Gröna taks nyttor och värde
En fallstudie av gröna taks nyttor och värde i Örebro
Green Roofs benefits and values
A study of benefits in and values of green roofs in Örebro
Frida Carlsson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik 22,5 hp
Mikael Götlind & Malin Olin Examinator: Asaad Almssad Vt19
i
Sammanfattning
Våra städer fortsätter att exploateras och kravet på ökade bostäder gör att flera av våra grönyteområden byts ut mot hårda ytor. Dessa ytor bidrar direkt till klimatförändringar och miljöproblem, så som till exempel försämrad luftkvalitet, buller, ökat vattenstånd och ett varmare klimat. Miljöproblemen påverkar även den biologiska mångfalden och påverkar människans välbefinnande och på längre sikt överlevnad.
Rapporten innehåller en studie om hur grönstrukturen i Örebro kommun ser ut och även vilket värde och vilka byggnadstekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala egenskaper och effekter som finns av att anlägga fler gröna tak.
För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie för att se hur grönstrukturen planeras i Örebro kommun. Det gjordes även en litteraturstudie för att ta reda på vilka nyttor och värde det finns med gröna tak ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i Örebro kommun. För att tydligare kunna redovisa värdet av gröna tak i jämförelse med konventionella tak utfördes en fallstudie med beräkningar på området Södra Ladugårdsängen där två olika fall med olika stor andel gröna tak beräknades och jämfördes. Studierna visar på att Örebro kommun har en informativ och bred planering för grönstrukturen och att det samhällsekonomiska värdet av gröna tak i Södra Ladugårdsängen är mycket högt.
Slutsatsen av dessa studier är att det finns god potential för att anlägga gröna tak i Örebro kommun med många goda effekter som följd, dock är den ekonomiska investeringen det kräver ett viktigt hinder. Grönstrategin i Örebro uppmuntrar denna typ av lösningar men det finns rum för förbättringar och kanske bör ett större tvång eller incitament införas för att nå de mål kommunen vill.
ii
Abstract
Our cities continue to be exploited and the demand for increased housing means that several of our green space areas are being replaced by hard surfaces. These surfaces directly contribute to climate change and environmental problems, such as reduced air quality, noise, increased water levels and a warmer climate. Environmental problems also affect biodiversity and affect human well-being and long-term survival.
The report contains a study of what the green structure in Örebro municipality looks like and what value and what building technical, ecological, economic and social properties and effects there are of constructing more green roofs. To determine this a literature study was conducted to find out how the green structure is planned in Örebro municipality. A literature study was also conducted to find out what benefits and values there are with green roofs from an economic, ecological and social perspective in Örebro municipality. In order to be able to more clearly report the value of green roofs in comparison with conventional roofs, a case study was performed with calculations in the area of Södra Ladugårdsängen, where two different cases with different proportions of green roofs were calculated and compared. The studies show that Örebro municipality has an informative and broad planning for the green structure and that the socio-economic value of green roofs in Södra Ladugårdsängen is very high.
The conclusion of these studies is that there is good potential for constructing green roofs in Örebro municipality with several benefits as a result, however, the financial investment it requires is an important obstacle. The green strategy in Örebro encourages this type of solution, but there is room for improvement and perhaps a greater coercion or incentive should be introduced to achieve the goals the municipality strives for.
iii
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund ... 1
Gröna tak ... 1
Örebro ... 2
1.2. Syfte ... 3
1.3. Mål ... 3
1.4. Problemformulering ... 3
1.5. Avgränsning ... 3
1.6. Övergripande metodbeskrivning ... 4
2. Teori ... 5
2.1. Gröna tak ... 5
Typer av gröna tak ... 5
2.2. Värme/Temperatur ... 6
2.3. Vatten ... 7
2.4. Ekosystemtjänster ... 8
2.5. Luftkvalitet ... 9
PM10 ... 10
Kvävedioxid ... 11
Bensen ... 12
2.6. Buller ... 13
2.7. Biologisk mångfald ... 13
Pollinering ... 15
2.8. Sociala och hälsopositiva effekter ... 16
2.9. Kostnad ... 17
2.10. Livslängd ... 17
iv
2.11. Planering och reglering av grönytor... 18
3. Metod ... 20
3.1. Litteraturstudie ... 20
3.2. Fallstudie ... 20
Studie av ett område ... 20
Inventering av ett område ... 20
3.3. Beräkningar ... 20
Takarea ... 21
Luftkvalitet ... 21
Dagvattenhantering ... 23
Koldioxidutsläpp ... 23
Buller ... 24
4. Förutsättningar ... 26
4.1. Örebro kommun ... 26
Södra Ladugårdsängen ... 27
5. Resultat/analys ... 29
5.1. Planering av grönytor i Örebro ... 29
5.2. Södra Ladugårdsängen ... 31
5.3. Resultat av beräkningar ... 34
Takarea ... 34
Sammanställning värdeberäkningar ... 34
Luftförorening ... 35
Dagvattenhantering ... 36
Koldioxidutsläpp ... 36
Buller ... 36
5.4. Resultat potential gröna tak Södra Ladugårdsängen ... 37
Tekniska egenskaper ... 37
v
Klimat ... 38
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster ... 38
Socialt/Hälsa ... 39
Ekonomiska förutsättningar ... 40
6. Diskussion ... 41
6.1. Grönstrukturplaneringen i Örebro kommun ... 41
6.2. Gröna tak i Södra ladugårdängen ... 41
6.3. Övergripande perspektiv gröna tak ... 44
6.4. Koppling till hållbar utveckling ... 44
6.5. Metodkritik ... 45
7. Slutsats ... 46
8. Tackord ... 47
9. Referenser ... 48
1
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Örebro stad växer. Enligt en prognos från Statisticon (2018) kommer folkmängden öka med cirka 25 000 invånare till 2027 och en förtätning av staden går ej att undvika. Idag bor redan 50% av jordens invånare i städer och redan år 2050 räknar man med att hela 70% av alla invånare ska bo i städerna (WWF, 2019). FN har därför satt upp ett antal hållbarhetsmål där ett av dem är att vi måste bygga hållbara städer. Att bygga hållbara städer innebär att bygga för effektiv energi- och vattenförsörjning, hållbara transporter, bygga grönt, främja folkhälsan, och bygga för att gynna den biologiska mångfalden och städer som tål extrema väder och översvämningar. Grundfundamentet för den mänskliga civilisationen är ett rikt växt-och djurliv och livskraftiga ekosystem (biologisk mångfald). Det är tack vare en god biologisk mångfald som vi kan leva, då det är fungerande ekosystem som renar luft och vatten. Vi hämtar även vår mat från växt- och djurriket, materialet till våra hus och till de produkter som bygger vår vardag.
Att FN satt upp dessa mål beror på att vi idag redan använt upp en stor del av våra resurser och en förlust av ekosystemtjänster på hela 7% av världens samlade BNP (bruttonationalprodukt) årligen fram till år 2050. Detta sätter ett stort krav på våra städer och byggandet av dem (Ekologigruppen, 2015). I en rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling belyses att hållbar ekonomisk tillväxt och social utveckling ej är möjlig om naturresurserna överexploateras (Henningsson & Larsson, 2018).
Den här utvecklingen gör att det i dessa snabbt växande städer följs av stora problem med dagvattenhantering, försämrad luftkvalitet, buller och urbana värmeöar (Näslund, 2015).
Urbana värmeöar uppkommer i tätbebyggda områden där befolkningen är tät och aktiviteten hög och beror på att den stora mängden mörka ytor snabbt värms upp av solen som sedan resulterar i en högre värmenivå (Urban Heat Islands, 2016). De stora problemen med dagvattenhanteringen beror delvis på en ökad frekvens av skyfall och där Svealand särskilt har ett problem med extrema nederbördstillfällen (SMHI, 2017).
Gröna tak
Alla vegetationstäckta tak eller takbjälklag med gröna anläggningar går under samlingsbegreppet gröna tak. Dessa tak har flera ekologiska vinster och de är även bra på att ta
2
hand om dagvatten. Det är för att de har en god kapacitet att fördröja vattenflödena och har en god vattenhållande förmåga. Gröna tak bidrar också naturligt till ett bättre klimat då de renar vatten och luft. (SGRI, 2019).
Det har även visats att gröna tak är bra för att sänka temperaturen. I en studie från Singapore har man kunnat påvisa att gröna tak kan sänka temperaturen med fyra grader och i en studie från Tokyo har man kunnat visa att temperaturen sänks med 0,8 grader (Lindell, 2017).
Beroende på hur tjock vegetationsytan är kan gröna tak även agera bullerdämpande, där det framför allt är inuti fastigheten dämpningen sker. Gröna tak skyddar även tätskiktet mot solinstrålning och snabba temperaturväxlingar vilket förlänger dess livslängd upp till 50%.
Beroende på vilket typ av tak och tätskikt det är (SGRI, 2019).
På flera olika platser runt om i världen används gröna tak mer och mer för deras klimatpositiva egenskaper. I Chicago i USA är 600 000 kvadratmeter lagda med gröna tak och det finns framtida planer på att lägga gröna tak att den totala summan kvadratmeter blir hela 7 miljoner.
Stuttgart i Tyskland är världsledande när det kommer till gröna tak och där finns de reglerade i deras utvecklingsplaner sedan 30 år tillbaka. Av alla byggnader med platta tak har cirka en fjärdedel lagt gröna tak (Rylander, 2014).
I Sverige har gröna tak funnits sedan en lång tid tillbaka och idag finns några fantastiska byggnader som valt att använda gröna tak. I Malmö till exempel kan man strosa runt på takträdgården till shoppingcentret Emporia, som år 2012 var världens åttonde största gröna takanläggning (Näslund, 2015). Ett annat uppmärksammat projekt är ekostaden Augustenborg, som även det ligger i Malmö, där det idag finns cirka 9 500 kvadratmeter gröna tak. Av dessa kvadratmeter har många tidigare varit så kallade hårda ytor som gjorts om till gröna (Henningsson & Larsson, 2018).
Örebro
I en rapport från Ekologigruppen (2015) benämns Örebro som en grön stad där dess invånare (de flesta) har 300 meter till närmsta grönområde och att det värderas högt att ha nära till attraktiva parker och naturområden. Men som tidigare nämnts kommer Örebro att förtätas.
Detta kräver därför att bebyggelse sker på rätt platser för att ej utarma de gröna områdena som finns idag. I dagsläget är de centrala delarna redan fattiga på naturmiljöer, men att det som i en
3
ring runt staden finns miljöer av högre värden (Ekologigruppen, 2015). Det sätter även krav på att planeringen av staden blir smart, ur ett hållbarhetsperspektiv och att grönytorna behöver bli mer mångfunktionella. Detta anses krävas för att minska utarmningen av den biologiska mångfalden, minska ohälsan i samhället och klara av att anpassa Örebro för klimatförändringar (Örebro, 2019).
1.2. Syfte
Syftet med detta arbete är att bidra till förståelsen av hur vi som samhälle kan arbeta för att skapa klimatsmarta/positiva och hållbarare städer, där användandet av gröna tak och/eller fasader kan bidra positivt. Syftet är även att sammanställa och beskriva hur gröna tak och fasader fungerar och har för effekt på omgivningen.
1.3. Mål
Målet är att kunna belysa de positiva aspekterna med gröna tak och fasader i relation till kostnad/värde. Denna rapport ska även kunna fungera som vägledning för de som vill utöka sin kunskap om gröna tak och fasader samt hur planläggningen av grönstruktur ser ut.
1.4. Problemformulering
Att det finns en trend för gröna tak (och även delvis för gröna fasader/växtväggar) och att det finns flera fördelar med dem går inte att förneka. Det som dock ofta nämns är att dessa konstruktioner är kostsamma. Funderingar som då dyker upp är om priset för dessa konstruktioner är den enda anledningen till att det inte läggs fler gröna tak eller uppförs fler växt-fasader trots alla bevisade fördelar. Eller går det att visa att fördelarna med gröna tak och fasader är så pass övervägande att kommuner bör införa incitament för att bygga fler gröna tak och/eller fasader?
• Hur ser Örebro kommun på planläggningen av grönstrukturen?
• Finns det ett större värde att anlägga fler gröna tak än vanliga i Örebro?
• Vilken potential har gröna tak i Örebro kommun ur en byggnadsteknisk, ekologisk, ekonomisk, social och hälsoperspektiv?
1.5. Avgränsning
Detta arbete begränsas främst till att studera de tekniska och ekologiska egenskaperna. Estetik och påverkan på människans hälsa studeras inte lika djupgående. Arbetet avgränsas även genom
4
att en fallstudie görs på ett område i Örebro (Södra Ladugårdsängen). I fallstudien beräknas enbart påverkan av gröna tak och inte fasader.
1.6. Övergripande metodbeskrivning
För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie, där litteraturen är tagen från sökningar i olika databaser, gamla examensarbeten och vetenskapliga rapporter. Fokus ligger på gröna tak/fasader, deras funktion, påverkan och kostnad.
En fallstudie över ett område i Örebro görs även för att kunna räkna på skillnader som gröna tak skulle kunna ge, jämfört med svarta.
5
2. Teori
2.1. Gröna tak
Gröna tak definieras, i denna rapport, som ”överbyggnad för vegetation på takbjälklag”
(Pettersson Skog et al. 2017). Med överbyggnad avses den täckning som är ovanpå den bärande takkonstruktionen. Denna definition av vad som är ett grönt tak innebär att ett grönt tak kan vara allt från sedumväxter i ett tunt lager till tjocka växtbäddar med möjlighet att plantera buskar och träd (SGRI, 2019). Definitionen infattar då även överbyggnader på alla typer bjälklag.
Typer av gröna tak
Vanligen delas gröna tak in i två kategorier, extensiva och intensiva. Dessa indelningar kommer från tyska riktlinjer och har fått stor internationell spridning. De två kategorierna definieras utifrån skötsel och utseende. Växtbäddens tjocklek, som är starkt påverkande för konstruktionen på taken och växternas överlevnadsmöjlighet, avgör dock inte om ett tak ska klassas som extensivt eller intensivt (Pettersson Skog et al. 2017).
SGRI (2019) delar frångår dock från den vanliga indelningen och delar in gröna tak i tre kategorier, extensiva, semi-intensiva och intensiva. Kategorierna ska beskriva hur taken är tänkt att skötas, tillgängligheten för människor och vilken typ av växtlighet som används. Där ett extensivt tak ofta är mellan 30–150 mm och växtligheten är olika typer av mossa, suckulenter, sedumväxter, torrängsväxter och lökväxter. För dessa tak rekommenderas en årlig tillsyn.
Semi-intensiva tak kräver mer skötsel än de extensiva, men är dessa är fortfarande mycket lägre än det som krävs för en trädgård. Semi-intensiva tak har vanligen ett substratdjup på 120–350 mm och växtligheten kan bestå av tex marktäckare, vedartade örter, vissa buskar och prydnadsgräs (SGRI, 2019).
Intensiva tak är för de ytor där man tänkt att människor ska kunna vistas. Dessa kräver en hög skötselnivå, då de är ofta jämförbara med vanliga parker och trädgårdar, och definieras som intensiva oavsett val av växtlighet. Djupet på substratet kan därför variera mycket. Väljs tex att använda sig av perennplantering eller gräsmatta kan växtbäddarna vara ca 300 mm. Väljs i stället tjockare växtbäddar öppnar det upp för en mängd olika typer av planteringar och till och med möjligheter att anlägga parker med träd. Intensiva tak öppnar upp stora möjligheter att skapa större ytor parker och trädgårdar i städerna (2019).
6
2.2. Värme/Temperatur
I och med att klimatet blir varmare kräver det att även vi i Sverige måste ta hänsyn till och skapa mer kunskap om urban värmeeffekt. I städer och tätt bebyggda områden har stor kapacitet att lagra värme då de har en hög byggmassa. Då den största andelen i städer är hårdgjorda ytor ger det även dessa tätt bebyggda områden en låg infiltreringskapacitet och bristande kyleffekt.
Det i sin tur leder till att städerna får högre temperaturer och i förhållande till kringliggande omgivning låg luftfuktighet. Temperaturerna mellan landsbygd och stad kan skilja med upp till 12 grader Celsius. Det är alla dessa faktorer som skapar en extra sårbarhet i städerna vid temperaturförändringar, men även vid förändrade vindförhållanden och nederbörd. Flera europeiska länder har tagit fram strategier för långsiktiga värmedämpande åtgärder, där gröna tak är en av dessa (Boverket, 2010).
De områdena med naturliga och goda förutsättningar att hantera effekterna av klimatförändringarna kallas riskreduceringstjänster. Den bostadsnära naturen är ett exempel på en riskreduceringstjänst, då dessa bidrar med att dämpa dagvattenavrinningen, absorberar ljud, binder partiklar, samt ger skugga. Grönska är till exempel effektiva klimatreglerare. Större områden kan sänka temperaturen även för de omkringliggande byggnaderna. Grönska kan även genom att skugga byggnader bidra till samhällets energieffektivisering (Boverket, 2010).
En fördel med gröna tak är att de genom ökad reflektion (jämfört med ”vanliga” svarta tak) och ökad avdunstning av regn påverkar den urbana temperaturen (Emilsson, 2008). I en studie från US Environmental Protection Agency (2009) refererad i Rylander (2014) som jämförde vegeterade tak och ”vanliga” svarta tak visade på en temperaturskillnad på 21 till 47 grader Celsius. Den studien visade även att temperaturerna under det gröna taket var 25 procent lägre än taket utan vegetation. Det är själva vegetationen som verkar isolerande och olika typer av vegetation har betydelse för den isolerande förmågan. Det visar en tysk studie där tak med olika grad av intensitet på vegetation jämfördes med tak utan vegetation. Ett tak med extensiv vegetation hade under en sommardag 32% lägre maximal temperatur än tak utan vegetation och intensivt vegeterade tak låg hela 67% lägre (Rylander, 2014). De vegeterade takens förmåga att lagra regnvatten samt att vattnet avdunstar har en kylande effekt på omgivningen. Energin som krävs för att regnvattnet ska dunsta tas från luften och delvis från själva byggnaden (Emilsson, 2008).
7
En studie vid Manchester University har beräknat att temperaturerna i städerna skulle kunna minska med upp till fyra grader om andelen gröna områden i tätorterna ökar med tio procent.
Genom att använda vegetation för att skugga byggnader kan man minska deras kylbehov. I en studie som utgick från ett hus utan skuggande element kunde man påvisa en minskad elanvändning med 11,4 procent om huset hade 17,5 procent skuggvegetation (Boverket, 2010).
På grund av lagret med substrat och växter som motverkar de höga lufttemperaturerna i varma klimat når gröna tak sällan en temperatur som är högre än lufttemperaturen. Att de gröna taken sällan bli varmare än lufttemperaturerna beror på att de skyddar mot solens strålning och gör av med värme genom evaporation av vatten. Gröna tak har även en isolerande förmåga, främst under de kallare månaderna (He & Jim, 2010). Den isolerande förmågan kommer från att växtsubstratet tillför en termisk massa och barriär, vilket förhindrar den varma luften att ta sig ut genom taket. Samtidigt som rötterna och luftfickorna i jordskiktet bidrar till isoleringen.
Effektiviteten på de gröna takens isolering beror av fukthalten i jorden, där en högre fukthalt leder till en högre värmeledningsförmåga och därmed en sämre isolering (Mardan, 2015).
Gröna tak kan alltså agera kylande under de varmare perioderna och isolerande under de kallare (He & Jim, 2010). För de byggnader som saknar isolering, eller där den är bristfällig i det underliggande taket, kan gröna tak ha en stor betydelse. Då det gröna taket kan sänka energiförbrukningen på byggnaden och fungera som ett isolerande material (Falk, 2016).
2.3. Vatten
Klimatets förändringar tros påverka vattenflödena med ökade mängder nederbörd och större volymer (SMHI, 2017). Hårdgjorda ytor (som tex betong) kan inte infiltrera regnvattnet och det gör att regnvattnet på hårda tak rinner vidare till marken där det förorenas av tex avgaser, djurspillning, byggnadsmaterial (Rylander, 2014). Ungefär 40 till 50 procent av städernas ytor som är ogenomträngliga, är tak och genom att belägga dessa med vegetation kan det öka infiltrationen av vattnet och fördröjningen (Stovin, 2010). I en studie av tunna vegetationstak, kunde man konstatera att den årliga avrinningen minskade med 50 %. Studien kunde även påvisa att de mest problematiska flödena för översvämning och utsläpp av orenat vatten, toppflödena, minskar. Dock inte med lika stor effekt som minskningen av den årliga avrinningen. (Emilsson, 2008).
8
I en annan studie från Tyskland kunde man konstatera att det finns ett direkt samban mellan den årliga avrinningen för ett grönt tak och nederbörden per år, beläggningen på taket, antal lager och substratets djup. För ett ”vanligt tak” styrs avrinningen av den årliga nederbörden. I samma studie, som gick ut på att jämföra avrinningen för ett konventionellt tak, ett grusbelagt tak och två olika typer av gröna tak, kunde man även konstatera att avrinningen varierade mellan 15% och 91%. Där gröna tak hade lägst avrinning. De två olika gröna taken, ett intensivt tak med ett substratdjup på 150-300mm och ett extensivt tak med ett djup på 30–140 mm, hade en genomsnittlig årlig avrinning på 25% respektive 50% (Mentens et. al, 2006).
För att få en hållbar dagvattenhantering bör omhändertagningen av dagvattnet ske i direkt anslutning till källan, eller alternativt i nära anslutning till den. Infiltration och fördröjning är två viktiga delar för att kunna bibehålla vattenbalansen (Alm & Pirard, u.å.). Då infiltration och gröna ytor går hand i hand, ger en ökning av gröna ytor i den urbana miljön en positiv effekt för dagvattenhanteringen. Dock bidrar en ökning av grönyteareorna till en problematik då de höga markkostnaderna i kombination med de ogenomträngliga ytorna i de urbana områdena till höga kostnader vid anläggningen av gröna ytor (Mentens et. al, 2006). År 2000 antogs ett ramdirektiv för vatten av EU, som en stor del av Örebro kommuns vattenmiljöarbete kretsar kring. Direktivets mål är att alla yt-, kust- och grundvatten inom EU ska uppnå god status till 2021, eller alternativt 2027. För att klassas med ”god status” ska vattenkvalitén vara bra och där ska även naturligt förekommande växter och djur trivas. I Örebro kommun är knappt 10 procent av alla vattendrag och sjöar av ”god status” och i och med det är nio av tio vattendrag och sjöar i behov av åtgärder, för att kunna uppnå ”god status” (Örebro kommun, 2017).
Generellt har inte gröna tak en stor påverkan på avrinningsvattnets koncentration av tungmetaller. Däremot är den totala mängden tungmetaller som lämnar gröna tak mindre än för vanliga tak, då gröna tak minskar vattenavrinningen från taken (Gregorie & Clausen 2011 refererad i Falk 2016).
2.4. Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är ett samlingsbegrepp på tjänster som människan får ta del av ”helt gratis”
från naturen (Boverket, 2010). Dock är inte alla resurser från naturen ekosystemtjänster utan enbart de som är beroende av levande organismer. En avgränsad vatten- och markyta där levande organismer som växter, djur och insekter är beroende av varandra i ett kretslopp kallas för ett ekosystem. Ekosystemtjänsterna delas upp i fyra olika kategorier. Försörjande,
9
Reglerande, Kulturella och Stödjande. De försörjande tjänsterna är tex dricksvatten, trävirke och spannmål. De reglerande är tex pollinering, klimatreglering och luftrening. De kulturella tjänsterna är tex hälsa, turism, friluftsliv och naturarv och de stödjande är för att andra tjänster ska fungera (Naturvårdsverket, 2019).
Platser som har goda förutsättningar naturligt att hantera effekterna av klimatförändringen på områden kallas riskreduceringstjänster. Ett exempel på ett sådant område är den bostadsnära naturen som med sina träd och grönytor kan hjälpa till att reglera dagvattenavrinningen, dämpa buller, bidra med skugga och binda luftförorenande partiklar. Större grönområden har möjligheten att sänka lufttemperaturen, både lokalt och för omkringliggande områden. Detta gör att större vegetation som till exempel träd och höga buskar är betydande för mikroklimatet i städerna. Genom att bidra med skugga åt byggnader kan vegetationen även bidra till energieffektiviseringen i samhället (Boverket 2010).
2.5. Luftkvalitet
Luftföroreningar är ett stort problem som beräknas döda flera människor i förtid, det påverkar miljön och ger även stora extrakostnader för samhället (SMHI, 2014). Föroreningar i luften bidrar även till korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning, klimatförändringar och växtskador. Luftföroreningar kan också till exempel försvaga lungkapaciteten hos barn och vuxna samt bidra till infektion av luftvägarna (Naturvårdsverket, 2018). Till stor del är föroreningarna gaser eller partiklar, där marknära ozon, kväve- och svaveldioxid och svävande partiklar av olika ålder, storlekar och sammansättning är de vanligaste. Kolväten som till exempel bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt tungmetaller och kolmonoxid är andra viktiga föroreningar i luften som påverkar miljön (Naturvårdsverket, 2018).
Växter har en förmåga att rena luften genom att bladen som ett filter fångar upp partiklar. Därför är det en naturlig del i stadsplaneringen att reservera gröna områden. Växter binder även koldioxid och 10 m2 vegeterad takyta tar upp lika mycket koldioxid som ett träd (Miljönytta, 2009). En annan rapport belyser att gröna tak kan ta upp 0,2 kg partiklar per år och kvadratmeter (Engel & Jernberg, 2012). Hur mycket partiklar eller föroreningar som ett grönt tak kan ta upp beror på koncentrationen föroreningar i luften, samt väder och klimatförhållanden (Falk, 2016).
10
Luftkvaliteten i Örebro kommun mäts regelbundet vid två stationer i centrala Örebro. En i marknivå (Rudbecksskolan) och en placerad i takhöjd (Rådhuset). Dessa stationer mäter föroreningar av partiklar, kvävedioxid och bensen. För att komplettera dessa mätningar för att få en helhetsbild över luftkvalitén i Örebro används även datormodellen SIMAIR och genom kontrollmätningar har det visats att denna datormodell ger en bra bild av Örebros luftkvalitet.
(Örebro kommun, 2021) SIMAIR är ett verktyg för att utvärdera luftkvaliteten och kunna göra jämförelser gentemot miljökvalitetsnormer, miljökvalitetsmålet Frisk luft och utvärderingströsklar. (SMHI, 2021)
PM10
Ur hälsosynpunkt är partiklar den luftförorening som har störst betydelse. Ökade halter av små partiklar i luften ger ökad dödlighet i luftvägs-, hjärt- och kärlsjukdomar och gör även att fler söker sjukvård för astma och bronkit. Det anses även att exponering av låga halter partiklar under lång tid ger en ökad risk för cancer.
PM10 är ett partikelmått och beskriver partiklar som har en diameter på mindre än 10 mikrometer vilket därmed gör dem inandningsbara. I stadsmiljön är det generellt sett inte avgaserna som är den största orsaken till partikelhalterna i luften utan slitaget från däck och vägbana. Det gör att de tre viktigaste faktorerna för PM10-halten i luften är antalet fordon, vilken hastighet de kör och vilka däck de har. De högsta partikelhalterna uppmäts vanligtvis under mars till april, då det är den tid som vägbanorna torkar upp och en stor andel fortfarande kör med dubbdäck. De högsta PM10-nivåerna mäts upp vid högtrafikerade gator där det även är trångt mellan husfasaderna.
I Örebro mäts PM10-halterna vid Rudbecksskolan och uppdateras automatiskt varje dygn.
Diagrammet nedan visar på Örebros dygnsmedelvärden för PM10-halten i luften från den 24 februari 2021 och en månad fram. (Örebro kommun, 2021)
11
Det gröna strecket i diagrammet får enbart överskridas 37 gånger per år och det röda strecket får enbart överskridas 35 gånger per år, för att Örebro kommun ska kunna klara sina miljömål och för att miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld. Sedan 2008 har PM10-halten legat på en nivå som inneburit att Örebro kommun uppfyllt både miljökvalitetsnormen och miljömålet för 2010 (Örebro kommun, 2021).
Kvävedioxid
Kvävedioxid bildas i samband med förbränning och är en gas som kan vara, speciellt för känsliga grupper så som astmatiker, irriterande för luftvägarna. Kvävedioxidhalterna mäts i Örebro i takhöjd under vinterhalvåret och räknas sedan om till gatumiljö, då det är i gatumiljö miljökvalitetsnormen gäller. Idag ligger halterna väl under gränsen för miljökvalitetsnormens årsmedelvärde, vilket även går att se i diagrammet nedan. Halterna för kvävedioxid ligger även i närheten av miljömålet för 2010, vilket beskrivs i diagrammet nedan av den gröna linjen.
Halterna varierar mellan enskilda år på grund av väder. (Örebro kommun, 2021)
12 Bensen
Vid förbränning bildas även det cancerframkallande ämnet bensen, ett ämne vars halt i luften minskat sen 1990-talet på grund av minskad mängd bensen i bensin och införandet av katalytisk avgasrening. Enligt 2010 års Miljökvalitetsnorm får halten bensen i luften i gatumiljö ej överskrida 5 mikrogram per kubikmeter luft (µg/m³) som årsmedelvärde och enligt Sveriges nationella miljömål 2020 ska bensenhalten ej överskrida 1 mikrogram per kubikmeter.
Som det går att se i diagrammet ovan har bensenhalterna i Örebro kraftigt minskat sen början av 90-talet och ligger väl under gränsen för miljökvalitetsnormen, samt i nivå med Sveriges miljömål för 2020. Dessa halter förväntas även att fortsatt sjunka (Örebro kommun, 2021).
13
2.6. Buller
Enligt Boverket definieras buller som oönskat ljud och kan vara skadligt för människans hälsa samt möjligheter till en god livsmiljö (Boverket, 2019). De kostnader som samhället får till följd av bullerexponering kan delas i tre olika grupper enligt rapporten Bullervärden för samhällsekonomisk analys – Beräkningar för väg- och järnvägsbuller.
1. ”Resurskostnader i form av läkar- och sjukvård. Inkluderar både kostnader som finansieras via skatter och direkta betalningar av individen själv.
2. Alternativkostnader i form av produktionsbortfall. Omfattar även “icke marknadstjänster” utförda i hemmet samt förlorad fritid.
3. Välfärdsförluster i form av övrig negativ påverkan till följd av bullerexponeringen.
Störningar i olika former och ökad oro för följdeffekter som ett resultat av exponeringen är två exempel på möjliga välfärdsförluster.” (Andersson et. al, 2009)
Gröna tak kan bidra positivt till att minska stadens buller då de visats kunna dämpa buller. I en studie av Lagström visar att vegetationen samt dräneringslagret på de gröna taken kan sänka bullernivåerna med 5 till 25 dB och ett medelvärde på 10 dB. Vanliga svarta tak reflekterar ljud och kan därmed bidra till en högre bullernivå i de tätt bebyggda områdena. Vegetation dämpar i stället ljudet genom absorption och diffusion av ljudvågorna (Getter & Rowe, 2006). Enligt Boverket (2010) kan växtlighet på en byggnad sänka trafikbullret med 3–4 dBA. Hur mycket gröna tak kan dämpa buller beror även på vilken frekvens det är. Ett fem centimeter tjockt extensivt tak kan tex sänka nivån med 4 dB då frekvensen är 1000 Hz, medan ett tio centimeter tjockt extensivt tak kan sänka bullernivån med 10 dB i samma frekvens och med 4 dB då frekvensen är 500 Hz (Renterghem & Botteldooren, 2008).
2.7. Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden hotas något av förtätningen och utbyggandet av städerna. FN definierar biologisk mångfald som ”Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung” (Naturvårdsverket, 2018). Ungefär tio procent av alla våra djur, svampar och växter har en hotad och därmed en osäker framtid i Sverige. På grund av miljöförstörelse eller att skogsbruket, jordbruket och fisket har rationaliserats har deras levnadsmiljöer påverkats negativt (Naturvårdsverket, 2018). Att ungefär tio procent av Sveriges artrikedom är hotade innebär det att mer än 2000 arter kan försvinna. En hotad grupp är smådjuren som även har en avgörande roll för ekosystemet. Att de har en sådan stor betydelse är för att cirka 75 % av de
14
viktigaste jordbruksgrödorna pollineras av insekter (Naturvårdsverket, 2020). För att skydda dessa arter fridlyses de eller skyddas av naturreservat. Dock är detta inte nog för många arter, därför har speciella program skapats för att bevara dem. Dessa åtgärdsprogram sköts och upprätthålls av Länsstyrelsen och har tagits fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I Örebro län är ungefär 1 026 arter är rödlistade varav 438 är hotade (Josefsson, 2019) och länet berörs av många åtgärdsprogram för hotade arter (Länsstyrelsen Örebro län, u.å.).
Gröna tak kan bidra med fler alternativa platser för flora och fauna att utvecklas. För att bevara den biologiska mångfalden arbetar Naturvårdsverket på flera olika sätt, bland annat genom att ta fram en grön infrastruktur och genom att påvisa hur stor nytta mångfalden har för människan i form av ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2018).
Olika typer av gröna tak stöttar olika former av habitat och arter. Vilken typ av vegetation man lägger och vilket substrat som används är det som avgör typen av habitat och arter som etablerar sig på taket. Om taken utformas till att efterlikna eller en eller flera arters habitat eller kallas dessa för biodiversiva tak. Dessa tak kan vara ett viktigt verktyg för att återskapa åker och ängslandskap som ofta går förlorade när städerna byggs ut och förtätas. Oftast är det dessa
”bortglömda” åkerlandskap i urbana miljöer som är mest biodiversiva. För att möta och stötta de lokala behoven av hotade arter, bör de gröna taken designas efter de lokala behoven. Det vill säga anpassas efter de arter som är hotade lokalt. Ett exempel när man anpassat de gröna taken för att passa en viss hotad art är i Deptford Creek i London, för den hotade svarta rödstjärten.
Ett annat exempel där man genom gröna tak kunnat skapa boplatser för en hotad art är på Rolls Royce fabriken nära Chichester. På dessa tak har man framgångsrikt kunna föda upp lärka, en art som är rödlistad i Storbritannien (The Green Roof Centre, u.å.).
Extensiva gröna tak har även likartade egenskaper som åkermark då de är väldränerade och har näringsfattiga substrat (Gedge and Kadas, 2004 via Green Roof Centre, u.å.). Brenneisen studerade skalbaggar, fåglar och spindlar associerade med gröna tak i ett område i Schweiz och på en samling av 11 gröna tak upptäcktes totalt 172 arter av skalbaggar varav 10 % a dessa var rödlistade i området. Det fanns även totalt 1844 skådningar av olika fågelarter (Brenneisen, 2001).
Ett utmärkt exempel på biodiversitet av växter som kan åstadkommas med hjälp av gröna tak är Sharrow primary School i Sheffield som har blivit utnämnd till ett lokalt naturreservat.
15
Området täcker en area på 2 000 kvadratmeter och inkorporerar en variation av habitat (the green roof centre, u.å.).
Gröna tak kan även sammanlänka olika grönområden och bidra till den gröna infrastrukturen (Falk, 2016) och vid inventeringar på tre år gamla sedumtak i centrala London år 2002 visade sig att det fanns 48 olika arter (Grant 2006 refererad i Falk 2016). Även om gröna tak kan bidra till den gröna infrastrukturen kan de inte ersätta boendemiljöer på marknivå eller vara en del av de gröna korridorer som finns och behövs på markplan. I stället bör de ses mer som språngbrädor för djuren och om taken är väl planerade kan de vara en plats för en stor variation av flora och fauna. Något som är ouppnåeligt på vanliga svarta tak (The Green Roof Centre, u.å.).
Pollinering
En viktig ekosystemtjänst är pollineringen, men den är även väldigt hotad. Några av hoten mot pollineringen är färre blomrika miljöer, färre marker med öppen sand och förändrad markanvändning (Naturvårdsverket, 2021). En stor del av pollineringen står vilda bin och humlor för och ungefär 90 % av de vilda växterna är beroende av pollinatörer för att kunna föröka sig. Förutom att pollineringen är livsviktig för naturen uppskattas även värdet på pollinerade odlade grödor av honungsbin i Sverige till cirka 315 till 641 miljoner kronor per år.
Då har man även i den siffran uteslutit pollineringen från till exempel vilda bin och humlor. För insektspollinering av Sveriges skogsbär har det ekonomiska värdet uppskattats till mellan 40 och 70 miljoner kronor (Naturskyddsföreningen, pollinering, 2021).
Då gröna tak kan bidra till den biologiska mångfalden kan de även gynna pollinerande insekter (Boverket, 2019)
I en studie av M. Lundberg utförd 2014 på gröna tak fann hon vid en insektsinventering av alla de gröna taken fanns där olika pollinerande insekter. Studien innehöll 11 olika vegeterade tak i Stockholmsområdet, tio var extensiva tak och ett tak var ett intensivt tak. Vanligt förekommande var humlor som kunde upptäckas på alla de olika gröna taken som inventerades, humlorna påträffades till och med på de tak som var högt belägna. Förutom humlor påträffades fjärilar, getingar och bin (Lundberg, 2014).
16
2.8. Sociala och hälsopositiva effekter
Att naturen och grönska har stor betydelse för oss människor har på senare tid fått ett större fokus och blivit mer betydande. I flera tusen år har kunskapen funnits om att naturen och grönskan hjälper till vid mental återhämtning, smärtlindring, stressreducering och krishantering. Denna kunskap har även stöd i vetenskapen. I en studie gjord på 70- och 80-talet av Rachel och Stephen Kaplan (två amerikanska miljöpsykologer) vidare refererad av Naturvårdsverket (2006) kom de fram till att naturen har restorativa effekter. En slutsats som kunnat konstaterats av både internationell och svensk forskning. Människan har två sätt för att hantera sinnesintryck i hjärnan. Det ena sättet som dominerar i vardagen är den riktade uppmärksamheten medan den andra, spontana uppmärksamheten, dominerar i naturen. Den spontana uppmärksamheten hanterar vilsamma sinnesintryck och leder till vila och återhämtning. Återhämtningen ger hjärnan möjlighet att kunna hantera den riktade uppmärksamheten som kräver mycket energi (Naturvårdsverket 2006).
Att sammanlänka grönytor med vegeterade tak är betydelsefullt på kvarters-, stadsdels- och kommunnivå, då de skapar ett samband med det omkringliggande landskapet. Om vi även kan gå långa sträckor med sammanhängande grönstruktur förstärks vår upplevelse av grönska. På intensiva gröna tak, som har möjlighet till större vegetation, kan odling av mat ske (Getter &
Rowe, 2006 via Falk, 2016) och kan öka hälsa, lärande, reaktion och ökad social gemenskap (Boverket, 2017). Möjligheten att kunna titta ut på grönområden från sin bostad eller arbetsplats i stället för hårdgjorda ytor kan ha stor påverkan för individens allmänna hälsa och leder bland annat till minskad stress och sänkt blodtryck (Ulrich et al.,1991)
2010 utfördes en studie i England där 1 851 personer deltog. Studien gick ut på att studera effekten en naturvy av någon form från individens bostad har på den enskildes allmänna hälsan och välmående. Med hjälp av enkäter och GIS (geografiska informationssystem) kunde man konstatera att en vy på någon form av natur från ens bostad ökade den allmänna hälsan med 2
% och det psykiska välmående med 5 % i jämförelse med de personer i studien som inte hade en vy över någon form av natur. I samma studie värdesattes även detta och det konstaterades att en förbättring av den graden kunde bespara samhället 135–452 pund per person årligen (Mourato et al., 2010). Enligt siffror från Forex (2021) skulle det i svenska kronor vara en besparing för samhället på cirka 1 443–4 830 kr per person och år.
17
2.9. Kostnad
Kostnaden för gröna tak och vanliga svarta tak jämförs bland annat i en rapport av Johanna Näslund (2015). Jämförelsen är med två olika tidsintervaller (30 och 60 år) och byggnadens takarea är på ca 6 000 m2. De två olika tidsintervallerna ska representera de olika takens livslängder, där det gröna taket har en livslängd på 60 år i detta fall. Hon representerar även investerings och underhållskostnader, där det visade sig att underhållskostnaderna för det gröna taket var lägre men att det svarta taket hade en lägre investeringskostnad. Näslunds rapport kunde även konstatera att för en kortsiktig investering är ett svart tak mer ekonomiskt, men att det gröna taket är mer ekonomiskt under en längre period.
Användningen av samhällets resurser kan illustreras med hjälp av samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl. Det är en metod som har sin grund i 1800-talets Frankrike och England i ekonomiska analyser av offentliga verksamheter. Denna typ av kalkyl bygger på att det finns en skillnad i vad som är lönsamt för samhället och vad som är lönsamt privat. Det innebär att det som är gynnsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inte behöver vara ekonomiskt motiverat för det privata företaget (Kriström & Bergman, 2014).
I urbana miljöer bidrar gröna områden och grönytor till de kulturella ekosystemtjänsterna genom ökad välmående och rekreation (Naturvårdsverket, 2015b). På grund av detta värdesätter många människor gröna områden i stadsmiljön och även närheten till dem och naturen. En studie från England visade på att försäljningspriset av bostäder påverkas av närheten till grönytor. Om andelen grönytor i ett kvarter ökade med 1 % gav det även en ökning på försäljningspriset med 1% i kvarteret (Gibbons et al, 2011).
2.10. Livslängd
Takens ytskikt utsätts konstant av UV-ljus och temperaturförändringar, vilket påverkar deras livslängd. Yttemperaturerna på ett tak varierar både över dag och år och i vissa extrema fall kan variationen vara över 100 grader Celsius. Vegetation minskar exponeringen av vind, vatten och UV-strålar på de underliggande lagren, vilket förlänger deras livslängd (The Green Roof Centre, u.å.).
De gröna taken som byggdes på 1880 talet i Tyskland bestod vanligen av bitumen som täcktes med sand och vegetation för att skydda mot brand. Sanden, upptäckte de, förlängde även livslängden på det vattentäta lagret. Nu på senare tid har det bevisats att gröna tak förlänger det
18
vattentäta lagret dubbelt och ibland tre gånger livslängden mot vanliga tak. Att livslängden förlängs beror på sand eller jordlagret samt vegetationen skyddar det vattentäta lagret mot skada (The Green Roof Centre, u.å.). Getter och Rowe (2006) och US Enviromental Protection Agency (2000) refererad i Falk (2016) anser också att gröna tak kan utöka livslängden på det underliggande taket från cirka 20 år till 40 år, det vill säga med det dubbla. I en modellstudie över gröna taks påverkan på tätskiktet i Stockholmsområdet jämfört med tätskiktet på ett svart tak visade det tätskiktet på det svarta taket hade en förväntad livslängd på 27 år medan det gröna taket hade en förväntad livslängd på 39 år (Björk, 2004 refererad i Falk, 2016).
2.11. Planering och reglering av grönytor
Det finns flera tillvägagångssätt för kommuner att ta fram strategier, mål och åtgärder för att arbeta med klimatanpassning av befintlig bebyggelse. Ett exempel är att skapa en översiktsplan.
I en översiktsplan kan man ge en helhetsbild av planeringsproblematiken och ge rekommendationer för bebyggelsen, både befintlig och planerad, strategiska överväganden, samt vidare utredningar. Problemen med ökad nederbörd är ett exempel som med fördel hanteras i en översiktsplan och då den befintliga bebyggelsen oftast är planlagd i detaljplaner är strategiska överväganden särskilt viktiga (Boverket, 2010). I Plan och byggnadslagen (PBL) 3 kap. 1 § ska alla Sveriges kommuner ha en kommunövertäckande och aktuell översiktsplan.
I översiktsplanen ska kommunen visa hur de tar hänsyn till de regionala och nationella mål.
Kommunen kan även ge en fördjupning av ett område genom att upprätta en fördjupad översiktsplan. Översiktsplanen eller den fördjupade översiktsplanen är inte bindande och beskriver det långsiktiga perspektivet (Rylander, 2014).
I samband med att en översiktsplan upprättas ska en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med en riskanalys göras. Tanken med en MKB och riskanalys är att skapa ett underlag och bedömning för hur en planerad förändring kan påverka naturresurserna, miljön och människors hälsa och säkerhet (Boverket, 2010). Dock är Grönstrukturer eller regleringar för gröna tak inget som specifikt något som är med i en Översiktsplan utan något som kan vara med som en vägledning eller riktning på planering (Rylander, 2014).
För att lättare samla ihop och arbeta med utsläpp från tex uppvärmningar och trafik kan man använda sig av en klimatstrategi. I Klimatstrategin bedriver man ett långsiktigt och systematiskt arbete för minskad klimatpåverkan genom energiplanering, kollektivtrafik, fysisk planering,
19
information och rådgivning. Enligt Boverket (2010) återfinns vanligen i en kommunal klimatstrategi:
• Inventering av utsläpp och en nulägesbeskrivning eller analys
• Åtgärder som är anpassade till de lokala förutsättningarna
• Beskrivning av hur uppföljning och revidering ska gå till
• Mål och delmål
Grönplaner eller grönstrukturprogram redovisar, främst ur ett ekologiskt och socialt perspektiv, hur kommuner vill förvalta och planera deras grönområden. Enligt boverket (2010) bör även de mångfunktionella ytorna som både främjar god klimatkomfort samt har en god vattenbuffrande förmåga i högre grad redovisas i grönplanen.
20
3. Metod
3.1. Litteraturstudie
För att besvara de teoretiska frågorna samt för att kunna samla in kunskap om vilka fördelarna och nackdelarna med gröna tak är och dess påverkan gjordes en litteraturstudie där information samlats in från webbaserade källor, forskningsrapporter, myndighetssidor, examensarbeten och olika institutioner. För att sammankoppla den insamlade informationen om gröna tak med Örebro kommun har även kommunens egen webbplats och utgivna rapporter och dokument varit en stor källa, samt även information hämtat från länsstyrelsen och korrespondens med olika lokala sakkunniga personer.
3.2. Fallstudie
För att kunna göra beräkningar på om gröna taks påverkan och värden studeras ett område i en så kallad fallstudie. För fallstudien utgår beräkningarna i en jämförelse av befintligt område och struktur mot ett teoretiskt exempel där alla tak valts till gröna tak.
Studie av ett område
Ett stadsområde inom Örebro kommun valdes ut utifrån kriterierna att det skulle vara under uppbyggnad eller nyproducerat, relativt centralt och med tydlig förstudie eller översiktsplanering. Södra Ladugårdsängen passade in på kriterierna samt att det tydligt står en önskan från Örebro kommun att området ska ha en grön profil. Kommunens krav, rekommendationer och önskemål för området gicks igenom och analyserades. Detta gjordes för att sedan kunna jämföra mot det resultat som tas av inventeringen av området.
Inventering av ett område
För att få en tydligare bild av området utfördes ett studiebesök av området där de uppbyggda delarna studerades samt dokumentation genom fotografering. Beräkning av antal befintliga grönytor och de under byggnation, som finns i området samt hur dagvattenhanteringen är gjord för området tas även det med under inventeringen.
3.3. Beräkningar
I fallstudien gjordes ett antal beräkningar på vilken nytta och om så möjligt vilket värde det skulle ge om samtliga tak i området utgjordes av gröna tak för att sedan kunna jämföra med
21
nyttan och värdet på hur området är byggt idag. Det som beräknats och analyserats är hur stor takarea som utgör området, vilken påverkan det har på den biologiska mångfalden, påverkan på luftkvaliteten, dagvattenhanteringen/avrinningen, påverkan på koldioxidutsläpp och buller.
Takarea
För att beräkna takarean tas data från Örebro kommuns webbkarta där även arean för de olika byggnader räknats ut genom webbkartans mätverktyg där arean från de hus som hunnits byggas i området räknas ut. Vid beräkningen antogs alla tak vara platta tak, då webbkartan ej tar hänsyn till de olika takens lutningar. Av inventeringen framgick vilka byggnader som byggts med gröna tak. Arean på dessa tak togs även fram genom webbkartan. Sedan gjordes ett troligt antagande på att resterande etapper kommer få likvärdig takarea samt fördelning mellan konventionellt svarta tak och gröna tak. För att få fram den totala takarean för området multiplicerades andelen takarea per byggd bostad med det totala antalet byggda och planerade bostäder. Slutligen multiplicerades den totala arean med ett påslag på 25 % för att ta hänsyn till taklutningar. Denna siffra togs fram genom att beräkna hur stor procentuell skillnad en taklutning på 30 grader ger jämfört med om taket skulle vara platt. Denna skillnad är ca 33% och då alla tak inte har en 30 gradig lutning gjordes ett godtyckligt antagande att påslaget skulle bli 25 %. Detta påslag fungerar även för gröna tak då dessa har en rekommenderad maximal taklutning på 27 grader.
Luftkvalitet
För att beräkna inverkan av gröna tak på luftkvaliteten togs värden fram med hjälp av miljökontoret i Örebro kommun, dessa indata sammanställdes i en tabell. Värdena kommer ifrån Örebro kommuns mätstationer som ligger centralt placerade, därför görs antagandet att dessa värden är representativa för hela Örebros tätort och därmed även Södra Ladugårdsängen.
Ett grönt tak kan enbart ta upp luftföroreningar då det ej regnar eller är snötäckt. Data över antal dagar nederbörd och snötäckta dagar togs fram från SMHI över Örebro kommun för att kunna ta fram tiden (T) då det är möjligt för de gröna taken att ta upp luftföroreningarna. Tiden beräknades fram i antal sekunder.
För att beräkna upptaget av luftföroreningar och det värdet det ger har en modell från en studie i Chicago av Yang et al., 2008 använts. Mängden förorening (Q) som tas upp under
22
torrdeposition beräknas genom att arean av sedumtaket (A) multipliceras med tiden i sekunder då taket är torrt (T) och med partikelflödet i g/m2 (F).
Q = A × T × F (1)
Partikelflödet (F) beräknas genom att ta koncentrationen i luften i µg/m3 (C) och multipliceras med torrdepositionshastigheten (Vd).
F = C × Vd × 10^-8 (2)
I följande tabell finns de olika torrdepositionshastigheterna framtagna av Yang et al. Som använts vid beräkningarna.
Tabell 1. Torrdepositionshastigheter för olika föroreningar, redovisat i cm per sekund
Förorening Vd (cm/s)
Ozon 0,22
Kvävedioxid 0,20
PM10 0,15
För att ta fram värdet på upptaget av luftföroreningarna ligger en studie från Nederländerna till grund och som sedan vidare omnämns av Falk (2016). I den studien är värderingen för skadan per kg luftförorening följande.
Tabell 2. Skadevärde för olika föroreningar redovisat i kostnad per kg utsläpp
Förorening Kostnad/kg utsläpp
PM10 224 kr
Kvävedioxid 96 kr
Bensen -
Värdet beräknades sedan genom att multiplicera mängden upptag (Q) med kostnaden för varje förorening. Skadevärdet för bensen är enligt Falk (2016) väldigt liten i jämförelse med PM10 och kvävedioxid. Falk (2016) anser även att det inte finns några aktuella och tillförlitliga källor
23
som beskriver värdet för bensen, därför saknas värdet för bensen i tabell 2 och har ej heller tagits med i beräkningen av värdet för luftföroreningarna.
Dagvattenhantering
För att beräkna värdet på dagvattenhanteringen används den modell som tagits fram av A. Falk (2016). Enligt Falks modell har ett vanligt tak en avrinningskoefficient på 0,93 och ett 4 cm tjockt sedumtak en avrinningskoefficient på 0,47. Koefficienten beskriver den andel av årsnederbörden som rinner ner från taket. Falks modell visar även på att en ökning av sedumtakets tjocklek från 4 till 7 cm ger enbart en liten påverkan på avrinningskoefficienten.
Samma gäller för skillnaden mellan ett sedumtak på 7 cm och ett 11 cm tjockt sedumtak.
Avrinningskoefficienten för fallen med gröna tak bestäms därför i denna beräkning till 0,47.
För att beräkna den årliga avrinningsmängden togs 2019 års årsnederbörd för Örebro kommun fram för att kunna beräkna volymen nederbörd som faller på taken. Detta genom att ta årsnederbörden multiplicerat med takarean. Avrinningen för enbart gröna tak räknas sedan ut genom att multiplicera den totala mängden regnvatten årligen med avrinningskoefficienten för gröna tak. För att beräkna alternativet med både gröna och svarta tak upprepades metoden, med skillnaden att årsnederbörden först multiplicerades med arean svart tak och sedan arean för gröna tak. Dessa två olika kubikmängder vatten multiplicerades sedan med respektive avrinningskoefficient och adderades för att kunna jämföras med alternativet bara gröna tak.
Värdet beräknades sedan genom att ta kostnaden för att rena en kubik dagvatten med den totala mängden avrinningsvatten för båda fallen. Värdet för att rena 1 kubikmeter dagvatten i Örebro kommun är framtaget genom korrespondens med ansvariga på reningsverket. I Örebro kommun är kostnaden för att rena 1 m3 dagvatten ca 8,5 kr.
Koldioxidutsläpp
För att beräkna påverkan och värdet gröna tak ger på koldioxidutsläpp och därmed den globala uppvärmningen ligger en studie från Michigan, USA till grund. Den studien visade på att ca 260 g CO2/m2 kan tas upp av extensiva sedumtak. Denna siffra multiplicerades sedan med arean gröna tak för de två olika fallen för att ta fram mängden CO2 som kan tas upp per år.
24
För att sedan räkna ut värdet multiplicerades mängden koldioxidupptagning per år för de två fallen med den kostnad koldioxidutsläppen ger för att ta fram besparingen de två olika fallen gör genom användandet av gröna tak.
Kostnaden per kilo koldioxidutsläpp är hämtat från Falk (2016) rapport värdet av gröna tak och kommer från en studie av Noring et. Al från 2014.
Buller
För att kunna beräkna och värdesätta effekten av att enbart lägga gröna tak i Södra Ladugårdsängen har information om bullernivåer i området samlats in, samt även information om vilken påverkan gröna tak kan ha på buller. Enligt en studie av Bickel et al. refererad i Falk (2016) har olika bullernivåer i Sverige värderats. Den värderingen bygger på både kvantifierbara kostnader över hur buller påverkar hälsan, men även betalningsviljestudier för minskade störningar och buller. Om de ekvivalenta bullernivåerna i Sverige från väg- och järnvägstrafik sänks med 1 dB i spannet 55–52 dB värderas den sänkningen till 11 euro per bullerpåverkad person (Falk, 2016).
Ett grönt tak kan dämpa bullernivåerna med upp till 25 dB, med ett medelvärde på 10 dB enligt Lagström och enligt Boverket kan vegetation på byggnader sänka trafikbullret med 3–4 dB. I kapitel 2.6 beskrivs bullernivåerna och dämpningen av gröna tak.
De olika färgerna i bild 1 symboliserar olika dygnsmedelvärden från vägtrafikbuller för Södra Ladugårdsängen. Där lila= 70–74 dBA, röd= 65–69 dBA, orange= 60–64 dBA, gul= 55–59 dBA och grön= 50–54 dBA (Örebro kommun, u.å.).
Bild 1 Bullerkarta Södra Ladugårdsängen (Örebro kommun, u.å.).
25
Ett exakt värde för vad bullersänkningen kan bli och hur stort värde det skulle ge går inte att återge, då det kräver bullermätningar innan och efter byggnation för att se effekterna av gröna taks bullerdämpningar samt en beräkning av hur många som bor och vistas frekvent i området.
För denna fallstudie har ett troligt antagande gjorts utifrån antal bostäder och ett medeltal på hur många boende det är per bostad. Enligt SCB (2019) är genomsnittet 2,1 personer per hushåll och för att ta fram en ungefärlig siffra för antal boende i området multiplicerades genomsnittet med antalet bostäder i området. Utifrån den teoretiska bakgrunden konstaterades det även att bullernivåerna i området bör sänkas med minst 1dB om alla tak skulle vara gröna tak. Värdet för den antagna bullersänkningen räknades då slutligen ut genom att antalet personer i området multiplicerades med värdet på 11 euro per person för 1dB sänkning. Enligt bullerkartorna är majoriteten av alla bostäder och de områden där bostäder ska byggas markerade som gröna, vilket gör att de ligger i spannet 50–54 dB. Därför kan värderingen 11 euro per person användas i denna fallstudies beräkning av värdet av bullersänkningen. Värdet, som beräknades i euro räknades sedan om till svenska kronor genom Forex valutaomvandlare.
26
4. Förutsättningar
4.1. Örebro kommun
Sett till befolkningsmängd är Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun och där bor ungefär 150 000 personer. Staden grundades för cirka 700 år sedan och mitt i staden stoltserar Örebro slott som började byggas på 1200-talet. Kommunen är centralt beläget i Sverige med sina cirka 20 mil till Stockholm och 30 mil till Göteborg (Örebro kommun, 2018). I snitt har varje örebroare 98 m2 park och det finns ett flertal platser att besöka för att uppleva naturen.
2017 tilldelades även Örebro ”Årets friluftskommun” (Örebro kommun, 2019).
Enligt Örebro kommun byggs det som aldrig förr inom kommunen och inflyttningstakten är rekordhög. Kombinationen hög tillväxt och hållbarhet är en nyckelfråga idag och en av de kommuner som lyckats bäst med detta är Örebro kommun (Bygg Örebro, u.å.). Majoriteten av Örebro kommuns invånare bor i eller omkring Örebro stad. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den positivt då det innebär ett minskat transportbehov på grund av den samlade bebyggelsen. Det möjliggör även för effektiva och resurssnåla lösningar för infrastruktur, offentlig service och teknisk försörjning. I takt med att befolkningen i kommunen växer byggs nya bostäder och verksamheter, ska i första hand ska koncentreras till de redan bebyggda områdena. För denna byggprocess är kultur- och naturmiljön viktig att värna om. En viktig del för områdets identitet är det kulturhistoriska arvet och en god grönstruktur medför flera viktiga funktioner som till exempel dagvattenhantering, luftrening, temperaturreglering, biologisk mångfald och möjlighet till rekreation och fysisk aktivitet (Örebro, 2017).
Flera strategier har satts upp för Örebro ska vara en hållbart växande stad där man bland annat framhäver att det ska vara en sammanhållen stad där olika stadsdelar ska komplettera varandra.
Även arkitekturen i staden ska samverka och vara harmonisk mellan byggnader och utemiljöer, samt ta hänsyn till olika människors förutsättningar och vara av höga hållbarhets- och kvalitetskrav (Örebro kommun, 2018). För att Örebro ska kunna vara hållbart kräver det flera miljöanpassade lösningar vid nybyggnation samt vid förändringar av befintliga strukturer.
Några utmaningar är att minska funktionssepareringen, det vill säga föra handel, arbetsplatser, bostäder och service närmare varandra. Även att kunna genomföra övergången till förnybar energiförsörjning och utveckla fler kretsloppsanpassade lösningar för avfalls- och avloppshantering är en utmaning för kommunen. En stor utmaning är att kunna skapa en god
27
bebyggd miljö med hållbara system. En utmaning som kräver ett vidsynt arbete. Eftersom byggnader och infrastrukturer har en lång livslängd är det idag vi bygger morgondagens samhälle (Örebro kommun, 2017).
Örebro kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner med en befolkningsökning på ca 2 000 personer per år med ett i dagsläget invånarantal på omkring 150 000 invånare. På grund av den snabba befolkningsökningen är bostadsbehovet stort i Örebro och Södra Ladugårdsängen är ett av många kommunens projekt för att tillgodose bostadsbehovet (Örebro kommun, 2018).
Södra Ladugårdsängen
Bild 2 Flygfoto över Södra Ladugårdsängen (Örebro kommun, 2018).
Södra Ladugårdsängen är en stadsdel som ligger ca två kilometer söder om centrala Örebro och sträcker sig över ca 230 000 kvm mark. Området ska bebyggas med ca 3000 bostäder i fem etapper och etapp 1 startade hösten 2016 och etapp 2 våren 2019. Omgivningen beskrivs ha ett rikt utbud av natur– och rekreationsområden, badanläggning, gymanläggning, golfbana, racketcentrum, gymanläggning, naturreservat och motionsspår. Detta ger en aktiv och grön prägel och i området ska gående och cyklisters villkor prioriteras. Gröna innergårdar, högklassig vardagsarkitektur, mångfald och inordnade aktivitetsytor kommer vara utmärkande för området (Örebro kommun, 2018).
28
Bild 3 Översiktsbild över området Södra Ladugårdsängen med planerade etapper (Örebro kommun, 2018).
För flera år sen fanns Örebros första flygplats på denna plats och minnet av den kommer att leva kvar genom gatunamn. Mellan det befintliga bostadsområdet Ladugårdsängen och det planerade området finns parken Hagen som agerar som en grön länk mellan de två områdena. I söder angränsas området av en golfbana, i väster finns det gröna rekreationsområden och en livsmedelsbutik. Öster om området finns fotbollsplaner och hela området består idag av ett platt åkerlandskap (Örebro kommun, 2018).
Av Örebro kommuns kvalitetsprogram för Södra Ladugårdsängen framkommer att områdets identitet ska vara en ”biofil stadsdel” och ska innebära en utveckling av begreppet ”grön stadsdel”. Grönstrukturen är tänkt att följa strukturen på kvarteren och på så vis bilda ett rutnät.
Rutnätet ska i sin tur vara väl förankrat i de befintliga grönområden som angränsar till området och på så vis kunna verka som en naturlig väg för både människor, djur och växter mellan de olika grönområdena. Kvalitetsprogrammet beskriver även hur vegetationen kan klättra upp på väggarna och att taken gärna får nyttjas som ”gemensamma och privata terrasser med planteringar och gröna tak som fördröjer dagvatten” (Örebro kommun, 2014).
För Södra Ladugårdsängen har det även bestämts att friytan för hela planområdet måste vara minst 20 kvm per lägenhet. Denna yta får minskas med upp till 5 kvm per lägenhet om det finns vegetationsbeklädda tak på fastigheten. Friytan om minst 20 kvm per lägenhet eftersträvar till att ta vara på målen att skapa en aktiv och grön stadsdel (Planbeskrivning Örebro kommun, 2016).
29
5. Resultat/analys
Första delen i resultatet, ska besvara frågan: Hur ser Örebro kommun på planläggningen av grönstrukturen? Frågan besvaras genom en studie av Örebro kommuns grönstrategi, deras miljöprogram och strategi för miljöanpassat byggande för Örebro kommunkoncern.
Den andra delen, kapitel 5.2, är resultatet av en fallstudie på området Södra Ladugårdsängen och ska försöka besvara frågan vilket värde gröna tak har för Örebro. Resultatet kommer från en teoretisk bakgrund samt beräkningar.
Avslutningsvis i kapitel 5.3 besvaras frågan vilken potential gröna tak har. Denna del besvaras ur den teoretiska bakgrunden och kommer även denna utgå från fallstudiens område Södra Ladugårdsängen. Denna resultatdel besvarar de aspekter som inte beräknats och värdesatts men som ändå är betydande positiva eller negativa delar med gröna tak som till exempel byggnadsteknik, klimat, sociala och hälsoaspekter samt ekonomiska förutsättningar med fokus på investering och underhåll.
5.1. Planering av grönytor i Örebro
Örebro kommun har tagit fram en grönstrategi för parkerna, naturen och grönområdena i Örebro. Syftet med grönstrategin är enligt Örebro kommun är att:
• ”ange mål, ställningstagande och strategier för kommunens arbete med planering och förvaltning av grönstrukturen i och omkring våra tätorter
• Vara ett underlag och stöd i den fysiska planeringen
• Vara ett underlag och stöd för prioritering och verksamhetsplanering inom de förvaltningar som ansvarar för park, natur och fritid
• Bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen, folkhälsomålen och målen för friluftsliv kan uppfyllas på lokal nivå” (Örebro kommun, 2018)
Grönstrategin trädde i kraft 2017 och ska revideras igen 2021. Vart annat år, eller vid behov ska strategin även följas upp. Det är många olika typer av ytor som ingår i strategin. Parker, skogar, kommunalt ägda naturområden, vägrenar och andra grönområden är det som ingår i första hand. Grönstrukturen i strategin kan även infatta till exempel torg, bollplaner, idrottsanläggningar, skolgårdar, torg, och gröna tak och väggar. Dessa olika typer av ytor skapar
30
tillsammans ett system av icke-hårdgjorda ytor med ekologiska, sociala och kulturella funktioner (Örebro kommun, 2018).
Grönstrategin består av fyra vägledande mål. Målen med strategin är att utveckla parker och grönområden för att göra Örebro kommun attraktivare, sammanhållande, hälsofrämjande och mer resilienta. Kommunen ska vara attraktivare för de som bor i Örebro, de som besöker kommunen och för näringslivet. Det ska finnas kvalitativa grönområden i sådan omfattning att det gör staden och kommunen attraktiv som boende- och etableringsort. Där ska finnas en tydlig grönstruktur med olika landskapselement, som till exempel vattendrag. Detta ger en identitet och karaktär till Örebros bostadsområden, samt att det ökar orienterbarheten. Kommunen ska vara sammanhållande med offentliga grönområden som fungerar som attraktiva mötesplatser för människor känner sig välkomna och inkluderade. Olika bostadsområden kan bindas ihop av attraktiva parker och grönområden genom deras funktion som gemensamma ytor för aktivitet och rekreation. Örebro kommun ska vara hälsofrämjande genom att parker och naturområden bidrar med både vila och aktivitet för oss människor. Eftersom det finns ett tydligt samband mellan folkhälsa och god tillgång till grönområden. Kommunens mål att bli mer resilienta är för att möta de framtida utmaningarna med klimatförändringar, intensivt markutnyttjande och förlust av växt- och djurarter. Minska riskerna och kostnaderna för bland annat översvämning genom att utveckla ekosystemtjänster som vattenrening och flödesutjämning. Även öka arbetet för biologisk mångfald i bebyggda områden, vilket bidrar till att nå både miljömål, öka trivseln och upplevelsevärden Örebro kommun, 2018).
För att följa upp grönstrategin har tre indikatorer valts ut där man tagit fram den önskade förändringen och hur det ska följas upp. En av dessa tre indikatorer är mängd markareal där åtgärder tagits vid för att gynna den biologiska mångfalden eller ekosystemtjänster i tätorterna i kommunen. För denna indikator skriver kommunen att de önskar en ökad trend och att samhällsbyggnadsområdet ska utveckla arbetssätt som stärker ekosystemtjänster, samt tillämpar dem i en högre grad (Örebro kommun, 2018).
En utveckling av ekosystemtjänster är en nödvändighet för att få en hållbar stadsutveckling.
När tätorterna förtätas innebär det att grönområden exploateras och bebyggs. Därför blir kraven högre på den övriga grönstrukturen. Mindre och färre ytor behöver stå för fler ekosystemtjänster, vilket innebär att naturområden, parker och andra grönytor i större utsträckning behöver bli mer mångfunktionella. I Örebro kommuns grönstrategi har tre
