1
Hållbart byggande – från teori till praktik
En studie om ingenjörsstudenters och lärares kunskaper och attityder om hållbar utveckling, miljöfrågor och hållbart byggande
Sustainable building – from theory to practice
A study of engineering students’ and teachers’ knowledge and attitudes about sustainable development, environmental issues and sustainable buildingMartin Fröborg
Martin Ring
Kandidatexamen huvudområde Miljövetenskap 180 hp Miljövetenskap III MV109A 15 hp
Examinationstermin VT 2016
2
Sammandrag
För att byggbranschen ska uppnå ett hållbart byggande har lärare på byggingenjörsprogram och nyutbildade byggingenjörer en viktig roll i att integrera hållbarhetskoncepten. Denna studie har via en enkät och via NEP-verktyget undersökt vilka kunskaper och attityder sistaårsstudenter och lärare på Malmö högskolas byggingenjörsprogram har kring miljöfrågor och hållbar utveckling (HU), samt hur de definierar hållbart byggande (HB).
Resultatet visade att lärarna har en hög kunskapsnivå vad gäller miljöproblem och HU. Studenterna visade hög kunskap om ekologisk hållbarhet men lägre kunskap om ekonomisk- och social hållbarhet. 19 av 48 studenter definierade HB via ämnena Brundtland och HU-pelarna, oftast utan koppling till andra ämnen vilket kan anses oroväckande om fallet är att de teoretiska hållbarhetsbegreppen inte kan kopplas till den ingenjörsmässiga praktiken.
Resultatet från NEP-undersökningen visade att de båda grupperna har en ekocentrisk världsbild snarare än en antropocentrisk. Några motsägelsefulla svar i NEP-verktyget indikerade dock att respondenterna instämde i att människan kommer exploatera jordens resurser i all framtid om vi bara finner nya tekniker som möjliggör det.
En korrelationsanalys mellan studenternas kunskaper och attityder genomfördes via SPSS och analysen påvisade ett positivt signifikant samband (+0,308) som ger ett litet empiriskt bevis på att kunskapens plats vidare bör undersökas i utvecklandet av nya attitydteorier.
3
Abstract
If the construction industry is to achieve sustainable building methods, teachers and construction engineer students have an important role in the integration of the sustainability concepts. This study aims through a survey, including the NEP-tool, to examine the knowledge and attitudes of final year students and teachers, at Malmö University construction engineering program, on environmental issues and sustainable development (SD). The respondents' definition of sustainable building (SB) was also collected.
The results showed that teachers have a high level of knowledge regarding environmental problems and SD. The students showed high knowledge of the ecological sustainability, but lower knowledge of economic- and social sustainability. 19 out of 48 students defined SB, referring to subjects as Brundtland and SD-pillars, usually without connection to other subjects, which may be considered worrying if the theoretical concepts of sustainability can not be linked to the engineering practice.
The result of the NEP survey found that both groups have an eco-centric worldview rather than an anthropocentric. Some contradictory responses in the NEP-tool indicated, however, that the respondents agreed that humans will be able to exploit the earth's resources in perpetuity if we just find new technologies for doing so.
A correlation analysis between the students' knowledge and attitudes was conducted by SPSS and the analysis showed a positive significant correlation (+0.308) that gives some empirical evidence that knowledge should be explored in the development of new attitude theories.
4
Innehållsförteckning
1.
Att göra avtryck i framtiden ... 5
1.1.
Syfte ... 6
1.2.
Frågeställning ... 6
2.
Från Brundtland till hållbart byggande ... 7
2.1.
Hållbarhet och Hållbar Utveckling ... 7
2.2.
Hållbart Byggande ... 8
2.3.
Ingenjörsutbildningar och de nationella målen om HU ... 9
2.4.
Lärosätet: Malmö Högskola - Byggingenjörsprogrammet ... 10
3.
Teoretiska ramverk och tidigare forskning om attityder och kunskap . 11
3.1.Begreppsdefinitioner - kunskap, attityd och miljöhänsyn ... 11
3.2.
Lärare och studenter ... 13
3.3.
New Ecological Paradigm (NEP) ... 14
3.4.
Kunskapens och attitydens roll i miljövänligt beteende ... 15
3.5.
Tidigare forskningsmetodik: Attityder till miljöfrågor ... 18
3.6.
Tidigare forskningsmetodik: Kunskap om miljöfrågor ... 19
4.
Metod ... 20
4.1.
Urval och avgränsningar ... 20
4.2.
Enkäten ... 21
4.3.
Test av enkät ... 25
4.4.
Statistisk analys med en kvalitativ ansats ... 25
5.
Resultat ... 29
5.1.
Korrelation: Attityd och Kunskap ... 34
6.
Diskussion ... 35
7.
Slutsatser ... 41
5
1. Att göra avtryck i framtiden
Den globala befolkningsmängden beräknas nå cirka 10 miljarder människor år 2050 med globala trender av urbanisering (UN-ESA, 2015). Med mer än hälften boende i städer redan idag, måste det ställas ytterligare krav på att våra byggda miljöer ska bli mer hållbara, samtidigt som byggbranschens miljöpåverkan behöver reduceras kraftigt (Zhang, 2014, s. 186). Johan Rockström framhåller i en intervju angående byggbranschen miljöbelastning, med en optimism att branschen också kan vara en av de största aktörerna för att göra skillnad:
Byggbranschen är en stor del av problemet. Den står för ungefär en tredjedel till hälften av vår globala miljöbelastning. Men det betyder också̊ att byggbranschen kan vara halva lösningen.
(Bennewitz, 2012) Byggbranschen består självklart av många olika yrkeskategorier som arkitekter, entreprenörer och tekniska konsulter för att nämna några. En aktör som arbetar brett över alla delar är byggingenjören, som är med i allt från ritningsuppförande, upphandlingar och arbetsledning, eller som MAH (2016a) uttrycker det “i processer som ger tydliga avtryck i framtiden”. Azapagic, Perdan och Shallcross (2005, s. 14) menar att ingenjörer som verkligen vill bidra till en hållbar utveckling (HU), måste låta hållbarheten bli en del av det dagliga tänkandet. HU måste få integreras i hela ingenjörsutbildningen, inte bara som ett tillägg i några specifika kursers läroplaner. Studier som undersökt kunskapsnivån kring miljöproblem och HU visar dock att det fortfarande finns mycket att göra för att nå tillfredställande resultat hos ingenjörsstudenterna (Azapagic et al., 2005, s.13; Nicolaou & Conlon, 2012, s. 275; Clark & Zeegers, 2014, s. 242), där kunskapsluckor ofta syns mot de sociala- och ekonomiska aspekterna av HU.
Att vara kunnig eller bildad inom hållbarhetsbegreppen kräver att ingenjören kan inneha kunskap från ekologiska-, ekonomiska- och sociala områden, för att sedan sammanföra dem i praktiken (Zwickle, Koontz, Slagle & Bruskotter, 2014, s. 386). Kagawa (2007, s. 319) menar också att ta teori till praktik är av yttersta vikt när man ska lösa hållbarhetsfrågor som ingenjör. Forskningsfältet har ofta inte bara för avsikt att undersöka kunskapsnivån utan även attityder till miljön eller HU hos studenterna.
Även om en hel del forskning är gjord på området finns dock fortfarande några perspektiv kvar att undersöka. Många studier undersöker kunskap och förmågor kring HU hos studenter för att sedan föreslå metoder för att lära ut ämnet bättre. Dock testas väldigt sällan kunskapen eller attityderna hos lärarna. Det framgår också att även lärarnas inställning till ämnet kan ha stor påverkan på hur allvarligt studenterna tar till sig kunskap om miljö och hållbarhet i sin
6 utbildning (Boyle, 2004, s. 152). Studierna sker ofta i stor skala, med många olika typer av ingenjörer blandade, där kunskap och/eller attityd ofta testas mot mera allmänna begrepp som exempelvis miljö eller HU. Att formulera om eller inkludera begreppen mot en specifik ingenjörsutbildnings huvudsyfte, som byggande för byggingenjörer, skulle kunna testa respondenternas förmåga att formulera teori till praktik, som hållbart byggande.
I bakgrund mot tidigare forskning, som ofta missat undersöka gruppen lärare, avser denna uppsats att undersöka vilken kunskap och attityd studenter och lärare har kring miljöfrågor och HU, för att sedan låta dem definiera begreppet hållbart byggande utifrån deras perspektiv. Studien undersöker mer specifikt studenter i årskurs tre och lärare från byggingenjörsutbildningen på Malmö högskola, där resultaten kommer att jämföras både inom och i relation till varandra.
1.1. Syfte
Studien syftar till att undersöka hur byggingenjörsstudenters, på Malmö högskola, attityder och kunskap till miljöfrågor och hållbar utveckling (HU) ser ut under slutet av utbildningen, samt låta dem utveckla teori till praktik genom att definiera begreppet hållbart byggande (HB). Ett delsyfte är också att utreda om skillnader finns mellan studenter och lärarkår på utbildningen. Kunskap kommer i denna uppsats inte att mätas utifrån ett kunskapsprov, med ”rättsvars-alternativ”, utan endast via respondenternas uppfattning av specifik kunskapsnivå till olika begrepp inom miljöproblem och HU. Attityder till miljön kommer i denna uppsats att mätas kvantitativt via NEP-verktyget, samt utläsas kvalitativt mot HB via två öppna frågor.
1.2. Frågeställning
Q1 - Vilka kunskaper och attityder innehar studenterna och lärarna inom miljöfrågor och HU? Q2 - Skiljer sig lärarnas och studenternas kunskaper och attityder inom miljöfrågor och HU från varandra?
Q3 - Hur definierar studenterna och lärarna hållbart byggande?
7
2. Från Brundtland till hållbart byggande
Avsnittet behandlar de begrepp som ligger till grund för studien, med start i begreppet HU och den rådande diskussionen kring HB. Avslutande tar vi upp en kortare bakgrund kring de nationella målen om HU och uppsatsens studerade lärosäte och utbildning.
2.1. Hållbarhet och Hållbar Utveckling
Begreppet hållbarhet är ett av de mest frekvent använda begreppen inom forskningsvärlden idag, i synnerhet inom miljövetenskapen (Leal Filho, Manola & Pace, 2009, s. 150). Begreppets innebörd har dock genomgått en förändring från slutet av 1970-talet där det innan oftast tillämpades för att beskriva en hållbar användning av skogsresurser. Idag används begreppet i mer vidsträckt mening och kan ses synonymt med långsiktighet, varaktighet och systematisk. Inom produktion eller byggnation kan begreppet hållbar också kopplas till den rent tekniska funktionen: “tillräckligt stadig (i sin uppbyggnad) för att stå emot påfrestningar”(NE, 2016a). Vid en sökning på definitionen av begreppet hållbarhet ges idag endast träffar mot HU, en term som diskuterats livligt sedan den först myntades i Brundtlandsrapporten 1987. Rapporten nämner begreppet hållbarhet inte mindre än 300 gånger och den mest citerade meningen av dem alla är:
Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. (WCED, 1987, s. 41)
En utveckling ska alltså ske på så sätt att vi tillfredställer våra behov, men inte riskerar att förstöra framtida generationers möjlighet att leva efter sina behov. Ensam framstår den här definitionen dock som rätt intetsägande och utvecklingen skulle knappast kallas hållbar om vi sätter våra behov över ekologiska gränser, sociala aspekter och ekonomisk hållbarhet, vilket därför blivit rapportens tre pelare att förhålla sig till. Fricker (1998, s. 371) menar likt Brundtlandsrapporten att hållbarhet är en blandning av ekonomiska, ekologiska och sociala indikatorer, där de två förstnämnda oftast är tillgängliga och möjliga att mäta kvantitativt men att den sociala hållbarheten är svårare att definiera och mäta. Hållbarhet tenderar därför att ses ur biofysiska villkor. Brundtlandsrapporten tillägger att vi måste sätta upp gränser för vad den mänskliga påverkan gör mot vår biosfär och påpekar samtidigt att en sådan utveckling inte är statisk eller kommer att vara lätt (WCED, 1987, s. 17):
Yet in the end, sustainable development is not a fixed state of harmony, but rather a process of change. We do not pretend that the process is easy or straightforward. Painful choices have to be made. (WCED, 1987, s. 17)
8 HU bör alltså ses som en process i förändring, vilket också i många fall kan kräva en specifik attityd eller attitydförändring hos individer.
Det finns dock kritik mot Brundtlandrapporten. Hornborg (2012, s. 59) belyser bland annat en del motsägelsefulla förhållanden som ställs i skuggan av Brundtlandskommissionens idéer kring HU. Ny teknik ska vara mer miljövänlig men samtidigt billigare, konsumtionen ska dämpas men inte minska tillväxten och utvecklingsländerna ska öka sin export samtidigt som de ökar självförsörjningen. Vi lever med det som Hornborg kallar ”maskinfetischism”, där vi luras tro att tekniken eller maskinerna kan existera utan de sociala och ekonomiska förutsättningar, som historiskt delat in världen i industricentra och deras periferier (Hornborg, 2012, s. 61). Utan förståelse för dessa socialt konstruerade relationer menar Hornborg (2012, s. 70) att vi kommer fortsätta ställa upp dubbla budskap som i Brundtlandsrapporten när vi försöker lösa miljöproblemen. Hornborg framför forskningsfältet humanekologi som en del av lösningen för att nå HU, och menar att vi skulle behöva:
…förena ekologiska, systemteoretiska och termodynamiska perspektiv med grundläggande insikter i ekonomisk historia, kulturanalys och kunskapsteori.(Hornborg, 2012, s. 80)
2.2. Hållbart Byggande
Rudenstam och Josephsson (2015) för i sin debattartikel fram budskapet att den svenska byggindustrin har kört fast i vad som är relevant i det hållbara byggandet. Diskussionerna tycks bara handla om byggnaders driftsfas, hur vi bör ställa upp energikrav för att minska koldioxidutsläppen. Oftast framförs passiv- eller plushus som lösningen, det vill säga, hus som inte har någon aktiv värmekälla eller producerar mer el än det förbrukar. Trots att koldioxidutsläppen för uppvärmningen minskat sedan 1990 och nu bara står för 2 % av de totala utsläppen så vill byggsektorn inte gå̊ in på byggprocessen eller materialens påverkan på̊ klimatet, trots att den delen står för lika stora utsläpp som hela privatbilismen i Sverige. Johan Rockström, professor i miljövetenskap, menar likt den svenska byggindustrin att den totala energianvändningen är den viktigaste aspekten för branschen men att de även måste ta ett större ansvar i att bevara värdefull mark för livsmedelsproduktion och ekosystemtjänster (Rockström citerad av Bennewitz, 2012). Rockström menar också att vi måste försöka bryta trenden av ”betongmonokulturer”, där urbana miljöer bör innefattas av mer natur för att påverkas mindre av klimatförändringarna.
Zhang (2014, s. 186) framhåller att hållbar teknik är en viktig faktor för att närma sig en HU inom byggsektorn. För att lyckas med hållbara byggprojekt anser Zhang (2014, s. 186) att det viktigaste är att skapa en teknisk verktygslåda anpassad för den geografiska situationen i varje enskilt fall. Via exempelvis gröna tak, gröna utemiljöer, effektiva ventilationssystem
9 och solpaneler kan byggnader ge både sociala, ekonomiska och ekologiska vinster på längre sikt. Zhang (2014, s. 191) menar att hållbara tekniska lösningar i många fall dock fortfarande missas, då en osäkerhet kring de nya teknikerna ofta finns hos beslutsfattarna. Guy (2010, s. 27) framhåller att vi har mycket att tacka tekniken för, speciellt i fråga om effektiviseringar kring energisystem i byggnader, men att byggsektorn i grunden måste se över vad en byggnad ska uppfylla för krav, för att även innefatta större filosofiska frågor som hur vi i symbios med naturen ska upprätthålla mänskligt liv i framtiden.
Förhoppningar som ställs på tekniska lösningar är enligt Lidskog och Sundqvist (2011, s. 17) förståeliga med tanke på den rika världens ovilja att minska sin konsumtion och ständiga fokus på effektivitet och tillväxt. Bonnedahl (2012, s. 299) menar dock att ny teknik och fortsatta tekniska framsteg inte kommer att vara tillräckliga för att nå hållbarhet, då tekniken ofta är inriktad på att utnyttja jordens resurser maximalt. Det är en uppfattning som delas av flera (Lidskog & Sundqvist, 2011, s. 17; Hornborg, 2010, s. 22; Guy, 2010, s. 27).
Boverket (2012, ss. 55-56) har i sin Vision för Sverige 2025 framfört en målbild för ett hållbart byggande år 2025, där hushållning med resurser med utfasning av farliga material ställs högt på agendan. Förtätning av städerna, renovering av miljonprogrammen samt nyproduktion av bostäder sker i samråd med de boende och deras sociala behov. Teknikutvecklingen inriktar sig nu på användarvänlighet för att de boende lätt ska kunna använda sin bostad på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Resurseffektivt- och miljövänligt byggande uppnås via exempelvis återanvändande av inredning och funktionsduglig utrustning. Visionen målar också upp en bild av att ett rationellt byggande fortsätter att utvecklas med möjligheten att bygga lägenheter med mer varierande ytor och basbehov i förhållande till dagens bostadspreferenser:
Det finns fortfarande ett stort behov av att hyra sin bostad till låg kostnad. Det har stimulerat utvecklingen av rationellt byggda och funktionella bostäder av olika storlekar som är utvecklingsbara och uppfyller de boendes baskrav. (Boverket, 2012, s. 55)
2.3. Ingenjörsutbildningar och de nationella målen om HU
Fransson (2003, s. 30) beskriver hur Sveriges ingenjörsutbildningarna kan delas upp i tre nivåer, där tekniker sköter drift och underhåll, högskoleingenjörer, så som byggingenjörsutbildningen, tillämpar känd teknik, kunskap, produktion, konstruktion och utveckling och där civilingenjörerna utvecklar och tillämpar ny teknik och kunskap. Sedan 1980-talet har förändringar i samhället allt mer lett till inslag av icke-traditionella ingenjörsämnen kring frågor om miljö, energi, globalisering och arbetsledning. Idag förekommer därför inslag ur MTS-området (människa, teknik och samhälle) som mer eller
10 mindre ses som naturliga i ingenjörsutbildningarna. I den svenska Högskoleförordningen (SFS, 1993:100) beskrivs att högskoleingenjörer skall kunna:
visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. (SFS 1993:100)
och
visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.(SFS 1993:100)
Högskoleförordningens definitioner av de kunskaper, förmågor och insikter ingenjörerna ska erhålla har starka kopplingar till Brundtlands definition och de tre hållbarhetspelarna.
2.4. Lärosätet: Malmö Högskola - Byggingenjörsprogrammet
Malmö högskola är uppbyggd av fem fakulteter: Hälsa och samhälle, Kultur och samhälle, Lärande och samhälle, Teknik och samhälle samt Odontologiska fakulteten, med cirka 24 000 studenter (MAH, 2016b). På högskolan bedrivs samhällsrelevant forskning och tanken är att studenterna ska få en tidig anknytning till sitt framtida arbetsliv. Byggingenjörsutbildningen ingår i fakulteten för Teknik och samhälle där verksamheten ska kännetecknas av teknik i samverkan med näringsliv och omgivande samhälle (MAH, 2016c). Utbildningen har utvecklats i samarbete med branschen och har tre ”huvudinriktningar” som speglar byggprocessens aktörer: Teknik och arkitektur, Byggteknik samt Projekt- och produktionsledning. Programmet är detsamma för alla studenter under de två första läsåren med skillnaden i de valbara kurser som läses under studentens tredje år (MAH, 2016d).
Byggingenjörsutbildning följer högskoleförordningens krav i de övergripande lärandemålen och har också ställt upp vad de kallar för lokala mål (MAH, 2016d). De lokala målen saknar dock extra tillägg gällande miljöhänsyn eller hållbarhetsfokus.
Vid en genomgång av enskilda kursernas specifika lärandemål, som utbildningen erbjuder, visar det sig cirka en tredjedel har någon form av uttalad koppling till miljö- och hållbarhetsperspektiven. Här återfinns de mest förekommande termerna med tydlig koppling till HU: Miljö, ekonomi, utveckling, samhälle, hållbarhet/hållbar.
11
3. Teoretiska ramverk och tidigare forskning om attityder
och kunskap
Kapitlet kommer att behandla de grundläggande begrepp som studien avser att undersöka, samt de teoretiska utgångspunkterna studien vilar på. Tidigare forskningsmetodik om kunskaper och attityder till miljöfrågor och ett av de mätverktyg som ingår i studien presenteras också.
3.1. Begreppsdefinitioner - kunskap, attityd och miljöhänsyn
Kunskap
Begreppet kunskap beskrivs enligt NE (2016b) som “kunskap, fakta, förståelse och färdigheter, tillägnade genom studier eller erfarenhet.”. I vardagligt tal kan vi påstå oss veta
eller ha kunskap om någonting, exempelvis att trä kan flyta på vatten medan stenar sjunker. Kunskap blir i en sådan kontext användbar och därför också eftersträvansvärd (Hartman, 2004, s. 21).
När begreppet kunskap används eller undersöks i tidigare forskning saknas ofta en klar definition eller förtydligande av vad som egentligen menas med kunskap. Oftast uttrycks att kunskap samlas in likt det vardagliga användandet av vad studenterna vet: “what students know about the environment (knowledge)“ (Shephard, Harraway, Lovelock, Skeaff, Slooten, Strack, Furnari & Jowett,. 2014, s. 486). En del utgår också ifrån att ökad miljökunskap är en viktig faktor för att öka goda miljöhandlingar, men att forskningen inte riktigt kan förklara hur detta sker rent empiriskt (Levine & Strube, 2012, s. 312; Teksoz, Sahin & Tekkaya-Oztekin, 2012, s. 159).
I denna studie används begreppet kunskap vidare som det är beskrivet i NE (2016b) och så som det ofta används i vardagligt tal, om vad vi tror oss veta, förankrat i vad som anses vara rätt kunskap i nuläget.
Attityd
Termen attityd beskrivs i NE (2016c) som en ”varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något (ett attitydobjekt)”. Attityder har länge diskuterats inom vetenskapen och har blivit en viktig term inom socialpsykologin och handlar om uppfattningar och känslor inför ett specifikt objekt, attitydobjektet. Ett attitydobjekt kan vara något väldigt specifikt, som den egna bilen eller
12 källsorteringen, men kan också vara något mer diffust som miljöproblem och den egna inställningen till hur man påverkar dem.
Miljöattitydsbegreppets egentliga definition eller innebörd råder det viss oenighet om. Schultz och Zelezny (1999, s. 255) beskriver det som att positiva miljöattityder innebär att människan vill värna om miljön och agera för att bevara den. Fransson och Gärling (1999, s. 370) menar att attityder bestäms utifrån styrkan i individens föreställningar om de konsekvenser som uppstår vid ett tänkt beteende, där kopplingen mellan attityd och handlande är väldigt stark. Det kan liknas vid Fishbeins och Ajzens (1975, s. 16) definition av begreppet attityd som en inlärd process. Individens attityd till att agera är kopplad till en övertygelse om att en specifik handling leder till vissa påföljder.
Med avseende på den osäkerhet som finns till begreppet attityder avser vi istället att använda oss av en definition likt NE:s (2016b), det vill säga att miljöattityder är positiva eller negativa uttryckta tendenser till människans påverkan på miljön samt människans rätt att använda miljön för sin egen vinning.
Miljöhänsyn
NE (2016d) beskriver ordet hänsyn som ett måttfullt agerande/uppträdande i syfte att inte störa omgivningen. Själv står ordet ganska intetsägande men i kombination med exempelvis miljö får ordet en ny innebörd. I NE (2016e) används begreppet miljöhänsyn exempelvis under en del av beskrivningen av CSR (Corporate Social Responsibility), “miljöhänsyn i form av skydd för miljö och hälsa samt utveckling av produkter utan olämplig miljöpåverkan.” (NE, 2016e). Andra exempel på begreppets användning finns bland annat hos Skogsstyrelsen (2016) som framhåller naturens egenvärde, där skogsägaren måste ”ta hänsyn till natur och miljö när olika arbeten utförs. Vissa skogar med höga naturvärden skyddas helt från avverkning” (Skogstyrelsen, 2016). Ett sista exempel, där miljöhänsyn kopplas till byggprocessen, kan ges av Boverkets (2012) beskrivning i sina Visioner för Sverige 2025 - Byggt för miljöhänsyn och klimatförändring:
...bevara kulturvärdena i bebyggelsen och anpassa byggnaderna till de lokala förutsättningarna och människors lokala behov av bostäder och service... ...nya och alltmer genomtänkta byggnadskomponenter där byggnaden betraktas ur ett livscykelperspektiv. (Boverket, 2012, s. 56)
Användningen av ordet miljöhänsyn kopplas ofta till människans behov och värde eller om även naturens egenvärde skall få placeras i centrum. Denna syn på naturen diskuteras av
13 Kronlid (2005, ss. 205-208), som menar att människor kan ha en smal natursyn, där människan är avskild från naturen via någon form av gräns, som kan vara så tydlig som en geografisk stadsgräns, eller en vid natursyn, där vi hör ihop med naturen och där den också har ett egenvärde. Kronlid (2005, s. 213) menar också att människor kan ha en blandad natursyn, där vi ingår i de ekologiska systemen men ändå kan distansera oss som en särart, placerad högst upp i hierarkin.
Begreppet miljöhänsyn kommer att användas i vår kvalitativa analys av undersökningens öppna frågor där respondenternas miljöhänsyn analyseras, likt Kronlids beskrivning av natursyn, till svag miljöhänsyn; hänsyn med endast människan i centrum, respektive stark miljöhänsyn; naturen ges ett egenvärde.
Sammanfattning av de centrala begreppen
Kunskap - Den uppfattning av kunskapsnivå vi tror oss inneha, förankrat i vad som anses vara rätt kunskap i nuläget.
Miljöattityder - positiva eller negativa uttryckta tendenser till människans påverkan på
miljön samt människans rätt att använda miljön för sin egen vinning.
Svag miljöhänsyn - Människan i centrum, lösningar och hänsyn främst kopplat till
människan sociala- och ekonomiska behov.
Stark miljöhänsyn - Naturen tillges egenvärde, lösningar och hänsyn frånkopplat
människans sociala- och ekonomiska behov.
3.2. Lärare och studenter
Boyle (2004, s. 152) belyser att det finns några tydliga problem kring att föra in hållbarhetsbegreppen i traditionella ingenjörsutbildningar. Dels på grund av att studenterna ofta är unga med stort fokus på sina egna behov och inte har fått en förståelse för hur samhällets processer fungerar, såväl lokalt som globalt. En annan och kanske mer betydande faktor är dock att det verkar saknas acceptans hos en del av den akademiska lärarkår studenterna stöter på. Där lärare tycker att hållbarhetsbegreppen inte har någonting alls att göra med ingenjörerna, vilket Bolye (2004, s.152) tror ger en betydande effekt på studenternas attityd kring miljö- och hållbarhetsfrågor:
Det har en stor inverkan på det värde som studenterna lägger på att införliva hållbarhet i sin konstruktion eller att ens ta en kurs kring hållbarhet på allvar. (Boyle, 2004, s. 152, egen översättning)
I en studie av Azapagic et al (2005, s. 11) visar studenter ofta ett starkt intresse för HU och menar att det är viktigt eller väldigt viktigt. Författarna till studien menar dock att det krävs att
14 lärarna tydligt kan koppla teorierna runt HU till ingenjörspraktiken, ofta mycket mer än vid andra ämnen. En av orsakerna anses vara att studenterna ser hållbarhetsbegreppen som mjuk vetenskap i förhållande till den hårda ingenjörskonsten.
Haase (2013) menar också att begreppet HU kan anses mjukt eller svårtolkat av vissa lärare och något som inte sammanfaller med de tekniska ämnen de undervisar i, vilket kan bidra negativt vid integreringen av begreppet i ingenjörsutbildningarna.
Att ingenjörsstudenter får en teknisk bild av HU är förståelig när mycket i deras annars vardagliga undervisning är tekniskt inspirerat och lösningsinriktat mot specifika områden som exempelvis konstruktioner. Kamp (2006, s. 928) menar att den viktigaste uppgiften för lärarna är att arbeta pedagogiskt med ingenjörer för att få till ett totalt hållbarhetsperspektiv. HU kommer vara en stor utmaning för ingenjörer de närmsta årtiondena och det är därför viktigt att det upplevs av studenter som en spännande utmaning istället för ett nödvändigt ont (Kamp, 2006, s. 931).
3.3. New Ecological Paradigm (NEP)
Attityder till miljön kan testas på många sätt där det mest använda enkätverktyget, där stödet för en ekocentrisk världsbild undersöks, är NEP-skalan (New Ecological Paradigm scale) (Hawcroft & Milfont, 2010, s. 144; Levine & Strube, 2012). Verktyget har förbättrats och uppdaterades år 2000 med de miljöproblem som är relevanta idag snarare än de som låg i fokus när det först släpptes år 1978. Det består av 15 påståenden, där respondenterna får förhålla sig positivt eller negativt på en femgradig Likertskala (strongly agree till strongly disagree). Påståendena sträcker sig över fem huvudområden gällande: Övertro till människan, anti-antropocentrisk, Ekologiska kriser, Balans i naturen och Begränsningar i tillväxt (Dunlap, Van Liere, Mertig & Jones. 2000, s. 432).
Resultaten räknas till ett samlat medelvärde (M), som beskriver huruvida respondenterna stämmer mot en ekocentrisk världsbild (ett holistiskt tänkande där alla delar av ekosystemet värderas lika högt), eller snarare stämmer mot en dominerande antropocentrisk världsbild (där endast människan ges ett egenvärde med rätten att nyttja naturen som endast får ett instrumentellt värde). Gränsen för en ekocentrisk världsbild dras i NEP-verktyget vid M > 3,0.
15
3.4. Kunskapens och attitydens roll i miljövänligt beteende
Traditionellt sett har kunskap setts som ett förstadium eller en grund för attityder att stå på, där attityderna i sin tur skapar ett specifikt agerande, vilket Hungerford & Volk (1990, s. 258) illustrerat enligt följande modell:
Figur 1. Traditionell beskrivning av beteendeförändring (efter Hungerford och Volk, 1990, s. 258) Med modellen menar Hungerford och Volk (1990, s. 258) att tidigare har en förhöjd kunskapsnivå ansetts leda till starkare medvetenhet eller starkare attityder, som i sin tur motiverar att agera ansvarsfullt mot miljön. Sambandet har dock motbevisats av den forskning som pågått under de senaste 30 åren på området (Teksoz, Sahin & Tekkaya-Oztekin, 2012, s. 159). En liknande modell har även Lindén (1994, s. 30) använt för att beskriva attityders uppbyggnad där kunskap, känslor och handlingsberedskap beskrivs som de tre centrala komponenterna som styr en individs attityd. Vidare menar Lindén (1994, ss. 30-34) att alla individer vill uppnå en samstämmighet mellan de tre komponenterna för att skapa en harmoni i förhållande till sin attityd. NE (2016c) beskriver attityders uppbyggnad på samma sätt, där kognitiva- (kunskap), affektiva- (känslor) och intentionella (handlingsberedskap) komponenter styr.
Ett område som fortfarande är omtvistat inom detta forskningsfält är hur stark koppling attityder har till verkligt handlande. Levine och Strube (2012, s. 309) menar att studier som undersökt attityder till miljön via NEP-verktyget ofta påvisar en låg korrelation (r = 0.10 till 0.35) till miljövänliga handlingar. Studier som däremot utgått från Theory of Planned Behavior (TPB) har påvisat starkare korrelationer (r = 0.35 till 0.58).
TPB, av Icek Ajzen 1991, är den mest förekommande teorin för att undersöka mänskliga beteenden (Rush, 2014, s. 1). Teorin kan allmänt förklaras som att ju gynnsammare attityd, större social press och större upplevd beteendekontroll en individ har, ju högre sannolikhet är det att den också tar sin intention av ett beteende till handling (Ajzen, 1991, s. 188). I förhållande till Lindéns (1994, s. 30) modell och det traditionella tankesättet illustrerat av Hungerford och Volk (1990) ges dock inte kunskapstermen någon plats i TPB.
I Hines, Hungerford och Tomera’s (1986/87, s. 7) modell för ansvarsfullt miljöbeteende görs försök att förklara bakgrunden till en intention. Här har kunskapen fått plats men delats upp och placerats avskilt från attityden:
Knowledge Awareness or
16 Figur 2. Modell av ansvarsfullt miljöbeteende (efter Hines, Hungerford och Tomera, 1986/87, s. 7) Kunskap används inte längre som en grund för attityden i Hines et al. (1986/87, s. 7) modell. Individen behöver istället ha kunskap om åtgärdsstrategier (action strategies) och miljöproblemen (issues), som sedan direkt leder till en intention till ett handlande, snarare än att vara en del av en attitydförändring.
I en modell av Kaiser, Ranney, Hartig och Bowler (1999, s. 62) görs ett liknande beskrivning till skapandet av intentioner, som är förstadiet till beteenden. Intentioner till ekologiska beslut skapas ur miljömässiga värderingar, kunskap om miljön och ansvarskänslor för miljön vilket senare ligger till grund för beteendet:
Figur 3. Miljöbeteende baserat på ansvarskänslor, kunskap och värderingar (efter Kaiser et al., 1999, s. 62) Action skills Knowledge of action strategies Situational factors Knowledge of issues Intention to act Responsible environmental behavior Attitudes Locus of control Personality factors Personal responsibility Responsibility feelings Environmental knowledge Environmental Values Ecological behavior intentions Ecological behavior
17 Det som skiljer Kaiser et al. (1999) från tidigare beteendebeskrivande teorier och modeller är att begreppet attityd, som annars är frekvent använt, inte förekommer. Modellen har utvecklats ytterligare på senare år och skiljer nu mellan två typer av kunskaper som behöver samverka för att uppnå önskat miljövänligt beteende (Frick, Kaiser och Wilson, 2004, ss. 1598-1599). Idag ses ett behov av kunskap behövas om ekosystemets funktioner och processer, individen bör också ha kunskap om vad som kan göras i handling för att råda bot på miljöproblemen. Utifrån denna beskrivning hamnar denna modell nära faktorerna kunskap om åtgärdsstrategier och miljöproblemen som presenterats i Hines at al. (1986/87) modell. Teksoz, Sahin, och Tekkaya-Oztekin (2012, s. 159) menar att tidigare forskning har lyft fram de betydande faktorerna för beteenden och vad som ingår i ett specifikt agerande men att sambanden mellan faktorerna som skapar ett önskat beteende däremot inte har beskrivits tillräckligt. Utifrån empiriska bevis, tidigare teorier och resultat från studier som utförts för att beskriva sambanden mellan kunskaper, attityder och miljömässiga handlingar, ställde författarna upp en egen hypotesmodell:
Figur 4. Hypotesmodell för samband mellan kunskap, attityd, oro, ansvarskänsla och aktivitet (efter Teksoz et al. 2012, s. 160)
Även denna modell har fått in ett direkt samband mellan kunskaper och attityder. Sambandet testades via ett kunskapstest med elva flervalsfrågor och en attitydundersökning, likt NEP-verktyget, med tio frågor där respondenterna fick ange sitt svar på en 5-gradig Likertskala (Teksoz et al. 2012, s. 161). Studien kom vidare att påvisa ett samband (Г = +0,48) mellan kunskap och attityder i deras path-analys, vilken även inkluderar andra variabler exempelvis kön, inkomst och utbildning.
Knowledge Activity
Attitude
Responsibility Concern
18
3.5. Tidigare forskningsmetodik: Attityder till miljöfrågor
Hawcroft och Milfont (2009, s. 144) menar att det finns många metoder att mäta miljöattityder på, men att det bara är tre metoder som har blivit globalt använda. Förutom NEP-verktyget som vi redan presenterat i kapitel 3.3. finns ytterligare två skalor, Ecology scale och Environmental concern scale (Hawcroft & Milfont, 2009, s. 144; Fransson & Gärlin 1999, s. 370). Enligt Hawcroft och Milfont (2009, s. 144) anses dock NEP-skalan inte vara lika inriktad mot specifika ämnen och ger istället en mer generell bild av relationen mellan människan och miljön, vilket kan vara anledningen att NEP har blivit det mest använda verktyget.
I våra sökningar kring studier som behandlar attityder till miljöfrågor, (EA: environmental attitudes) användes oftast NEP-verktyget eller en metodik baserad på egenkomponerade enkätfrågor med Likertskalor. Skalorna varierar både i ordval och bredd, där exempelvis NEP-verktyget använder en femgradig skala från strongly agree till strongly disagree, eller översatt till svenska:
Instämmer inte alls – Instämmer i låg grad – Osäker – Instämmer i hög grad – Instämmer helt
Ibland byts mitten-ordet osäker ut till neutral eller vet ej (Michalos, Kahlke, Rempel, Lounatvuori, MacDiarmid, Creech, & Buckler, 2015, s. 333), eller så används ibland en sexgradig skala där två mitten-ord används med tillägget bryr mig ej (Kagawa, 2007, s. 329). Norman (2010) har vidare undersökt huruvida skalans bredd har någon betydelse för den senare analysen av resultatet men kommit fram till att även om resultaten från en tiogradig skala komprimeras ner till en fem- eller fyrgradig skala, korrelerar resultaten med varandra näst intill helt.
Sociodemografiska parametrar tas ibland in för att studien ska kunna dela upp den undersökta populationen och jämföra mot andra studier (Hawcroft & Milfont, 2010, s. 151). Studier som använder NEP-verktyget rekommenderas exempelvis att inneha fördelningen av män/kvinnor, spännvidd/medelvärde av ålder, men att det i första hand är viktigast att redovisa NEP’s medelvärden, standardavvikelser och verktygets interna reliabilitet. I en studie av Levine och Strube (2012, s. 319) undersöktes till exempel korrelation mellan attityder, beteenden, kunskaper och intentioner, där ett resultat av mer miljövänligt beteende påvisades av gruppen med den sociodemografiska parametern högre ålder.
19
3.6. Tidigare forskningsmetodik: Kunskap om miljöfrågor
Metodiken vid kunskapsmätning kan ske främst utifrån två sätt. Det första är en form av kunskapsprov med flervalsfrågor. Denna typ av kunskapstest innebär dock en problematik beroende på vilka kunskapsområden som skall undersökas. Frågor om miljön är exempelvis svåra att utforma som lika tillämpbara och förståeliga för alla discipliner (Shephard et al. 2014, ss. 486-487). Svaren ger dessutom ingen djupare bild av huruvida respondenterna besitter en djup eller ytlig förståelse kring ämnet. En individ kan också vara kunnig på en bred bas kring ett ämne men kanske inte helt säker på den specifika frågan som testet ställt, något som anses ge en orättvis bild av respondentens kunskap.
Ytterligare en problematik finns vid skapandet av flervalsfrågor, då även lämpliga svarsalternativ som ska vara fel behöver konstrueras (Zwickle et al., 2013, s. 378). Svarsalternativ upplevda som uppenbart felaktiga gör frågorna för enkla och kan därför ge ett resultat som är svårt att tolka. Felkonstruerade frågor kan därför komma att mäta förmågan att sålla bort fel svar snarare än att mäta vad respondenten egentligen visste.
För att komma runt dessa aspekter kan kunskapen istället mätas utifrån att respondenten får värdera mängden upplevd kunskap via en skala liknande inte hört om till har god kunskap om. Azapagic et al. (2005, ss. 2-6) har i sin studie undersökt denna upplevda kunskap hos studenter på ett antal olika ingenjörsutbildningar kring ämnena HU och miljöproblem. Likt Hawcroft och Milfont (2010, s. 151) använde Azapagics et al. (2005, s. 11) studie sig av sociodemografiska parametrar för att analysera skillnader i sitt urval. Ingenjörsstudenter tenderar att ha mer kunskap om miljöproblem kopplade till den geografiska plats de befinner sig på. Exempelvis har studenter i Brasilien bättre kunskaper om avskogning och ökenspridning än de studenter som är från länder utan lika tydlig avskogning, något Azapagic et al. (2005, s. 11) menar är ett vanligt resultat i studier där kunskap om miljön undersökts. I övrigt identifierade studien inte några signifikanta skillnader i kunskaper mellan kön eller pågående studieår (mellan första till femte). Inga signifikanta skillnader kunde heller ses mellan de olika ingenjörsdisciplinerna.
20
4. Metod
Vi studerar hur kunskaper om miljöproblem och HU samspelar med miljöattityder hos studenter och lärare på byggingenjörsutbildningen på Malmö högskola. Respondenterna informerades om detta syfte och blev informerade om att enkäten även skickades ut till flera universitet runt om i Sverige. Då vi bad respondenterna att värdera sin egen kunskap om miljön och deras miljöattityder kan det tänkas att individerna riskerar att svara utifrån ett normativt tryck på vad som uppfattas som korrekt. För att minska denna risk genomfördes enkätundersökningen helt anonymt, och för att förstärka känslan av anonymitet innehöll enkäten inte heller några specifika frågor om ålder och kön, utan endast huruvida de var student eller lärare. Av denna anledning är det dock inte möjligt att följa upp respondenternas specifika svar i efterhand för att exempelvis se om kunskaperna eller attityderna förändrats efter några år i arbetslivet.
Vi redogör här för studiens genomförande, enkätens uppbyggnad, översättningar av frågor som baserats av andra studier/verktyg och avslutningsvis för på vilket sätt studiens resultat analyserades.
4.1. Urval och avgränsningar
Enkät som metod valdes då uppsatsen avser närma sig en totalundersökning av urvalsgrupperna, vilket är möjligt enligt Hartman (2004, s. 41) när den totala urvalsgruppen är en begränsad samling individer. Vidare ville svaren inhämtas med minimalt normativt tryck, vilket kan försvåras vid intervjuer på grund av intervjuareffekten. Intervjuareffekten kan skapa en skevhet i svaren om respondenterna har en benägenhet att ge en positiv bild av sig själva inför intervjuaren (Bryman, 2008, s. 229).
Ett vanligt problem med enkätundersökningar kan vara det större bortfallet, som oftast inte förekommer vid intervjuer. Bryman (2008, ss. 229-231) menar att postenkäter har en risk för ett högt bortfall jämfört med enkäter som lämnas vid ett fysiskt möte. Enkäten skickades först ut elektroniskt till flertalet byggtekniska ingenjörsutbildningar på Sveriges universitet och högskolor, men då svarsfrekvensen var alldeles för låg, trots dubbla påminnelser, valde vi att fokusera på Malmö högskola där vi hade möjlighet att lämna ut enkäten fysiskt.
Enligt R. Andersson (personlig kommunikation med programansvarig, 7 april 2016), är 65 studenter aktiva i årskurs tre på Malmö högskolas byggingenjörsprogram och totalt sex lärare är kursansvariga. Programmet har även gästföreläsare vilka dock inte deltar i studien. Undersökningen fick totalt in 53 svar från studenterna, men på grund av några icke korrekt ifyllda enkäter, som exempelvis multipla svar på envalsfrågor, tillägg av egna svarsrutor eller
21 inkomplett ifyllda enkäter, godkändes endast 48 enkäter. Fem svar inkom också från lärarna, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 74 % för studenterna respektive 83 % för lärarna. Mellan 70-85 % anses som en bra nivå för en totalundersökning enligt Bryman (2008, s. 231). Studien avgränsade sig till att endast omfatta sistaårsstudenter för att ge en bild av morgondagens byggingenjörers kunskap och attityder till HU och deras miljösyn, samt hur dessa kan anses ha påverkats av en hel ingenjörsutbildning.
Inom forskningsfältet kring miljöattityder undersöks ofta både attityder, kunskap och beteenden/handlande genom att respondenterna fått besvara frågor om exempelvis återvinningsvanor, bilåkande, vilja att betala för miljövänliga produkter/boende eller där de fått räkna ut sitt ekologiska fotavtryck (Ram & Olsson, 2014; Attaran & Celik, 2015; Michalos et al. 2015; Levine & Strube, 2012).Den här studien avgränsades dock till att endast undersöka relationen mellan kunskap och attityder, samt respondenternas formulering av HB. Handlingskomponenten valdes bort ur undersökningen då handlingar kopplat till HB i yrkeslivet skulle krävt en mer omfattande och långtidsgående studie, där respondenternas svar hade behövts kopplas till en undersökning av individernas verkliga utförande i ingenjörsyrket. Avgränsningen till byggingenjörsprogrammet gjordes delvis utifrån vårt eget intresse av dessa aktörer i samhällsbyggandet, men också för att kunna gå ifrån det vagare begreppet HU för att istället undersöka termen HB, som kan antas ha en starkare koppling till individerna.
4.2. Enkäten
För att besvara studiens frågeställningar valdes en strukturerad tredelad enkät med både slutna och öppna frågor som metod för datainsamlingen. Den första sektionen innehöll 22 slutna kunskapspåståenden för att värma upp respondenterna och inte på en gång befråga respondenten att formulera svar med egna ord. Den andra sektionen samlade via öppna och slutna frågor in respondenternas syn på termen HB och den sista sektionen deras miljöattityd via NEP-verktygets 15 slutna påståenden. Attitydfrågorna placerades medvetet sist för att respondenterna inte skulle bli färgade av NEP-verktygets formuleringar inför de öppna frågorna om HB. Data som samlats in analyserades kvantitativt (slutna frågorna) respektive kvalitativt (öppna frågorna).
Den färdiga enkäten skickades ut elektroniskt till lärarna med två följande påminnelser med en veckas intervall. Enkäten delades också ut fysiskt via programansvarig. En fysisk enkät delades ut till studenterna på Malmö högskola under en obligatorisk föreläsning och samlades in i pauserna och vid föreläsningens slut. Enkäten skickades även ut elektroniskt via deras
22 intranät på universitet samt delades i studenternas privata Facebook-grupp. Originalenkäten kan vidare ses i Bilaga 1.
Sektion 1: Kunskap om miljöproblem & HU
Kunskapsfaktorn undersöktes via en individuell rankning av den kunskap respondenterna anser sig ha (Inte hört om till Har god kunskap). Sektionen innehåller ett antal begrepp inom områden miljöproblem och HU, som är baserade på en del av Azapagic et al. (2005) tidigare enkätstudie och som även använts av Nicolaou och Conlon (2012). I nedanstående tabell kan de begrepp som använts ses på engelska (orginalform) samt översättningen som använts i enkäten:
Tabell 1. Följande ämnen fördelade på Miljöproblem och Hållbar utveckling är baserade på en del av Azapagic et al. (2005) studie. Under 1. Environmental Issues och 2. Sustainable Development (SD) ses originalen på engelska, med tillhörande översättning av ämnena som använts i enkäten under 1.
Miljöproblem och 2. Hållbar utveckling (HU).
1. Environmental Issues (Azapagic et al. 2005) 1. Miljöproblem Vår översättning 2. Sustainable Development (SD) (Azapagic et al. 2005) 2. Hållbar utveckling (HU) Vår översättning
Acid rain Surt regn SD - definition and the
concept
Definitionen av begreppet HU
Air pollution Luftförorening Components of SD Komponenter i HU
Biodiversity Biologisk mångfald Precautionary principle Försiktighetsprincipen
Climate change Klimatförändringar Population growth Befolkningstillväxt
Deforestation Avskogning Inter- and intra-generational
equity Rättvisa mellan mänskliga generationer Depletion of natural resources Utarmning av naturresurser Connection between poverty, population, consumption and the degradation of the environment Sambandet mellan fattigdom, befolkning, konsumtion och miljöförstöring
Desertification Ökenspridning Earth’s carrying capacity Jordens bärförmåga (resiliens)
Ecosystems Ekosystem Social responsibility Socialt ansvar
(ej med i studien) Jorderosion Actions that can be taken by
companies and engineers to promote sustainable development Åtgärder som kan vidtas av ingenjörer för att främja en HU Global warming Global uppvärmning Ozone depletion Minskat ozonlager Solid waste Avfall Water pollution Vattenföroreningar
23
Sektion 2: Hållbart byggande
Enkätens andra sektion innefattade en egenformulerad fråga där respondenterna fick definiera och beskriva vad termen HB betydde för dem. Sektionen hade även en sluten fråga baserad på de rådande ämnen som ofta uppkommer i den samhälleliga diskussionen angående byggsektorns klimatarbete (Bennewitz, 2012; Rudenstam & Josephsson, 2015). Respondenterna fick av följande alternativ välja vilket de tyckte var viktigast att arbeta med för att minska den negativa klimatpåverkan:
Råvaruutvinningen - Byggprocessen - Energieffektivisering - Avfallshanteringen - Vet ej En tillhörande fråga gavs där de vidare ombads att kort beskriva sitt val.
En sista sluten fråga ställdes även i sektionen för att undersöka hur respondenterna värderar att arbeta med HU som ingenjör, där de fått värdera sin syn från Inte viktigt alls till Väldigt viktigt. Frågan är baserad på Kagawas (2007) studie och var tänkt att användas till att fördela urvalet.
Sektion 3: Miljöattityd
Enkätens avslutande sektion bestod av en attitydundersökning med NEP-verktyget, vilket tidigare beskrivits under 3.3. New Ecological Paradigm Scale (NEP). Studien använder verktygets alla 15 påståenden och har översatts till svenska för enkäten. Attityden respondenten instämmer till sker via en femgradig rankning mellan Instämmer inte alls till Instämmer helt. I nedanstående tabell ses Dunlaps et al. (2000) originalpåståenden på engelska samt den översättning som använts i enkäten:
24 Tabell 2. Följande påståenden (items) har översatts och använts i enkätens sektion 3. Nedan ses Dunlaps et al. (2000) originalpåståenden till vänster på engelska samt den översättning som använts i enkäten till höger.
NEP original items (Dunlap et al. 2000) NEP påståenden (Vår översättning)
1. We are approaching the limit of the number of
people the Earth can support. 1. Vi närmar oss gränsen för hur många människor jorden kan försörja
2. Humans have the right to modify the natural
environment to suit their needs. 2. Människan har rätten att ändra den naturliga miljön för att tillgodose sina behov
3. When humans interfere with nature it often produces disastrous consequences.
3. När människan ingriper i naturen leder det ofta till katastrofala konsekvenser
4. Human ingenuity will insure that we do not
make the Earth unlivable. 4. Människans uppfinningsrikedom kommer att garantera att jorden INTE blir obeboelig
5. Humans are seriously abusing the environment. 5. Människan missbrukar naturen kraftigt 6. The Earth has plenty of natural resources if we just learn how to develop them. 6. Jorden har gott om naturresurser om vi bara lär oss att exploatera dem 7. Plants and animals have as much right as
humans to exist. 7. Växter och djur har samma rättigheter som människor att existera
8. The balance of nature is strong enough to cope
with the impacts of modern industrial nations. 8. Balansen i naturen är tillräckligt stark för att klara påverkan från moderna industriella länder
9. Despite our special abilities, humans are still
subject to the laws of nature. 9. Trots våra speciella förmågor, är människor fortfarande underordnade naturens lagar
10. The so-called “ecological crisis” facing
humankind has been greatly exaggerated. 10. Den så kallade “ekologiska krisen” som mänskligheten står inför har blivit kraftigt överdriven
11. The Earth is like a spaceship with very limited
room and resources. 11. Jorden är som ett rymdskepp med väldigt begränsat utrymme och resurser
12. Humans were meant to rule over the rest of
nature. 12. Människan är ämnad för att styra över resten av naturen
13. The balance of nature is very delicate and easily upset. 13. Balansen i naturen är väldigt känslig och blir lätt störd 14. Humans will eventually learn enough about how nature works to be able to control it. 14. Människan kommer att lära sig tillräckligt mycket om hur naturen fungerar för att kunna kontrollera den 15. If things continue on their present course, we will soon experience a major ecological catastrophe. 15. Om saker och ting fortsätter i sin nuvarande riktning kommer vi snart att uppleva en omfattande ekologisk katastrof
25
4.3. Test av enkät
Enkättrötthet kan enligt Bryman (2008, s. 229) ske om för många frågor upplevs ansträngande, jobbiga eller tråkiga, där bortfallet riskerar att öka om ämnet inte engagerar individen. För att minska risken för enkättrötthet innehåller undersökningen främst slutna frågor i form av Likertskalor, samt en placering av de öppna frågorna i mittsektionen för att inte direkt alarmera om en tung enkät.
Frågors utformning i enkäter lämnas alltid med ett individuellt tolkningsutrymme. För att minimera detta prövades enkäten mot en testgrupp bestående av tio studenter. De fick testa på att fylla i enkäten och efteråt via en kortare muntlig diskussion lämna kommentarer om frågornas tolkningsutrymme, vilket senare användes för att revidera enkäten innan den slutligen skickades ut till studiens respondenter. Efter analys av testgruppens svar lyftes ett par begrepp bort från HU-delen som uppfattades som väldigt otydliga/svårtolkade, samt en hel fråga från sektion två som efterfrågade liknande svar som de kvarvarande frågorna. Vidare utrycktes ingen kritik kring enkätens längd eller upplägg av sektionerna.
4.4. Statistisk analys med en kvalitativ ansats
Den största delen av den kvantitativa data som samlats in, befinner sig på datanivån ordinalskalor (fråga 1, 2, 6, 7 - bilaga 1), dock med lite olika variationer och där några kommer räknas om till intervallskalor. Fråga 3 och 5 (bilaga 1) var öppna frågor och har analyserats kvalitativt. Svarsalternativen i fråga 4 (bilaga 1) går under en nominalskala och kommer endast att presenteras med den datafrekvens svaren getts i.
De kvantitativa svaren från fråga 1, 2 (kunskap) och 7 (attityder) har vidare analyserats mot varandra via en korrelationsanalys i programvaran SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Analysen gjordes via korrelationsberäkningsmetoder som ger ett värde från -1 till +-1 där 0 tyder på ingen korrelation, +-1 på fullständigt positiv korrelation (båda värden ökar) och -1 på fullständig negativ korrelation (ett värde ökar, det andra minskar). Beräkningarna gjordes utifrån Pearsons korrelations koefficient som används inom statistiska beräkningar när datanivån är under intervallskalor.
26
Fråga 1 och 2: Kunskapsfrågorna
Fråga 1 och 2 innehåller totalt 13 respektive 9 ämnen som besvaras via fyra svarsalternativ: 1. Inte hört om – 2. Hört, men kan inte förklara – 3. Har lite kunskap – 4. Har god kunskap
Sätt till specifikt ämne hamnar svaren på en ordinalskala som kan rankas mot varandra, och som egentligen inte borde överföras i en objektiv numerisk skala (NE, 2016f). Likt Azapagic et al. (2005) studie har dock denna studie beräknat respondenternas medelvärde och standardavvikelse för frågornas respektive kunskapsämnen (exempelvis: global uppvärmning, avfall eller avskogning). Ett samlingsvärde beräknades för att användas i korrelationsanalysen, där alla ämnen summerats som den totala kunskapen (tot-kunskap), inkluderande både HU-ämnena och Miljöproblem-ämnena. Det gav numeriska värden som kan tänkas placeras under en intervallskala: ”en skala i vilken avstånden mellan olika skalvärden är lika stora genom hela skalan men där en absolut nollpunkt saknas” (NE, 2016g). Det skall dock förtydligas att omtolkningen av svaren från ordinal- till intervallskala är rent subjektivt, alltså att respondenternas kunskap ökar lika mycket mellan svarsalternativ 1 och 2, som mellan 3 och 4.
Fråga 3-5: Hållbart byggande
I sektion 2, fråga 3, fick respondenterna med egna ord definiera vad termen HB betyder för dem. Även i fråga 5 gavs respondenten möjligheten att utveckla sitt val av svar i fråga 4, kring vad de tyckte var viktigast att jobba med för att minska klimatutsläppen i den svenska byggsektorn. En kvalitativ ansats i den annars kvantitativa undersökningen var tänkt att låta individerna koppla ihop sina kunskaper och attityder runt miljöproblem och HU till sin kommande profession och bransch.
Hartman (2004) rekommenderar att en analys av texter bör ske via reducering, organisering och kategorisering, så kallad kodning. Kodningen görs för att finna ämnen och teman där meningar och ord med samma betydelse eller med en annan böjningsform kan slås samman. Något som också är lämpligt enligt Bryman (2008) om man vill undersöka en inriktning snarare än att belysa en förkärlek till vissa ord. Utifrån en kvantifiering av mängden ämnen som uppdagades, belyses vad som är mest relevant för den totala gruppen, samt om skillnader finns mellan grupperna.
De ämnen som uppkom från minst två respondenter eller mer, kan ses i nedanstående tabell med tillhörande exempel av textstycken som kodas till ämnena:
27 Tabell 3. Exempelfraser från respondenterna till de kodade ämnena i frågan om hållbart byggande.
Ämnen Exempel vid kodning Brundtland "För kommande generationer", "framtida generationer" HU-pelare "tänker på miljö-, sociala och ekonomiska aspekter" Svag Miljöhänsyn "Att man tänkt på miljön", "minska miljöpåverkan!" Stark Miljöhänsyn "inte förstör miljön", "samarbeta med naturen utan att förstöra" LCA "Cradle to cradle", "från projektering till rivning" Lång livslängd "lång livslängd" Energi "låg energianvändning", "energieffektivisering", Material "miljövänliga byggmaterial", "hänsyn till material och råvaror" Estetik "estetiskt byggande", "estetiskt tilltalande" Produktion "Effektiv produktion", "Byggprocess som består av genomtänkta skeden" Drift "att byggnaden i drift kräver mindre energi", "Energieffektiva driftsfaser"
Fråga 6: Hur viktig hållbar utveckling är för ingenjörer
I fråga 6 har respondenterna fått ta ställning till att arbeta mot HU som ingenjör via fem svarsalternativ:
1. Inte viktigt alls – 2. Ingen direkt betydelse – 3. Osäker – 4. Viktigt – 5. Väldigt viktigt
Svaren kan rankas mot varandra och med studier som använt samma fråga. Frågan var tänkt att fungera som en uppdelare av urvalet men detta slopades då 65 % respektive 23 % valde alternativen 5. Väldigt viktigt samt 4. Viktigt, vilket vi ansåg gav för liten representation av de lägre alternativen.
Fråga 7: Miljöattityder via NEP
NEP-påståendenas svar går under en Likertskala, vilken efterfrågar ett instämmande via fem svarsalternativ (översatt från Dunlap et al. 2000):
Instämmer inte alls – Instämmer i låg grad – Osäker – Instämmer i hög grad – Instämmer helt Av NEP-verktygets 15 påståenden är de åtta ojämna påståendena (1,3,5...) formulerade så att medhållande svar indikerar en ekocentrisk syn, där de sju jämna (2,4,6...) ger en antropocentrisk hållning vid ett medhållande (Dunlap et al. 2000, s. 432). När svaren överförs vidare till ett numeriskt värde mellan 1-5, ger de ojämna påståendena (1,3,5…) högsta poäng (5) vid Instämmer helt, medan de jämna påstående (2,4,6…) värderas tvärt om och alltså ger lägsta poäng (1) vid Instämmer helt som synes i nedanstående tabell:
28 Tabell 4. Poängsättning för de olika påståendena i NEP-verktyget som använts i fråga 7, (bilaga 1).
Poäng som ges vid:
Påstående Instämmer helt Instämmer inte alls
Ojämna: 1,3,5,7,9,11,13,15 5 1
Jämna: 2,4,6,8,10,12,14 1 5
I enlighet med Hawcrofts och Milfonts (2010, s. 151) rekommendationer vid användning av NEP-verktyget har medelvärden, standardavvikelser samt den interna konsistensen mellan frågorna beräknats och presenterats. Gränsen för att inneha en ekocentrisk världsbild dras i NEP-verktyget vid ett medelvärde, M > 3,0 och för en antropocentrisk världsbild vid M < 3,0. Medelvärdet kan alltså ses gå under datanivån intervallskala, med en godtycklig nollpunkt vid 3,0.
Att använda Likertskalan precis som en intervallskala är dock ett omtvistat ämne, vilket berör samma grundläggande problematik i omtolkningen av svaren i fråga 1 och 2 till värden i en intervallskala. Jamieson (2004) diskuterar främst problematiken kring att det inte går att tolka svaren i en Likertskala, som anses vara ordinal, till medelvärden och standardavvikelser. Ett medelvärde på 4,5 går exempelvis inte att tolka till ett mellanting av två påståenden, likt instämmer i hög grad och ett halvt. Norman (2010) har dock genom att undersöka studier daterade bak från 1930-talet kommit fram till en motsatt slutsats. Att resultaten från Likertskalor fungerar utmärkt att omvandla till medelvärden och standardavvikelser, utan risken att ”komma till fel slutsats” (egen översättning, Norman, 2010, s. 631).
Intern konsistens för NEP-verktyget beräknades för att avgöra om respondenterna är konsekventa i sina svar, alltså huruvida de svarar lika på påståenden som egentligen påstår samma sak. Exempelvis är påstående 3, 8 och 13 alla kopplade till frågan om huruvida människan kan rubba balansen i naturen (Dunlap at al. 2000, s. 435). Om respondenterna skulle svara väldigt olika i dessa påståenden ges inte konsekventa svar, vilket exempelvis kan ske om respondenter inte orkar läsa frågan helt och bara slumpmässigt fyller i en sida av formuläret. Beräkningarna utfördes med hjälp av Real-Statistics (2016) beskrivningar, där det statistiska måttet Cronbach’s alpha har beräknats. En vedertagen regel är att Cronbach’s alpha (värde mellan 0 till 1) bör nå ett värde över 0,7 för att undersökningen ska anses som acceptabel, 0,8 som bra och där värden över 0,95 tyder på en mycket god intern konsistens.
29
5. Resultat
Totalt ingick (N=48) studenter och (N=5) lärare i enkätundersökningen. Resultatet av enkäten kommer i följande kapitel att presenteras via tabeller och diagram i den ordningsföljd frågorna 1-7 arrangerades i enkäten, se bilaga 1. Beroende på data presenteras medelvärden och standardavvikelser i tabeller respektive svarsfördelningar för envalsfrågor i stapeldiagram. Varje tabell har en färgkodning som utförts i programvaran Excel. Denna beskriver förhållandet mellan studenternas och lärarnas värden, där röd färg indikerar ett lågt värde och grön färg ett högt.
I tabell 5 redovisas den värdering av kunskap grupperna anser sig ha kring några specifika ämnen av miljöproblem:
Tabell 5. Medelvärden (M) och standardavvikelse (SD) för studenters och lärares svar i fråga
1. Kunskap om Miljöproblem. Total-M och -SD för alla begreppen i frågan avläses till höger om Alla ämnen.
1. Kunskap om miljöproblem Studenter Lärare
Ämnen M a SD M a SD Surt regn 3,04 0,50 3,20 0,75 Luftföroreningar 3,46 0,58 3,40 0,49 Biologisk mångfald 3,17 0,62 2,80 0,75 Klimatförändringar 3,56 0,54 3,80 0,40 Avskogning 2,88 0,78 2,40 0,80 Utarmning av naturresurser 3,17 0,75 3,40 0,49 Ökenspridning 2,21 0,96 2,80 0,40 Ekosystem 3,23 0,68 3,20 0,40 Jorderosion 2,75 0,90 3,20 0,75 Global uppvärmning 3,54 0,54 3,60 0,49 Minskat ozonlager 3,35 0,59 3,00 0,63 Avfall 3,54 0,54 3,40 0,49 Vattenföroreningar 3,33 0,59 3,20 0,40 Alla ämnen 3,17 0,37 3,18 0,35
a I Skala 1-4: 1. Inte hört om – 2. Hört, men kan inte förklara – 3. Har lite kunskap – 4. Har god kunskap
Sammantaget placerar sig både studenter och lärare väldigt nära varandra i det totala M ± SD med 3,17 ± 0,37 för studenterna respektive 3,18 ± 0,35 för lärarna, vilket på den givna skalan placerar dem nära 3. Har lite kunskap. Studenterna visar en avvikelse med låga värden främst vid ämnet Ökenspridning. Lärarna visar en liknande nivå vid ämnet Avskogning. De ämnen som de båda grupperna ansetts sig ha mest kunskap om är vidare Klimatförändringar, Global uppvärmning och Avfall.
I tabell 6 redovisas den värdering av kunskap grupperna anser sig ha kring några specifika ämnen av HU:
