestaltats och på hur samspelet mellan media och kriminalpolitik förändrats över tid. Det resultat som presenteras är att det skett en fundamental förändring i samhället som innebär att medierna erövrat en mer central roll i samhället om man jämför med andra samhällsinstitutioner. Den kriminalpolitiska medieoffentligheten har fått större betydelse för kriminalpolitikens utformning och journalistiken har blivit en integrerad del i såväl människors vardagsliv samt inom större organisationer. Pollack beskriver hur brottsligheten identifierades som ett hotande samhällsproblem på 1970-talet och att det tio år senare beskrivs som ett av tidernas största samhällsproblem i den offentliga debatten (ibid). I resultatet presenteras även att det finns ett tydligt samband mellan kriminalitet, politik och media. Politiker har således stor inverkan på medierna när det kommer till frågor om kriminalitet. För att förstå nyhetsgestaltningen av gängkriminalitet är det av vikt att förstå att det delvis är ett politiskt problem som gestaltas. Slutligen påvisar Pollack att journalistens roll förändras i takt med att samhället utvecklas. Detta ger journalisten en makt att driva debatten om samhällsproblem.
Pollacks avhandling bidrar till förståelse för journalisternas roll i samhället och hur de med olika gestaltningsramar har möjlighet att gestalta gängkriminalitet. Men den bidrar även till förståelsen av samspelet mellan kriminalitet, politik och media.
I den amerikanska tidskriften Journalism and Mass Communication Quarterly finns artikeln
“Framing Terror: The Strategies Newspapers Use to Frame an Act as Terror or Crime” som är skriven av Aysel Morin (Morin, 2016). Studien utgår från två skjutningar som ägt rum i USA. Skjutningarna är i princip identiska när det kommer till händelseförloppet, men trots detta skiljer sig medias rapportering åt när det kommer till gestaltning av händelserna (2016).
Artiklarna fick olika mycket utrymme och beskrivningarna av både gärningspersonerna och definitionen av själva gärningen skiljde sig åt. Den ena skjutningen gestaltades som ett terrordåd, medan den andra gestaltades som ett brott (ibid). Vad denna skillnad i rapporteringen beror på anses delvis ligga i gärningspersonens ursprung. Studien påvisade även resultatet om att i medias rapportering om kriminalitet förekommer det i hög utsträckning ett fokus på gärningspersonen, incidenten eller offret. Denna studie bidrar till ökad förståelse för medias rapportering och dess makt att gestalta händelser på olika sätt.
I studien “News Framing in a time of Terror”, skriven av Hanna J ørndrup och publicerad i Nordicom Review, undersöks medias gestaltning av en skjutning i Danmark (J ørndrup,
9
2016). Studien utgår från ett nyhetssändningsprogram i dansk television. Jørndrup har utgått från Robert Entmans fyra funktioner av gestaltning vilka är att definiera problemet, ge förslag på problemets orsak, uttrycka värderingar och föreslå lösningar på problemet (Entman, 1993).
Detta har gjorts för att beskriva hur medias gestaltning definierar händelsen. Händelsen beskrevs först som en skjutning för att sedan beskrivas som ett terrordåd vilket bidrog till skiftningar i gestaltningen av händelsen. Studien påvisar att en stor del av nyhetsrapporteringen fokuserade på vad som hade hänt samt vad som skulle hända härnäst och paralleller till andra terrorattentat drogs genomgående. Till en början identifierades att det främst var journalister och poliser som fick utrymme i rapporteringen av händelsen.
Sedan identifierades även danska politiker som aktörer med stor plats i diskussionen och rapporteringen. När Danmarks statsminister i ett tal definierade händelsen som en terrordåd ledde det till att journalister, även dem, började gestalta händelsen som detta (ibid). Det påvisar att journalister beskriver händelser i linje med det politiker uttalar sig om och i detta fall bidrog det till att nyhetsrapporteringen i hög utsträckning mer fokuserade på gärningsmannen samt det som föranledde attentatet. Studien har även identifierat att det i hög utsträckning presenteras lösningar på problemet när det kommer till rapportering av skjutningar och brott. De olika lösningar som presenterades av olika politiska partier gav dock inte upphov till någon konflikt vilket annars är vanligt förekommande när det kommer till rapportering av politiska frågor (ibid). Vidare presenteras även ett resultat som påvisar att media har haft ett stort fokus på gärningsmannens ursprung och att det genomgående under rapporteringen av denna skjutning gestaltades utifrån gärningsmannens muslimska tro (ibid).
Även denna studie bidrar till en ökad förståelse för politikers makt och hur deras uttalanden påverkar journalistikens gestaltning av händelser i nyhetsrapportering. Detta blir relevant för denna uppsats som syftar till att ta reda på vilka aktörer som förekommer i nyhetsrapporteringen och hur detta i sin tur påverkar nyhetens gestaltning.
Kandidatuppsatsen “Konsten att gestalta kriminalitet - En svensk diskursanalys av svensk medias gestaltning av organiserad brottslighet i Malmö” är skriven av Daniella Jagarinac 2020. Uppsatsen undersöker hur organiserad brottslighet i Malmö gestaltas i svensk press och utgår från Aftonbladet och Svenska Dagbladet (Jagarinac, 2020). Resultatet visar att den organiserade brottsligheten gestaltas som alarmerande och mycket allvarlig. Uppsatsen har även kommit fram till att nyhetsartiklarna i hög utsträckning gestaltar offer och förövare som varandras motsatser, på så vis att offren gestaltas med attribut som kännetecknar “vanliga
10
människor” medan förövare gestaltas med likgiltiga attribut så att de nästintill uppfattas som
“icke-humana”. De aktörer som identifierats i artiklarna är anställda inom polisen samt politiker. Då denna studie bland annat redogör för vilka aktörer som förekommer i nyhetsrapporteringen blir den relevant för att se om dessa aktörer förekommer i högre, lägre eller samma utsträckning i denna studie. Jagarinacs uppsats bygger enbart på nyhetsartiklar som berör organiserad brottslighet i Malmö, medan denna uppsats bygger på nyhetsrapportering från hela landet.
En annan kandidatuppsats som studerat gestaltningen av gängkriminalitet i Malmö är “Det är ju nästan krig - en undersökning av en lokal och rikstäckande tidnings rapportering av gängkriminalitet i Malmö under 2011” skriven av Kevin Quan 2012. Uppsatsens syfte är att undersöka hur två tidningar, en lokal och en nationell rapporterade om gängrelaterade mord i Malmö 2011 (Quan, 2011). Det resultat som presenteras är att nyhetsrapportering gestaltar gängkriminalitet på så vis att den ger en bild av Malmö som en otrygg stad. Detta görs troligtvis för att väcka läsarens uppmärksamhet vilket stämmer överens med det Strömbäck menar, således att problem får större uppmärksamhet inom nyhetsrapportering om man gestaltar det som ett hot för samhället (Strömbäck & Nord, 2005).
Kandidatuppsatsen “Polisens larm: 50 gäng härjar i Stockholm - en kvalitativ textanalys av konstruktionen av kriminella nätverk” är skriven av Linnea Eriksson och Sofia af Trolle 2019. Uppsatsen undersöker hur kriminella nätverk gestaltas i Aftonbladet (Eriksson & af Trolle, 2019). De resultat som presenteras visar att kriminella nätverk konstrueras som en homogen grupp som särskiljs från andra medborgare vilket skapar ett “vi och dem”.
Kriminella nätverk tillskrivs med attribut som “våldsamma” och att de har “egna kulturella värderingar”. De gestaltas även som strategiska i sina utföranden vilket ses som anledningen till det stora politiska engagemanget. Hur politiker och media gestaltar kriminella nätverk innebär en makt att beskriva dem på ett visst sätt vilket kan leda till reella konsekvenser.
Vissa politiska åtgärder har därför varit mer aktuella än andra, såsom strängare rättspolitik, vilket ofta konstrueras som en lösning på denna typ av kriminalitet. Eriksson & Af Trolles studie påvisar samspelet mellan politik och media vilket styrker dess relevans för denna studie.
11
2. Teoretiska utgångspunkter
Detta kapitel behandlar uppsatsens teoretiska ramverk som utgår från McCombs och Shaws dagordningsteori, Entmans gestaltningsteori, Semetko & Valkenburgs gestaltningsteori samt Iyengars gestaltningsteori. Dessa fyra teorier är viktiga för att förstå förutsättningarna för mediers makt och förutsättningarna för gestaltningar.
2.1 Dagordningsteorin
Maxwell E. McCombs och Donald L. Shaw har utvecklat The Agenda Setting Theory, som i svenskt tal brukar kallas för agendasättningsteorin eller dagordningsteorin. Den senare är den benämning som denna uppsats ämnar använda. Teorin handlar om hur medier påverkar vad medborgarna i samhället tänker på och har åsikter om (McCombs & Shaw, 1972). På så sätt har medier makt att styra över vilka samhällsfrågor som samhällsmedborgarna tycker är mest relevanta. Teorin handlar även om hur medier har dagordningsmakt inom specifika ämnen och hur de har möjlighet att påverka vilka aspekter inom det specifika ämnet som bör prioriteras (1972).
Dagordningsteorin kan beskrivas som prioriteringsöverföring från en dagordning till en annan (McCombs, 2006). Med det menas att det som presenteras av medierna till viss del har formats av utomstående faktorer innan det presenteras. Dagordningen kan delas upp i tre grupper vilka är mediernas dagordning, allmänhetens dagordning och andra dagordningar (2006). Mediernas dagordning förklaras som den centrala orsaksfaktor som sedan formar allmänhetens dagordning, således vilka frågor allmänheten anser är viktiga. Andra dagordningar förklaras som ursprungen till mediernas dagordning. Dessa utomstående faktorer kan vara lagstiftande organ, politiska partier, intressegrupper eller andra offentliga myndigheter som har makt över olika sakfrågor och som bevakas av media på rutin (ibid).
McCombs har presenterat ett antal studier som undersökt hur olika aktörer och instanser påverkat mediernas dagordning. Utifrån dessa studier kan det fastställas att det politiska spelet har en topplacering på mediernas dagordning.
Det yttersta målet för varje politisk kampanj är en seger på valdagen, men det omedelbara syftet med en kampanj har allt oftare blivit att inta mediernas dagordning (McCombs, 2006).
12
Denna uppsats syftar till att undersöka vilka aktörer som förekommer i artiklarna och vilka aktörer som förekommer mest. Uppsatsen kommer således utgå från den delen ur dagordningsteorin som handlar om andra dagordningar för att se vilka externa aktörer som kan tänkas ha möjlighet och makt att påverka SVT:s rapportering och dagordning. Med utgångspunkt i dessa andra dagordningar ges möjlighet att utforska frågan om vilka aktörer som uttalar sig i rapporteringen och som således har möjlighet att påverka vilka aspekter inom ämnet gängkriminalitet som diskuteras, hur de diskuteras, när de diskuteras och på vilket sätt de diskuteras. Dagordningsteorin är därför fruktbar för denna uppsats då den bidrar till att ge kunskap om mediernas dagordningsmakt när det kommer till frågan om gängkriminalitet. Andra dagordningar, till exempel politiska kampanjer, är viktiga att ha förståelse för eftersom de har möjlighet att påverka mediernas dagordning och är starkt sammanbundna till dagens kommunikation och massmedia (ibid).
2.2 Gestaltningsteorin
Robert Entman är den teoretiker vars förklaring av gestaltningsteorin har blivit den vanligaste och således kommer hans definitioner fungera som teoretiskt ramverk i denna uppsats.
Gestaltningsteorin handlar om hur medierna har inflytande över hur människor uppfattar verkligheten genom att gestalta en händelse eller nyhet på ett visst sätt. Gestaltningsteorin syftar således till att förklara hur medier paketerar och gestaltar en nyhet till allmänheten (Entman, 1993). Entman definierar begreppet frame och framing som:
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described (Entman, 1993).
Entman menar att gestaltningsramen har fyra huvudsakliga funktioner: den definierar ett problem eller en situation, identifierar dess orsaker, rekommenderar hur man ska hantera problemet och hur situationen ska ses rent moraliskt (1993). Dessa fyra funktioner kan uttryckas i en enskild mening, medan vissa artiklar omfattar endast en eller två av funktionerna (ibid). Entman menar att de två viktigaste gestaltningsfunktionerna är problemdefinitionen, vilken är den som bestämmer formen för resten av gestaltningen, samt lösningen på problemet (ibid). Gestaltningar fungerar på så vis att de gör vissa delar av en
13
händelse mer framträdande än andra. Det kan till exempel vara att särskilda element upprepas eller att samma aktör förekommer och uttalar sig. Händelsen ramas in i en särskild kontext och påverkar människans syn på verkligheten utifrån hur den är gestaltad (ibid).
Tidigare studier som gjorts på medieinnehåll har identifierat ett antal vanligt förekommande gestaltningsramar. Dessa har olika mening, men syftar alla till att fånga publikens intresse.
Denna uppsats ämnar använda dessa som teoretiska verktyg för att definiera och analysera i vilken omfattning de förekommer i nyhetsartiklarna. Gestaltningsramarna presenteras av Holli Semetko, statsvetare, och Patti M. Valkenburg, professor inom kommunikation. Dessa är conflict frame, human-interest frame, economic consequences frame, morality frame och responsibility frame (Semetko & Valkenburg, 2000).
Conflict framehandlar om hur en händelse eller nyhet gestaltas genom att påvisa någon form av konflikt mellan individer, grupper, politiska partier eller institutioner. Konflikten används som medel för att få nyheten att väcka uppmärksamhet. Konfliktgestaltningsramen är en av de vanligaste gestaltningsramarna som i hög utsträckning förekommer vid tidpunkten för politiska val (ibid). Tidigare forskning har påvisat att konfliktgestaltningsramen förekommit när nyheterna handlar om politiska åtgärder och insatser mot gängkriminalitet.
Human- interest framehandlar om hur en händelse eller nyhet gestaltas genom att anlägga ett mänskligt och känslomässigt perspektiv. Gestaltningsramen fokuserar på den emotionella anspelningen i gestaltningen och utövar inflytande genom att dramatisera och personifiera en händelse. Detta är en effektiv gestaltningsram när man vill spela på publikens känslor för att de lättare ska bli intresserade och kunna relatera till innehållet (ibid). Tidigare forskning har visat att denna gestaltningsram förekommit när nyheterna rapporterat om de medborgare som fallit offer för gängkriminalitet utan att ha varit inblandade själva.
Economic consequences frame handlar om vilka ekonomiska följder en händelse eller ett problem kan innebära för individer, grupper, institutioner eller länder. Gestaltningsramen kan belysa ekonomiska lösningar, men också ekonomiska problem (ibid). Detta är en vanligt förekommande gestaltningsram i nyhetsrapportering generellt, men tidigare forskning har visat att den påträffats i låg utsträckning när det kommit till rapportering om gängkriminalitet.
14
Morality framehandlar om hur en händelse gestaltas i en kontext av religiösa eller moraliska föreskrifter. Dessa hänvisningar sker främst implicit, till exempel genom att journalisten återger citat från en individ som vill föra fram ett specifikt budskap. Detta görs för att journalisten bör upprätthålla idealet om objektivitet. Nyheter med denna gestaltning fokuserar på det moraliska budskapet och kan till exempel innehålla riktlinjer över hur man borde tänka kring en viss fråga eller över hur man borde bete sig (ibid). Gestaltningsramen är inte vanligt förekommande i tidigare forskning om ämnet.
Responsibility frame handlar om hur ett problem presenteras samtidigt som en individ, politiker eller aktörsgrupp pekas ut som ansvarig för att problemet ska lösas (ibid). Tidigare forskning har identifierat denna gestaltningsram i flertalet publiceringar. Den har framförallt varit vanligt förekommande när nyheter behandlat lösningar för hur gängkriminalitet ska motverkas och där är det främst politiker som pekats ut som ansvariga för dessa lösningar.
En analys av gestaltningsramar lämpar sig väl för denna uppsats eftersom den syftar till att undersöka hur Sveriges Television gestaltar nyheter om gängkriminalitet. Teorin bidrar även till att öka förståelsen för huruvida journalister konstruerar sin rapportering och gestaltning.
2.3 Tematiska och episodiska gestaltningsramar
Shanto Iyengar är professor i statsvetenskap och en av de första som undersökte mediernas gestaltningsmakt. Iyengar presenterar gestaltning som ett koncept där effekten av gestaltningen påverkar publikens omdöme och val (Iyengar, 1996). Gestaltningen av en nyhet kan bidra till olika effekter, vilket påvisar massmedias ansvar gentemot sin publik. Iyengar presenterar två nyhetsgestaltningsramar vilka är den episodiska och den tematiska gestaltningsramen (ibid). Den tematiska gestaltningsramen innebär att man placerar en händelse eller ett samhällsproblem i ett större perspektiv. Den episodiska gestaltningsramen innebär att man gestaltar nyheten med en enstaka händelse eller specifik person för att illustrera ett problem. Båda gestaltningsramarna kan förekomma i nyhetsrapportering, men dock är ofta den ena mer dominerande än den andra (ibid).
Iyengar har bland annat undersökt hur amerikansk television gestaltar politiska frågor och en av hans undersökningar är publicerad i tidskriften Political Behaviour.Här påvisas att hur ett 15
samhällsproblem gestaltas i media är avgörande för hur människor sedan tänker på problemet (ibid). Det samhällsproblem som Iyengar undersökt är fattigdom. Undersökningen har gjorts utifrån tematiska respektive episodiska gestaltningsramar och resultatet som presenteras är att episodiska gestaltningar var vanligare än tematiska när nyheterna berörde fattigdom.
Undersökningen visade även hur de två olika gestaltningsramarna påverkade det sätt på vilket tittarna tillskrev antingen individer eller samhället ansvar för att fattigdom existerar. När TV-nyheterna använde sig av episodiska gestaltningar tenderade tittarna att lägga skulden för att problemet finns och att det bör åtgärdas på individnivå och inte samhällsnivå. När TV-nyheterna däremot använder sig av tematiska gestaltningar påverkades tittarna i riktning mot att lägga ansvar för att problemen finns och att de bör lösas på samhällsnivå. Resultatet av Iyengars undersökning visar att övertygelser om vem, vad eller vilka som hålls ansvariga för problem varierar avsevärt beroende på hur problemet är gestaltat i nyhetsmedier. Den episodiska gestaltningsramen ger en starkare känsla av individuellt ansvar medan den tematiska ger en starkare känsla av samhällsansvar. När till exempel fattigdom uttrycks som något kollektivt förstås det annorlunda än när det uttrycks i form av en specifik fattig person.
Sammanfattningsvis kan man säga att gestaltning av samhällsproblem i nyhetsmedier påverkar den allmänna opinionen och deras sätt att betrakta problemet (ibid).
Iyengars teori ligger till grund för uppsatsens andra forskningsfråga, således om tematiska och episodiska gestaltningsramar kan identifieras i SVT:s rapportering om gängkriminalitet.
Teorin är relevant då den kan ge svar på om gängkriminalitet främst gestaltas som ett allmänt samhällsproblem, således med en tematisk gestaltningsram, eller om gängkriminalitet gestaltas med särskilda händelser, således med en episodisk gestaltningsram. Iyengars forskning utgår främst från politiska samhällsproblem, vilket också styrker dess relevans.
Värt att förtydliga är att Iyengar undersökt mottagandet av nyheten hos publiken, vilket är något som inte kommer att undersökas i denna uppsats. Fokus i denna uppsats ligger endast på att undersöka gestaltningen vilket bland annats görs genom att identifiera tematiska och episodiska gestaltningsramar.
16
3. Urval och metod
I detta kapitel presenteras uppsatsens urval och metod. Metoden är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 28 nyhetsartiklar som alla berör ämnet gängkriminalitet. Vidare redogörs för operationalisering av teorierna, forskningstradition och metodologiska utgångspunkter samt metodologiska och forskningsetiska reflektioner. För att leva upp till kravet på intersubjektivitet kommer denna uppsats på ett tydligt och öppet sätt redovisa och motivera för varje steg som tas. Det är av stor vikt att alla skilda delar förstås och kan undersökas av andra än författarna.
3.1 Urval
Materialet som står till grund för uppsatsen är nyhetsartiklar från SVT:s nyhetswebb.
Materialet består således av 28 nyhetsartiklar som alla berör ämnet gängkriminalitet och som publicerades under september 2020. Avgränsningen av materialet förhåller sig till en viss tidslinje, detta för att få en koncentrerad kontext (Lindstedt, 2019). Uppsatsen utgår enbart från begreppet gängkriminalitet vilket innebär att synonyma ord och underkategorier såsom gängvåld, kriminella nätverk och organiserad brottslighet, inte analyserats. Dessa ord valdes bort för analys för att materialet med användning av dem hade blivit för stort.
17
Figur 2: Tabellen presenterar antalet publiceringar som innehåller ordet gängkriminalitet 1 januari 2020 – 31 oktober 2020 (Hämtat: Retriever, 2020-11-10).
Insamlingen av material görs med hjälp av Retriever, en databas som samlar på mediepubliceringar. Söker man på ordet gängkriminalitet på Retriever från tidsperioden 1 januari 2020 - 31 oktober 2020 ses i vilken utsträckning medier rapporterat om gängkriminalitet. Figur 2 (s 17) visar hur många artiklar med ordet gängkriminalitet som publicerats varje månad. Under september månad är det flest publiceringar vilket motiverar valet att analysera just den perioden i denna uppsats. I september 2020 var det 1506 publiceringar om gängkriminalitet varav 176 var inslag på TV eller radio. Av de 176 inslagen sändes 25 av SVT, där 16 blev inslag i SVT:s Morgonstudio och nio sändes i SVT1 Rapport.
Samtliga 25 nyhetsartiklar i SVT används som underlag för denna uppsats. Det fanns även tre artiklar som publicerats i augusti 2020 men som uppdaterats i september 2020. Även dessa togs med i vårt urval vilket innebär att uppsatsen analyserat totalt 28 nyhetsartiklar från SVT:s nyhetswebb. Detta urval ligger som underlag för samtliga forskningsfrågor. Material presenteras i figur 7 (s 55) där respektive nyhetsartikel slumpmässigt blivit tilldelat ett nummer för att underlätta kodningen.
3.2 Metod
För att besvara forskningsfråga 1: I vilken omfattning använder SVT konfliktgestaltningsramen, emotionell anspelningsgestaltningsramen, ekonomisk konsekvensgestaltningsramen, moralgestaltningsramen och ansvarsgestaltningsramen när de rapporterar om gängkriminalitet?, kommer urvalet att kodas i en gestaltningsanalys som utgår från Semetko & Valkenburgs fem gestaltningsramar, se teorikapitel (s 14). Materialet analyseras och kodas utifrån vilka gestaltningsramar som dominerar i respektive nyhetsartikel. Då varje gestaltningsram är så pass tydlig har de inte behövt vare sig förtydligas eller omdefinieras. Dock har respektive gestaltningsram översatts från engelska till svenska. Gestaltningsramarna kommer således att benämnas med dessa namn:
konfliktgestaltningsramen, emotionell anspelningsgestaltningsramen, ekonomisk konsekvensgestaltningsramen, moralgestaltningsramen och ansvarsgestaltningsramen.
18
För att besvara forskningsfråga 2: Kan tematiska och episodiska gestaltningsramar identifieras i SVT:s rapportering?, kommer en kvantitativ innehållsanalys att utföras med utgångspunkt i Shanto Iyengars teori om episodiska och tematiska gestaltningsramar som presenterades i teorikapitlet (s 16). Den tematiska gestaltningsramen rapporterar om nyheter ur ett större samhällsperspektiv medan den episodiska gestaltningsramen identifieras i nyheter där det rapporteras om mer specifika händelser. När artiklarna analyseras eftersöks den dominerande gestaltningsramen av de två.
För att besvara forskningsfråga 3: Vilka aktörer förekommer i nyhetsartiklarna och vilka aktörer förekommer mest?, görs en kvantitativ innehållsanalys med utgångspunkt i McCombs
& Shaws dagordningsteori, specifikt från grupperingenandra dagordningar, se teorikapitel (s 12). Detta utförs för att se vilka externa aktörer som kan tänkas ha makt och påverka dagordningen och rapporteringen. Uppsatsen kommer utifrån detta också undersöka vilka aktörer som förekommer mest och som därför kan uppskattas ha störst påverkan på dagordningen och rapporteringen. För att ta reda på vilka aktörer som får mest utrymme i nyhetsartiklarna på SVT:s nyhetswebb kommer artiklarna att kodas, se figur 6 (s 54). En analys utifrån dagordningsteorin ger förståelse för hur dessa aktörer har påverkan på debatten om gängkriminalitet och som därmed sätter agendan när de uttalar sig. Med “uttalar sig”
menas direkta intervjuer, citeringar från debatter eller där en specifik aktör är en tydlig källa till debatten.
3.3 Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuteras metodval för uppsatsen på ett reflekterande sätt. I slutet av avsnittet görs även en forskningsetisk reflektion.
3.3.1 Kvantitativ innehållsanalys
Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och forskningsfrågor lämpar sig en kvantitativ innehållsanalys väl för denna uppsats. Detta för att den bland annat är givande i studier om massmediernas nyhetsrapportering (Bryman, 2008). Analysmodellen lämpar sig även väl för sådant som kan kvantifieras, således mätas och räknas. I en kvantitativ innehållsanalys är det frågor om vem, vad, hur mycket och varför som besvaras vilket gör detta till en användbar metod när det kommer till att besvara forskningsfrågor om förekomsten av olika typer av
19
kategorier i ett material (ibid). I analysmodellen delas studiens material in i studieobjekt och analysenheter (Johansson & Karlsson, 2019). Studieobjektet innebär vad som ska undersökas vilket i detta fall är SVT:s nyhetsrapportering. Analysenheter är de delar som kvantifieras i studien och avser i detta fall nyhetsartiklarna. Då materialet för denna uppsats är relativt omfattande gör metoden det möjligt att dra generella slutsatser för att på ett mer fruktbart sätt analysera nyhetsartiklarna rörande gängkriminalitet. Detta lämpar sig väl för uppsatsens andra och tredje forskningsfråga där generella slutsatser kommer att dras för att forskningsfrågorna ska bli besvarade. Det kräver dock att forskningsfrågorna går att översätta till variabler som kan kvantifiera innehållets egenskaper. En kvantitativ ansats gör det möjligt att se se i vilken omfattning tematiska och episodiska gestaltningsramar kan identifieras samt att mäta i vilken utsträckning olika aktörer förekommer i nyhetsartiklarna. En kvantitativ innehållsanalys är även effektiv när det kommer till redovisning av resultat. Uppsatsens resultat kommer att redovisas i tabeller vilket är en lämplig redovisningsmetod inom medievetenskaplig forskning (Østbye, 2004).
3.3.2 Kvalitativ innehållsanalys
Den kvalitativa innehållsanalysen är likaledes en effektiv metod för denna uppsats då den kan bidra till en djupare inblick i materialet (Sohlberg & Sohlberg, 2019). Metoden är lämplig då den ger uppsatsen ett visst tolkningsutrymme vilket krävs för att kunna tolka nyhetsartiklarna.
Den kvalitativa forskningsmetoden kan beskrivas som induktiv snarare än deduktiv vilket menas att alla eventuella slutsatser dras från empiriska observationer i forskningen. Metoden skiljer sig från andra metoder genom att den har ett tolkande förhållningssätt där fokus ligger på ord och mening snarare än siffror och kvantitativ data (ibis). I denna uppsats behövs den kvalitativa metoden för att den ger möjlighet till djupdykning och tolkning av materialet.
Metoden är således effektiv för att uttolka vilka gestaltningsramar i den första forskningsfrågan som är mest dominerande. Här har vi Semetko & Valkenburgs gestaltningsramar som utgångspunkt vilka redogörs för i teorikapitlet (s 14).
3.3.3 Metodologiska reflektioner
Anledningen till att både en kvalitativ och kvantitativ metod användes var dels för att få ett generaliserbart resultat och även för att kunna tolka och förstå nyhetsartiklarna på ett djupare plan. När Østbye (2004) diskuterar den kvantitativa innehållsanalysen tar han upp viss kritik.
Risken med metoden är att de underliggande och dolda meningarna i texter inte kommer fram
20
när material kvantifieras. Denna risk har dock denna uppsats försökt minimera i och med att även välja en kvalitativ innehållsanalys som metod. En kombinerad innehållsanalys är således givande för denna uppsats då ett större antal aspekter av forskningsfrågorna kan bli belysta.
Kvalitativa och kvantitativa metoder ses i mångt och mycket som varandras motsatser och därmed kan det anses komplext att bedriva en kombinerad analysstudie. Det finns dock tillvägagångssätt som bidrar till att kombinationen är givande. En kombinerad innehållsanalys kan bidra med fyra aspekter. Dessa är bekräftelse, utveckling, komplettering samt motsägelser (Hjerm m.fl, 2014). Den bekräftande aspekten kan påvisa att resultaten mellan den kvalitativa och kvantitativa analysen är desamma medan utveckling påvisar hur det ena resultatet förändras med hjälp av det andra. Komplettering bygger på att resultaten blir olika men i kombination bidrar de till viktiga insikter medan motsägelser bygger på att resultaten skiljer sig åt helt (ibid). Den kvalitativa och kvantitativa metodkombinationen har tre övergripande modeller. Denna uppsats förhåller sig till en av modellerna, triangulering.
Triangulering innebär att studieobjektet ses från olika perspektiv för att få ökad kunskap om det (ibid). Modellen bygger också på att analysmetoderna står var för sig och att resultaten är självständiga.
I denna uppsats utgår den kvalitativa innehållsanalysen ifrån tre gestaltningsteorier medan den kvantitativa utgår från dagordningsteorin. Kritik mot gestaltningsanalysen anser att den inte är helt tydligt definierad över de vetenskapliga gränserna. Detta kan leda till att den används och tolkas olika beroende på vem det är som forskar. I denna uppsats används Robert Entmans definition av gestaltningsanalysen som metodologisk bas (s 13), detta för att det är en definition som tidigare forskare i hög utsträckning använt vilket gör den till en tillförlitlig definition och utgångspunkt. Entmans perspektiv på gestaltning lämpar sig väl för denna uppsats då den innehåller en tydlig begreppsdefinition vilket gör den effektiv att operationalisera. Gestaltningsanalysen kommer att tillämpas för att undersöka vilka gestaltningsramar som kan identifieras i de olika nyhetsartiklarna vilket är ett passande tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Som forskningsmetod är gestaltningsanalysen hermeneutisk, således att den har en tolkande ansats med utgångspunkten i att det inte finns en absolut sanning. Den hermeneutiska ansatsen är lämplig då tolkningen ger möjlighet till att hitta budskap som ligger gömda i innehållet (Gripsrud, 2011). Detta hjälper således till med att bestämma gestaltningsram för de olika nyhetsartiklarna.
21
3.4 Forskningsetiska reflektioner
Ser man till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer så är det av vikt för denna undersökning att förhålla sig till kategorierna noggrannhet och transparens (Sohlberg och Sohlberg, 2019).
Transparens understryker att forskningen ska vara så pass tydlig genomgående att en annan forskare kan bedriva samma studie och därför också kunna efterpröva studiens resultat. För att uppnå detta kommer vi noggrant tydliggöra hur vi gått tillväga med urval, metod och presentation av resultat, detta för att möjliggöra för externa forskare att bedriva samma studie. Tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter kommer även redovisas tydligt för att undvika brist på validitet och reliabilitet i studien. Replikation beskriver hur forskningen upprepas för att se om resultaten som forskare A kommit fram till blir desamma som när forskare B bedriver studien (ibid). I och med att denna analys är hermeneutisk är det av vikt att understryka att materialet är tolkat av oss som uppsatsförfattare och därmed är det möjligt att en annan forskare gör en tolkning olik vår. Detta innebär att vi behöver vara objektiva i vår tolkning för att bedriva en så transparens analys som möjligt.
Materialet som ligger till grund för uppsatsen är hämtat online, det vill säga med netnografi.
Svårigheter med att samla material online är bland annat att få deltagarnas samtycke vilket är en viktig aspekt när forskning bedrivs. Men eftersom vi studerar ett massmedieföretag kommer vi att utgå från att informationen publicerats avsiktligt och frivilligt på nätet. Detta för att forskare ska kunna ha möjlighet att ta del av det och använda sig av den information de behagar utan att fråga om samtycke (Bryman, 2018).
Det är värt att understryka att medias presentation av olika begrepp skiljer sig åt och det är således av vikt att förstå att ordet gängkriminalitet har flertalet definitioner. Vi som uppsatsförfattare kan således inte säkerställa hur Sveriges Television valt att definiera begreppet gängkriminalitet.
22
4. Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultat på respektive forskningsfråga följt av en analysdel. Analysen är genomförd med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.
4.1 Forskningsfråga 1
Forskningsfråga 1: I vilken omfattning använder Sveriges Television
konfliktgestaltningsramen, emotionell anspelningsgestaltningsramen, ekonomisk
konsekvensgestaltningsramen, moralgestaltningsramen och ansvarsgestaltningsramen när de rapporterar om gängkriminalitet?
Resultatet visar att i nio av av de 28 nyhetsartiklarna användes konfliktgestaltningsramen.
Denna gestaltningsram är således den mest förekommande i artiklarna. Därefter i åtta av de 28 artiklarna användes ansvarsgestaltningsramen, vilket gör den till den näst mest använda gestaltningsramen i rapporteringen. I sju av de 28 artiklarna användes emotionell anspelningsgestaltningsramen vilket utgör en fjärdedel av artiklarna. I en av de 28 artiklarna användes moralgestaltningsramen och slutligen, i en av de 28 artiklarna användes ekonomisk konsekvensgestaltningsramen. Dessa två gestaltningsramar har således förekommit minst av de fem gestaltningsramar som studerats utifrån artiklarna. Två av de 28 artiklarna har kodats som ospecificerade då ingen dominant gestaltning kunde identifieras.
‘
23
