Metodologiska reflektioner - "Ett gift i samhället": En studie om hur gängkriminalitet gestalta

Anledningen till att både en kvalitativ och kvantitativ metod användes var dels för att få ett generaliserbart resultat och även för att kunna tolka och förstå nyhetsartiklarna på ett djupare plan. När Østbye (2004) diskuterar den kvantitativa innehållsanalysen tar han upp viss kritik.

Risken med metoden är att de underliggande och dolda meningarna i texter inte kommer fram

när material kvantifieras. Denna risk har dock denna uppsats försökt minimera i och med att även välja en kvalitativ innehållsanalys som metod. En kombinerad innehållsanalys är således givande för denna uppsats då ett större antal aspekter av forskningsfrågorna kan bli belysta.

Kvalitativa och kvantitativa metoder ses i mångt och mycket som varandras motsatser och därmed kan det anses komplext att bedriva en kombinerad analysstudie. Det finns dock tillvägagångssätt som bidrar till att kombinationen är givande. En kombinerad innehållsanalys kan bidra med fyra aspekter. Dessa är bekräftelse, utveckling, komplettering samt motsägelser (Hjerm m.fl, 2014). Den bekräftande aspekten kan påvisa att resultaten mellan den kvalitativa och kvantitativa analysen är desamma medan utveckling påvisar hur det ena resultatet förändras med hjälp av det andra. Komplettering bygger på att resultaten blir olika men i kombination bidrar de till viktiga insikter medan motsägelser bygger på att resultaten skiljer sig åt helt (ibid). Den kvalitativa och kvantitativa metodkombinationen har tre övergripande modeller. Denna uppsats förhåller sig till en av modellerna, triangulering.

Triangulering innebär att studieobjektet ses från olika perspektiv för att få ökad kunskap om det (ibid). Modellen bygger också på att analysmetoderna står var för sig och att resultaten är självständiga.

I denna uppsats utgår den kvalitativa innehållsanalysen ifrån tre gestaltningsteorier medan den kvantitativa utgår från dagordningsteorin. Kritik mot gestaltningsanalysen anser att den inte är helt tydligt definierad över de vetenskapliga gränserna. Detta kan leda till att den används och tolkas olika beroende på vem det är som forskar. I denna uppsats används Robert Entmans definition av gestaltningsanalysen som metodologisk bas (s 13), detta för att det är en definition som tidigare forskare i hög utsträckning använt vilket gör den till en tillförlitlig definition och utgångspunkt. Entmans perspektiv på gestaltning lämpar sig väl för denna uppsats då den innehåller en tydlig begreppsdefinition vilket gör den effektiv att operationalisera. Gestaltningsanalysen kommer att tillämpas för att undersöka vilka gestaltningsramar som kan identifieras i de olika nyhetsartiklarna vilket är ett passande tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Som forskningsmetod är gestaltningsanalysen hermeneutisk, således att den har en tolkande ansats med utgångspunkten i att det inte finns en absolut sanning. Den hermeneutiska ansatsen är lämplig då tolkningen ger möjlighet till att hitta budskap som ligger gömda i innehållet (Gripsrud, 2011). Detta hjälper således till med att bestämma gestaltningsram för de olika nyhetsartiklarna.

3.4 Forskningsetiska reflektioner

Ser man till Vetenskapsrådets etiska riktlinjer så är det av vikt för denna undersökning att förhålla sig till kategorierna noggrannhet och transparens (Sohlberg och Sohlberg, 2019).

Transparens understryker att forskningen ska vara så pass tydlig genomgående att en annan forskare kan bedriva samma studie och därför också kunna efterpröva studiens resultat. För att uppnå detta kommer vi noggrant tydliggöra hur vi gått tillväga med urval, metod och presentation av resultat, detta för att möjliggöra för externa forskare att bedriva samma studie. Tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter kommer även redovisas tydligt för att undvika brist på validitet och reliabilitet i studien. Replikation beskriver hur forskningen upprepas för att se om resultaten som forskare A kommit fram till blir desamma som när forskare B bedriver studien (ibid). I och med att denna analys är hermeneutisk är det av vikt att understryka att materialet är tolkat av oss som uppsatsförfattare och därmed är det möjligt att en annan forskare gör en tolkning olik vår. Detta innebär att vi behöver vara objektiva i vår tolkning för att bedriva en så transparens analys som möjligt.

Materialet som ligger till grund för uppsatsen är hämtat online, det vill säga med netnografi.

Svårigheter med att samla material online är bland annat att få deltagarnas samtycke vilket är en viktig aspekt när forskning bedrivs. Men eftersom vi studerar ett massmedieföretag kommer vi att utgå från att informationen publicerats avsiktligt och frivilligt på nätet. Detta för att forskare ska kunna ha möjlighet att ta del av det och använda sig av den information de behagar utan att fråga om samtycke (Bryman, 2018).

Det är värt att understryka att medias presentation av olika begrepp skiljer sig åt och det är således av vikt att förstå att ordet gängkriminalitet har flertalet definitioner. Vi som uppsatsförfattare kan således inte säkerställa hur Sveriges Television valt att definiera begreppet gängkriminalitet.

4. Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultat på respektive forskningsfråga följt av en analysdel. Analysen är genomförd med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter.

4.1 Forskningsfråga 1

Forskningsfråga 1: I vilken omfattning använder Sveriges Television

konfliktgestaltningsramen, emotionell anspelningsgestaltningsramen, ekonomisk

konsekvensgestaltningsramen, moralgestaltningsramen och ansvarsgestaltningsramen när de rapporterar om gängkriminalitet?

Resultatet visar att i nio av av de 28 nyhetsartiklarna användes konfliktgestaltningsramen.

Denna gestaltningsram är således den mest förekommande i artiklarna. Därefter i åtta av de 28 artiklarna användes ansvarsgestaltningsramen, vilket gör den till den näst mest använda gestaltningsramen i rapporteringen. I sju av de 28 artiklarna användes emotionell anspelningsgestaltningsramen vilket utgör en fjärdedel av artiklarna. I en av de 28 artiklarna användes moralgestaltningsramen och slutligen, i en av de 28 artiklarna användes ekonomisk konsekvensgestaltningsramen. Dessa två gestaltningsramar har således förekommit minst av de fem gestaltningsramar som studerats utifrån artiklarna. Två av de 28 artiklarna har kodats som ospecificerade då ingen dominant gestaltning kunde identifieras.

‘

Figur 3: Tabellen ovan presenterar hur många artiklar som förekommer under respektive gestaltningsram.

(Källa: se kodningsschema: Figur 6 s 54).

4.1.1 Konfliktgestaltningsramen

I nio av de 28 nyhetsartiklarna förekom konfliktgestaltningsramen. Konflikter kopplade till gängkriminalitet får således stort utrymme bland de nyhetsartiklar som analyserats. En nyhet som gestaltas som en konflikt kan höja nyhetsvärdet då gestaltningen syftar till att väcka uppmärksamhet (2000) vilket kan förklara dess höga utsträckning i denna rapportering. Att konfliktgestaltningsramen är vanligt förekommande är ett inte helt oväntat resultat med tanke på att gängkriminalitet innefattar brottslighet vilket ofta kopplas ihop med konfliktbegreppet.

Det finns en förförståelse om att brottslighet är något som måste lösas vilket kan göras med olika medel. Detta går att koppla till de gestaltningsfunktioner som Entman menar är de viktigaste. Den första är problemdefinitionen som bestämmer formen för gestaltningen och den andra är problemets lösning (Entman, 1993). I de artiklar där konfliktgestaltningsramen blir mest framträdande är just de som handlar om problemdefinition och problemlösning.

Detta är främst artiklar som rör den politiska debatten, eller den politiska konflikten.

Gängkriminalitet har under år 2020 varit ett ämne för debatt inom svensk politik vilket blir synligt i sex av nio artiklar där konfliktgestaltningsramen är identifierad.

Politisk oenighet om hur gängkriminaliteten ska lösas: Moderaterna och Sverigedemokraterna efterlyser en hårdare utvisningspolitik, medan Vänsterpartiet vill se satsningar på utsatta områden (Figur 7, artikel 12).

I artikeln som innehåller ovanstående citat gestaltas gängkriminalitet tydligt som ett konfliktskapande fenomen de politiska partierna emellan. Journalisten betonar den politiska oenigheten i debatten, framförallt kring frågan om hur samhällsproblemet egentligen bör lösas. Orsakerna till problemet definieras genom otillräckliga resurser i samhället och med detta som avstamp föreslås även lösningar. Det är i gestaltningen av dessa lösningar som konfliktgestaltningsramen blir särskilt framträdande. Moderaterna presenterar en lösning i form av hårdare straff medan Vänsterpartiet presenterar en som talar mer för samhällets alla institutioner i stort, således att skolan, socialtjänsten och polisen måste se till att samarbeta med varandra för att komma till bukt med problemet.

I en annan artikel där konfliktgestaltningsramen tydliggörs presenteras två politiker från olika 24

block. Även dessa två politiker debatterar om olika åtgärder som behövs ta till för att motverka utvecklingen av gängkriminalitet i det svenska samhället. Moderaternas 10-punktsprogram har blivit ett ämne för diskussion och journalisten beskriver debatten som frisk.

Det debatterades friskt om gängkriminalitet och Moderaternas 10-punktsprogram för att komma åt gängkriminaliteten i Sverige i Aktuellt. - “Moderaterna har blivit helt övertända på den här debatten”, sa Morgan Johansson. “Nu är man nere och verkligen skrapar på botten av förslag, och då blir det såhär: Lite oseriösa inslag av sådant som inte är riktigt genomtänkt” (Figur 7, artikel 5).

Debatten grundar sig som nämnt i det ena partiets förslag på lösning och på hur det andra partiet bemöter förslaget. Oenigheter råder kring huruvida detta är en nyttig åtgärd eller inte och det är denna oenighet som hela artikeln gestaltas utifrån.

4.1.2 Ansvarsgestaltningsramen

I åtta av de 28 nyhetsartiklarna förekom ansvarsgestaltningsramen. Denna ram förekom således näst mest frekvent. Som tidigare nämnt finns det en förförståelse för att gängkriminalitet är ett samhällsproblem. Ett problem behöver en lösning och en lösning behöver en anstiftare. Därför är det inte ett helt oväntat resultat att artiklarna behandlar problemlösningar och således gestaltar nyheter om gängkriminalitet som att någon bör hållas ansvarig för att hitta dessa lösningar. Där ansvarsgestaltningsramen blir mest framträdande är i de nyhetsartiklar som behandlar regeringens arbete.

Åtgärder som att avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet, skärpta straff för den som rekryterar unga till kriminalitet, förslag ur det så kallade 34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten, var saker som diskuterades på dagens kommunstyrelsemöte i Göteborg (Figur 7, artikel 20).

Ovanstående citat är ett utdrag från en nyhetsartikel som gestaltar gängkriminalitet som något regeringen bör ta ansvar för. Citatet presenterar även regeringens olika lösningar på problemet. När en stor del av nyhetsartiklarna framställer regeringen som ansvariga för lösningen kan detta vara en gestaltning som samhällsmedborgarna blir medvetna om och diskuterar när det kommer till gängkriminalitet, eftersom det förekommer på mediernas dagordning. Medier kan således med användning av denna gestaltningsram påverka 25

medborgares åsikt om vem som bär det största ansvaret för att problemet ska lösas, vilket i detta fall gestaltas som politiker. Ansvaret för lösningen gestaltas således på en samhällsnivå, vilket är vanligt förekommande när det kommer till gestaltning av samhällsproblem (Iyengar, 1996). Det är dock inte en enda av dessa åtta artiklar som indikerar att medborgarna är ansvariga för någon form av lösning, utan artiklarna tydliggör utifrån dess gestaltning att det största ansvaret är lagt på regeringen.

4.1.3 Emotionell anspelningsgestaltningsramen

Den emotionella anspelningsgestaltningsramen identifierades i sju av de 28 nyhetsartiklarna.

I dessa sju artiklar dramatiseras och gestaltas nyheten ur ett mänskligt perspektiv med syftet att väcka känslor hos läsaren. De mänskliga perspektiv som tas upp i artiklarna är med olika röster från polisväsendet, samhällsmedborgare, kriminella och vårdpersonal som arbetar med före detta kriminella. Två av artiklarna med den emotionella anspelningsgestaltningsramen behandlar hur poliser blir lidande i sitt yrke på grund av de negativa konsekvenser som gängkriminalitet orsakat.

Bilderna visar hur polisen upprepade gånger ber männen att flytta på sig och backa från situationen - utan att få gehör. “Nu är detta nästan vardag. Det visar att det är oerhört tufft att jobba där ute och möta det här varje dag”, säger polischef Erik Nord (Figur 7, artikel 16).

Utdragen ovan är från en artikel som gestaltar nyheten helt ur polisens perspektiv.

Perspektivet som journalisten framställer påvisar polisens tunga vardag och hur gängkriminalitet har bidragit till polisers utsatthet i sina yrkesroller. Artikeln beskriver hur poliser blivit omringade av gängkriminella och därmed behövt ringa på förstärkning då läget varit kritiskt. Artikeln gestaltas utifrån polisers mående och det kan därför ses som att den syftar till att få läsaren att ömma för poliser som får stå ut med obehagliga situationer på daglig basis. Den emotionella anspelningsgestaltningsramen bidrar på så sätt till att gestalta poliser som en grupp som fallit offer för gängkriminalitet vilket väcker intresse i den form att läsaren kan sympatisera eller relatera.

Tre artiklar där den emotionella anspelningsgestaltningsramen är identifierad gestaltar gängkriminalitet genom att anspela på utsattheten hos ungdomar och barn, som på olika sätt påverkats negativt eller dragits in i gängkriminalitet. Det finns en förförståelse för att barn

väcker känslor och associationer när de förekommer i media (Seiter, 1990) vilket kan förklara varför nyhetsartiklar som handlar om barn faller under denna gestaltningsram

Unga i Kalmar dras in i gängkriminalitet. Över hela landet kämpar socialtjänsten med att försöka hantera kriminella barn och unga. “En ung kille som misshandlat någon eller snattat, blir intressant för gänget”, säger socialchefen Thereze Lundborg. Barn i nio-, tioårsåldern fångas upp av kriminella gäng och när socialtjänsten kommer in har barnen svårt att bryta med den kriminella miljön (Figur 7, artikel 21).

Ovanstående citat är hämtat från en nyhetsartikel som bygger på barn och ungdomars utsatthet. Artikeln behandlar hur barn och unga påverkas av gängkriminalitet på så vis att gängkriminella rekryterar medlemmar av yngre ålder för att utnyttja och uppmana dem till att genomföra olika uppdrag som gynnar gängen. Artikeln anlägger även ett perspektiv från socialtjänsten och deras kamp för att hantera barn som utför kriminella handlingar. På samma sätt som föregående artikel ger upphov till att sympatisera med polisen ger denna artikel upphov till att sympatisera med barn, unga och socialarbetare.

Två av de sju artiklarna där den emotionella anspelningsgestaltningsramen är identifierad anlägger det mänskliga perspektivet genom att föra fram före detta kriminellas röster.

Gängkriminella berättar: Har kompisar som blivit skjutna. Flera av dem har varit springpojkar i kriminella gäng. De har sett skjutningar och levt under dödshot. Nu försöker de lämna det kriminella livet bakom sig på ett behandlingshem i Västernorrland. “Jag såg en kompis skjutas till döds”, säger en ung man (Figur 7, artikel 28).

Utdraget är hämtat från en artikel där en man som tidigare varit del av ett kriminellt gäng återger sin historia. Artikeln beskriver hans kamp för att ta sig tillbaka till ett vanligt liv i samhället efter ett liv präglat av våld och död. I denna artikel personifierar journalisten problemet istället för att sätta det i en större kontext vilket är typiskt för den emotionella anspelningsgestaltningsramen (2000) och något som varit återkommande i samtliga artiklar där denna ram är identifierad. Likt föregående artikel anspelar även denna på mannens unga ålder, men även på tragiken i att han förlorat många av sina nära vänner.

Perspektiv från före detta kriminella återges även i en artikel med citat från vårdpersonal vars uppdrag varit att arbeta med före detta kriminella.

Det här är killarna vi läser om i tidningarna, men de är inga monster, säger Patrik af Jochnick Karlsson vid behandlingshemmet. Det finns en väg ut ur gängkriminalitet, men det handlar om att ge sig själv tid. Vi har upptäckt att många kommer hit för sin mammas skull eller för att lugna sin familj, men det är oerhört viktigt att de förstår att det är de själva som är viktigast (Figur 7, artikel 28).

Denna artikel återger hur en behandlingsassistent arbetar för att få unga män att ta sig ur kriminalitet. Behandlingsassistenten citeras återkommande i artikeln och förklarar att man inte bör se på männen som monster utan snarare som människor som är i behov av samhällets hjälp vilket ger nyheten en känslosam tyngd. Även denna artikel personifierar händelsen vilket är effektivt när man som journalist vill spela på publikens känslor, då nyheten på så vis blir lättare att relatera till (2000). Slutligen är den emotionella anspelningsgestaltningsramen även identifierad i artiklar som återger perspektiv från samhällsmedborgare.

Att bo i en förort just nu det är som att du bor i en brottsplats, säger Omar Josef Beniam till SVT Nyheter (Figur 7, artikel 27).

Citatet är hämtat från en nyhetsartikel som behandlar hur ungdomar i Göteborg kämpar för att stoppa skjutningar och få andra ungdomar att lämna de kriminella gängen. Detta beskrivs som en kamp där gensvaret från politiker inte är stort. Journalisten återger ungdomarnas uppgivenhet och frustration över situationen vilket påvisar artikelns emotionella anspelning.

Tidigare forskning har visat att den emotionella anspelningsgestaltningsramen förekommit när nyheterna rapporterat om de medborgare som fallit offer för gängkriminalitet utan att ha varit inblandade själva, vilket påvisas även här.

4.1.4 Ekonomisk konsekvensgestaltningsramen

Den ekonomiska konsekvensgestaltningsramen har enbart identifierats i en av 28 nyhetsartiklar. Således blir denna gestaltningsram, tillsammans med moralgestaltningsramen, den som förekommer i lägst utsträckning bland nyhetsartiklarna.

Under eftermiddagen hade politikerna i Angereds stadsdelsnämnd ett extrainsatt möte. Där beslutade en enig nämnd att satsa 1,5 miljoner kronor på att öka tryggheten för både personalen och för invånare i staden (Figur 7, artikel 18)

Detta citat är hämtat från en artikel där journalisten belyser hur Angered kommun arbetar med sin ekonomi för uppnå ökad trygghet i samhället. Semetko & Valkenburg (2000) menar att ekonomiska konsekvenser kan vara betydande när det kommer till nyhetsrapportering då det genererar högt nyhetsvärde. Detta är dock inte något som blir synligt i SVT:s rapportering om gängkriminalitet.

4.1.5 Moralgestaltningsramen

Tillsammans med ekonomisk konsekvensgestaltningsramen har moralgestaltningsramen även den bara identifierats i en av de 28 nyhetsartiklarna. Moralgestaltningsramen syftar till att rapportera om ett problem eller en nyhet i en kontext av moraliska föreskrifter. Det kan till exempel göras genom att journalisten återger citat från en individ med en åsikt som innefattar ett moraliskt budskap eller vägledning över hur man bör tänka kring en viss fråga. Genom att använda sig av en annan aktörs värderingar får åsikten ett högre moraliskt värde (2000).

Andra aktörer citeras i en stor del av de artiklarna som denna undersökning utgått ifrån, men vad som citeras är inte åsikter eller budskap av moralisk art. I en av artiklarna återger dock journalisten en författares åsikt som kan ses på som moralisk.

“Vi måste prata väldigt mycket om detta för det är vår tids största problem. Så kan jag hjälpa fler att se ett större sammanhang med boken, så är jag nöjd. Jag vill öka förståelsen och bidra till att diskussionen hålls så levande och så mångfasetterad som möjligt” (Figur 7, artikel 26).

Citatet ovan är hämtat från en artikel där en författare uttalar sig om gängkriminalitet.

Författaren har i ett flertal år studerat kriminella gäng och uppger sig därför ha kunskap om dessa. Vad författaren menar är att samhällsmedborgare måste prata mer om gängkriminalitet än vad som redan görs. Han anser att problemet bör tas på större allvar och att det måste diskuteras mer. När journalisten använder sig av en annan aktör kan nyheten generera både ett högre moraliskt värde, men även ett högre nyhetsvärde. Detta är dock inte vanligt förekommande i SVT:s rapportering om gängkriminalitet.

4.2 Forskningsfråga 2

Forskningsfråga 2: Kan tematiska och episodiska gestaltningsramar identifieras i SVT: s rapportering?

Resultaten på uppsatsens andra forskningsfråga visar att tematiska och episodiska gestaltningsramar har identifierats i SVT:s rapportering om gängkriminalitet. Den tematiska gestaltningsramen användes i högre utsträckning än den episodiska. I 25 av de 28 nyhetsartiklarna identifierades den tematiska gestaltningsramen som mest dominant och i endast tre identifierades den episodiska gestaltningsramen som mest dominant.

Figur 4: Tabellen presenterar hur många artiklar som förekommer under respektive gestaltningsram (Källa: se kodningsschema: Figur 6 s 54).

Resultatet visar att majoriteten av nyhetsartiklarna som publicerades mellan 1-30 september 2020 på SVT:s nyhetswebb hade en tematisk gestaltningsram av sammanlagt 28 analyserade nyhetsartiklar. Av dessa hade 25 artiklar en tematisk gestaltningsram, 89,29 %. Tre artiklar hade en episodisk gestaltningsram, 10,71 %. Detta tyder på en rapportering som mer frekvent gestaltar nyheter om gängkriminalitet ur ett större samhällsperspektiv. Nedan visas exempel på hur nyhetsartiklarna kategoriseras utefter tematisk respektive episodisk gestaltningsram.

De tematiska gestaltningarna fokuserar på politiska frågor och händelser i ett bredare sammanhang. Denna gestaltningsram har identifierats i de nyhetsartiklar som förklarar hur gängkriminalitet, som enskilt samhällsproblem, påverkar samhället i stort.

Den rättsliga kampen för att stoppa gängkriminalitet i landet generellt har varit i fokus på högsta politiska instans (Figur 7, artikel 24).

Utdraget ovan är ett exempel från en nyhetsartikel där gängkriminalitet gestaltas ur en större samhällskontext på så vis att det diskuteras inom höga politiska instanser. Därav förklaras att det är ett samhällsproblem som måste lösas på en samhällelig nivå vilket gör att artikeln närmar sig ämnet genom en tematisk gestaltningsram. Iyengar (1996) menar att gestaltningen påverkar den allmänna opinionen när det kommer till frågor om vem som orsakat ett problem och hur det bör lösas. I den här artikeln blir det tydligt att kriminaliteten är orsaken till problemet och att det är politikernas uppgift att lösa det. På så vis kan den tematiska gestaltningen uppmana medborgare till att leta efter orsaker och lösningar på samhällsnivå och inte på enskild individnivå. Med denna gestaltning så tillskrivs knappt

In document "Ett gift i samhället": En studie om hur gängkriminalitet gestaltas av Sveriges Television (Page 21-40)