Sammanfattning
Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur män och kvinnor representeras i läroböcker för årskurs 1-3 när det gäller forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i Lgr11. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3 och Uppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?” Frågorna besvaras genom en komparativ analys av tre olika läromedel om forntiden med Thomas Denks (2002) metod som utgångspunkt. Analysen kompletteras med det funktionella perspektivet ur Niklas Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Det insamlade materialet har analyserats både genom en kvantitativ och kvalitativ data. Studien grundar sig i Yvonne Hirdmans (2001) teorier om genussystemet med fokus på två principer: könets isärhållning och manlig överordning. De läromedel vi har analyserat är PULS Historia-Forntiden (2000), Rena Rama Forntiden (2004) och Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019). Resultaten av analysen visar att det har skett en positiv utveckling över tid angående hur könsfördelningen ser ut i de granskade läromedlen utifrån utgivningsår då fördelningen utjämnas mer och mer.
Könsfördelningen i de två senaste läromedlen, Rena Rama Forntiden (2004) &
Forntidsglimtar- Bondestenåldern (2019) lever till större del upp till riktlinjerna om jämställdhet i värdegrunden i Lgr11. De innehåller en låg grad av isärhållande mellan könen och har en jämnare fördelning av kvinnor och män i text såväl som på bild. Att ha en låg grad av isärhållande innebär att kvinnor och män inte var för sig förknippas med specifika platser, personliga egenskaper, sysslor och positioner. I PULS Historia (2000) framställs könen med en högre grad av isärhållande vilket leder till en tydligare bild av manlig överordning och en bristfällig koppling till riktlinjerna gällande jämställdhet i värdegrunden.
Nyckelord: kön, genus, genussystem, könens isärhållande, manlig överordning, makt, könsattribut, värdegrund
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Inledning 5
Bakgrund 7
Jämställdhet i läromedel 8
Värdegrunden 8
Forskningsöversikt 9
Könens representation i läromedel 10
Kvinnor, män, flickor och pojkar 12
Teoretiska utgångspunkter 14
Hirdmans genussystem 14
Könens isärhållande 15
Manlig överordning 15
Kön- och genusbegreppet 16
Makt- och jämställdhetsbegreppet 16
Syfte och frågeställningar 17
Metod 18
Valet av material 18
Analysobjekt 19
PULS Historia - Forntiden (2000) 19
Rena Rama Forntiden (2004) 19
Forntidsglimtar - Bondestenåldern (2019) 19
Bearbetning och analysmetod 19
Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser 20
Bearbetning av kvantitativa data 20
Denk om komparativ analysmetod 21
Didaktisk relevans 21
Validitet och reliabilitet 22
Etiska överväganden 22
Arbetsfördelning 23
Analys 24
Kvantitativa data 24
Kvalitativa data 26
Kön efter sysselsättning 26
En spridd skur av kvinnogestalter 32
Mannen är människan 35
Diskussion 39
Pedagogiska konsekvenser av studiens slutsatser 39
Diskussion gentemot tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter 40
Konklusion 45
Referenslista 47
Bilagor 49
Bilaga 1. 49
Analysmodell 49
Bilaga 2. 50
Tabell 3. Förteckning över genusbetingade ord 50
Bilaga 3. 50
Tabell 4. Översikt över analysobjekt 50
Inledning
Att som lärare kunna överblicka och göra kloka val rörande vilka läromedel som ska användas i undervisningen är något som vi lärarstudenter fått lära oss är en viktig del i att vara lärare. Det lanseras hela tiden nya läromedel på marknaden och sedan läromedelsgranskningen upphörde 1991 är det läraren själv som ska avgöra vilka läromedel eleverna ska ställas inför. Eleverna kommer i sin tur att tillägna sig olika typer av kunskap och bli påverkad på olika sätt av det utvalda läromedlet. En aspekt är elevens uppfattning om könsroller. Läraren har inte alltid resurser i form av tid eller ekonomi till att exempelvis tillverka egna läromedel och kan oftast därför bara arbeta med de läromedel som finns tillgängliga på marknaden. Detta faktum gör på så sätt dagens lärare beroende av hur läromedlens innehåll ser ut. Vad sänder det ut för budskap till eleverna och hur kopplar innehållet till läroplanen? I Lgr11 står det att skolan ska verka för jämställdhet och att det är genom utbildningen som eleverna ska utveckla en förståelse av olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt och hur det kan påverka människors möjligheter (Skolverket, 2018, s. 7). Går det att se en genusmedvetenhet i läromedlen och i vilken utsträckning förekommer kvinnor och män och i vilka roller och sammanhang i sånt fall? I inledningen till boken kvinnohistoria skriver Yvonne Hirdman (1994) att läromedel traditionellt sätt varit fyllda av män och deras göranden. Det är männen som styr, krigar, uppfinner, upptäcker och brukar jorden. Det är så männen har blivit normen i historien och i nästa steg även den beskrivning av historien som förmedlas till våra elever via just läromedlen. Eftersom läromedlen utgör en viktig del av undervisningen är det intressant att studera hur kvinnan synliggörs i skolans läromedel, och om de problematiserar hennes, av tradition, underordnade roll? Vi anser att det ligger i tiden att undersöka läromedel utifrån ett genusperspektiv då debatten om jämställdhet är en aktuell och viktig fråga för såväl den svenska skolan som samhällsbygget. I den här undersökningen stöter vi flera gånger på svårigheten att skilja fakta och berättelse från varandra i läromedlen. Detta innebär att det är om möjligt ännu viktigare att reflektera utifrån de resultat analysen ger, om en individ av ett visst kön porträtteras genom illustration eller text enligt bilden som forskats fram eller bilden som växt fram ur en samtida social och kulturell uppfattning om vad en kvinna eller man är. Ett vanligt exempel på ett sådant analytiskt vägskäl är när en bok framställer endast männen som jägare. Var det så eller inte? Finns det något i läromedlet som stödjer påståendet med en källa eller finns det något
som indikerar att läsaren inte ska tolka just den här delen i boken som ren fakta? På ett par ställen i ett av läromedlen hittade vi formuleringen “Så här kan det ha gått till...”.
Formuleringen ursäktar eventuella faktafel i den följande texten eftersom att den uttalat bygger på antaganden. Det är genom granskningen av läromedel läraren kan ifrågasätta eventuella normer som förmedlas. Därför har vi valt att genomföra en läromedelsanalys av tre läromedel om forntiden för årskurs 1-3.
Bakgrund
Jämställdhet i läromedel
Det är viktigt att göra medvetna val kring vilka läromedel som används i klassrummen samt vad som representeras i innehållet för att skapa en relevant undervisning som tar hänsyn till jämställdhet ur ett genusperspektiv. Att analysera ur ett genusperspektiv innebär att man undersöker begreppet kön ur ett socialt och kulturell perspektiv till skillnad från till exempel ett biologiskt perspektiv. Skolan ska skapa diskussioner och reflektera kring innehållet i de läromedel som presenteras för eleverna. Läromedlen som lärarna väljer ska möta skolans uppdrag och inte strida mot läroplanen eller relevanta kursplaner (Skolverket, rapport 285).
Skolinspektionens granskning (2011) visar att de läromedel som används i skolorna inte är tidsenliga och inte anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov (Skolinspektionen, 2011:1). Maria Rosén (2008) har i sin studie Manligt, Kvinnligt, Jämlikt? gjort en genusanalys av läromedlet Den levande litteraturen där hon har undersökt om det finns skillnader i hur kvinnor och män lyfts fram av författare i läromedel. Rosén undersöker också om innehållet lever upp till innehållet om jämställdhet i läroplanens värdegrund. Roséns studie visar att skolans läromedel bidrar till en bekräftande och förstärkande effekt av att framhålla mannen som norm med det kvinnliga som en jämförelse. Detta leder enligt Rosén till stora brister i förmedlingen av läroplanens mål om att förmedla jämställdhet och spegla både manligt och kvinnligt perspektiv i undervisningen (s. 11). Även i en undersökning som Dagens Nyheter (2015) publicerade framkom det att “kvinnor var osynliggjorda i läroböcker för grundskolan”, detta trots krav på ett jämställdhetsperspektiv i undervisningen. Det finns ett ifrågasättande om det verkligen ska vara renodlade marknadskrafter som styr produktionen av läromedel och det råder en pågående debatt i media huruvida en förhandsgranskning av läromedelstexter borde införas igen. I Sverige har det tidigare funnits en statlig granskning av läromedel men denna upphörde 1991 (Wickström, 2015).
Värdegrunden
Idag använder sig grundlärare av Läroplan för grundskolan - Lgr11 som utgörs av ett centralt innehåll samt beskrivningar av de uppsatta mål som varje elev ska uppnå. Demokrati, normer och värden är de centrala begrepp inom läroplanen som är kopplade till värdegrunden. En
viktig del i värdegrunden är genus och jämställdhet. I skolans styrdokument står värdegrundsuppdraget klart uttryckt. Läroplanen vilar på en demokratisk grund där all form av diskriminering ska motverkas och alla elever ska behandlas likvärdigt med samma möjligheter till kunskap och utveckling (Graeske, 2011, s. 3-4).
(...) “jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Skolverket, 2018, s. 5)”.
“Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.” (Skolverket, 2018, s. 7)
Den vetenskapliga grund som läroplanen vilar på är läroplansteorin som har sitt ursprung ur ramfaktorteorin (Brantefors, 2011). Inom läroplansteorin finns även en betingad uppsättning principer som ger mening åt vårt handlande och som skapar en egen tolkning av världen runt omkring oss. En grundläggande princip är att framhålla begreppet jämställdhet som har formulerats som mål- och som en bärande princip i skolans värdegrund. Att implementera jämställdhet i läroplanen har varit ett tydligt syfte i de skolreformer som genomförts inom svensk utbildningspolitik genom tiderna (Lundgren, 2014, s. 11). En annan viktig uppgift som läroplansteorin står för är att kunna problematisera vilka anspråk som ställs i förgrunden när innehåll i olika läromedel väljs ut (Wahlström, 2017, s. 41).
Med utgångspunkt i de omständigheter som beskrivits ovan, anser vi det relevant att undersöka hur och i vilken utsträckning kvinnor och män framställs i skolans läromedel och om dessa framställningar verkligen är i linje med de föreskrifter som finns i Lgr11.
Forskningsöversikt
I det här avsnittet presenteras tidigare forskning som behandlar ämnet för undersökningen samt vad liknande typer av undersökningar kommit fram till. Under det senaste decenniet har flera rapporter från bland annat Skolverket och Delegationen för jämställdhet i skolan pekat på att det råder stora brister i läromedel gällande genusperspektiv och skolans värdegrund.
Studierna är ofta ur ett skol- och ämnesperspektiv och bilden av de nyare läromedel som finns är begränsad. Det visar sig också att få studier utgår från värdegrunden, där genus och jämställdhet är en viktig del (Graeske, 2011, s. 119).
Könens representation i läromedel
Ann-Sofie Ohlander (2015), professor i historia, har forskat om hur jämställdheten framställs mellan kvinnor och män i läromedel i ämnet historia på uppdrag av DEJA - Delegationen för jämställdhet i skolan i rapport 2008:10. Delegationen har som uppgift att stärka kunskaperna om jämställdhet och genus ute i skolorna. Rapporten visar på en nedslående bild. I en stor del av de undersökta läromedlen förmedlas bilden av de historiska epokerna som en värld helt utan kvinnor. Ohlander beskriver att läromedlen uppvisar likartade mönster av det manliga perspektivet som dominant både i grupp och enskilt. Kvinnors utrymme är minimalt och består ofta endast av korta inlägg i den övriga texten (s.67). Mardi Schemichel (2014) har i sin forskningsstudie fått resultat som visar att uppmärksammandet av kvinnor i undervisningsinnehållet i samhällskunskap fungerar dåligt i avseendet att de texter som behandlar kvinnor i samhället nästan aldrig gör det i en kontext av orättvisor eller som en konsekvens av maktstrukturer. Schemichel menar att i och med faktumet att kvinnor i många fall saknas i läromedlen, måste läraren vända sig till andra typer av källor för att kunna lära ut om kvinnor i samhällskunskapen (s. 247). Även i Rapport 285 av Britt-Marie Berge och Göran Widding (2006) har en granskning av ett urval läroböcker för bland annat grundskolan utförts där fem aspekter har analyserats och redovisas varav kön är ett av dem (s. 11) Läromedelsgranskningen omfattas av 24 läroböcker där läromedel i historia ingår.
Värdegrunden i läroplanen har varit utgångspunkt för analysen och den uppgift forskarna har haft är att ta reda på om och hur innehållet i läroböckerna avviker från värdegrunden i läroplanen. Berge och Widding (2006) fick fram i sin analys av historieböcker att
kunskaper och yrken utvecklade av kvinnor och relationen till mäns verksamheter. Berge och Widding förklarar att de flesta förklaringarna är av manlig betydelse då innehållen beskriver krig, handel och teknikutveckling, områden som historiskt sett har dominerats av män (ss.
28-29). I en tidigare granskning av läromedel på uppdrag av Skolverket har Moira von Wright (1999) utfört en textanalys av sju läromedel i fysik där resultaten för grundskolans senare del visar att de flesta läromedlen inte är genusmedvetna och att de dessutom återskapar ett könsmönster som är traditionellt och stereotypiskt (Skolverket, 2006, s. 11). Även Von Wrights undersökning tar avstamp i begreppet jämställdhet. Lenita Freidenvall och Maria Jansson (2011) skriver att kvinnors problem och villkor osynliggörs vilket leder till en skev bild av verkligheten och visar en påtaglig skillnad i framställningen av vad som är kvinnligt och manligt. Inom det politiska området finns till exempel betydligt fler exempel på när kopplingar mellan den manliga kroppen som ett uttryck för makt och auktoritet än för kvinnans. Enligt Freidenvall och Jansson (2011) får en man mer utrymme och hans budskap når lättare ut till allmänheten jämfört med en kvinnas (s. 101). I sin avhandling om svenska läseböcker mellan 1962 och 2007 beskriver Angerd Eilard (2008) hur kvinnor fortfarande ofta blir reducerade till sina kroppar och ställda under mannen i hierarkin i samtida böcker. Istället för att placera kvinnor i stereotypiskt kvinnliga miljöer är det inte ovanligt att använda sig av en självständig och individualistisk flicka tillsammans med en pojke av mjukare framtoning.
Författaren resonerar kring huruvida dessa val är för att fostra till eller bort från män i omanliga praktiker (ss. 422-423). Mardi Schemichel (2014) menar att i undervisningen är det viktigt att lyfta vad det innebär att vara kvinna eller man, flicka eller pojke. Hon säger också att det är viktigt att få relatera till maktrelationer genom historien som inte kan ignoreras och att lyfta jämställdhet som en framgångsfaktor inom de ämnen där kön är aktuellt (s. 247).
Vare sig i Ohlanders (2010) studie eller i Skolverkets rapport (2006) lever innehållet i de granskade läromedel upp till läroplanens föreskrifter eller kursplanens mål. I Skolverkets rapport 285 menar Berge och Widding (2006) att de värden som skolan ska förvalta och förmedla till eleverna enligt läroplanen stämmer dåligt med det som forskarna anmärker på i de läromedel som studierna omfattas av (ss. 43-44). Enligt Schemichel (2014) måste läroplanen utmana normala antaganden om kvinnor nu och då och uppmuntra eleverna att förstå effekterna av dessa antaganden om könen genom att sätta in de olika synsätten i en egen kontext kopplad till egna erfarenheter (s. 247).
Kvinnor, män, flickor och pojkar
Franziska Moser & Bettina Hannover (2013) har utfört en studie av tyska läromedel för årskurserna ett, tre och fem. I studien undersöks andelen av kvinnliga och manliga personer på bild och i text och hur de kan kategoriseras i aktiviteter, yrkes- och föräldraroller.
Resultaten visar att skolböckerna i tyska innehåller en jämn fördelning av antalet bilder mellan flickor och pojkar, jämfört med kvinnor som inte visas lika ofta på bild som män (ss.
387-388). Kerkhoven, Russo, Land-Zandstra med flera (2016) skriver i sin artikel om en studie som behandlar hur kvinnor och män framställs genom visuellt språk i utbildningsresurser online inom naturvetenskap i grundskolan. Även i deras studie visar resultaten att skillnaderna är större hos kvinnor och män som avbildats mer stereotypiskt än flickor och pojkar. Ingen anmärkningsvärd skillnad rent statistisk kunde emellertid hittas mellan flickor och pojkar (s. 10). Moser och Hannover (2013) skriver att männen oftare beskrivs genom sitt yrke än kvinnorna och att det går att se att en könsmässig användning av språk börjar ta form i läromedlen, men används inte konsekvent (ss. 387-388). Kerkhoven, Russo, Land-Zandstra (2016) med flera fick resultat som visade att männen i regel var avbildade i naturvetenskapliga yrkesroller medan kvinnor oftare porträtterades som lärare.
Fler män studerar och arbetar inom naturvetenskapliga områden än kvinnor. Detta kan enligt författarna vara en effekt av könsstereotyper såsom att vetenskap är till för män och inte för kvinnor (s. 10). Ivan Fortunato och Iorio Dias (2018) har sammanställt ett antal brasilianska avhandlingar som alla handlar om genus i undervisning och utbildning på olika sätt. Studierna som sammanställts visar bland annat att det finns läromedel som pekar på en feminin identitet som är underordnad manlig dominans och bidrar till befintliga patriarkat och maktrelationer. I dessa läromedel är pojken huvudpersonen och flickan är stödjande eller behjälplig.
Författarna skriver att det vi människor egentligen borde förstå är att läromedel och deras illustrationer kan och borde bekämpa ett sexistiskt utbildningsinnehåll med ett resonemang kring vad det innebär att vara man och kvinna, med stöd ur ett genusperspektiv. För att lyfta detta kan man diskutera den mer aktuella och mindre traditionella mansrollen och kvinnor som deltar, och inte enbart är stödjande i det moderna samhället. Dessa avhandlingar demonstrerar och bekräftar det akuta behovet av införande av frågor i skolundervisning som bland annat innefattar kön och jämställdhet (s. 623).
De teman som presenteras inom forskningen ovan ligger i linje med undersökningens syfte i denna studie; att ur ett genusperspektiv ta reda på hur kvinnor och män representeras i olika läromedel i skolan. Det framkommer likheter gällande hur män och kvinnor lyfts fram i läromedel och hur det från ett jämställt perspektiv kopplar till läroplanen. Ohlanders forskning är den som till syftet sett mest liknar denna undersökning. Den behandlar hur jämställdhet tar sig uttryck i läromedel, i de här fallet genom hur kvinnor och män framställs och samspelar och i vilket grad det analyserade innehållet lever upp till värdegrunden. Studien avgränsar sig till arbetsområdet forntiden och läromedel som används är för årskurs ett till tre.
Teoretiska utgångspunkter
Den teori som kommer att presenteras i följande avsnitt vilar på Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet som grundar sig i två principer; könets isärhållning och manlig överordning.
Begreppen makt och jämställdhet samt begreppen kön och genus kommer också att beskrivas i slutet av avsnittet.
Hirdmans teori är lämplig eftersom strukturen är tydlig och begreppen som teorin vilar på kan appliceras direkt i analysprocessen i form av analytiska kategorier. Debatten som redogörs för i bakgrunden för studien visar på uppfattningar om en rådande hierarki mellan könen där mannen står överst, någonting som Hirdman behandlar i sin teori. Det framkommer också av bakgrunden och forskningsöversikten att i många fall uppfyller inte granskade läromedel de föreskrifter som finns i till exempel värdegrunden om jämställdhet mellan könen. Med hjälp av Hirdmans teoretiska begrepp kan frågan utredas vidare, om så är fallet även i dessa läromedel och i så fall på vilket sätt de brister ur en jämställdhetsaspekt.
Hirdmans genussystem
I denna undersökning kommer Hirdmans genussystem att appliceras på innehållet i tre läromedel om forntiden som används i årskurs ett till tre. Applicering innebär att innehållet provas mot de teoretiska begreppen könens isärhållande och manlig överordning. På det viset undersöks på vilka sätt kvinnor och män framställs i läromedlen utifrån ett genusperspektiv.
Valet av teori motiveras utifrån resultaten av de undersökningar som presenteras i forskningsöversikten angående könsfördelningen i läromedel. Genom att diskutera resultaten från analysen i undersökningen ur ett genusperspektiv, lyfts relevanta resonemang fram som hjälper till att svara på de forskningsfrågor som ställts. För att diskussionen inte ska bli för ytlig, behandlas en rad olika begrepp ur teorin både tillsammans och var för sig och ger därmed diskussionen fler dimensioner. Yvonne Hirdman (1988) har uppmärksammat strukturer i samhället när det handlar om könsuppdelning mellan män och kvinnor. Hirdmans genussystem beskriver en ordningsstruktur som fungerar som en bas för hur vi förhåller oss till samhällets olika dimensioner. Hirdmans publikationer (1988a, 1988b, 2001) som ligger till grund för teoriavsnittet behandlar en genusordning som var starkare då än nu. I en intervju för
tidningen Genus påpekar Hirdman att genussystemet har försvagats under de senaste decennierna (Olofsson, 2013).
Könens isärhållande
Könens isärhållande syftar till att manligt och kvinnligt ses mer eller mindre som varandras motsatser. Principen innebär att kvinnor och män finns på olika positioner och platser i samhället, ägnar sig åt olika sysslor och besitter olika personliga egenskaper. Position, plats och personliga egenskaper är här starkt sammanlänkade vilket innebär att om du som kvinna arbetar inom ett typiskt kvinnligt yrke kommer du automatisk att tillskrivas en uppsättning egenskaper, platser och en position enligt normen. Genussystemet baseras inte på en uppfattning om varför dikotomin och hierarkin ser ut som den gör, Hirdman framhåller snarare att vi måste lämna ursprunget till dessa två och istället se att det är isärhållandet i sig som gör det manliga normen möjlig (ss. 51-52). Ju starkare isärhållandet mellan könen verkar, desto mer självklar bli mannens överordning (Hirdman, 1988b, s. 27).
Manlig överordning
Principen om manlig överordning innebär att kvinnan underordnas mannen som är norm i samhället. Enligt Hirdman föds vi inte som genuset man eller kvinna utan socialiseras till det.
Genom att sortera och bestämma andra människor bestämmer vi även oss själva. Denna bestämning sker på tre olika sätt: kulturell överlagring, social integration och socialisering.
Kulturell överlagring är de föreställningar eller tankefigurer vi har gällande vad som är en man eller kvinna. Social integration innebär arbetsfördelning könen emellan, institutioner och artefakter. Socialisering handlar om hur man bemöts socialt beroende på kön, till exempel pojkar som inte gråter och flickor som inte tar för mycket plats. Tillsammans får dessa tre faktorer fäste på individnivå. Processen är inget som kommer utav det ena eller andra könet.
Det innebär enligt Hirdman att det inte enbart är kvinnor eller mäns fel att genussystemet ser ut som det gör. Trots att det är kvinnor som står lägst i hierarkin, är de i allra högsta grad medskapare i processen (1988a, ss. 52-54). Det finns på många sätt uttryckt i historien hur den “naturliga” genusordningen ser ut. Hirdman använder sig bland andra av Aristoteles och hur han inspirerats av de båda könsorganen för att vidare föra ett resonemang om att olika delar av kroppen och de andliga delarna av människan kommer från män respektive kvinnor.
Aristoteles genusformulering som den kallas grundar sig i en uppfattning om könen som
varandras motsatser där mannen alltid symboliseras av den positivt (positivt som i bra) laddade parten (s. 12)
Kön- och genusbegreppet
Begreppen kön och genus motsvarar det som på engelska konstrueras som sex och gender.
Sex hänvisar till ett biologiskt kön, alltså en fysisk kroppslig skillnad och gender till könsrelationer, sociala och kulturella aspekter och maktordningar som baseras på könsskillnader. Historikern Yvonne Hirdman lanserade under 1980-talet begreppet genus i Sverige en motsvarighet till det engelska begreppet “gender”. Detta i syfte att flagga för att undersökningarna inte handlade om att de var biologiska eller naturliga utan fokus skulle ligga på det socialt konstruerade könet (Freidenvall & Jansson, 2017, ss .25,53).
Makt- och jämställdhetsbegreppet
En del av de grundläggande demokratiska värden som ingår i de nationella målen för skolan är jämställdhet. Det innebär att när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter råder jämställdhet (SOU, 2009:64). Begreppen jämställdhet och makt hör i många avseenden ihop. Ett samband handlar om att både ha ett inflytande men även att inkluderas och värderas i samhället som människa. Hirdman (1988b) skriver om maktförhållanden mellan könen i form av en inre längtan hos varje människa efter frihet och symbios. Enligt Hirdman har historiskt sett mannens frihet expanderat och blivit “hans” medan symbiosen varit “hennes” i form av barnafödande och sociala regler. Det betyder att kvinnor alltid har behövt tillägna sig sin frihet via mannen, och mannen har hittat symbiosen i och med kvinnan.
Mannens strategier har dock utvecklat ett sätt att ha både frihet och symbios men att slippa hamna i beroendeställning till kvinnan, en slags kontrollerad symbios. I och med denna manliga strategi blir således symbiotiska maktmöjligheter, via sin kropp, det enda kvinnan har för att få sin frihet genom mannen. Hirdman exemplifierar en sådan symbiotisk maktutövning som en hora - hallick strategi (s. 21-23). Dessa begrepp är starkt anknutna till manlig överordning.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur kvinnor och män representeras i läroböcker i de lägre åldrarna 1-3 om forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i värdegrunden i Lgr11.
För att svara på studiens syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
1. I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3?
2. I vilken utsträckninguppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?
Metod
I följande kapitel kommer den metod som används undersökningen att beskrivas. Kapitlet inleds med en introduktion av forskningsmetoden för att sedan gå igenom det urval av material som ligger till grund för undersökningen. Vidare i kapitlet kommer författarna att beskriva hur bearbetningen av analysen gått till samt validiteten och reliabiliteten i undersökningen kommer att beskrivas och diskuteras. För att kunna besvara undersökningens forskningsfrågor kommer komparativ analysmetod av Thomas Denk att användas.
Komparativ analysmetod kan appliceras på olika typer av undersökningar. Den vanligaste typen av undersökningar där den används är när skillnader, likheter och samband undersöks mellan två eller flera objekt (2002, s. 55). I det här fallet kommer objekten att vara tre läromedel om forntiden som används i årskurs 1-3. För att ytterligare snäva ner analysen används en del ur Ammerts (2011) didaktiska kommunikationskedja. Analysprocessen finns illustrerad i en modell, se bilaga 1: Analysmodell.
Valet av material
Materialet som ligger till grund för undersökningen är tre läroböcker med temat forntid. När beslutet togs om vilka läromedel som skulle analyseras gjordes ett medvetet urval av läromedel som vi själva hade stött på i undervisningen i årskurs ett till tre eller som var riktade till någon eller samtliga av lågstadiets årskurser. Faktumet att läromedlen fortfarande används i undervisningen gör det dessutom relevant att jämföra med dagens värdegrundsföreskrifter, trots att två av läromedlen utgavs under Lpo94. Valet av läromedel som enbart berör arbetsområdet forntiden grundar sig i tanken om att kopplingen mellan forskningsfrågorna och materialet blir starkare desto innehållsrikare materialet som faller under temat är. Det tre läromedlen som analyseras innehåller både historieskildringar i form av berättande text, faktatext och bilder. För att kunna ge ett adekvat svar på undersökningens forskningsfrågor är det viktigt att bokens samtliga delar och uttrycksmedel analyseras då det annars kan finnas en risk för att missa helhetsbilden som till exempel vad en hel sida eller ett kapitel kan vilja förmedla. För att få ut så mycket som möjligt av analysen på den tid undersökningen blivit tilldelad, avgränsas analysobjekten till tre läromedel. Denk (2002) belyser vikten av att inte låta sina hypoteser och förutfattade meningar färga materialvalet när
uppbyggnad, omfattning och ålder. Den enda kända gemensamma nämnaren vid tiden för urvalet var att de alla tre utkommit eller används under Lgr11.
Analysobjekt
PULS Historia - Forntiden (2000)
Läromedlet är skrivet av läraren och författaren Göran Körner och ges ut av förlaget Natur &
Kultur. Körner skriver läromedel inom både svenska och historia. Exemplaret som analyserats är tryckt enligt första upplagan år 2010. PULS Historia - Forntiden innehåller både faktatexter, berättelser och bilder i form av illustrationer och fotografier. Boken består av 82 sidor som är uppdelade på tre kapitel: stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Under varje kapitel finns ett avsnitt om hur det såg ut i andra delar av världen vid samma tid.
Rena Rama Forntiden (2004)
Läromedlet är skrivet av Jonathan Lindström och Elisabeth Wahlbom och ges ut av förlaget Sanoma Utbildning. Illustrationerna är gjorda av Lindström. Exemplaret som analyserats är tryckt enligt första upplagan år 2007. Läromedlet är anpassat för grundskolans årskurs 2-3.
Boken innehåller 40 sidor och är indelad i 15 kapitel med olika teman inom forntiden.
Forntidsglimtar - Bondestenåldern (2019)
Läromedlet är skrivet av arkeologen och författaren Anna-Karin Andersson och ges ut av förlaget Beta Pedagog. Illustrationerna är gjorda av Elin Jonsson. Exemplaret som analyserats är tryckt enligt första upplagan 2019. Läromedlet är anpassat för grundskolans årskurs F-3.
Boken innehåller 110 sidor och är indelad i sex kapitel och bygger på en sammankoppling av skönlitterär text och faktatext som utgår ifrån några av de större fyndplatserna från bondestenåldern.
Bearbetning och analysmetod
Materialet utgörs av den text och de bilder som förekommer i läromedlen inom temat forntid.
Denna undersökning är både kvantitativ och kvalitativ. Undersökningens analytiska underkategorier kommer att redogöra för i vilken utsträckning materialet förekommer och på vilka olika sätt. För denna undersökning innebär det att materialet kommer att organiseras i form av siffror och att enskild text och illustrationer satt i kontext analyseras. För att ge ett exempel kommer antalet bilder där mannen respektive kvinnan är i en aktiv respektive passiv
roll att räknas ihop och jämföras. I texterna kommer de delar som behandlar kvinnor och män avskiljas och jämföras läroböcker emellan. Jämförelserna kommer att ske under olika underliggande analytiska kategorier skapade utifrån de begrepp som utgår från den teoretiska inspirationen. De analytiska underkategorierna är “Kön efter sysselsättning”, “Könsattribut”,
“En spridd skur av kvinnogestalter” och “Mannen är människan”. Därefter skapas vid behov underkategorier till dessa för att på ett mer preciserat sätt behandla huvudkategorierna.
Jämförelserna är i sig ett led i den komparativa analysen som kommer redogöras för under en egen rubrik.
Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser
Den kvalitativa delen av den komparativa analysen bestående av fyra underkategorier kompletteras med hjälp av en av länkarna i Ammerts (2011) didaktiska kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Kedjan behandlar processen hur läromedel uppstår till läromedlets påverkan på läsaren. Perspektivet börjar högt upp på förlags- och författarnivå för att gradvis landa i skolornas, lärarnas och elevernas perspektiv (s. 19). Det funktionella perspektivet behandlar läromedlets innehåll, vad innehållet förmedlar och hur läromedlet kommunicerar med läsaren. Läromedel är enligt Ammert ett viktigt led i den socialisationsprocess där de formas som människor (s. 33). I den här undersökningen kommer endast det funktionella perspektivet att appliceras då det passar bäst för att hjälpa till att svara på undersökningens forskningsfrågor.
Bearbetning av kvantitativa data
För att kunna jämföra de läromedel som analyseras i undersökningen, räknades först antal ord i varje läromedel. Antalet genusbetingade ord räknades och innebär ord av typen personliga pronomen, egennamn och yrkesgrupper som läromedlet i fråga beskriver som ockuperats av enbart kvinnor eller män. För att se de genusbetingade orden specificerat se bilaga 2, tabell 3.
Därefter räknades antalet kvinnor respektive män i varje läromedels illustrationer, de sorterades sedan efter huruvida de uppträdde aktivt eller passivt. Aktivt definieras här som en person som innehar en huvudroll eller biroll på bilden medan en passiv person agerar statist eller som inte vill eller har förmågan att agera. När vi ska avgöra vem som är aktiv eller passiv på en bild har vi endast tolkat bilden och inte tagit stöd i texten även om dessa hör
individer omfattas i den här studien av kvinnor, män, flickor, pojkar och människor vars kön är oidentifierbart. Observera att analysen endast kommer att omfatta individer av kvinnligt och manligt kön. Antalet individer vars kön inte går att bestämma kommer därför att uteslutas i presentationen av resultaten. När alla siffror förts in i en tabell för varje läromedel, räknades procentsatsen för antal ord, genusbetingade ord och förekomst av kvinnor respektive män på bild ut för att kunna urskilja en fördelning och göra en jämförelse läromedel emellan möjlig.
Användningen av procent underlättar också den komparativa analysen mellan läromedlen.
Procentsatserna avrundades till en decimal.
Denk om komparativ analysmetod
Huvudmetoden för analysen är komparativ analysmetod. För att kunna genomföra en sådan analys på ett sätt som hjälper till att svara på undersökningens forskningsfrågor krävs ett antal analytiska kategorier där specifika objekt och egenskaper som ska studeras presenteras (Denk, 2002, s. 31). I den här undersökningen kommer de analytiska kategorierna utgå från begreppen som valts ut i teoridelen om Hirdmans (1988) genussystem. Enligt Denk (2002) kan begrepp och teorier användas som analytiska kategorier (s. 31). I och med att de analytiska kategorierna är så starkt knutna till undersökningens teori ökar möjligheterna till att identifiera relevanta och intressanta iakttagelser beträffande centrala teman, idéer, och slutsatser i analysen. Efter att bearbetningen av materialet genomförts delas dessa två huvudkategorier upp i underkategorier vid behov. De analytiska kategorierna i undersökningen är:
1. Könens isärhållande 2. Manlig överordning
De två huvudkategorierna analyseras och delas in i fyra olika teman:
1. Kön efter sysselsättning 2. Könsattribut
3. En spridd skur av kvinnogestalter 4. Mannen är människan
Didaktisk relevans
Enligt Skolverket (2016) är ett av skolans uppdrag att motarbeta traditionella könsroller samt
Läroplanen tar även upp att undervisningen ska belysa alla människors lika värde. En aspekt i arbetet med jämlikhet är jämställdhet vilket motiverar den didaktisk relevansen för en undersökning av denna typ (s. 8).
Validitet och reliabilitet
Validitet är i vilken utsträckningen ett resultat eller analys är välgrundad och hur den svarar på de frågor du ställer och den verkliga situationen. Det som framkommer i analysen valideras vilket innebär att en bedömning görs om slutsatserna har ett samband eller inte (Bryman). En komparativ validitet innebär att det valda underlaget kan användas för att uttrycka samma egenskap i olika läromedel (Denk, s. 49). Det som kan påverka validiteten i studien är forskarens tolkningsförmåga (Esaiasson et al, 2017, s.30). Genom att använda Hirdmans teori om genussystemet och utgått från hennes syn på stereotyper av kvinnor och män har vi kunnat begränsa tolkningen av manligt och kvinnligt när det har behövts.
Tillförlitligheten eller reliabiliteten handlar om att det som var tänkt att mätas verkligen mäts.
Tre olika läromedel från olika förlag och utgivningsår har valts i denna studie för att få en tydlig bild över hur kvinnor och män lyfts fram under forntiden i läromedel i historia.
Insamlingen av den kvalitativa datan har först utförts enskilt för att sedan göras tillsammans.
Eftersom två personer kommit fram till samma resultat ökar reliabiliteten i det som ska mätas.
Den metod som är vald är tillförlitlig då den skulle ge samma resultat även vid olika tillfällen (Denk, 2002, s. 51).
Etiska överväganden
Syftet med de forskningsetiska principerna ligger i förhållandet mellan forskare och deltagare och vissa normer som ska levas upp till och därigenom skydda informanterna (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, 1990). All data som är inhämtad i denna studie är utifrån innehåll i läromedel och inga människor har varit delaktiga som informanter.
För denna studie innebär det att de forskningsetiska principerna inte berörs. För att undvika oredlighet i tillvägagångssättet kring insamling och bearbetning av materialet har de resurser som erbjudits under kursen kring riktlinjer inom vetenskapligt skrivande och genomförande av självständigt arbete använts flitigt. Vi har också fört en ständig dialog under räkneprocessen kring vad som ska räknas och inte, till exempel text i illustrationer och
Arbetsfördelning
Arbetet har skrivits både enskilt och gemensamt. De inledande delarna har skrivits gemensamt såsom inledning, bakgrund och tidigare forskning. Metod och teoretisk utgångspunkt har också författats gemensamt. Under analysprocessen har den kvantitativa datan räknats enskilt och sedan kontrollerats och sammanställts gemensamt. Den kvalitativa datan som är underlaget till de analytiska kategorierna har samlats in gemensamt. Därefter har de analytiska underkategorierna som uppkommit, nedtecknats enskilt. Kön efter sysselsättning och könsattribut har skrivits av Emma. En spridd skur av kvinnogestalter och mannen är människan har skrivits av Jeanette. Analysen har sedan sammanställts till en enhetlig text gemensamt. Diskussionen och konklusionen har skrivits gemensamt.
Analys
I följande kapitel kommer resultaten från analysen av de tre läromedlen på temat forntid med utgivningsår mellan åren 2000 till 2019 att presenteras. I inledningen av kapitlet redovisas först kvantitativa data och därefter en mer ingående textanalys i kvalitativ form. I kapitlet presenteras de analyserade läromedlen med resultat under fyra olika teman; “Kön efter sysselsättning” som innehåller analyser kring yrkes- och sysselsättningsaspekten av könens isärhållande, “Könsattribut” som behandlar vilka egenskaper kvinnor och män tillskrivs i de olika läromedlen, “En spridd skur av kvinnogestalter” som beskriver vilka sammanhang och i vilka roller man oftast finner kvinnor i läromedlen och “Mannen är människan” som är den manliga motsvarigheten till föregående underrubrik.
Kvantitativa data
I tabell 1 och 2 redovisas i vilken utsträckning kvinnor och män representeras på bild och i text. Tabell 3 (se bilaga 2) är en förteckning över de genusbetingade ord som räknades.
Uppgifterna i tabell 1-3 omfattas av ett urval av innehållet i de undersökta läromedel som ingår i denna studie. Läromedlen i tabellerna står i kronologisk ordning efter utgivningsår (2000, 2004 och 2019). Hirdman hävdar att genusordningen har försvagats det senaste decennierna (artikel 2013). Den kronologiska ordningen kommer att utgöra en förutsättning för att kunna utläsa om en sådan utveckling har skett.
Tabell 1. Antal och andel genusbetingade ord (gb)
Läromedel Kön Totalt
% av tot.
antal ord
% av tot. antal gb.
ord
Totala antalet ord i boken
PULS Historia - Forntiden
Kvinno
r 104 1,30 27,40 Män 276 3,40 72,60 8043
380 4,70 100,00
Rena Rama - Forntiden
Kvinno
r 23 0,30 37,80 Män 38 0,50 62,20 6498
61 0,90 100,00 Forntidsglimtar
- Bondestenålder
n
Kvinno
r 432 4,66 56,70 Män 330 3,56 43,30 9278
380 8,20 100,00
Tabell 1 visar antalet och andelen genusbetingade ord i respektive läromedel. Den första procentkolumnen visar andelen genusbetingade ord för kvinnor och män utifrån samtliga sidor i läromedlet i fråga. Den andra procentkolumnen visar andelen genusbetingade ord för kvinnor och män utifrån samtliga genusbetingade ord i läromedlet. Den visar också fördelningen av dessa mellan kvinnor och män. I och med att läromedlen är uppbyggda på så pass olika sätt och har olika sidantal presenteras resultaten även i procent. På så sätt kan en rättvis jämförelse genomföras. Tabell 1 kopplar främst till forskningsfråga ett då den beskriver i vilken utsträckning män och kvinnor framställs i respektive läromedel samt hur fördelningen ser ut könen emellan. Det resultat som går att avläsa i denna tabell är att andelen genusbetingade ord är störst i Forntidsglimtar (2019), 8,2%, jämfört med Puls Historia (2000), 4,7%. Rena Rama Forntiden (2004) sticker ut från övriga läromedel då det väldigt sällan använder sig av genusbetingade ord, därav den förhållandevis låga procenten 0,9%. När man tittar på fördelningen av dessa genusbetingade ord visar resultaten att Puls Historia (2000) har den mest ojämna fördelningen där 27,4% representeras av “kvinnliga” ord och 72,6% representeras av “manliga” ord. I Rena Rama Forntiden (2004) representeras 37,8% av
“kvinnliga” ord och 62,2% av “manliga” ord. Det enda läromedel som har större andel
“kvinnliga” ord är Forntidsglimtar (2019) med 56,7% mot 43,3% “manliga” ord.
Tabell 2. Antal och andel individer på bild. Antal aktiva (motsats passiva) individer.
(Procentsatsen avser andelen aktiva utav alla individer på bild)
Läromedel Kön Totalt
% av tot.
antal gb.
ord Aktiva
% Aktiva / sidor
totalt
Totala antalet individer i boken
PULS Historia - Forntiden
Kvinnor 80 30,00 8 3,00 Män 186 70,00 32 12,00 458
266 100,00 40 15,00 Rena Rama -
Forntiden
Kvinnor 30 37,00 20 24,70 Män 51 63,00 31 38,30 209
81 100,00 51 63,00 Forntidsglimtar -
Bondestenåldern
Kvinnor 20 54,00 8 21,60 Män 17 45,00 8 21,60 51
37 100,00 16 43,20
Tabell 2 beskriver antalet och andelen individer på bild i respektive läromedel. Den visar också antalet och andelen aktiva (motsats passiva) individer för respektive kön. Tabell 2 kopplar till forskningsfråga ett då resultatet visar i vilken utsträckning kvinnor och män förekommer. Resultaten kring andelen aktiva individer av respektive kön behandlar i vilka roller kvinnor och män förekommer. Liksom i tabell 1 presenteras resultaten här för en mer rättvis jämförelse. Det totala antalet individer som presenteras i tabellen representerar de som har kunnat identifieras som kvinnor eller män. Undersökningen har helt och hållet bortsett från kvoten av individer med oidentifierat kön. I Puls Historia (2000) utgör kvinnor 30% av individerna på bild medan männen utgör 70%. I Rena Rama Forntiden (2004) utgör kvinnor 37% av individerna på bild och männen utgör 63%. Resultaten i tabellen visar att Forntidsglimtar (2019) är de läromedel som har den mest jämna representationen av könen på bild och där kvinnorna är den större andelen av könen. Kvinnor utgör 54% och männen utgör 45% på bild. Skillnaden mellan andelen kvinnor och män minskar ju senare läromedlet är utgivet. I Puls Historia (2000) var 3% av alla kvinnor och män aktiva kvinnor och 12% var aktiva män. I Rena Rama Forntiden (2004) utgör 24,7% aktiva kvinnor (av alla kvinnor och män) och 38,3% utgör aktiva män. Läromedlet Forntidsglimtar (2019) visar på en jämn fördelning mellan aktiva kvinnor och aktiva män då båda har andelen 21,6%.
Kvalitativa data
Kön efter sysselsättning
Ett tema som tydligt framträder i skildringar av den forntida historien är jakt. I de granskade läromedlen finns en stark koppling mellan män och jakt i PULS Historia (2000) som också finns om än i en ironisk tappning i Rena Rama forntiden (2004) och slutligen inte alls i Forntidsglimtar (2019). På flera ställen i PULS Historia (2000) finns exempel på hur jakt porträtteras som något som endast bedrivs av män. Några exempel på detta är bilder på män som jagar och en bildtext som behandlar jägarens uppgifter.
“Jägarna hade pilbågar och spjut. Spjuten och pilarna hade spetsar av flintsten.”(Körner, s. 8).
En annan bildtext berättar att:
“Människorna jagade renar med spjut och pilbågar”. (Körner, s. 10)
Illustrationen föreställer emellertid endast män. Orden jägare och människor kan direkt översättas till män eftersom att bilderna inte lämnar något utrymme till andra antaganden. Att endast män jagade på den här tiden verkar betraktas som fakta av läromedelsförfattaren till PULS Historia (2000), men under granskningen av Rena Rama Forntiden (2004) kunde man se att samma tanke behandlades med viss kritik. I slutet av det sista kapitlet i boken finns en bildserie med texter som ska väcka tankar kring hur vi tänker kring tidsepoken forntiden. I en av bildrutorna står rubriken “Tänk om vi har fel?” Dialogen lyder:
-Nu ska jag ut och jaga älg eftersom ju männen gjorde det redan under stenåldern.
-Hur vet du det?
-Öh, ja… eftersom det mest är män som jagar idag var det väl säkert så under stenåldern också.” (Lindström & Wahlbom, 2004, s. 39)
I PULS Historia (2000) är kvinnor och mäns uppgifter åtskilda och tydliga vilket underbygger Hirdmans teori om könens isärhållande (s. 34). Enligt Hirdman (1988b) blir dessutom detta isärhållande med hjälp av platser, sysslor och egenskaper ett led i ett maktskapande (s. 10).
Man kan läsa om respektive könsroll i samhället under varsin rubrik. Under rubriken Vad gjorde kvinnorna? framgår det att sköta hemmet, maten, familjemedlemmar och sjuka.
Kvinnan har inte rätt att lämna sin plats, alltså hemmets/härdens. Sysslorna skall utföras och det handlar tydligt om att föda barn och att sköta arbetet i hemmet. Mannen försörjer henne om hon sköter sig (Hirdman, 2001, s. 85). I Forntidsglimtar (2019) finns ett jakttema som varken är kritiserat eller kopplar till kön. Den jaktscen som i bokens andra berättelse skildrar en björnjakt på två barns initiativ är pojken och flickan lika delaktiga i jakten. I den faktatext som hör till berättelsen benämns jägarna som människorna och bidrar därmed till begreppets neutralitet i boken (Andersson & Jonsson, s. 30). I de fall där normen om kvinnliga och manliga yrken bryts, finns ett exempel från Rena Rama Forntiden (2004) och ytterligare ett från Forntidsglimtar (2019). Det första exemplet i Rena Rama Forntiden (2004) är en bild som skildrar en förlossning där en man hjälper en mamma att förlösa sitt barn. Detta strider mot normen om att kvinnor och män i regel är separerade i olika utövningsområden i
samhället (Lindström & Wahlbom, s. 13). Det andra exemplet i Forntidsglimtar (2019) finns i en berättelse om en flicka som tillverkar en stenyxa till sin far. Av henne och hennes bror är hon den som kan hantverket bäst och framställs som van vid det (Andersson & Jonsson, s.
75). Flickans fallenhet för för den sortens tyngre hantverk bryter mot normen om att kvinnor på forntiden vanligtvis ägnar sig åt sysslor knutna till hemmet och familjen. I PULS Historia (2000) finner man raka motsatsen till Forntidsglimtars (2019) skildring då man sätter en bild på en man bredvid en faktatext om vad bronsgjutare gör, där även pronomen han används:
“När metallen kallnat tar han isär formen. Där ligger den färdiga yxan.” (Körner, s. 33).
Ytterligare ett exempel från PULS Historia (2000) kommer från en berättelse. Berättelsen handlar om en hövding som endast har döttrar. I texten står det att detta är ett bekymmer, det förklaras aldrig varför, däremot blir en föräldralös pojke adopterad av hövdingen i slutet på berättelsen eftersom att han kan räkna och då har goda förutsättningar att lära sig gjuta i brons:
“Ett gott huvud har du. Jag ska hålla mitt löfte. Du ska bli min son och få lära dig att gjuta brons.” (Körner, s.37).
Berättelsen skildrar de uppgifter som en arvinge står inför som passande endast för en man.
Hirdman (1988b) menar att genusformeringen, när man använder manliga och kvinnliga pronomen, präglas av ett motsatstänkande där männen blir det positiva och kvinnorna det negativa (s.10). Franziska Moser och Bettina Hannover (2013) skriver att att männen oftare beskrivs genom sitt yrke än kvinnorna (s. 387). Ett exempel på det finns i Anne, Kerkhoven, Pedro Russo och Anne Land-Zandstra med fleras (2016) undersökning av naturvetenskapliga undervisningsmaterial där männen oftast porträtteras som olika yrkesmän inom naturvetenskap medan kvinnorna oftast porträtteras som lärare om något. En anledning till att det ser ut så tror författarna sig vara förekomsten av könsstereotyper såsom att vetenskap är till för män och inte för kvinnor (s.10). Även Kerkhoven, Russo, Land-Zandstra (2016) med flera fick fram resultat av studien som visade att männen och kvinnorna var avbildades som skilda typer av yrkesgrupper (s.10).
De läromedel som granskats har på olika sätt och i olika utsträckning främjat jämställdhet i
huvudkaraktärerna att få reda på mer om sitt fynd. Hon är med och med sina kunskaper förmedlar hon fakta som för berättelsen framåt. På nästa sida finns även ett fotografi på en manlig arkeolog (Körner, ss. 5-6). Författaren och illustratören visar därmed att både kvinnor och män kan arbeta som arkeolog. I Rena Rama Forntiden (2004) har författarna helt gått ifrån att benämna yrken med kön. Antingen benämns yrkespersoner som människor, illustreras med hjälp av både kvinnor och män eller på ett sätt som gör att deras kön är svårbestämt (Lindström & Wahlbom, ss. 9,13). I sin karta över hur hierarkierna på forntiden kunde se ut ser man både en kvinnlig och manlig hövding (ibid, s. 22). Forntidsglimtar(2019) skiljer sig från de övriga läromedlen då fokuset på de kvinnliga karaktärerna i både bild och text är större.
Könsattribut
I de olika läromedlen har kvinnor och män tillskrivits personliga egenskaper som både är i samklang med teorin om könens isärhållande och som inte är det. I PULS Historia (2004) finns exempel på kvinnor som fått traditionellt kvinnliga egenskaper. I en av bokens berättelser får man läsa om flickan Anja som får möjlighet att ta hand om en vargvalp. Anja beskrivs vara som en mor för valpen;
“Anja blev som en mamma för vargungen. Hon delade sin egen mat med den lilla vargen. De lekte tillsammans och de sov tillsammans.”(Körner, s. 12)
När vargen i ett senare skede lämnar henne för ett liv i vildmarken blir Anja väldigt känslosam och gråter: “Hon letade och grät. Men ingenting hjälpte”. (ibid, s. 13) Något som kan vara ett traditionellt uttryck för barnslighet men som också ofta kännetecknas som en kvinnlig reaktion. I Rena Rama Forntiden (2004) finns det rikligt med illustrationer. En av dessa har en text som handlar om säljakt och föreställer en man med en knölpåk i handen som besvärat tittar på en säl. Sälen tittar besvärat tillbaka (Lindström & Wahlbom, s. 8).
Illustrationen utmanar den normativa bilden av den manliga jägaren som våldsam, handlingskraftig och kall till sinnet. I Forntidsglimtar (2019) kan man se en uppdelning i form av flickors och kvinnors egenskaper där kvinnorna, ofta mammorna, står för den traditionella synsättet och flickan för det ifrågasättande. I läromedlets första berättelse trotsar huvudpersonen Kremba reglerna kring offertraditionen för att föda en utsvulten hund vilken gör hennes mamma både rädd, arg och orolig för vad gudarna ska tycka om det (Andersson &
Jonsson, s. 6). Läromedlet tillskriver även en moders typiska manliga egenskaper när hon örfilar sin dotter som hon tror har stulit mat och ställer kravet att bytet ska vara tillbaka inom en given tidsperiod. Schemichel (2014) beskriver vikten av att lyfta fram vad det innebär att vara kvinna eller man, flicka eller pojke i undervisningen. Att genom historien relatera till maktrelationer som inte kan ignoreras. Att inom de ämnen där kön är aktuellt ska det ges utrymme att lyfta jämställdhet som en framgångsfaktor (s. 247). Hirdman menar att frihetens längtan struktureras för mannen och symbiosen struktureras för kvinnan. Mannens frihet har alltid uppmuntrats och expanderat till skillnad från den kvinnliga symbiosen som har bundits upp av barnafödande och kontroll, lagar och sociala seder (1988b, s. 22). Pappans reaktion i situationen är att förmana dottern att inte ljuga (Andersson & Jonson, s. 63). Mammans och pappans agerande är enligt normen ombytta. Läromedlet förmedlar överlag en bild av flickor som har avgörande roller för berättelsen i form av personliga egenskaper såsom mod, ett sjätte sinne och hög självkänsla. Männen beskrivs överlag i läromedlet som hjälpsamma, vårdande, omtänksamma och goda kamrater, något som strider mot normen om mannen som huvudkaraktär eller aktör som tar stor plats. I läromedlets femte berättelse skadar sig flickan Anor allvarligt under tillverkningen av en yxa till sin far. Hennes bror Kele vårdar henne och tillverkar en salva (ibid, s. 78). I samma berättelse blir Anor och Keles far märkbart berörd då han blirblank i ögonen när han mottager yxan som hans dotter tillverkat (ibid, s.88). Mannens känsloyttring anses i regel inte som något manligt. Hirdman (1988b) skriver att barnet föds in i en tankekultur kring hur kvinnor och män är och föds därför inte som ett kön utan blir det (s.13).
Läromedlen visar också på olika typer av samspel mellan könen i olika utsträckning. Om man som lärare visar upp ett fungerande samspel mellan könen i undervisningsinnehållet skulle detta kunna ge en följemening om att isärhållande mellan könen inte nödvändigtvis är ett framgångsrikt koncept. I Lgr11:s värdegrund står det att:
“I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet” (Skolverket, 2018, s 7).
I PULS Historia (2000) finner man exempel på brister i samspelet mellan könen hos vuxna.
till sina föräldrar med ett mynt som de hittat. Bilden och bildtexten berättar att pappan kommer fram och börjar spekulera i var myntet kan komma ifrån och vad barnen borde göra härnäst.
“- Det är ett gammalt silvermynt, sa pappa. Vi får ringa till en arkeolog på museet. Ni har kanske hittat en gömd skatt.” (Körner, s.4)
En kvinna syns iaktta resten av familjen vid sitt staffli på bilden men nämns inte i texten (Körner, s.4). Det är svårt att anta vilken roll kvinnan har i sammanhanget och huruvida hon är en familjemedlem eller inte. Ett genomgående drag i läromedlet är att barnen samspelar obehindrat i både bild och text, till skillnad från de vuxna karaktärerna som i vissa fall tilldelas specifika roller eller uppgifter. Exempel på det finns redogjort för under rubriken Att märka kön efter sysselsättning. I Rena Rama Forntiden (2004) har författarna och illustratören ofta placerat kvinnor och män på samma arenor där de agerar på samma nivå. Det kan bland annat utläsas utifrån sättet de talar till varandra. Både kvinnor och män får roller som den upplysta respektive den “okunniga”. Ett exempel på detta är en bild med en kvinna och en man som inspekterar ett flyttblock:
M - “Hur har den här stenen kommit hit?
K - Jo, en gång fanns det en flera kilometer tjock is som drog hit den och släppte ner den.
M - Äh lägg av, det är ju helt omöjligt. Det måste vara nån jätte som har slängt hit den.”
(Lindström & Wahlbom, s. 7)
Bilden föreställande mannen som förlöser ett barn (Lindström & Wahlbom, s.13) passar även den in i resonemanget om samspel mellan könen. Bilden förmedlar ett samspel genom en gemenskap där man hjälper varandra. Bilden utmanar Hirdmans (2001) beskrivning av den naturliga ordningen. Enligt den sätts relationen i centrum och fungerar som en grund för mannen och kvinnan att stå på. Hon är den mindre, svagare som han tar hand om. Kvinnans förmåga att föda blir hennes enda öde (s. 80). Bilden förvrider begreppet och iscensätter ett samspel där ansvaret i relationen tycks vara jämnt fördelas. I Forntidsglimtar (2019) beskrivs samspelet mellan flickor och pojkar som välfungerande. I läromedlets femte berättelse blir flickan Anor sjuk och kan inte färdigställa en yxa hon börjat tillverka. Hon ber därför hennes
bror Kele att färdigställa hennes påbörjade arbete (Andersson & Jonsson, s. 84). Samspelet i situationen utgörs av systerns förtroende för sin bror och broderns lojalitet mot sin syster. Ett annat exempel på ömsesidigt förtroende är när barn i boken ställs inför farliga situationer. I läromedlets andra berättelse går en flicka och en pojke ut på björnjakt men blir tillslut jagade av björnen själva. Under handlingens gång visar barnen sig båda som handlingskraftiga och äventyrslystna eftersom de är lika delaktiga i den gemensamma planen. Flickan har ett mer utvecklat konsekvenstänk då hon påpekar att om de inte träffar rätt första gången kan björnen bli skadad och arg. De delar båda en önskan om hjältestatus och berömmelse i byn och hjälps åt för att uppnå det. När det sedan blir skarpt läge drar sig varken flickan eller pojken för att ge varandra direktiv (Andersson & Jonsson, ss. 27-28). Här kan man se hur författarna i olika utsträckning gjort innehållsval som går i linje med Hirdmans genussystem. Hirdman (1988b) skriver om hur man med hjälp av begreppen inom genussystemet kan titta på kvinnorna i historien i ett nytt ljus. Inte “bara” som en förutsättning för den reproduktiva basen utan som en faktisk del i det mänskliga dramat i tiden (s. 25).
En spridd skur av kvinnogestalter
Hirdman pekar på könens mänskliga likhet, vilket innebär att den mänskliga förmågan och förutsättningarna för upplevelse och uppfattning är lika vare sig det gäller kvinnor eller män.
Denna gemenskap finns hos könen även när det kommer till konsten att förstå och tänka.
Detta system kan brytas när det ges material att tillgå sin förmåga. Isärhållandets tabu bryts när kvinnor lyfts fram och får göra eller måste göra det som män gör eller får göra och vice versa. Ett svagare eller mindre isärhållande mellan könen påverkar den manliga normen så att den blir blir illegitim i olika grad (1998a, s. 58). Det var en större ansträngning att hitta inslag i läromedlen där kvinnor tilldelas ett större utrymme. Schemichel (2014) menar att i och med faktumet att kvinnor i många fall saknas i läromedlen, måste läraren vända sig till andra typer av källor för att kunna lära ut om kvinnor i samhällskunskapen (s. 247). Skolverket (2006) skriver att det är viktigt att göra medvetna val kring vilka läromedel som används i klassrummen samt vad som representeras i innehållet för att skapa en relevant undervisning som tar hänsyn till jämställdhet ur ett genusperspektiv (Rapport 285, s. 50). Det faktiskt fysiska utrymmet i läromedlen utgjordes bland annat av valet av kvinnor i ett sammanhang där en man likväl hade kunnat representera det berörda innehållet. I PULS Historia (2000) har en kvinna fått tagit plats i form av gravlämning och fått utrymme i form av bild men utreds
inte ytterligare i läromedlets faktatext. I Rena Rama Forntiden (2004) har författarna även här valt att lyfta fram en lämning av en kvinnokropp. På den tecknade illustrationen ligger kvinnan och håller en yxa i handen vilket ur ett funktionellt perspektiv kan förmedla till läsaren att även kvinnan kanske arbetade ute på fältet. Intill lämningen av kvinnokroppen står en kvinna och en man och pratar om lämningen och säger:
“Titta en yxa, då har det väl funnits ett yxskaft också!
Titta, dräktspännen! Då har hon haft klänning på sig.” (Lindström & Wahlbom, s. 18)
Jämfört med PULS Historia (2000) där har kvinnan visserligen fått ett fysiskt utrymme i läromedlet i form av en bild men utreds inte ytterligare i läromedlets faktatext. Freidenvall och Jansson (2011) skriver att kvinnors problem och villkor osynliggörs vilket leder till en skev bild av verkligheten och visar en påtaglig skillnad i framställningen av vad som är kvinnligt och manligt (s. 101). Eftersom att flera forskare pekar på en brist på kvinnor i läromedel är det av största vikt att lyfta fram kvinnor när tillfälle ges i syfte att motverka den manliga överordningen. I Rena Rama Forntiden (2004) är det en kvinnas grav som finns avbildad när läromedelsförfattaren vill informera om hur en arkeolog kan utläsa historien utifrån ett fynd (Lindström & Wahlbom, s. 18). Kvinnors fysiska utrymme kan sammanfattas som knappt i dessa två läromedel. Författarna till Forntidsglimtar (2019) har gett kvinnor och framförallt flickor betydligt större fysisk utrymme. Dessa flickor får ofta hjälterollen i berättelserna och inte sällan får flickan rätt i de tvister hon hamnar i:
“Hon skyndar bort mot gravhögen. Besten ligger i samma ställning som förut. Det är inte bara farligt att gå fram till hunden, hon är också på en annan familjs gravhög. Det här är inte hennes förfäder och de dödas andar kan bli riktigt onda.”(Andersson & Jonsson, s. 11)
“Skärp dig! ryter hon. Här, stöd dig mot mig. Hon lägger hans arm kring sina axlar och med Eska hängande vid sidan börjar hon ta sig bort från elden.” (Andersson & Jonsson, s. 54)
Hon tillskrivs ofta självständighet och mod och kan till och med trotsa de som står över henne i den kulturella hierarkin. Skildringar av driftiga eller auktoritära kvinnor är få i läromedlet PULS Historia (2000). Ett exempel på när en sådan kvinna förekommer är i läromedlets början då syskonen Emma och Johan tillkallar en arkeolog som heter Ulla. Hon dyker upp i
