Trots att Ortony och Turner (1990) argumenterar emot existensen av grundläggande känslor, anser respondenterna att listan av känslor från deras studie har varit väldigt heltäckande och till god hjälp för att beskriva hur de känner, vilket de berättar i gruppintervjuerna. Även Tettegah (2016) har använt sig av några grundläggande känslor för att identifiera inlägg på Twitter med hjälp av hashtags. Den här undersökningens loggbok visar att de olika känslorna skiljer sig åt beroende på vilken social mediekanal som används. Loggboken visar även att samtliga
respondenter använder sig av Facebook, Snapchat och Instagram flera gånger dagligen. Det blir tydligt med undersökningen att Facebook är den sociala mediekanal som ger flest negativa känslor, men att människor ändå upplever fler positiva än negativa känslor på Facebook. Både Instagram och Snapchat visar på överlägset fler positiva än negativa känslor. Det har även visat sig att respondenterna kan känna både positiva och negativa känslor vid samma
användningstillfälle. Resultatet från loggboksundersökningen diskuterades sedan av
respondenterna i gruppintervjuer. I gruppintervjuerna diskuterade och jämförde respondenterna sitt sociala medieanvändande med varandra och hur de känner när de använder sig av sociala medier.
5.1
Kvinnors och mäns känslor på sociala medier
Enligt Nordicom (2016b) tycks kvinnor ha ett högre socialt medieanvändande än män, vilket även resultatet av denna undersökning indikerar. Det har genom loggboken och
gruppintervjuerna framkommit att kvinnor använder sig av sociala medier oftare än män och att de även upplever och reflekterar över fler känslor än män.
Det finns vissa känslor som enbart har upplevts av de kvinnliga respondenterna och vissa känslor som enbart har upplevts av de manliga respondenterna. Det är enbart männen som har upplevt avsky på Facebook och Instagram och det är enbart kvinnorna som har upplevt avsky på Snapchat. På Facebook är det enbart kvinnorna som har upplevt hat och det är enbart männen som har upplevt hat på Instagram och Snapchat. Kvinnorna känner enbart av nedstämdhet när de använder sig av Facebook, men männen känner enbart av nedstämdhet på Snapchat. Facebook är den enda sociala mediekanal där kvinnorna både känner rädsla, skam, skräck och skuld. Av dessa känslorna, känner männen endast av skuld och då även på Facebook.
31
5.2
Sociala mediers psykiska effekter
Det ska understrykas att vilka känslor människor upplever på sociala medier beror på vad det är som visas samt hur personerna mår rent psykiskt. Oberst et al. (2016) anser att det är de
individuella sårbarhetsfaktorerna som påverkar sociala mediers psykiska effekter. Detta är någonting som respondenterna själva har lagt märke till. K3 och M3 berättar att om de mår dåligt över någonting innan de använder sig av sociala medier, brukar de inte tycka att ett videoklipp, en bild eller ett inlägg som de antagligen vanligtvis skulle få positiva känslor av, känns positivt i just det ögonblicket. Oberst et al. (2016) berättar även att personer med depressiva symptom tycks vara mer aktiva på Facebook och att de ofta väljer att diskutera sina problem offentligt för att få positiv feedback. Detta är någonting som M1, M2 och M3
reflekterar över. De ser det som negativt att människor har möjlighet att skriva ut precis vad de tycker och tänker på sociala medier och att de får negativa känslor när människor söker sympati för sina åsikter via sociala medier.
5.3
Företag och personers inverkan på sociala
medier
K4 och M4 har reflekterat över cookies. M4 blir irriterad över att en produkt han redan har köpt från en webbplats ständigt dyker upp på Facebook och K4 får negativa känslor när hon har gjort ett val att inte köpa en viss produkt, men att denna sedan visar sig som reklam på Facebook. Zarouali et al. (2016) menar att företagen med hjälp av cookies kan rikta sin marknadsföring, så att produkterna från en specifik sida följer med användaren in på sociala medier, vilket i sin tur är positivt för företagen.
Instagram används av samtliga respondenter men mer frekvent av de kvinnliga respondenterna, främst som inspirationskälla. De kan här välja att följa olika konton, så som kändisar,
klädesmärken, företag och dylikt. Samtidigt som de får positiva känslor och känner sig inspirerade och intresserade av vad människor lägger ut på Instagram, kan de få ångest och känna sig avundsjuka över hur vissa personers liv framstår. M1 påpekar däremot att det är väldigt enkelt att förfina sin tillvaro med hjälp av de olika filter som erbjuds av Instagram och att verkligheten inte behöver speglas i hur bilden ser ut. K2 menar att ifall hon ser en bild på någon produkt via sociala medier som väcker intresse, kan hon börja följa företaget bakom produkten för att inte glömma bort var den finns någonstans. Hon påpekar att en enda bild på sociala medier kan väcka intresse för ett helt företag.
32
Snapchat är den sociala mediekanal som enligt respondenterna känns mest personlig. Det är även den sociala mediekanal som har fått minst negativa känslor i loggboken. Respondenterna själva tror att det beror på att de främst följer sina närmsta vänner på Snapchat, till skillnad från Facebook och Instagram där de har en bredare vänskapskrets. Även Phua, Jin och Kim (2017) menar att Snapchat är den sociala mediekanal som är mest begränsad. Förutom de närmsta vännerna, följer K1 även vissa kändisar på Snapchat. Trots Snapchats olika filter, som Anderson (2015) berättar kan användas för att antingen förfina eller manipulera en bild, anser K1 att bilden och uppfattningen av kändisarnas liv blir mer personlig.
5.4
Positiva och negativa känslor
Glädje och nöje är de känslor som har fått flest markeringar i loggboken och samtliga
respondenter som medverkat i gruppintervjuerna anser att de oftast känner positiva känslor när de använder sig av sociala medier. Däremot är det de negativa känslorna som tagit upp störst plats i samtliga gruppdiskussioner. Sociala medier kan enligt Oberst et al. (2016) leda till tvångsbeteenden och överdrivet engagemang och Boyd (2014) berättar att det är lätt att fastna på sociala medier. Detta är någonting som K3 tycks hålla med om. Hon förklarar att det inte finns något slut på sociala medier. Det finns alltid någonting att göra och det finns alltid någonting nytt att ta del av, vilket för henne kan bidra till både positiva och negativa känslor. De kvinnliga respondenterna känner glädje av bland annat positiva bilder och videoklipp som innefattar exempelvis djur och bebisar, vilket de gärna delar med sig av till sina vänner för att även de ska få uppleva samma positiva känslor. Även männen anser att de vill dela med sig av positiva saker på sociala medier, för att sprida positiva känslor vidare till andra personer. De manliga respondenterna känner främst glädje över mer personliga inlägg, som exempelvis olika minnen, eller när de kan ta del av vad deras familjer gör.
Politiska inlägg på sociala medier kan enligt Aillerie och McNicol (2016) främja engagemang, vilket är någonting som respondenterna inte alls håller med om. De anser att politiska åsikter bör hållas privata, då dessa ofta kan bidra till negativ stämning på sociala medier.
Respondenterna anser även att inlägg som saknar källkritisk granskning och irrelevanta tidningsartiklar som sprider förvirrande budskap inte hör hemma på sociala medier. Däremot berättar K3 att hon ofta använder sig av sociala medier i informationssyfte. Aillerie och McNicol (2016) belyser även att sociala medier spelar en stor roll i att sprida nyheter.
33
5.5
Kommunikation på sociala medier
Samtliga respondenter använder sig främst av Facebook och Facebook Messenger för att kommunicera med sina vänner, vilket de anser att de får positiva känslor av. Respondenterna använder Facebook Messenger som kommunikationsverktyg när de vill prata med sina vänner, istället för att smsa eller ringa. Mai et al. (2015) berättar att det även går att se ifall ett
meddelande på Facebook Messenger har lästs. K4 anser dock att detta kan bidra till negativa känslor ifall personen inte svarar på meddelandet, när hon vet att personen har sett det. Hon berättar även att det kan vara lätt att bli missuppfattad via sociala medier, speciellt via olika chatt-tjänster som Facebook Messenger och Snapchat. Hon tror att anledningen till detta är att det ibland kan vara svårt att uttrycka sig korrekt i text och att den personliga kontakten inte upplevs på samma sätt som i verkligheten. Detta är någonting som även Baym (2015) går in på. Hon berättar att det nya sättet att kommunicera på kan skapa oro över människors olika
relationer och att vissa människor anser att kommunikationen har blivit alltmer ytlig, samtidigt som vissa anser att de nya medierna har bidragit till större möjligheter och starkare relationer. Kralj Novak et al. (2015) berättar däremot att förståelsen genom kommunikationen på sociala medier kan förstärkas med hjälp av emoticons och emojis. Dessa kan representera allt ifrån olika ansiktsuttryck och känslor, till firande, väder, mat, dryck, djur, växter och aktiviteter. Trots att emojis enligt Marengo, Giannotta och Settanni (2017) används av 92% av
internetanvändarna för att förmedla känslor och attityder, är det ingenting som respondenterna varken har nämnt eller diskuterat.