Syftet med studien har varit att undersöka hur rektorerna i studien arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, hur viktigt de anser att den vida vägledningen är samt hur de planerar och organiserar för vägledningen så att vägledning kan bli hela skolans ansvar. I följande kapitel ämnar vi därför diskutera och reflektera kring resultat, metodval och teori kopplat till studien. Utöver de diskussioner och reflektioner vi presenterar kommer också förslag på vidare forskning att lyftas.
8.1 Resultatdiskussion
I resultatdelens diagram har vi delat upp de svarande rektorerna utifrån vilka stadier de arbetar inom. Det här har vi gjort för att man ska kunna se hur rektorer inom olika stadier förhåller sig till vägledning i det vida perspektivet. Vi vet dock om att grupperna skiljer sig åt i antalet svaranden varför vissa gruppers svar kanske inte är representativt för alla rektorer inom gruppen. På grund av de olika svarsantalen i de olika grupperna har vi valt att mäta medelvärdet av alla svar inom grupperna för att kunna skönja en bild av hur det kan se ut sett utifrån de rektorer som svarat inom varje stadie.
Som nämnt i kapitlet om tidigare forskning så genomförde Skolinspektionen 2013 en granskning med syfte att undersöka kvalitén av studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Resultatet för granskningen visar att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad och att ansvaret för vägledningen inte sällan lämnas över till den enskilde studie- och yrkesvägledaren. I granskningen framkommer det också att studie- och yrkesvägledningen inte har ett strukturerat system vad gäller planering, utveckling och uppföljning. Resultatet visar också att vägledningen inte är ett område där skolans personal samarbetar utan snarare är delegerad till studie- och yrkesvägledaren (Skolinspektionen, 2013).
Dessa resultat från Skolinspektionens granskning återkommer i vår egen studie. I analysen av rektorers arbete med planering och organisering av den vida vägledningen
46
framkommer det att den vida vägledningen inte alltid prioriteras och att planeringen för vägledningen delegeras vidare till andra. Det framkom att majoriteten värderade vikten av vägledning högt trots att de själva inte arbetade med den i större utsträckning. Vi frågar oss därför och ser det som intressant hur det kommer sig att rektorerna ser den vida vägledningen som viktigt samtidigt som den i många fall inte prioriteras. Med utgångspunkt i att studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar ser vi det också som en intressant faktor att ansvaret emellanåt delegeras vidare. Vi har dock kunnat se att det funnits viljor kring att arbeta mer med planering och organisering av den vida vägledningen framöver och vi hoppas att dessa viljor verkställs.
8.2 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod då förhoppning var att ett stort antal svaranden på enkäten skulle kunna göra att vi kunde generalisera resultatet av svaren för hela populationen rektorer/skolledare i Sverige. Det här då vi skickade ut enkäten i olika grupper där rektorer fanns på sociala medier. Att det skulle vara svårt att få rektorer att svara på enkäten hade vi räknat med, vi tänkte dock att ett bortfall på cirka 20% var rimligt. Bortfallet var större än så (cirka 75%) och vi fick därför utvidga vår urvalsram för att kunna få in empiriskt material att analysera. Vi gjorde därför ett gediget arbete med att skicka ut enkäten till cirka 40 av Sveriges sammanlagt 290 kommuner vilket resulterade i 250 svaranden till slut. Det var således inte heltäckande för hela populationen rektorer/skolledare i Sverige, men det gjorde att vi fick ett empiriskt material att arbeta med. I undersökningen har vi därför inte kunnat generalisera resultatet för hela populationen, utan enbart från den del av populationen som nåtts av enkäten. Ovanstående gjordes för att kunna stärka reliabiliteten i studien. Med det menar vi att om någon annan skulle göra samma undersökning i samma kommuner så skulle också resultatet blivit detsamma.
Sett till de frågeställningar vi hade för studien menar vi att metodvalet har varit rätt, skulle däremot frågeställningarna ändras något och mer beröra hur en rektor kan arbeta med den vida vägledningen och studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, eller om det finns stora skillnader mellan olika skolformer, såsom friskola eller kommunal skola, så
47
skulle en kvalitativ analys ha passat bättre. Då vi ville undersöka i hur stor utsträckning arbetet med studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse sker antog vi ett kvantitativt förhållningssätt.
8.3 Teoridiskussion
Vi ser det som relevant att analysera resultatet ur det organisationsteoretiska perspektivet samt Frirumsmodellen då dessa går hand i hand. I organisationsteorin lyfts vikten av skolans ledning samt samarbetet mellan skolpersonalen. Teorin belyser också rektorns ansvar för samordningen av det pedagogiska arbetet. Den här teorin har varit behjälplig för att se på rektorernas planering och organisering för den vida vägledningen samt om/hur de arbetar för samverkan mellan skolpersonalen. Kopplat till organisationsteorin belyser vi i analysen som tidigare nämnt att det förekommer att rektorer delegerar ansvaret kring den vida vägledningen samtidigt som det framkommer att det också finns utrymme för att utveckla samarbetet mellan skolpersonalen.
Att rektorernas arbete kring planeringen och organiseringen samt hur de arbetar kring uppsatta mål skiljer sig åt mellan rektorerna har vi sett utifrån Frirumsmodellen. En modell som vi upplever varit passande för området. Ur denna modell har vi kunnat se att rektorerna har ett handlingsutrymme som också gör det möjligt för dem att emellanåt tolka mål och riktlinjer på olika sätt. Det här ser vi som en faktor till varför rektorernas svar skiljer sig åt trots att skolorganisationen är politiskt styrd och har riktlinjer/styrdokument. Det här har vi även sett utifrån förskjuten implementering där vi kan se rektorn som en närbyråkrat som utför politiken på sin egen skola. Implementeringskedjan kan vara lång och de riktlinjer som ges ovanifrån skulle kunna ändra vikt och innebörd på vägen vilket vi tänker gör att rektorerna även här kan tolka styrning på olika sätt och därmed också omsätta det i praktiken på olika sätt.
48
8.4 Vidare forskning
Vad gäller vidare forskning tänker vi att det skulle kunna finnas en distinktion mellan vägledning på en kommunal skola och en friskola. Eventuellt skulle det kunna vara på så vis att elevantalet per studie- och yrkesvägledare skulle kunna skilja sig åt i de olika skolformerna. Vi tänker vidare att det kan finnas distinktioner i rektorers arbete med vägledningen vad gäller huruvida vägledningen är “inhyrd” från ett väglednings-/ karriärcentrum. Ett förslag på vidare forskning skulle således kunna vara att undersöka hur rektorer på olika skolor, med olika förutsättningar till studie- och yrkesvägledning förhåller sig till vägledningsuppdraget. Är det till exempel skillnad på hur en rektor arbetar med vägledningsuppdraget om hen själv inte är chef för den enskilda studie- och yrkesvägledaren jämfört med en annan rektor som är chef för vägledaren? En sådan studie skulle kunna göras med en kvalitativ angreppsmetod för att utreda skillnader och likheter olika rektorer emellan.
En undersökning likt den vi gjort skulle också kunna göras med en kvalitativ angreppsmetod för att på så vis komma djupare in på hur och vad rektorer arbetar med gällande studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet och huruvida de tagit till sig att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och inte enbart ett uppdrag som ska läggas på den enskilda vägledaren.
Då vår studie inriktat sig på politisk styrning och ledning ur ett organisatoriskt perspektiv kan tänkas att en liknande undersökning också skulle kunna göras utifrån ett strukturellt och ekonomiskt perspektiv. Det är möjligt att variationerna i svarsbilden vi uppgett kan vara ett resultat av olika resursutrymmen olika skolor emellan i olika delar av landet. Därför kan tänkas att det inte enbart är ett resultat av politisk och organisatorisk styrning utan kanske också skillnader i ekonomiska förutsättningar olika kommuner emellan.
49
Referenslista
Ahlbäck Öberg, Shirin & Rothstein, Bo. 2001. Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. 3. uppl. Stockholm: SNS förlag
Ahlbäck Öberg, Shirin & Rothstein, Bo 2014. Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. 5., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Berg, Gunnar. 2003. Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur
Clark, Mary Ann och Amatea, Ellen. 2004. Teacher perception and expectation of school contributions: Implications for program planning and training. Professional School Counseling 8: 132- 140. https://search-proquest-
com.proxy.mau.se/docview/213357864/fulltextPDF/6F3AA2438E1B4E4DPQ/1?accountid =12249 (Hämtad 2020-03-31)
Denscombe, Martyn. 2018. Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fahnert, Beatrix. 2019. Be prepared – Learning for the future, Publicerad i: FEMS
Microbiology Letters, Volume 366, Issue 16 August 2019 https://doi-
org.proxy.mau.se/10.1093/femsle/fnz200 (Hämtad 2020-03-31)
Hertting, Nils. 2014. Implementering: Perspektiv och mekanismer. I Rothstein, Bo (red.) Politik som organisation. Uppl. 5:1. Lund: Studentlitteratur. Sida 185-211.
Klindt Poulsen, Bo. 2020. Insights and Outlooks: career learning in the final years of
compulsory school, Publicerad i: Education Inquiry, 14 januari 2020
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/20004508.2020.1713691?scroll=top&needA ccess=true (Hämtad 2020-04-01)
50
Larsen, Ann Kristin. 2018. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups
Larsson, Pär & Löwstedt, Jan. 2014. Strategier och förändringsmyter: ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lgr 11 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 (Hämtad 2020-04-15)
Lipsky, Michael, 1980. Street-Level Bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation
Lundahl, Lisbeth, Lovén, Anders, Holm, Ann-Sofie, Lindblad, Michael & Rolfsman, Ewa 2020. Framtiden i sikte: skolans stöd för ungas karriärlärande. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin. 2019. Delegering.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/delegering (hämtad 2020-05-13)
Nationalencyklopedin. 2019. Samarbete.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samarbete (hämtad 2020-05-13)
Skolinspektionen. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2013/syv/syv-grundskolan-rapport.pdf (Hämtad 2020-03-31)
Skolverket. 2013. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes
51
Skolverket. 2017. Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen. Stockholm: Skolverket
SOU 2019:4. Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle: Betänkande av Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Regeringskansliet.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar. 2016. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet, 2012. Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2020- 05-06)
Vikner, Åsa 2018. Vägval för vägledning - om studie- och yrkesvägledningen i västsverige. Publicerad av: Västsvenska Handelskammaren 2018.
52