I detta avsnitt kommer diskussionen av studiens undersökning att presenteras. Jag har valt att dela in diskussionen utifrån mina valda frågeställningar för att underlätta läsningen.
9.1 Skildring av känslan sorg
I boken Annas himmel finns det inte några direkta beskrivningar av Annas sorg i texten el-ler i illustrationen, hon gråter inte och nämner inte helel-ler att hon längtar efter sin mamma. Däremot utrycker Anna ”om bara mamma kunde komma tillbaka”, vilket kan ses som en saknad. I boken Stjärnlastbilen beskrivs Ansgars sorg med flera beskrivande ord så som tårar, ledsen, ont i magen, sorgligt och saknad detta syns dock inte i bokens illustrationer. Dessa beskrivande ord av sorg går emot de teorier som Maria Nikolajeva nämner kring de-finitionerna av vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Enligt Nikolajevas teori förväntas män vara känslokalla och hårda medan kvinnor förväntas vara sårbara och emot-ionella (2017, s. 191-193). Gemensamt för dessa två böcker är att det inte finns några il-lustrationer som innefattar känslan sorg.
I boken En stjärna vid namn Ajax skildras Johans sorg med få ord. Det ord som beskriver hans sorg är saknad och den illustreras endast i en bild. Men Johans och Ajax vänskap be-skrivs tydligt och innerligt i början av boken, så saknaden till Ajax är tydlig, men om ett barn kan läsa av det lika tydligt är jag osäker på. I boken Får hundar korvar i himlen? be-skrivs Alvas sorg tydligt både i text och bild. Beskrivande ord som används är tårar, led-sen, aldrig mer vara glad, gråt och längtan. Alvas sorg illustreras tydligt i flera illustrat-ioner i boken. Alva visar och delar sin sorg med sina föräldrar i många uppslag, detta sker bara under ett uppslag med Johan. Om jag åter igen vänder mig till Nikolajevas tolkning kring definitionerna av vad som anses manligt respektive kvinnligt tycker jag att de passar in relativt bra här. Då Alva tydligt visar upp sin emotionella samt sårbara sida medan Johan inte visar det lika tydligt, vilket kan tolkas som att han framställas som stark och känslokall (2017, s. 191-193).
Det gemensamma jag ser i mina valda bilderböcker är att både Ansgar och Johan ganska tydligt följer Nikolajevas kategorier för vad som anses manligt respektive kvinnligt i barn-litteraturen (2017, s. 191-193). De visar inte mycket känslouttryck i illustrationen vilket kan tolkas som att de är känslokalla. De är även självständiga då de ger sig iväg på sina re-sor själva, Ansgar är med sin pappa som jag tolkar det i en dröm, alltså bearbetar han sin sorg självständigt. Möjligt att de aven kan tolkas som starka då de genomför sina resor själva. Lena Kåreland lyfter i sin artikel ”Frihet eller närhet? Om Benny och Malla”, hur forskare anser att pojkars identitetsutveckling ofta kännetecknas som strikt och styrd och att det finns en rädsla att bryta de rådande könsnormer som finns (2005, s. 26-27). Denna framställning av pojkar i barnlitteratur menar Ya-Lun Tsao påverkar barnets utveckling och uppfattning. Tsao lyfter hur denna påverkan kan bidra till problem då barnet utvecklar sin könsidentitet då litteraturen har en stor påverkan på barnet (2008, s. 108-109).
33
Anna går delvis emot Nikolajevas schema (2017, s. 191-193) kring könsnormer då hon är utforskande och nyfiken i sin sorg. Men hon har även de kvinnliga egenskaper som Niko-lajeva nämner då hon omhändertar sin pappa och stödjer honom i hans sorgearbete. Alva följer Nikolajevas schema (2017, s. 191-193) då hon är omtänksam, emotionell och sårbar. Ya-Lun Tsao lyfter hur dessa typiskt kvinnliga könsstereotyper hindrar kvinnor från att ut-vecklas till starka förebilder och att dessa stereotyper påverkar hur barnet ser på sig själv samt att en negativ skildring av barnets kön kan påverka barnets självkänsla och självför-troende negativt (2008,s. 109-111).
I dessa bilderböcker är det Får hundar korvar i himlen? som framställer sorg på det tyd-ligaste sättet i både i text samt illustration. Alva visar sin sorg öppet men sörjer även en-sam, detta skiljer sig från resterande bilderböcker där huvudkaraktärerna hanterar sin sorg ensam eller fokuserar på att hjälpa någon annan igenom deras sorg.
9.2 Skildring av utagerandet av känslan sorg
I boken Annas himmel bearbetar Anna sin sorg genom att minnas och prata om sin mamma samt genom sin fantasiresa. Anna är i sin sorg nyfiken på sin omgivning och föremål som ibland kan påminna henne om mamma. Anna samtalar med sin pappa och ställer frågor öp-pet. I boken Stjärnlastbilen visar inte Ansgar sin sorg öppet, han ställer heller inga frågor till sin mamma angående sin pappas bortgång eller vart hans pappa är nu. Han bearbetar sin sorg i sina drömmar, i det tysta.
I En stjärna vid namn Ajax utformas Johans saknad i en fantasiresa, där jag uppfattar att Johan drömmer då resan börjar när han ligger i sin säng. Jag tolkar det som att Johans fan-tasiresa är en del av hans sorgearbete. Många delar i denna berättelse är abstrakta så även Johans agerande utifrån hans sorg, mycket är sådant en får anta eller gissa sig fram till. Så som att Johans nya hund är en hjälp för Johan att bearbeta sin sorg efter Ajax. Till skillnad från Johan så visar Alva i Får hundar korvar i himlen? tydligt sin sorg i sitt agerande. Alva orkar inte gå, hon stampar med fötterna, skriker och gråter. Hennes agerande illustreras tydligt i bilderna där Alva visar tydliga ansiktsuttryck, hon sparkar och hon gråter.
Anna i Annas himmel beskrivs som nyfiken och utforskande vilket uppfattas som typiskt manliga egenskaper enligt Maria Nikolajeva (2017, s. 191-193). Alva i Får hundar korvar
i himlen? beskrivs som utåtagerande när hon får reda på att Musse ska dö. Hon sparkar
med fötterna och skriker, detta avspeglas även i illustrationen. Detta uppfattas enligt Niko-lajeva de som typiskt manliga egenskaper (2017, s. 191-193). Enligt Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther är utåtagerande flickor dock vanligt förekommande i barnlitteratur. De konstaterar att flickor överskrider samhällets normer i större utsträckning än pojkar inom barnlitteraturen (2005, s. 135).
I boken Stjärnlastbilen ligger Ansgar i säng och gråter då han sörjer sin pappa. I boken finns det inga bilder som illustrerar hans tårar utan hans mungipor hänger endast nedåt. Denna brist på känslouttryck i illustrationen finns även hos Johan i En stjärna vid namn
Ajax. Om detta är ett medvetet val av författarna eller en omedveten handling utifrån
34
teori om de olika fack som finns i samhället där män och kvinnor stoppas in i olika vid föd-seln beroende på kön (1990, s. 78). Ansgar och Johan kan placeras i de manliga facken då Maria Nikolajeva och Ya-Lun Tsao menar att dessa normer för män är att vara stark, hård och känslokall (2017, s. 191-193) (2008, s. 109-110). I Ansgars och Johans sorgearbete drar de sig båda undan sina närstående som finns kvar i livet, de bearbetar sin sorg genom fantasiresor, detta beskriver Anna Kåver som sorgens impuls. Denna gör att du bland annat drar dig undan men kan även göra så att en blir passiv och gråter. (2009,s. 73-74).
9.3 Skildring av bemötandet av känslan sorg
I både Annas himmel och Stjärnlastbilen ger sig barnen iväg på fantasiresor med sina för-äldrar. Det som skiljer sig åt i böckerna är att Anna åker iväg med sin pappa som är i livet och Ansgar åker iväg med sin pappa som är död. Min reflektion är att Anna tar hand om sin pappa och stöttar honom i sin sorg. Jag upplever inte att Anna är den som får stöd av sin förälder. Ansgar möter en varm och öppen famn av sin pappa. Han blir omhändertagen och bemött på ett helt annat sätt än Anna. Att Anna är den som är omhändertagande är kanske inte så konstigt om en tittar på tidigare forskning. Maria Nikolajeva har gjort en lista över manliga respektive kvinnliga könsstereotyper där kvinnor framställs som om-tänksamma, omsorgsfulla och milda (2017, s. 191-193). Detta lyfter även Ya-Lun Tsao som beskriver de olika könsstereotyperna där kvinnan ofta framställs som ödmjuk och be-roende (2008, s. 109-110). Jag tycker även att Maria Nikolajevas teori kring hur kvinnliga karaktärer krymper medan manliga växer (2017, s. 192) passar in här då jag upplever att Anna lägger mer och mer av sitt fokus på sin pappa istället för att fokusera på sin egen sorg och bearbeta den. Till en början ligger fokus på att hon är den nyfikna, den som vill ut-forska men att fokus mer och mer flyttas till den omhändertagande rollen som en kvinna förväntas ha. Ansgar upplever jag däremot går från de mer kvinnliga egenskaperna till att växa sig starkare i sin sorg och i sin bearbetning av sin pappa genom ett stöd av sin döda far. Lena Kåreland beskriver hur det manliga könet redan i tidig ålder dominerar. Kåreland beskriver hur flickor ofta tilldelas rollerna att vara omhändertagande där de tar ansvar för sig själva och närstående. Detta bidrar till att flickor blir en resurs för pojkar. Detta menar Kåreland är ett inlärt beteende för att passa in i de rådande könsmönster en blir tilldelad vid födseln. Kåreland menar att dessa föreställningar är djupt etablerade redan hos unga indivi-der (2005, s. 9-11).
Jag tänker även att båda böckerna tar med de manliga föräldrarna som en större del av boken än de kvinnliga som har betydligt mindre plats i böckerna, de nämns inte på samma sätt. Detta kan hänga ihop med Yvonne Hirdmans teori kring att se mannen som norm (1998,s. 49), att mannen måste ha en framträdande roll i böckerna på grund av detta. Man-nen är dominant vilket avspeglar sig i boken Stjärnlastbilen där de flesta betydande karak-tärer är män och det samma är i boken Annas himmel, där Annas pappa har en stor roll i boken och de benämner även gud i boken som honom. Annas och Ansgars mamma gestal-tas inte mycket i vare sig text eller bild. Om detta är en medveten handling av författarna eller ett resultat av hur vårt samhälle är uppbyggt kan inte denna analys besvara. Men även
35
Ya-Lun Tsao menar att majoriteten av barnlitteratur domineras av män både i titlar, bilder och texter. Kvinnorna är i detta fall underrepresenterade och ofta innehar de även obetyd-liga roller i barnlitteraturen (2008, s. 109-110).
I både En stjärna vid namn Ajax och Får hundar korvar i himlen? förlorar huvudkaraktä-rerna sina bästa vänner i form av en hund. Bemötandet i dessa två böcker skiljer sig betyd-ligt åt. Johan blir varken bekräftad eller bemött särskilt mycket i boken. Johans mamma är med i en illustration där hon förklarar att Ajax ”har drömt sig till himmelen. Där får han leka och äta himlamat varenda dag” medan Johan sitter i hennes knä. Alva får betydligt mer bekräftelse av sina föräldrar. Både Alvas mamma och pappa gestaltas tydligt i illust-rationerna och båda gestaltas som närvarande föräldrar. Alva blir bemött genom samtal och fysisk kontakt så som kramar och närhet. Detta menar Lena Kåreland beror på att flickor i bilderböcker i högre utsträckning blir beskyddade än pojkar (2005, s. 37-39). Kåreland me-nar att de könsnormer som finns i samhället ofta är strikta mot pojkar och en rädsla för att överskrida dessa byggs upp då pojkar förväntas vara tuffa och hårda (2005, s. 26-27). De fördomar som finns inom barnlitteraturen menar Ya-Lun Tsao påverkar barnets utveckling och uppfattning då barnet tar efter roller och beteenden som en del i deras socialisering (2008, s. 108). Även Maria Nikolajeva beskriver hur dessa könsstereotyper skapar förvänt-ningar på hur en ska bete sig och agera utifrån ett specifikt kön där kvinnliga och manliga egenskaper bygger på motsatser (2017, s. 191-193).