Diskussion

6.1. Grönstrukturplaneringen i Örebro kommun

Planeringen av Örebro kommun är övergripande och det finns strategier för användandet av parker, naturen och grönområden. I grönstrategin återfinns kommunens mål, strategier och ställningstagande av förvaltandet av grönstrukturen i Örebro. Det ska även ligga som underlag och stöd både i den fysiska planeringen och verksamhetsplanering och förvaltande för park, natur och fritid. Grönstrategin har många stora och övergripande mål och är tydlig i vad kommunen vill åstadkomma. En attraktivare, hälsofrämjande, sammanhållande och mer resilient kommun. Ekosystemtjänsternas betydelse för att få en hållbar stadsutveckling ges stor tyngd i strategin och för att förtydliga har kommunen valt att dela upp grönstrategin i tre delstrategier. Där varje delstrategi ska täcka ett visst område. Detta ger möjligheten att enklare få en överblick av de olika delarnas problemområden samt olika lösningsförslag.

Det som kan diskuteras är det finns en god kunskap om vad som behöver förbättras, samt direkta lösningsförslag på de problemen. Det finns dock inte lika stort underlag på hur man ska få igenom dessa lösningar. Örebro har planmonopol och har som mål att mer byggande ska göras ur ett större hållbarhetsperspektiv (ekologiskt) men samtidigt finns det inget tvång. Det som eventuellt kan förbättras är att få strategin mer tvingande i stället för att enbart vara ett stöd för den fysiska planeringen.

6.2. Gröna tak i Södra ladugårdängen

Av beräkningar och de teoretiska resultaten är det tydligt att en större andel gröna tak i Södra Ladugårdsängen skulle samhällsekonomiskt ge mer tillbaka till Örebro kommun och framför allt vara en stor nytta för de boende i området. Som det går att se i resultatet finns det en potentiell besparing på nästan en miljon kronor per år om alla tak i Södra Ladugårdsängen belagts med gröna tak. Denna siffra är otroligt hög men den är också inte definitiv. De beräkningar som ligger till grund är delvis gjorda med antaganden och genom studier som ej är utfärdade i Sverige. Det gör att man inte kan säga att det finns exakt resultat, dock visar resultatet tydligt på vilka skillnader det är mellan ett grönt tak och konventionellt tak då grundförutsättningarna för de olika fallen varit samma.

Den ökade gröna infrastrukturen det ger med en ökad mängd gröna tak sänker bullernivåerna, vilket skulle kunna anses som en av de viktigaste faktorerna när städerna expanderas. Buller

42

påverkar den enskilda individen och kan orsaka problem med bland annat den allmänna hälsan, sömnen och rekreationen. Samhällsekonomiskt är den bullerdämpande effekten en stor del, vilket synliggjordes i resultatet då värdet beräknades till 790 000 kronor per år om alla tak i Södra Ladugårdsängen skulle vara gröna tak. Dock bör man tänka på att beräkningarna är beräknade ur ett teoretiskt fall och för att få ett exakt värde och bild av hur stor påverkan att enbart anlägga gröna tak i Södra Ladugårdängen ger skulle det krävas att man testar den effekten i praktiken.

Förutom bullernivåerna kan gröna tak förbättra välmående hos de boende i området genom att den ökade mängden grönska minskar stress och ger återhämtning mentalt. Gröna tak har även en potential att bli en samlingsplats där man kan odla grödor. Den stora variationsmöjligheten som gröna tak har innebär även att det går att anpassa varje taks utseende och egenskaper för att anpassas till det lokala klimatet eller om man vill skapa en egen biotop. En egenskap som bör tas till stor vara i Örebro då Örebro län rödlistat 1 026 arter varav 438 av dem är hotade.

Den ökade bebyggelsen hotar dessa arter mer och där kan de gröna taken spela en stor roll i att skapa habitat och genom att kunna agera som gröna korridorer. Gröna tak ger även stora möjligheter att skapa habitat för pollinerare. En grupp som idag är väldigt hotad och är oerhört viktig för vår fortsatta levnad. Pollinering antas även ha ett otroligt högt ekonomiskt värde.

Enligt Naturvårdverket är detta värde upp till flera hundra miljoner per år, en otroligt hög siffra som starkt påverkar Sverige.

Genom att anlägga gröna tak kan det även ge en del tekniska fördelar för den som bor där genom att de har en god isolerande förmåga, vilket kan leda till en minskad energiförbrukning. Något som är positivt både för privatpersonen och samhället då en minskad energianvändning är positivt för miljön. Denna egenskap hjälper även till att sänka de lokala temperaturerna i området och är för samhället en viktig egenskap som enligt Boverket även bör tas mer hänsyn till då vårt klimat blir varmare. De gröna takens förmåga att ta upp koldioxid är även de positivt på lång sikt för den globala uppvärmningen, och kan samhällsekonomiskt även ge en del tillbaka. Vilket går att se i beräkningarna då skillnaden mellan 52 000 m² och 2 500 m² gröna tak blev 37 580 kr per år som samhället kan bespara. En siffra som inte är så hög men visar ändå på att det finns en del besparingar att göra om vi förbättrar koldioxidutsläppen samt upptagen av den koldioxid som släpps.

43

Den ökade befolkningsmängden i Örebro som påverkar expanderingen av staden ger även en ökning av mängden utsläpp i form av luftföroreningar. Dessa luftföroreningar är starkt bidragande i försämrandet av miljö, natur och klimat, samt är negativt påverkande för den lokala hälsan. Gröna tak har förmågan att ta upp luftföroreningar och kan därmed vara bidragande i förbättrandet av luftkvalitén. Av beräkningarna går det att se att gröna tak har en effekt på upptaget av luftförorenade partiklar, dock är dessa upptag beroende av väder och vind. Vid beräkningarna användes väderdata för 2019, vilket innebär att de beräknade siffrorna inte är samma för varje år. Dock visar beräkningarna tydligt på gröna taks förmåga att ta upp luftföroreningar.

Av de beräkningarna gjorda på värdet för dagvattenhanteringen går det tydligt att se att gröna tak har en god förmåga att reducera avrinningsflödena, dessa beräkningar är dock baserade på siffror över vattenflöden från 2019 och enbart extensiva tak. Det innebär att resultatet är inget exakt värde och kommer att ändras från år till år. Dock kan man tydligt se att samhällsekonomiskt ger användningen av gröna tak en besparing jämfört med svarta tak. Det man också bör ta i beaktning är att om dagvattnet tas om hand lokalt uteblir värdebesparingen helt då inget dagvatten behöver renas och därmed finns det ingen kostnad för reningen. Det som dock tydligt går att se är att gröna tak markant kan minska avrinningen från taken och därmed minska mängden dagvatten som måste ledas bort från byggnaderna.

Ur ett ekonomiskt perspektiv går det att argumentera ur olika infallsvinklar. I takt med den ökade byggnationen och den minskade mängden grönska ställs högre krav på att dessa förlorade områden återinförs för att ge framtida generationer likartade möjligheter som vi har idag. Gröna tak kan hjälpa till med att ersätta de områden som förlorats till bostadsbyggandet dock är investeringskostnaden för dessa högre än för ett “vanligt tak”. Detta är en stor nackdel som gör det svårare för fler att våga satsa på att anlägga gröna tak. Ser man ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är anläggning av gröna tak övervägande positivt. Vilket även går att se i de beräkningar som gjordes och som tydligt visade på att det finns ett stort värde före Örebro kommun att öka mängden gröna tak. För att nå de mål som krävs att få ett hållbart samhälle kanske det krävs av byggföretagen och privatpersonerna att se det större perspektivet och anlägga fler gröna tak, trots den högre investeringen. Alternativt kanske det ligger på kommunerna att hjälpa till ekonomiskt för att fler ska våga ta steget att investera i gröna tak.

Ett exempel på ett sådant försök går till exempel att se på hur man i planprogrammet för Södra Ladugårdsängen uppmuntrade till en grön stadsdel och där gröna tak togs med som exempel på

44

hur man kunde välja att utföra sina byggnationer. Det gjordes även ett undantag i hur stor friytan inom planområdet behövde vara om taket på byggnaden hade grönt tak, vilket kan ses som ett litet incitament. Dock verkar det incitamentet inte varit av tillräckligt högt värde för byggföretagen då den mängd gröna tak som bebyggts inte är stor.

Det går även att diskutera var värdet ligger, är det bara när vi människor påverkas som vi ser ett värde eller intresse? Och om det nu är så vi ser på det, varför ser vi inget värde förrän det påverkar oss?

6.3. Övergripande perspektiv gröna tak

För att få en stad mer hållbar och resilient är användningen av gröna tak ett alternativ med många positiva egenskaper. Det man ska tänka på att det finns fler alternativ som kan hjälpa till att skapa en mer resilient stad och att kombinationen av dessa olika alternativ är det som ger bäst förutsättningar. Gröna tak enskilt är inte lösningen på alla de problem förtätningen av staden står inför, men det är en lösning med många goda egenskaper. Investeringen är kostsam, men tar man alla samhällsekonomiska fördelar och den långa livslängden i beaktning ter sig den högre investeringen vara väl värd pengarna.

Ser man enbart till varje enskild del är inte effekten av implementering av gröna tak så stor, men det är när man sätter ihop alla dessa delar som man ser den fulla potentialen med att lägga ett grönt tak i stället för att svart tak. Min rekommendation för att ta dessa studier vidare är att utföra mer praktiska studier och se på vad kommunen kan göra mer för att gröna tak ska bli ett mer attraktivt alternativ för byggföretagen.

6.4. Koppling till hållbar utveckling

Det är otroligt viktigt att hushålla med de resurser vi har för att vi ska kunna skapa en bättre miljö, både för oss och för framtida generationer. För att vi ska åstadkomma detta är det viktigt att vi börjar kolla på alternativa lösningar som kan hjälpa oss att nå hållbarhet ekologiskt, socialt och ekonomiskt. För att samhällena ska bli mer resilienta är den ekologiska hållbarheten när vi utformar våra byggnader viktig att tänka på. Att lägga gröna tak i stället för vanliga är en god alternativ lösning då de gröna takens egenskaper ger en positiv effekt på miljön och de som bor där. I rapporten redovisas ett flertal av de goda nyttorna med gröna tak och vilken effekt de kan åstadkomma. Bland annat genom minskad mängd dagvatten, ökat välmående, upptag av luftföroreningar och främjande och bevarande av ekosystem och den biologiska mångfalden.

45

6.5. Metodkritik

Studien bygger främst på information tagen från vetenskapliga artiklar, rapporter och trovärdiga sidor så som myndigheter. Denna studie har ej byggt på nya studier av effekterna av gröna tak utan grundar sig helt och hållet på redan befintliga studier och litteratur. Det gör även att det finns en viss skillnad mellan de teoretiska beräkningarna och vad verkligt utfall skulle bli. Att egna studier inte kunnat genomföras beror på att tiden och ekonomin inte funnits till, då det skulle innebära investeringar på flera miljoner och ett tidsperspektiv på minst ett par dussin år för att se de verkliga effekterna av att enbart anlägga gröna tak i Södra Ladugårdsängen.

Alla antaganden som gjort i studien är grundade i en teoretisk bakgrund eller hur området såg ut vid inventeringen. Det gör också att resultaten inte ska tas för an garanti att exakt så kommer det bli, utan det visar på en trolig trend. De värden som tagits fram och som använts i beräkningarna har tagits fram för att så nära som möjligt representera Södra Ladugårdsängen.

Dock är inga av de tidigare studierna baserade varken i Örebro eller Södra Ladugårdsängen vilket gör att värdet för Södra Ladugårdsängen och Örebro kan vara en annan än de som redovisas.

46