Uppsatta mål kopplat till vägledning vid bemärkelse

I enkäten fick rektorerna svara på frågor om det fanns uppsatta mål kring vägledning i vid bemärkelse antingen på skolan och/eller från huvudman/kommun. Respondenterna kunde därmed till exempel svara att det fanns uppsatta mål både på den enskilda skolan och från huvudman/kommun eller också redovisa att det fanns mål på skolan men inte inom kommunen. Flertalet av frågorna hade utrymme för frisvar där varje respondent kunde skriva hur målen var uppsatta samt att det var flervalsfrågor. Diagrammet nedan visar på hur rektorer har svarat angående dessa frågor:

33

Figur 4: Diagram som visar rektorernas svar angående uppsatta mål

Av de 100 slumpmässigt utvalda rektorerna för studien var det 74% som menar att de har uppsatta mål på skolan. 80% av alla rektorer har uppsatta mål från huvudman/kommun. Vidare är det 60% som har mål som är utformade och satta av skolledning/SYV. 15% av alla rektorer vet inte om det finns uppsatta mål på skolan och 12% har inga uppsatta mål. Slutligen är de 13% av alla svaranden som inte vet om det finns uppsatta mål för den vida vägledningen från huvudman/kommun.

I nedanstående diagram illustreras hur rektorer i olika stadier svarat på frågor som vidrört uppsatta mål. Det här för att på ett mer tydligt vis kunna visa på diskrepansen stadierna emellan och huruvida de har mål och/eller riktlinjer att följa.

34

Figur 5: Diagram som visar hur rektorer i olika stadier svarat angående uppsatta mål

När man studerar diagrammet ovan kan man se att i flertalet stadier menar rektorerna att de har mål och riktlinjer uppsatta av huvudman/kommun, men det framgår samtidigt att det inte i samma utsträckning finns uppsatta mål på den enskilda skolan. Ett exempel är lågstadiet där 8 av 10 svarande anger att det finns uppsatta mål från huvudman/kommun medan 5 av 10 av rektorerna har svarat att de inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse på den enskilda skolan. Att det finns mål på huvudmannanivå som inte tas in i den enskilda skolan skulle kunna förstås utifrån det en rektor i låg- och mellanstadiet beskriver i följande citat:

“På huvudmannanivå finns mål som bygger på läroplanens skrivningar om Syv men jag är inte klar över dem. Alla skolor skall ha en plan för sitt arbete. Det har vi också men vi arbetar inte systematiskt i enlighet med denna.” (Rektor låg- och mellanstadiet)

Liknande citat från flertalet rektorer i låg- och mellanstadiet kan skådas i alla de enkätsvar vi fått in.

På högstadiet å andra sidan kan man i diagrammet utläsa att 5% av rektorerna har svarat att det inte finns några uppsatta mål på skolan gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. 74% av högstadierektorerna uppger att de har uppsatta mål från

35

huvudman/kommun gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse medan 17% av högstadierektorerna svarar att de inte vet om det finns uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse från huvudman/kommun. 54% av rektorerna i högstadiet menar att de har uppsatta mål som är skapade av ledning/SYV och i flertalet enkätsvar från rektorer i subgruppen högstadierektorer kan vi finna citat liknande nedanstående:

“En väl fungerande studie- och yrkesvägledning bidrar till en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden och ska alltid utgå från elevens individuella behov. Målen är formulerade av Syv och ledning.” (Rektor högstadiet)

Citatet ovan är en genomgående tanke bland högstadierektorer och har uttryckts på liknande vis av flertalet rektorer varpå vi kan se ett mönster som är signifikant för högstadierektorer.

Resultatet visar att flertalet rektorer i alla stadier har uppsatta mål från huvudman/kommun men att de i de lägre stadierna tenderar vara färre som har uppsatta mål och/eller riktlinjer på den enskilda skolan. Medan rektorer på högstadiet i högre grad svarar att de har uppsatta mål och/eller riktlinjer på skolan.

6.3.1 Rektorers arbete kring de uppsatta målen

Flertalet av rektorerna (i alla stadier) har som ovan nämnt att målen är utformade centralt, med andra ord på huvudmanna- och/eller kommunnivå. I svaren kan man dock se de finns skillnader mellan arbetet med mål och riktlinjer bland rektorer i olika stadier.

I de lägre stadierna har vissa rektorer beskrivit att de har mål och riktlinjer från huvudman/kommun vilka de försöker följa, men att det ibland kan vara svårt att arbeta med mot de lägre åldrarna, medan andra rektorer i samma stadier kan beskriva arbetet på följande vis:

“Finns en kommungemensam plan för hur studie- och yrkesvägledarna ska arbeta även mot yngre åldrar.” (Rektor låg- och mellanstadiet)

“Av lärare och rektor tillsammans som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.” (Rektor mellanstadiet)

36

Det kan utläsas från bland annat dessa citat att rektorer i låg- och mellanstadierna aktivt arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse även i yngre åldrar, samtidigt som andra rektorer i samma stadier menar på att det kan vara svårt att arbeta med det när eleverna är så unga.

Rektorer i högstadiet beskriver i större utsträckning specifika mål som berör den vida studie- och yrkesvägledningen på skolan. Flertalet högstadierektorer menar att det finns en utformad syv-plan och årshjul. Det förekommer också svar likt citatet nedan som menar att det finns ett brett arbete kring den vida studie- och yrkesvägledningen på skolan:

“Skolan har som mål att förbereda eleverna för samhället och arbetslivet, därför är det viktigt att hela skolan engagerar sig för studie- och yrkesvägledningen som då blir allas gemensamma intresse. All personal på skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna stöd, erfarenheter och kunskaper för kommande arbete och studier. Detta kräver ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning bidrar till en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden och ska alltid utgå från elevens individuella behov.1 Formulerat av Syv och ledning” (Rektor högstadiet)

I ovanstående citat kan skönjas att den vida vägledningen kräver ett samarbete mellan skolans lärare och studie- och yrkesvägledare för att uppnå skolans mål att förbereda eleverna för kommande arbetsliv.

Det resultatet i enkätundersökningen visar av hur rektorer arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse utifrån uppsatta mål och riktlinjer är att de flesta skolor har mål och riktlinjer att följa från centralt håll, det vill säga från huvudman och/eller kommun, och att dessa mål och riktlinjer följ på olika vis vad gäller olika stadier. På högstadienivå kan vi utifrån svaren i enkäten urskilja ett mönster av att de har väl utformade planer angående studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse medan vi å andra sidan i de lägre stadierna kan se en större skillnad i hur rektorerna beskriver sitt arbete med mål och riktlinjer gällande studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet. Vissa rektorer i dessa stadier menar att det är svårt att koppla vägledningen till de ungas verklighet medan andra å andra sidan menar att det är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

37