Uppsatsen ämnade att besvara följande fyra huvudfrågor:
Q1 - Vilka kunskaper och attityder innehar studenterna och lärarna inom miljöfrågor och HU? Q2 - Skiljer sig lärarnas och studenternas kunskaper och attityder inom miljöfrågor och HU från varandra?
Q3 - Hur definierar studenterna och lärarna hållbart byggande?
Q4 - Finns det någon korrelation mellan attityder och kunskaper inom miljöfrågor och HU?
Q1 & Q2 - Kunskaper
Resultatet från vår studie visade att studenternas upplevda kunskap kring miljöproblem, det ekologiska perspektivet inom HU, var högre än den kunskap som fanns för de sociala- och ekonomiska perspektiven i HU. Det här är ett resultat som knappats var förvånande då de flesta studier riktade mot ingenjörsstudenter, uppmärksammat en liknande trend (Azapagic et al., 2005, Nicolaou & Conlon, 2012; Clark & Zeegers, 2014). Lärarna visade däremot på en lika hög nivå av upplevd kunskap för de sociala-, ekonomiska- och ekologiska perspektiven, vilket tyder på att det egentligen inte borde finnas någon svårighet för lärarkåren att förmedla kunskapen om hela HU-begreppet. En orsak till varför studenterna inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap om hela HU-begreppet kan vara för att kunskap om HU endast verkar förmedlas i cirka en tredjedel av utbildningens kurser, vilket uppmärksammades vid genomgången av lärandemålen.
Kunskapstestet säger ingenting om huruvida lärarna och studenterna anser att kunskapen om miljöfrågor och HU är viktig. Exempelvis menar Haase (2013) och Azapagic et al. (2015) att kunskap om HU-begreppen kan anses vara mjuk vetenskap, vilket ofta är fallet hos studenter och lärare vid ingenjörsutbildningar. Studien visade dock att både lärarna och studenterna anser att HU är väldigt viktigt eller viktigt för ingenjörer (88 % för studenterna, 100 % för lärarna), vilket bör kunna tolkas som att en stark acceptans finns hos lärare och studenter till HU-begreppet. Hade acceptansen saknats hade det, enligt Boyle (2004), kunnat ha en betydande negativ effekt på inlärningen.
En fråga som behöver utredas vidare är om utbildningen ger tillräckligt med utrymme för alla HU-perspektiven. En annan viktig fråga som bör utredas är huruvida nya pedagogiska verktyg behöver utvecklas, vilket Kamp (2006) föreslår. Ett verktyg som gör att HU- begreppet upplevs som en spännande utmaning istället för ett nödvändigt ont kan ge studenterna en djupare förståelse för hela HU-begreppet.
36
Q1 & Q2 – Attityder
Resultatet från vår studie visade att studenterna och lärarna placerade sig till att inneha en mer ekocentrisk världsbild snarare än antropocentrisk. Lärarna uppvisade ett något högre NEP- värde (3,88 ± 0,56), med ett väldigt högt medelvärde (≥ 4,00) för tre av NEP-verktygets fem huvudområden. Studenterna landade totalt på något lägre NEP-värde (3,59 ± 0,41) men med relativt höga medelvärden (≥ 3,90) för två av NEP-verktygets huvudområden. En intressant del av resultatet är att båda grupperna förhåller sig med exakt samma ordning, sett utifrån M, kring NEP-verktygets huvudområden som presenteras i tabell 8:
Tabell 9. Samlade medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) via NEP-verktygets huvudkategorier.
7. Miljöattityder (NEP) Studenter Lärare Huvudområden Ingående påståenden M a SD M a SD Ekologiska kriser 5, 10, 15 3,92 0,99 4,33 0,64 Anti-antropocentrisk 2, 7, 12 3,90 1,10 4,00 0,95 Balans i naturen 3, 8, 13 3,67 1,03 4,00 0,78
Övertro till människan 4, 9, 14 3,43 1,03 3,67 0,84 Begränsningar i tillväxt 1, 6, 11 3,04 1,23 3,40 1,32 a I Skala 1-5, där M > 3,0 påvisar en ekocentrisk världsbild.
Båda grupperna har högsta NEP-värde vid området Ekologiska kriser och lägsta vid området Begränsningar i tillväxt.
Verktyget är utformat framförallt för att undersöka den världsbild/åskådning individerna har kring människans påverkan på miljön samt människans rätt att använda miljön för sin egen vinning. NEP-verktyget kan också anses påvisa en form av svag miljöhänsyn eller stark miljöhänsyn med hjälp av huvudområdet anti-antropocentrisk, med de tillhörande frågorna:
2. Människan har rätten att ändra den naturliga miljön för att tillgodose sina behov 7. Växter och djur har samma rättigheter som människor att existera
12. Människan är ämnad för att styra över resten av naturen
Båda grupperna visar ett högt värde för området Anti-antropocentrisk vilket därför skulle kunna tolkas som att en stark miljöhänsyn dominerar.
Båda grupperna delar även lägsta NEP-värden för samma tre NEP-påståenden, som tillhör områdena Begränsningar i tillväxt och Övertron till människan:
1. Vi närmar oss gränsen för hur många människor jorden kan försörja
4. Människans uppfinningsrikedom kommer att garantera att jorden INTE blir obeboelig 6. Jorden har gott om naturresurser om vi bara lär oss att exploatera dem
37 De låga NEP-värdena kan indikera att studenterna och lärarna instämmer till att människan har förmåga att exploatera jordens resurser i all tid, så länge mänskligheten finner nya tekniker eller metoder. Att förhålla sig till dessa tankar skulle kunna ses som ett medhållande till vad Hornborg (2010, s. 61) kallar Maskinfetischism, där en övertro till tekniken finns och som hindrar oss från att lösa problemen med andra metoder. Resultatet pekar också tydligt på vad Lidskog och Sundqvist (2011, s. 17) framhåller att den rika världen ofta påvisar, att en ovilja finns i att minska sin konsumtion med ett ständigt fokus på tillväxt.
Q3 – Hållbart byggande
Resultatet från respondenternas definition till HB visade ett användande av elva frekventa ämnen hos studenterna där fem av dessa ämnen också användes av lärarna. Anledningen till denna skillnad bör dock endast kopplas till mängden respondenter för de båda grupperna, där lärarna var fem och studenterna 48. Det ämne som förekom mest frekvent för båda grupperna var Material, där respondenterna ofta beskrev att miljövänliga material bör väljas eller att byggandet bör ske med hänsyn till material och råvaror.
Ämnet miljöhänsyn, som var det näst mest frekventa ämnet för båda grupperna, kodas främst som svag miljöhänsyn (hos 13 av 48 studenter och 3 av 5 lärare), vilket skiljer sig ifrån resultatet i NEP-undersökningen, där en form av stark miljöhänsyn dominerade hos båda grupperna. Ingen av lärarna hade något svar som kunde kodas som stark miljöhänsyn, vilket däremot förekom hos 7 av 48 studenter.
En av de största skillnaderna mellan lärarnas och studenternas definitioner var att en stor del av studenterna beskrev HB likt Brundtlandsdefinition (12 av 48) och HU-pelarna (13 av 48), där ingen av lärarna gjorde samma koppling. Anmärkningsvärt var också att av de 19 studenterna som nämnt ett eller båda dessa ämnen, var det 15 studenter som inte nämnde några andra ämnen alls i sin beskrivning av HB. Resultat kan anses vara lite oroväckande om fallet är att studenterna inte kan ta de teoretiska hållbarhetsbegreppen och sammanföra dem till sin ingenjörsmässiga praktik. Resultatet är dock inte förvånande då många påpekat svårigheterna att införliva begreppen i ingenjörsutbildningarna (Boyle, 2004; Haase, 2013; Kamp, 2006).
Vidare lyfte lärarna fram ämnen som LCA (17 %) och Energi (17 %) i högre grad än studenterna (3 % och 10 %). Resultatet som visade att energi lyfts fram så pass mycket hos båda grupperna kan kopplas till det Rudenstam och Josephsson (2015) belyste, att byggsektorn fastnat i vad som är relevant i det hållbara byggandet, där de menade att för mycket fokus låg på byggnaders driftsfas och energikrav. Resultatet som visade att lärarna
38 belyste LCA lika högt som Energi kan dock ge en bild av att diskussionen kring vad HB innebär har börjat förändras. Från att tidigare enbart kretsa kring energifrågan har det nu börjat röra sig till att hela industrins processer inkluderas.
I resultatet från fråga fyra, där respondenterna fick välja vilken del av branschen de trodde var viktigast att utveckla för att den svenska byggindustrins klimatpåverkan ska minska, visade sig fördelningen av svaren vara ganska lika mellan grupperna. Byggprocessen valdes som främsta alternativ med 60 % hos lärarna och 46 % hos studenterna. Energieffektivisering och råvaruutvinning gavs båda 20 % hos lärarna, vilka valdes likvärdigt även av studenterna med 27 % respektive 19 %. I förtydligandet av svaren (den tillhörande öppna frågan) gavs tyvärr inte några längre utläggningar, där även tre studenter inte svarade alls och några gav exakt samma svar som det val de precis gjort i frågan innan.
Hos studenterna kunde dock två återkommande ämnen utläsas, materialval (18 av 45) samt alla moment är lika viktiga (6 av 45). Att materialval framhölls som främsta ämne liknar det resultat som gavs från deras egen definition av HB, var ämnet material förekom hos 16 av 48 studenter. Det stora fokus kring material eller miljövänliga materialval som visades hos båda grupperna går hand i hand med den vision Boverket (2012) framfört för hållbart byggande i Sverige 2025, där en hushållning av resurser med utfasning av farliga material ställts högt på agendan.
Att byggprocessen väljs som främsta alternativ, samt att ämnet material förekommer mest frekvent i definitionen av HB, bör ses som något positivt. Detta då Rudenstam och Josephsson (2015) menar att branschen ofta glömmer bort byggprocessens och materialens påverkan, vilka står för lika stora utsläpp som hela privatbilismen i Sverige.
Något som förvånat oss är att varken studenternas eller lärarnas definition av HB har tagit upp diskussionen kring tekniska lösningar, trots att deras utbildning har en teknisk inriktning. Teknik ses generellt som något som tagit branschen framåt i utvecklingen med exempelvis energismarta system. Teknikens roll för ingenjörer tas exempelvis upp av Högskoleförordningen (SFS, 1993:100) som menar att studenterna ska ”visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar”, och som av flera diskuterats behöva stå åt sidan för mer holistiska lösningar (Bonnedahl, 2012; Lidskog & Sundqvist, 2011; Hornborg, 2010; Guy, 2010).
39
Q4 - Korrelation mellan attityder och kunskaper
Via vår korrelationsanalys i programvaran SPSS beräknades en korrelation på +0,308 mellan attityder och kunskaper, vilket påvisar ett positivt signifikant samband vid signifikansnivån 5 % (α = 0,05). Detta utan att några extremvärden plockats bort från datamängden. En korrelation på +0,308 är inte stark, men hamnar inom ett liknande spann (r = 0.10 till 0.35) som andra studier visat, där korrelationen mellan attityder (via NEP-verktyget) och miljövänligt handlande undersökts (Levine och Strube, 2012, s. 309). Resultatet kan också liknas vid det samband som Teksoz et al. (2012, s. 161) studie påvisade i sin path-analys (Г = +0,48) mellan kunskap och attityder. Värdena är inte helt jämförbara rent numeriskt då path- analysen innehåller fler variabler, varför sambanden inte kan ses på exakt samma sätt.
Frågan huruvida korrelationen betyder att ökad kunskap om miljöproblem och HU skapar bättre miljöattityder, som varit den traditionella synen på kunskapens roll (Hungerford & Volk, 1990, s. 258), bör tolkas med försiktighet i förhållande till nyare teorier och modeller. I Hines et al. (1986/87, s. 7) modell för ansvarsfullt miljöbeteende och Kaiser et al. (1999, s. 62) modell, senare vidareutvecklad av Frick et al. (2004), kunde vi exempelvis se kunskapsfaktorn snarare som ett förstadium till intentionen att handla miljövänligt, än till skapandet av en attityd. I andra modeller som, TPB av Ajzen (1991), finns överhuvudtaget inte kunskapsparametern med som någon roll i attitydskapandet.
Självklart behövs mycket mer empiriska bevis för att teorier eller modeller ska kunna slås ner, men resultatet tyder ändå på en korrelation som säger att sambanden mellan attityder och kunskaper bör testas vidare.
Värdering av studien resultat
Att så pass många studenter valde att inkludera Brundtlandsrapportens definition av HU på den öppna frågan om HB var för oss oväntat. Däremot bör denna analys behandlas med en viss försiktighet då frågan kan ha misstolkats, där studenterna kan ha trott att det var definitionen av HU som efterfrågades. Alternativt kan studenterna ha blivit inspirerade av de tidigare kunskapsfrågorna, som behandlande HU i enkätens första sektion, och att det speglat av sig i deras egen definition. Frågan var också tänkt att besvaras kort vilket kan ha påverkat respondenterna att inte göra någon djupare analys innan de svarat, varpå en del av deras kunskap eller kritiska tänkande kanske inte uppdagades.
För att ge en bredare bild av respondenternas tankar kring HB hade möjligen en annan metod, likt intervjuer, kunnat användas för att tillåta respondenterna att formulera sig
40 tydligare. Problematiken hade dock varit att nå en totalundersökning av urvalet, då metoden är tidskrävande både i insamlings- och analysförfarandet.
En annan fråga kring resultatet av korrelationen är huruvida kunskap lett till attityd, om en kausalitet finns, eller om korrelationen uppstår på grund av att de mätinstrument som använts för att samla in kunskap (upplevd) och miljöattityder (medhållande) till sin natur ger svar som korrelerar. Svaren som ges i frågorna är subjektiva, i form av tyckande/medhållande. Det kan därför tänkas finnas en risk att respondenter som tror sig ha god kunskap och anger högre kunskap än den de egentligen har, också tenderar att vilja ange ett högre medhåll till påståendena i NEP-verktyget.
Studien uppnår en totalundersökning, men har endast Malmö högskola som urval. Därför blir det svårt att spekulera i huruvida dessa resultats trender gäller för andra ingenjörsutbildningar i Sverige. Gruppen lärare var också av ett lågt antal respondenter, vilket inte gör dem till en representativ grupp av Sveriges alla ingenjörslärare.
41