I detta avslutande kapitel inkluderas två olika områden för diskussion. Inledningsvis sker en teoretisk reflektion kring studiens akademiska bidrag, sett till fördjupade insikter som nått under arbetets gång. Därefter hålls en avslutande diskussion som öppnar upp för förslag kring vidare studier.
7.1
Teoretiska reflektioner kring studiens akademiska bidrag
Med utgångspunkt i studiens akademiska bidrag kan en vidare reflektion hållas kring vilken betydelse detta har i ett mer teoretiskt sammanhang. Studiens akademiska bidrag har varit av både teoretisk och praktisk karaktär, där det teoretiska bidraget har bestått i att undersöka hur teorier från två skilda områden för affärsmodeller och hållbarhet kan kombineras för att utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen. Det praktiska bidraget har bestått i att beskriva och förklara hur affärsmodellen kan utveckla hållbarhetsarbetet på operativ nivå inom byggbranschen genom att applicera det teoretiska bidraget på fallföretaget Skanskas verksamhet. Genom reflektioner kring studiens akademiska bidrag sett till sin helhet, kan djupare insikter nås kring de teoretiska utmaningar som behandlats under arbetets gång.
Att undersöka hur affärsmodells- och hållbarhetsområdet kan kombineras teoretiskt för att sedan appliceras i en praktiskt inriktad fallstudie har visat sig värdefullt utifrån ett akademiskt perspektiv. Studien bidrar till att kombinera två teoretiska områden som i majoriteten av den befintliga forskningen hållits åtskilda. Denna utgångspunkt kan ifrågasättas när de teoretiska områdena för affärsmodeller och hållbarhet har visat sig komplettera varandras styrkor och svagheter väl. Genom denna insikt bidrar således studien till att avdramatisera de utmaningar som målas upp inom de olika teoretiska lägren. Hållbarhetsområdets mest kritiska problem utgörs av en svårighet att konkretisera begreppet på en operativ nivå för att därigenom leva upp till ett realiserat värdeskapande inom de tre dimensionerna för ekonomi, miljö och samhälle. Porter och Kramer (2011) beskrivning av företags misslyckanden när det kommer till att åstadkomma hållbart
värdeskapande får utmaningen att implementera en hållbarhetsstrategi att framstå som mer komplicerat än den traditionella utmaningen att implementera företagsstrategier generellt. Inom klassisk företagsstrategi hör det till vardagen att försöka hantera de svåra val och prioriteringar som företag ställs inför. Att inget företag kan vara bäst på allt och att det ska finnas ett tydligt fokus kring kärnverksamheten tas mer eller mindre för en sanning. Detta kan i teoretiska termer beskrivas som att det ska råda vad Jannesson et al. (2014) kallar för strategisk kongruens mellan företaget och dess externa omgivning, samt internt mellan olika delar av verksamheten, för att möjliggöra ett maximalt värdeskapande utifrån företagets strategiska inriktning. Affärsmodellen kan ses som ett modernt strategiskt verktyg för att åstadkomma utökad strategisk kongruens genom en operativ realisering av strategin, och denna studie framhåller därför affärsmodellen som den pusselbit som det teoretiska området för hållbarhet hittills saknat. Genom att utgå från affärsmodellens beskrivning av verksamheten och de klassiska teorier inom företagsstrategi som lagt grunden till affärsmodellens utformning bör Porter och Kramers (2006) till synes banbrytande idéer inom
hållbarhetsområdet kring vikten av ett integrerat arbetssätt och nära koppling till företagets kärnverksamhet förefalla mer naturliga. Ett företag som bedriver ett hållbarhetsarbete som inte bidrar till verksamhetens ökade konkurrenskraft kommer inte att kunna skapa ett utökat hållbart värdeskapande på sikt. Med samma logik kommer de företag som lyckas med ett konkurrenskraftigt hållbart värdeskapande kunna investera i att utöka och effektivisera detta värdeskapande. Författare som Porter och Kramer (2006) och Nidumolu et al. (2009) har således rätt i att framgångsrika företag inte ska ses som boven utan snarare den centrala
drivkraften för hållbar utveckling. Att då överdriva svårigheten att realisera ett hållbart värdeskapande genom att som Porter och Kramer (2011) skylla företagens misslyckande på brister hos själva hållbarhetsbegreppet kan inte anses konstruktivt. Konsekvensen av denna retorik riskerar istället att bli att hållbarhet tappar i trovärdighet på samma sätt som beskrivits för CSR. Fokuset borde istället riktas mot att undersöka vilka strategiska verktyg inom den klassiska strategiläran, där affärsmodellen är ett exempel, som kan underlätta det operativa arbetet med hållbarhet.
125 Dock har denna studie även visat på att klassisk företagsstrategi inte kan ses som hela lösningen för att
möjliggöra ett utökat hållbart värdeskapande. Då strategiområdet är framstående inom hur värde ska maximeras, har teorierna kring vilket värde som ska maximeras inte nått lika långt som inom
hållbarhetsområdet. Att tänka utanför det traditionellt dominerande ekonomiska perspektivet och börja se affärsmöjligheter utifrån deras potential att skapa hållbart värde, kan således ses som en hjälp för företagen att inte fastna i begränsningar som utgörs av den befintliga affärsmodellen eller etablerade uppfattningar kring hur värde skapas inom det egna företaget eller i branschen i stort. Ett bredare värdeperspektiv kan även medföra en utökad förståelse för potentialen till innovation som ryms i nytänkande samarbeten i så kallade värdebaserade nätverk. Nyckeln till utökad affärsmodellsinnovation, som av teoretiker inom
affärsmodellsområdet framhålls som en stor utmaning, kan därmed ligga i att se det hållbara värdeskapandet och de värdebaserade nätverken som drivkraften bakom affärsmodellsinnovationen. Detta resonemang bygger således vidare på teorier av Osterwalder och Pigneur (2010), men adderar hållbart värdeskapande som en ny drivkraft eller källa till affärsmodellsinnovation.
De teoretiska områdena för affärsmodeller och hållbarhet kan därmed inte bara ses som speglar av varandras styrkor och svagheter. Genom att eftersträva en djupare förståelse för hur dessa områden kan kombineras finns möjligheten att skapa ett positivt beroende där en mer effektivt implementerad hållbarhetsstrategi och en förstärkt innovationsförmåga för företaget mot ett utökat hållbart värdeskapande, ett värdeskapande som kommer både det egna företaget och samhället till del.
126
7.2 Förslag på vidare studier
Både affärsmodeller och hållbarhet representerar två aktuella ämnen i dagsläget. Att kombinera
affärsmodeller med hållbart värdeskapande är fortfarande ett relativt outforskat område, vilket implicerar att det behövs fler studier inom området. Denna studie hade som målsättning att försöka kombinera de två teoretiska områdena i en heltäckande analysmodell. Dock medförde studiens tydliga operativa fokus att detta inte gick att genomföra utan att förlora viktiga dimensioner i analysmodellens praktiska tillämpbarhet. Författarna till denna studies förhoppning är dock att utökade studier kring kompabiliteten inom båda dessa områden ska kunna leda fram till att en gemensam analysmodell med bibehållen praktisk funktion ska kunna utarbetas.
Denna studies slutsatser innefattar områden som är kritiska för att lyckas med ett utökat miljömässigt hållbart värdeskapande på en operativ nivå inom byggbranschen. Miljöaspekten av hållbart värdeskapande är relevant inom byggbranschen då denna står för en stor miljöpåverkan. Som ytterligare förslag för vidare studier skulle slutsatserna från studien kunna användas som utgångspunkt i att undersöka närmare hur Skanska och andra byggföretag bör arbeta för att implementera dessa områden på en nivå ytterligare närmare de dagliga verksamhetsprocesserna. En studie av denna karaktär skulle kunna bestå av att ta fram arbetsmetoder som säkerställer att strategierna inom miljövänligt byggande realiseras i praktiken ute i verksamheten och i projekten givet olika affärsupplägg och aktuella utmaningar.
En naturligt nästa steg skulle även vara att inkludera den sociala dimensionen av hållbarhet eftersom denna studie kommit att avgränsas till miljömässigt och ekonomiskt hållbart värdeskapande. Eftersom social hållbarhet är ett område som inte nått samma etableringsgrad som miljöarbetet inom byggbranschen hade det varit intressant att utöka den empiriska studien till att undersöka ett eller flera byggprojekt som tagit hänsyn till social hållbarhet för att kartlägga vilka utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som det finns inom detta område. Även det teoretiska området hade behövt utvidgas för att kunna inkludera en dimension för social hållbarhet i studiens analysmodell.
Avslutningsvis har denna studie utgått från en fallstudie av ett enskilt byggprojekt vilket får konsekvenser kring möjligheten att generalisera slutsatserna på en mer övergripande nivå för byggbranschen. För att styrka, alternativt förkasta, resultaten skulle det därför vara relevant att utöka studien till att omfatta fler projekt inom olika företag i byggbranschen för att kunna utöka trovärdigheten i de generaliserade rekommendationerna. Dessutom skulle det vara intressant att vidga studien till andra typer av företag och branscher. Ett utökat hållbart värdeskapande är en högst aktuell utmaning för företag även utanför byggbranschen och det kunde därför vara av stort värde att undersöka vidare hur denna studies försök att kombinera affärsmodeller och hållbarhet skulle kunna appliceras i andra företagssammanhang.
127