Resultatet har visat att studenterna menar sig veta mer om det ekologiska perspektivet, än de sociala- och ekonomiska perspektiven i HU. Lärarna visade däremot på en jämnare och högre nivå av kunskap för hela HU-begreppet.
En stor del av studenterna (19 av 48) framhävde i sin definition av HB ämnena Brundtland och HU-pelarna. Resultat kan anses vara lite oroväckande om fallet är att studenterna inte kan ta de teoretiska hållbarhetsbegreppen och sammanföra dem till sin ingenjörsmässiga praktik. Något som förvånat oss är att varken studenternas eller lärarnas definition av HB har tagit upp diskussionen kring tekniska lösningar, trots att deras utbildning har en tydlig teknisk inriktning.
En positiv aspekt som visades var att både lärare och studenter ansåg att HU är väldigt viktigt eller viktigt för ingenjörer. En integrering av HU-begreppen bör därför kunna ske till hela utbildningen i förhållande till dagens läge där HU-begreppen endast förekommer i en tredjedel av studenternas kurser.
Resultatet har också visat att båda gruppernas attityder är kopplade till en ekocentrisk
världsbild snarare än en antropocentrisk. Däremot gavs motsägelsefulla svar i några frågor i NEP-verktyget som indikerar att respondenterna instämmer till att människan har rätten och förmågan att exploatera jordens resurser i all framtid. I NEP-undersökningen dominerade en form av stark miljöhänsyn hos både lärare och studenter, som dock inte är konsekvent med deras definition av HB, vars anknytningar till svag miljöhänsyn var det mest framträdande. Resultatet av studenternas kunskaper och attityder analyserades vidare via en korrelationsanalys som visade ett positivt signifikant samband (+0,308). Mer empiriska bevis behövs för att kunna fastställa varför denna korrelation uppstår, om det är en direkt korrelation mellan faktorerna eller bara en biprodukt av de kombinerade metodverktygen som studien använt. Resultatet ger dock ett litet empiriskt bevis att en korrelation mellan attityder och kunskaper finns, därför bör kunskapens plats vidare undersökas i utvecklandet av nya attitydteorier.
Vidare forskning
Studiens metod undersökte allmänna miljöattityder samt kunskaper kring miljöproblem och HU. För vidare studier kan det dock vara mer intressant att belysa kunskaper och attityder med direkt koppling till HB och ingenjörsprofessionen för att lyfta diskussionen ytterligare kring ämnet.
42 För att få en tydligare bild av utbildningarnas påverkan på studenterna (angående kunskaps- och attitydförändringar kring miljöfrågor och HU) bör individers utveckling från årskurs ett till tre följas över tid, alternativt också med en vidare återkoppling efter några år i arbetslivet. För att få en generell bild av ingenjörsprogrammen i Sverige behöver också studier utföras mot fler urvalsgrupper.
43
Referenslista
Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50, pp. 179-211.
Attaran, S. & Celik, B. G., (2015). Students’ environmental responsibility and their willingness to pay for green buildings. International Journal of Sustainability in Higher Education, 16(3), pp. 327 – 340.
Azapagic, A., Perdan, S. & Shallcross, D., (2005) How much do engineering students know about sustainable development? The findings of an international survey and possible implications for the engineering curriculum. European Journal of Engineering Education, 30, pp. 1-19.
Bennewitz, E. (2012, 18 december). Bygg kan vara halva lösningen på miljöfrågan. Byggindustrin. Hämtad 2016-03-12, från http://byggindustrin.se/artikel/fördjupning/bygg-kan-vara-halva- lösningen-på-miljöfrågan-18722
Bonnedahl, K. J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart från exploatering till samexistens: En bok om att tänka om. Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2012). Vision för Sverige 2025. Karlskrona: Boverket.
Boyle, C., (2004). Considerations on educating engineers in sustainability. International Journal of Sustainability in Higher Education, 5, pp. 147 – 155.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Clark. I-F., Zeegers. Y. (2014). Student's perceptions of education for sustainable development. International Journal of Sustainability in Higher Education, 15, pp. 242 –253.
Dunlap, R. E., Van Liere, K. D., Mertig, A. G., & Jones, R. E. (2000). New trends in measuring environmental attitudes: measuring endorsement of the new ecological paradigm: a revised NEP scale. Journal of social issues, 56(3), pp. 425-442.
Fishbein, M., & Ajzen, I. (1975). Belief, Attitude, Intention, and Behavior: An Introduction to Theory and Research. Reading, MA: Addison-Wesley.
Fransson, G. (2003) Teori och praktik i yrke och utbildning: Komparativa fallstudier medarkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare. Stockholm: HLS
Fransson, N. & Gärling, T. (1999). Environmental concern: Conceptual definitions, measurement methods, and research findings. Journal of environmental psychology, 19(4), pp. 369-382. Frick, J - Kaiser, F G - Wilson, M. (2004). Environmental knowledge and conservation behavior:
exploring prevalence and structure in a representative sample. Personality and individual differences, 37, pp. 1597-1613.
Fricker, A. (1998). Measuring up to sustainability. Futures, 30(4), pp. 367-375.
Guy, S. (2010). Pragmatic ecologies: situating sustainable building. Architectural Science Review, 53, pp. 21-28.
Haase, S. (2013). An engineering dilemma: Sustainability in the eyes of future technology professionals. Science and engineering ethics, 19(3), pp. 893-911.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur AB.
Hawcroft, L-J. & Milfont, T-L. (2010) The use (and abuse) of the new environmental paradigm scale over the last 30 years: A meta-analysis. Journal of Environmental Psychology, 30, pp. 143–158.
44 Hines, J. M., Hungerford, H. R., & Tomera, A. N. (1986/87). Analysis and synthesis of research on
responsible environmental behaviour: A metaanalysis. Journal of Environmental Education, 18, pp. 1–8.
Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen: Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos. Hungerford, H. R., & Volk, T. L. (1990). Changing learner behavior through environmental education.
The journal of environmental education, 21(3), pp. 8-21.
Jamieson, S. (2004). Likert Scales: How to (Ab)use Them, Medical Education, 38(12), pp. 1217-1218. Kagawa, F. (2007). Dissonance in students' perceptions of sustainable development and sustainability:
implications for curriculum change. International Journal of Sustainability in Higher Education, 8, pp. 317-338.
Kaiser, F. G., Ranney, M., Hartig, T., & Bowler, P. A. (1999). Ecological behavior, environmental attitude, and feelings of responsibility for the environment. European psychologist, 4(2), pp. 59-74. Kamp, L. (2006). Engineering education in sustainable development at Delft University of
Technology. Journal of Cleaner Production, 14(9), pp. 928-931.
Kronlid, D. (2005). Miljöetik i praktiken. Åtta fall ur svensk miljö-och utvecklingshistoria. Studentlitteratur, Lund.
Leal Filho, W., Manolas, E. & Pace, P. (2009). Education for sustainable development: current discourses and practices and their relevance to technology education. International Journal of Technology and Design Education, 19, pp. 149-165.
Levine, D. S. & Strube, M. J. (2012). Environmental Attitudes, Knowledge, Intentions and Behaviors Among College Students. The Journal of Social Psychology, 152(3), pp. 308-326.
Lidskog, R. & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Lund: Studentlitteratur AB. Lindén, A-L. (1994) Människan och miljön. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
MAH. (2016a). Innehåll: Byggingenjör. Hämtad från http://edu.mah.se/THBYA#Innehall MAH. (2016b). Fakta och statistik: Om Malmö högskola. Hämtad från https://www.mah.se/Om-
Malmo-hogskola/fakta-statistik/
MAH. (2016c). Fakulteten för teknik och samhälle. Hämtad från http://mah.se/fakulteter-och- omraden/Teknik-och-samhalle-TS/
MAH. (2016d). Utbildningsplan: Byggingenjör. Hämtad från http://edu.mah.se/sv/Program/TGHBY#Syllabus
Michalos, A. C., Kahlke, P. M., Rempel, K., Lounatvuori, A., MacDiarmid, A., Creech, H., & Buckler, C. (2015). Progress in Measuring Knowledge, Attitudes and Behaviours Concerning Sustainable Development Among Tenth Grade Students in Manitoba. Social Indicators Research, 123(2), pp. 303-336.
Nationalencyklopedin [NE]. (2016a). Hållbar. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hållbar Nationalencyklopedin [NE]. (2016b). Kunskap. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kunskap Nationalencyklopedin [NE]. (2016c). Attityd. Tillgänglig:
45 Nationalencyklopedin [NE]. (2016d). Hänsyn. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hänsyn Nationalencyklopedin [NE]. (2016e). CSR. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/csr Nationalencyklopedin [NE]. (2016f). Ordinalskala. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ordinalskala Nationalencyklopedin [NE]. (2016g). Intervallskala. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intervallskala
Nicolaou, I. & Conlon, E. (2012). What do final year engineering students know about sustainable development?. European Journal of Engineering Education, 37, pp. 267-277.
Norman, G. (2010). Likert scales, levels of measurement and the “laws” of statistics. Advances in Health Science Education, 15(5), pp. 625-632.
Ram, E., & Olsson, R. (2014). Beteende och attityder till miljöfrågor i en individualistisk och i en kollektivistisk kultur: En jämförande studie mellan studenter från Jönköping och Quito (Kandidatuppsats). Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. Tillgänglig: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:792450/FULLTEXT01.pdf
Real-statistics. (2016). Cronbach’s Alpha. Hämtad 2016-04-25, från http://www.real- statistics.com/reliability/cronbachs-alpha/
Rudenstam, S. & Josephsson, A. (2015) Trähus bäst för klimatet. Nyteknik. Hämtad 2016-03-12, från http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3952557.ece
Rush, V. L. (2014). Planned Behavior: Theory, Applications and Perspectives. New York: Nova Science Publishers.
Schultz, P. W., & Zelezny, L. (1999). Values as predictors of environmental attitudes: Evidence for consistency across 14 countries. Journal of environmental psychology, 19(3), pp. 255-265. SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Riksdagen.
Shephard, K., Harraway, J., Lovelock, B., Skeaff, S., Slooten, L., Strack, M., Furnari, M. & Jowett, T. (2014). Is the environmental literacy of university students measurable?, Environmental Education Research, 20(4), pp. 476-495.
Skogsstyrelsen. (2016). Hänsyn till natur och miljö. Hämtad 2016-05-02, från http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Miljohansyn/
Teksoz, G., Sahin, E. & Tekkaya-Oztekin, C. (2012). Modeling Environmental Literacy of University Students. Journal of Science Education and Technology, 21(1), pp. 157-166.
UN-ESA. (2015). World population 2015.
http://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/World_Population_2015_Wallchart.pdf WCED, U. (1987). Our common future. World commission on Environment and Development.
Oxford University Press.
Zhang, X. (2014). Paradigm shift toward sustainable commercial project development in China. Habitat International, 42, pp. 186-192.
Zwickle, A., Koontz, T-M., Slagle, K-M. & Bruskotter, J-T. (2014). Assessing sustainability knowledge of a student population. International Journal of Sustainability in Higher Education, 15(4), pp. 375 – 389.
Bilaga 1
Enkätundersökning
Denna enkätundersökning ligger till grund för en C-uppsats med syfte att ge en bättre förståelse för de kunskaper och attityder studenter och lärare har inom Byggingenjörsprogrammen kring hållbart byggande. Enkäten består av 7 frågor och beräknas ta cirka 7-8 minuter att besvara. Svaren är helt anonyma.
Jag är: Student Lärare
Allmänna miljöproblem & Hållbar Utveckling
Nedan följer några specifika termer, vänligen ranka den kunskap du anser dig besitta till vardera term:
1. Miljöproblem: Inte hört om Hört, men kan Har lite Har god kunskap
inte förklara kunskap Surt regn Luftföroreningar Biologisk mångfald
Klimatförändringar
Avskogning
Utarmning av naturresurser
Ökenspridning
Ekosystem
Jorderosion
Global uppvärmning
Minskat ozonlager
Avfall
Vattenföroreningar
2. Hållbar utveckling (HU):
Definitionen av begreppet HU Komponenter i HU
Försiktighetsprincipen
Befolkningstillväxt
Rättvisa mellan mänskliga generationer Sambandet mellan fattigdom, befolkning,
konsumtion och miljöförstöring
Jordens bärförmåga (resiliens) Socialt ansvar
Åtgärder som kan vidtas av ingenjörer
för att främja en hållbar utveckling
Bilaga 1
Hållbart Byggande
3. Vänligen beskriv vad termen Hållbart Byggande betyder för dig? (Svaret måste inte vara i klara meningar, fristående ord går också bra)
4. Vilken av följande delar tror du idag är viktigast att jobba med för att minska klimatpåverkan från byggsektorn i Sverige?
Råvaruutvinningen - gruvbrytning, skogsbruk, råvaruproduktion Byggprocessen - materialval och byggmetoder i uppförandefasen Energieffektivisering - minska energianvändning i driftfasen Avfallshanteringen - minska miljöpåverkan i rivningsfasen Vet ej
5. Ge en kort förklaring till ditt val i fråga 4 ovan
(Svaret måste inte vara i klara meningar, fristående ord går också bra)
6. Hur viktigt tycker du att hållbar utveckling är för ingenjörer? Inte viktigt alls
Ingen direkt betydelse osäker
Viktigt
Bilaga 1
7. Attityder – kryssa för det alternativ som överensstämmer främst med din inställning
Instämmer Instämmer i Osäker Instämmer Instämmer
Inte alls låg grad i hög grad helt Vi närmar oss gränsen för
hur många människor jorden kan försörja
Människan har rätten att ändra den naturliga miljön för att tillgodose sina behov När människan ingriper i naturen leder det ofta till katastrofala konsekvenser Människans uppfinningsrikedom kommer garantera att jorden INTE blir obeboelig
Människan missbrukar naturen kraftigt
Jorden har gott om naturresurser om vi bara lär oss att
exploatera dem
Växter och djur har samma rättigheter som människor att existera
Balansen i naturen är tillräckligt stark för att klara påverkan från moderna industriella länder Trots våra speciella förmågor, är människor fortfarande underordnade naturens lagar Den så kallade “ekologiska krisen” som mänskligheten står inför har blivit kraftigt överdriven Jorden är som ett rymdskepp med väldigt begränsat
utrymme och resurser
Människan är ämnad för att styra över resten av naturen
Balansen i naturen är väldigt känslig och blir lätt störd
Människan kommer att lära sig tillräckligt mycket om hur naturen fungerar för att kunna kontrollera den Om saker och ting fortsätter i sin nuvarande riktning kommer vi snart att uppleva en omfattande