Under arbetet med analysen av de tre läromedlen har principen om könens isärhållning både bekräftats och ifrågasatts på olika sätt i läromedlens innehåll. Ett tydligt tema som framkommer är hur kön kopplas till vissa typer av sysslor. I PULS Historia (2000) är det männens roller som bönder och jägare som får stort utrymme. Kvinnorna porträtteras däremot sällan i egenskap av yrkesroller. Det framgår tydligt i tabell 1 där de genusbetingande orden av “manlig” betydelse är klart överrepresenteade gentemot “kvinnligt” genusbetingade ord. I Rena Rama Forntiden (2004) är fördelningen av de genusbetingade orden lite jämnare mellan
“manliga” och “kvinnliga” men de “manliga” orden är även i detta läromedel helt klart fler.
Författarna har till stor del frångått att koppla sysslor till ett specifikt kön utan istället illustrerat scener där det inte går att se vem som är kopplad till vilken syssla normalt sett. I Forntidsglimtar (2019) har författaren placerat barnen i skildringarna som handlingskraftiga och våghalsiga individer oberoende av kön vilket går att utläsa av tabell 1 där de genusbetingade orden av “kvinnlig” betydelse i det närmaste liknar antalet manliga genusbetingade ord. Fördelningen av könen i yrkesroller är ojämnt fördelad, något som Berge och Widding (2006) också upptäckte i sina analyser. Kvinnor är antingen osynliggjorda eller är underrepresenterade gällande erfarenheter, kunskaper, yrken utvecklade av kvinnor och i relationen till mäns verksamhet (s. 28-29). I tabell 2 kan man se att andelen aktiva kvinnor i PULS historia (2000) och Rena Rama forntiden (2004) är lägre än män. I Forntidsglimtar (2019) är andelarna aktiva kvinnor och aktiva män lika. Dessa resultat kan härledas till Hirdmans (1988b) tanke om att barnet föds in i en tankekultur kring hur kvinnor och män är och föds därför inte som ett kön utan blir det (s. 13). Om i det här fallet eleverna i tidig ålder möter ett innehåll i läromedlen som förmedlar en för det första, större närvaro av män som för det andra är mer aktiva än kvinnorna i samma läromedel, är det också ett bidrag till elevens uppfattning om kön och genus.
Ett annat tema som har kunnat urskiljas är könsattribut och hur samspelet mellan könen ser ut.
I alla läromedlen har skillnader för hur könen framställs främst förekommit hos kvinnor och män och inte hos flickor och pojkar. Kerkhoven, Russo, Land-Zandstra med flera (2016) har kommit fram till liknande resultat i en undersökning av hur kvinnor och män framställs
mellan kvinnor och män som avbildats mer stereotypiskt. Ingen anmärkningsvärd skillnad hittades mellan flickor och pojkar. Författarna anser att konsekvenserna av en stereotypisk porträttering blir att normen återskapas om och om igen. För deras studie specifikt betyder det att flickor växer upp till att bli lärare och män växer upp till att bli vetenskapsmän (s. 10). För denna studie skulle konsekvenserna kunna vara att synen på kvinnors roll under forntiden avgränsas i en negativ mening och att eleverna får en skev verklighetsuppfattning. Både PULS Historia (2000) och Rena Rama Forntiden (2004) innehåller text som uttrycker att man vet väldigt lite om forntiden, därför är det rimligt att påstå att vi inte vet exakt vilka kvinnornas och männens sysslor var under den tiden. Samspelet mellan könen fungerar sämre mellan vuxna än mellan barn. Faktumet att de vuxna personerna oftare tilldelas stereotypiska könsattribut och att de samspelar sämre går helt i linje med idén om könens isärhållande.
Kerkhoven, Russo, Land-Zandstra med flera fick även dem fram ett resultat som pekade på fler vuxna än barn i stereotypa roller och situationer. De påpekar att även om denna fördelning av kvinnor och män i studiens resultat är en sann återspegling av verkligheten, bör vi sträva efter en mer balanserad representation. En sådan balans är ett viktigt första steg för att visa barn att både kvinnor och män kan utöva samma yrken, vilket kan bidra till en mer genuint balanserad könsfördelning inom området (ss. 1-2). I likhet med Kerkhoven, Russo och Land-Zandstras tankar om en balanserad representation, kanske en representation av vuxna som vistas och samspelar på samma arenor kan leda till ett ökat samspel hos den unga generation som en dag träder in i vuxenlivet.
Även temat manlig överordning behandlats på olika sätt. Det som tydligt framkommit efter att ha analyserat samtliga läromedel är att ett av läromedlen förmedlar normen av kvinnligt och manligt på ett traditionellt vis medan de andra två snarare utmanar normen. Enligt Hirdman handlar det om att kvinnan underordnas mannen som är norm i samhället (1988a, s. 52).
Inom kategorin En spridd skur av kvinnogestalter beskrivs i vilken utsträckning som flickor och kvinnor figurerar och vilka deras roller är. Det är i regel svårare att hitta inslag där flickor och kvinnor förekommer i två av de tre undersökta läromedlen. Det går även att utläsa av tabell 1 och 2 att antalet genusbetingade kvinnliga ord och antal kvinnor på bild är även i detta sammanhang klart lägre och det är först i det senast tryckta läromedel, Forntidsglimtar (2019),
I Puls Historia (2000) och Rena Rama Forntiden (2004) skrivs det ofta om människor som beskrivning av individer i olika situationer vilket skulle kunna ge kvinnan ett större utrymme i läromedlen eftersom läsaren får en chans att göra sin egen tolkning av vilka människor man menar. Undantagen blir när det rör sig om ren fakta. Om det är bevisat att det var just männen som jagade under denna epok ska det naturligtvis porträtteras så. Berge och Widding förklarar att de flesta skildringar är av manlig betydelse då innehållet beskriver krig, handel och teknikutveckling, områden som historiskt sett har dominerats av män (s. 28-29).
I illustrationerna i Puls Historia (2004) använder författarna ofta ordet människor trots att det endast är män som är avbildade. Det problematiska utifrån ett genusperspektiv med ett sådant sätt att arbeta på är att bild och text inte samspelar med varandra. Det i sin tur kan innebära i det här fallet ger läsaren två uppfattningar. Antingen stämmer bilden vilket innebär att ordet människor bör ändras till män eftersom att det bara var män som jagade. Det andra scenariot är att texten stämmer vilket innebär att bilden är vilseledande som bara visar män som jagar när det i själva verket skulle kunna vara båda könen. Ohlander (2010) skriver att i sin studie förmedlar en stor del av de undersökta läromedlen bilden av kvinnans fysiska utrymme som knappt och de historiska epokerna som en värld helt utan kvinnor (s.67).
Fortunato och Dias (2018) har sammanställt ett antal brasilianska avhandlingar som alla handlar om genus i undervisning och utbildning på olika sätt. Studierna som sammanställts visar bland annat att det finns läromedel som pekar på en feminin identitet som är underordnad manlig dominans och bidrar till befintliga patriarkat och maktrelationer. I dessa läromedel är pojken huvudpersonen och flickan är stödjande eller behjälplig (s. 623).
Forntidsglimtar (2019) är ett skönlitterärt läromedel med faktaavsnitt som innehåller flera exempel på könens isärhållande och den manliga överordningen utmanas. Framförallt flickor tillskrivs traditionellt manliga attribut och får själva eller tillsammans med manliga kamrater utsättas för spännande och farliga situationer. Fortanato och Dias (2018) förklarar vikten av att vi människor förstår att läromedel och deras illustrationer kan och borde bekämpa ett sexistiskt utbildningsinnehåll med ett resonemang kring vad det innebär att vara man och kvinna, med stöd ur ett genusperspektiv (s. 623). I Rena Rama Forntiden (2004) har
skillnader mellan kvinnor och män då många individer är avbildade med bröst. I tabell 2 visar siffrorna att andelen aktiva kvinnor på bild jämfört med andelen aktiva män på bild har närmat sig varandra. Puls Historia (2000) uppvisar en klar överrepresentation av aktiva män på bild. Denna ojämna fördelning till mäns fördel jämnar ut sig mer i Rena Rama Forntiden och för att i Forntidsglimtar nästan vara helt jämnt fördelad.
I Rena Rama Forntiden (2004) finns dock exempel på hur kvinnor lyfts fram i vardagliga situationer. Eftersom läromedlet innehåller rikligt med bilder är det främst visuella skildringar i likhet med bildserier med pratbubblor.
I Rena rama Forntiden (2004) har författarna och illustratören lyft fram kvinnan på neutrala platser och i situationer som är svåra att koppla till någondera kön. Författarna i Forntidsglimtar (2019) använder ofta flickor som huvudkaraktärer. I sin avhandling om svenska läseböcker mellan 1962 och 2007 beskriver Eilard (2008) att istället för att placera kvinnor i stereotypiskt kvinnliga miljöer är det inte ovanligt att använda sig av en självständig och individualistisk flicka tillsammans med en pojke av mjukare framtoning. Författaren resonerar kring huruvida dessa val är för att fostra till eller bort från män i “omanliga”
praktiker (ss. 422-423). Hirdman (2001) beskriver inom begreppet könens isärhållande att om en man ska utföra en kvinnlig syssla så är det viktigt att detta sker under vissa former och att det tydligt framgår att det inte är en bestraffning, ett hån eller att det handlar om en förnedring (s. 67).
Under rubriken Mannen är människan gestaltas han genomgående som stark, självständig och företagsam i PULS Historia (2000) men kan också vara en man, en far och en bror i de berättelser som finns. Mannen framstår som driftig, handlingskraftig och är den som förstår hur världen och naturen fungerar. Dessa kunskaper ger honom höga maktpositioner. I Rena Rama Forntiden (2004) fungerar männen mer som medlemmar i kollektivet. I Forntidsglimtar (2019) är männen fäder och pojkarna kamrater och bröder. De typiskt manliga yrkena i PULS Historia (2000) är jägare, bronsgjutare, bönder och hövdingar.
Hirdman (1988b) förklarar att ju starkare isärhållandet mellan könen är, desto mer självklar bli mannens överordning (s. 27).
I Forntidsglimtar (2019) som är den senaste utkomna av de tre läromedlen, skiljer sig mannens roller och i vilka sammanhang mannen hamnar i från de tidigare två läromedlen. Här visar mannen mer känslor något som förknippas med kvinnliga attribut. Pojkarna och männen i boken blir räddade av kvinnor, hamnar i hjälplösa situationer och har ett synligt känsloliv. Pojkarna är trogna kamrater, hjälpsamma och omtänksamma. Dessa roller och egenskaper utmanar alla normer om traditionell manlighet på ett sätt som de andra två läromedlen inte gör vilket även går att avläsa i tabell 1 och 2 där andelen “kvinnliga”
genusbetingande ord är något större än de “manliga”. Andelen aktiva kvinnor och män på bild visar en liknande fördelning. Detta skiljer sig från det Ohlander (2010) beskriver om sina analysobjekt som uppvisar mönster av det manliga perspektivet som dominant både i grupp och enskilt (s. 67).
Konklusion
I denna undersökning har tre läromedel om forntiden analyserats och jämförts utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang kvinnor och män förekommer. Syftet är också att undersöka om dessa representationer uppfyller kraven om jämställdhet i svenska skolans värdegrund. Som stöd för studiens upplägg har vi utgått från delar ur Hirdmans genussystem och Denks komparativa metod. Utifrån de resultat som analyserats och diskuterats i tidigare avsnitt kan det konstateras att av de tre läromedlen, följer Rena Rama Forntiden (2004) och
Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019) de föreskrifter, regleringar och instruktioner kring jämställdhet som den svenska skolans värdegrund föreskriver. PULS Historia - Forntiden (2000) gör inte det. Rena Rama Forntiden (2004) innehåller en förhållandevis jämn fördelning (större andel män) mellan könen där individerna av olika kön i låg grad förknippas med specifika, platser, sysslor och egenskaper. I Forntidsglimtar (2019) råder också en jämnare fördelning (större andel kvinnor) med samma sorts låga isärhållande mellan könen.
Läromedlens uppbyggnad skiljer sig på många sätt från varandra. Mot bakgrund av Hirdmans teori om genussystem, påverkar de granskade läromedlen på olika sätt utvecklingen av vårt kulturella tankesätt kring genus och kön för nästa generation att tillägna sig.
De tankar som har uppkommit efter att studiens resultat kunde fastställas var bland andra angående hur genusordningen har påverkats över tid. Är den annorlunda skildringen av mannen i det senaste läromedlet Forntidsglimtar (2019) jämfört med de tidigare utgivna läromedlen (2000 & 2004), en indikation på det som Hirdman påpekar i en intervju för tidningen Genus, att genussystemet har försvagats under de senaste decennierna (Olofsson, 2013). Det skiljer 19 år mellan läromedlens utgivningar. Skulle slutsatserna i denna studie kunna vara tecken på en sådan utveckling? Det finns definitivt mer att önska av större studier som behandlar det resonemanget. Tidigare forskning har visat upp ett gap i historielitteraturen som behandlar kvinnors öden och liv i samma utsträckning som män. Lärare får i dagsläget komplettera sina läromedel om de ska kunna arbeta mot det jämställda innehåll som värdegrunden fordrar. En annan tankegång om vidare studier kring läromedelsanalyser är läromedlens uppbyggnad och tydlighet när det kommer till fakta och fiktion i historieböcker.
Vi fann det många gånger svårt att avgöra skillnaden då stycken med inledningen “ Ungefär så
här kunde det gå till... ” blandades med faktarutor och legender på samma uppslag i vissa fall.
Detta faktum är problematiskt när läromedlet inte på ett tydligt sätt uppmuntrar till källkritik som ett komplement till en bitvis vag historieskrivning. När man gör analyser kring till exempel representation av kön kan ju fördelningen i en faktatext inte alltid kritiseras på samma sätt som fördelningen i en skildring eller berättelse. Om inte bara eleverna utan även läraren inte är helt säker på vad som ska tolkas som fakta och vad som kan kan tolkas mer fritt, ställs klassens källkritiska kompetens på sin spets. Källkritik är visserligen relevant och en del av det centrala innehållet (Skolverket, 2018, s. 207) men är inget som ska behöva prövas särskilt hårt mot läromedel i grundskolan lägsta åldrar. Genom att genomföra en analys av tre läromedel som används i dagens SO- undervisning kan faktumet om kvinnors bristande närvaro i aktuella läromedel ytterligare belysas. Studien bidrar förhoppningsvis också till en bland lärare, stärkt mentalitet gällande kritisk granskning av läromedel innan de används men också en öppenhet kring vad barnen ser i dem och hur man kan tolka och lyfta fram innehåll på flera sätt utifrån ett genusperspektiv. Två av tre läromedel innehöll en fördelning där den större andelen utgjordes av manliga skildringar. Mot bakgrund av den analys som genomförts konstaterar vi att problematiken inte ligger i att männen framställs som aktiva i det innehåll som tas upp. Problemet är att man inte kompletterar/väger upp det mansdominerade innehållet med skildringar och information om situationer där kvinnorna var aktiva där tillfälle ges.
Referenslista
Ammert, Niklas (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Första upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, Anna-Karin & Jonsson, Elin (2019). Forntidsglimtar - Bondestenåldern. Första upplagan. Skällinge:
Beta Pedagog AB.
Brantefors, Lotta (2011). Kulturell fostran. En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning. Uppsala: Uppsala Universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:401522/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2019-03-30) Bryman, Anders (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2:1. Malmö: Liber AB.
Denk, Thomas (2002). Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund.
Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962-2007, No. 38. Lärarutbildningen, Malmö högskola.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5588/avhandling_eilard.pdf?sequence=3&isAllowed=y (Hämtad:
2019-03-25)
Esaiasson, P., 2007, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3., [rev.] uppl. edn, Norstedts juridik, Stockholm.
Fortunato, Ivan & Dias, Iorio (2018). Gender issues and education: State of research in Brazil. Policy Futures in Education, vol. 16, no. 5, pp. 620-631.
https://journals-sagepub-com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1177/1478210318789239 (Hämtad: 2019-04-04)
Freidenvall, Lenita & Jansson, Maria (2011). Politik och Kön. Feministiska perspektiv på Statsvetenskap. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Graeske, Caroline (2010). Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. TFL: 2010:
3-4. Luleå: Tekniska Universitetet.
http://130.241.35.204/ojs/index.php/tfl/article/viewFile/510/484 (Hämtad: 20190407)
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0. Om genus och skolans jämställdhetsmål. Linné Universitetet: 2010.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:430176/FULLTEXT01.pdf
Hirdman, Yvonne (1988a). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Tidskrift för genusvetenskap, 1988, nr 3, s. 49-63.
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/issue/view/210 (Hämtad: 2019-04-07)
Hirdman, Yvonne (1988b). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Serie:
Rapport/Maktutredningen, 99-0573888-6 ; 23, Uppsala. s.1-35.
Hirdman, Yvonne (1994). Vad är kvinnohistoria i kvinnohistoria. Utbildningsradion, Stockholm.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1990). Forskningsetiska principer i
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Humanistiskasamhällsvetenskapliga forskningsrådet.
http://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC5112807&blobtype=pdf (Hämtad: 2019-04-07)
Lindensjö, Bo & Ulf, Lundgren (2014). Utbildningsreformer och politisk styrning. Andra upplagan. Liber:
Läromedel.
Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth (2004). Rena Rama Forntiden. Första upplagan, tredje tryckningen.
Bonnier utbildning AB: Läromedel, 2004.
Moser, Franziska & Hannover, Bettina (2014). How gender fair are German schoolbooks in the twenty-first century? An analysis of language and illustrations in schoolbooks for mathematics and German. European Journal of Psychology of Education, vol. 29, no. 3, pp. 387-407.
https://search-proquest-com.ezproxy.its.uu.se/docview/1871522420?pq-origsite=summon
Ohlander, Ann-Sofie (2015). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av delegationen för jämställdhet i skolan. Utbildningsdepartementet. Rapport 1 från Delegationen för jämställdhet i skolan, SOU 2010:10.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2010/02/sou-201010/ (Hämtad:
2019-04-02)
Olofsson, Charlie (2013). “Genusordningen har definitivt försvagats”. Nationella Sekretariatet för genusforskning. Genus nr 2-3: 2013.
https://www.genus.se/nyhet/genusordningen-har-definitivt-forsvagats/ (hämtad 2019-05-06)
Rosén, Maria (2008). Manligt, kvinnligt, jämlikt? En genusanalys av läromedlet Den levande litteraturen. Växjö Universitet: 2008.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206494/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 20190329)
Schmeichel, Mardi (2014). “Woman made it at home”: representation of woman in social studies, Volume 9, issue 3, pp. 233-249.
https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/pdf/10.1080/1554480X.2014.921622?needAccess=true (Hämtad: 20190407)
Skolverket (2006). I enlighet med skolans värdegrund. Rapport 285. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a4/1553961645390/pdf1659.pdf (Hämtad:
2019-04-12)
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2018. Stockholm:Skolverket.
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6a65d9fe?file=3975 (Hämtad 2019-06-12)
Wahlström, Ninni (2017). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Wickström, Johan (2015). Om staten, forskningsanknytningen och versioner av det förflutna i svenska läroböcker. Clarte: Bloggen.
https://www.clarte.nu/bloggen/9023-om-staten-forskningsanknytningen-och-versioner-av-det-forflutna-i-svenska -larobocker (Hämtad: 2019-04-30)
Bilagor
Bilaga 1.
Analysmodell
Bilaga 2.
PULS Historia - Forntiden 2000 Natur & Kultur 1-3 82
Forntidsglimtar - Bondestenåldern
2019 Beta Pedagog F-3 110