Skanskas hållbarhetsarbete i praktiken

I detta avsnitt kommer de praktiska verktyg Skanska använder sig av för att fler byggprojekt ska klassificeras som gröna presenteras. Nedan följer således en introduktion till de olika gröna initiativ och lösningar som Skanska har valt att fokusera på, för att konkretisera vad grönt byggande innebär i praktiken inom Skanska.

Gröna kartan

4.1.1

Skanska har tagit fram en intern arbetsmetod för att lyfta fram de viktigaste parametrarna inom miljö för byggnader (Skanska 6, 2015). Detta har resulterat i den så kallade Gröna kartan, som kan ses i Figur 37 (Skanska 6, 2015). Detta för att öka medvetenheten om grönt byggande men också för att ledningen ska kunna följa upp mer konkret hur projekten, och därmed verksamheten totalt, presterar inom grönt (Unge, 2015).

Gröna kartan visar således de parametrar som Skanska ser som högst prioriterade för ett grönt projekt, men kartan klassificerar även hur grönt ett projekt är på en internt definierad skala. Inom varje parameter måste projektet uppfylla vissa krav för att nå en högre nivå av grönt. I stort går skalan från att endast följa de lagar och regler som finns, vilka alla projekt måste uppfylla, till att överträffa dessa grundkrav i allt högre

utsträckning. Ett projekt som enbart uppfyller lagkraven klassas som beige, medan gröna projekt inkluderar resterande nivåer. Ett mörkgrönt projekt ska ha nära noll miljöpåverkan utifrån de fyra parametrarna. (Nordström, 2015)

75

Figur 37 - Gröna kartan, Skanskas interna definition av miljöanpassat byggande

De mest kritiska miljöaspekter som Skanska har valt att inkludera som parametrar i kartan är energi, klimat, material och vatten. Energiparameterns nivå för grönt bestäms utifrån Boverkets byggregler (BBR) och skalan ställer krav på att projekten ska prestera en viss procentsats bättre än kravet utifrån BBR. Denna parameter har högst prioritet och har gjorts obligatorisk vid klassificering av gröna projekt, vilket innebär att projekt inte kan klassificeras högre eller mer grönt än den nivå som energi uppnår. (Nordström, 2015)

Nästa parameter som projekten klassificeras efter är klimat. Första steget av grönt innebär att en klimatkalkyl genomförs och där utsläpp av växthusgaser beräknas. För att nå högre nivåer krävs en minskning av

koldioxidutsläppet under produktionen. För att uppnå den högsta nivån krävs ingen klimatpåverkan under produktionsfasen. Till skillnad från energi, finns inget standardiserat sätt att mäta klimatpåverkan i byggbranschen eller motsvarande krav från BBR. Skanska har dock utvecklat ett eget verktyg, kallat för ECO2, för att kunna kartlägga utsläppen av växthusgaser. Verktyget har integrerats med de befintliga affärssystemen för att effektivisera beräkningarna. (Nordström, 2015)

Parametern för material har delats upp i tre underkategorier, som är material, kemikalier och avfall. För material går gröna kartans skala från att använda hållbara byggmaterial i så stor utsträckning som möjligt till att enbart använda hållbara material. Detta gäller även för kemikalier, där skalan går från att en viss del av de kemiska produkterna får vara klassificerade som farliga ämnen till att minska mängden till att inga produkter innehåller farliga ämnen. För avfall ska projekten sträva mot att inget av byggavfallet skickas till deponi utan återvinns istället. (Skanska 6, 2015)

Den sista parametern är vatten som mäter användningen av dricksvatten i den driftsfärdiga byggnaden. Målet är att använda sig av mindre dricksvatten än jämförelsevärdet som baseras på Svebys klassificering för riktvärden inom byggbranschen. (Nordström, 2105)

Utöver Gröna kartan har Skanska så kallade gröna lösningar, som är mer specifikt vad Skanska kan erbjuda ut mot kund och vad de genomför i praktiken. De gröna lösningarna innebär att en bättre miljöprestanda uppnås än att enbart uppfylla lagar och normer och är på så vis tätt kopplade till gröna kartan. Målsättningen är att tydliggöra vad som krävs för projekten om en grön lösning ska implementeras i projektet.

76

Miljöcertifiering

4.1.2

Skanska strävar efter att öka miljöcertifieringarna på byggnaderna för att bidra till målet om att bli den ledande gröna bostadsutvecklaren i Sverige. Miljöcertifiering driver på utvecklingen av fler gröna byggnader och ger ökad trovärdighet, då miljömärkning innebär granskning av tredje part. Förutom att använda miljömärkningen i marknadsföringssyfte kan miljömärkningen strukturera det interna arbetet genom att underlätta kommunikationen av vad som ska göras. (Skanska 4, 2015)

Det finns ett flertal olika system och miljömärkningar som ställer olika typer av krav med fokus på varierande områden (Skanska 7, 2015). I Figur 38 ses de miljöcertifieringssystem som Skanska använder sig av. Som ses i Figur 38 gäller de olika miljöcertifieringarna för olika saker, där det går från att endast se vilken

energiförbrukning byggnaden har till att inkludera att hela stadsdelen uppfyller olika miljökrav. För flera märkningar gäller att byggnaden först får skylta offentligt med miljöcertifieringen efter det att

slutbedömningen gjorts av tredje part när byggnaden är färdig (Wannerström, 2015). Detta medför att byggbolagen inte kan kommunicera märkningen i marknadsföringssyfte under byggnadstiden när flertalet bostäder säljs (Wannerström, 2015). Svanen-märkningen skiljer sig från detta då det är tillåtet att använda sig av certifieringens logotype under byggnationen, vilket således underlättar vid marknadsföring till blivande kunder (Campos Björkquist, 2015). Kostnaden för att certifiera en byggnad eller stadsdel varierar med val av miljöcertifiering (Nordström, 2015).

Figur 38 - Visuell bild över vad de olika miljöcertifieringarna berör (Skanska 10, 2015)

Grön arbetsplats

4.1.3

Ett exempel på ett initiativ för att höja nivån på miljöarbetet på själva produktionsplatsen är Grön arbetsplats. Projekten kan anmäla sig som grön arbetsplats, efter att de har fyllt i och säkerställt att de uppfyller de fördefinierade kraven. De finns nio kategorier av krav inom Grön arbetsplats, där det finns obligatoriska krav som måste uppfyllas samt valfria. För respektive åtgärd att bli en grönare arbetsplats får projektet poäng som adderas och resulterar i en totalpoäng. Totalpoängen behöver överskrida en viss nivå för att få kallas en Grön arbetsplats. Kraven uppdateras efter hand och finns specifikt för olika typer av byggnader. Att arbeta med Grön arbetsplats kan hjälpa projekten att kontinuerligt se över det miljömässiga arbetet och vara ett stöd till att projektets målsättning inom Gröna kartan uppfylls. (Skanska 8, 2015)

Gröna veckan och gröna referensprojekt

4.1.4

Utöver de arbetsverktygen som har presenterats ovan, arbetar även Skanska internt för att öka

medvetenheten och intresset för grönt byggande. Ett exempel på detta är Gröna veckan. En vecka varje år uppmärksammas de gröna initiativen och projekt som har fokuserat särskilt på grönt. Bland annat utses den region, arbetsplats och chef som har presterat bäst inom grönt. Genom att genomföra gröna veckan är

77 förhoppningen att det ger ökat intresse och större förståelse för grönt byggande, där ansvariga personer i

projekten inspireras att använda mer gröna initiativ. (Skanska 9, 2015)

På Skanskas interna webbplats där information kan hittas gällande hållbarhet och gröna initiativ inom Skanska, finns dessutom gröna referensprojekt. Dessa projekt som har presterat bra inom grönt byggande lyfts fram och är exempel för framtida projekt att hämta inspiration och ge tips på lösningar och svårigheter för grönt byggande. För respektive grönt referensprojekt finns allmän information om byggandet och de

miljöanpassade lösningar som gjordes specifikt för projektet samt om det uppfyller någon miljöcertifiering och vilket i så fall.

78

4.2 Supportfunktionen Hållbar affärsutveckling

Med målsättningen att vara det ledande hållbara bygg-och projektutvecklingsföretaget behöver Skanska ge de rätta förutsättningarna för regionerna att lyckas. Hållbar affärsutveckling är en supportfunktion som har till uppgift att stödja regionerna inom Skanska. Avdelningens uppdrag är att “tillsammans med linjen driva ett affärsfokuserat hållbarhetsarbete som skapar värde för Skanska, kunden och samhället”. (Gerklev, 2015)

Hållbar affärsutveckling består av fyra grupper, som kan ses i organisationsschemat i Figur 39. Miljöcertifiering och miljösamordning arbetar med hållbarhetsfrågorna i projekten, där de ofta finns som stöd för att hjälpa till och säkerställa att projektet uppnår de certifieringar som projekten har som målsättning (Wannerström, 2015). Utveckling och miljöledning arbetar mer övergripande i organisationen med att arbeta proaktivt för att skapa fler gröna affärer och stödja den övriga verksamheten så att antalet hållbara projekt ökar och då främst för verksamhetsområdet Väg och Anläggning (Wannerström, 2015). Liknande arbetsuppgifter har Gröna Affärer men är inriktade mot verksamhetsområdet Hus (Wannerström, 2015). Social Hållbarhet är relativt nystartad grupp som främst ska stödja regionerna i att öka medvetenheten om social hållbarhet och få fler projekt att fokusera på social hållbarhet (Ghadban, 2015).

Figur 39 - Egen figur: Organisationsschema för Hållbar affärsutveckling

Operativt arbetar Hållbar affärsutveckling i regionerna med en så kallad affärspartner. Affärspartner är kopplingen mellan supportfunktionen Hållbar affärsutveckling och de regioner som bygger upp Skanskas affärsenheter. En affärspartner från Hållbar affärsutveckling har en eller flera regioner som sitt huvudsakliga ansvarsområde. Affärspartnern är en kontaktperson som regionerna och projekten kan vända sig till vid frågor kring hållbarhet. Arbetsuppgiften mer konkret som affärspartner innebär bland annat (Wannerström, 2015):

! Identifiera behov

! Löpande kontakt med personer på alla nivåer inom respektives enhet

! Stöd vid anbud- och säljprocess mot kund

! Genomföra utbildningar och aktiviteter för att öka kompetensen inom hållbarhet på regionnivå

! Arbeta för att regionerna ska bidra till att uppnå Skanska Sveriges mål inom hållbarhet

!

79