Institutionen för peda-gogik, didaktik och ut-bildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
”Hoppas det finns korvar
i himlen”
- En kvalitativ innehållsanalys i
fyra bilderböcker med fokus på
känslan sorg ur ett
genusper-spektiv
Emelie Berg Urbanski
Handledare: Anna Nordlund
Sammanfattning
Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys där syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojk-karaktärer i fyra bilderböcker. Studien har utgått från dessa tre frågeställningar, hur skild-ras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildskild-ras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras bemötandet från vuxna av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna? I studien har både texter och illustrationer analyserats i fyra bilderböcker som alla behandlar känslan sorg i form av förlust av en närstående eller i form av ett husdjur. Analysen utgår från teorier om genus och specifikt genus i bilderböcker.
Resultatet visar att de fyra bilderböckerna till viss del följer normer som finns i samhället kring manligt och kvinnligt beteende men de kvinnliga karaktärerna ses oftare inneha egenskaper som betraktas som typiskt manliga än tvärtom.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 1
3 Syfte och frågeställningar ... 2
4 Forskningsöversikt ... 3
5 Teoretiska utgångspunkter samt begreppsdefinition ... 8
5.1 Begreppsdefinition ... 9
5.2 Genus ... 9
5.3 Bilderbok ... 11
5.4 Hermeneutik ... 13
5.5 Känsla ... 13
6 Material och urval ... 14
6.1 Bokpresentation ... 15
7 Metod ... 15
7.1 Tillvägagångssätt ... 16
8 Resultat och analys ... 17
8.1 Annas himmel... 17
8.1.1 Hur skildras känslan sorg i relation till ... flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken? ... 18
8.1.2 Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till ... flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken? ... 18
8.1.3 Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojk-karaktärer ... gestaltade som sorgsna i bilderboken? ... 19
8.2 Stjärnlastbilden ... 20
8.2.1 Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive ... pojk-karaktärer i bilderboken? ... 21
8.2.2 Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation ... till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken? ... 22
8.2.3 Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojk-karaktärer ... gestaltade som sorgsna i bilderboken? ... 23
8.3 En stjärna vid namn Ajax ... 23
8.3.1 Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive ... pojk-karaktärer i bilderboken? ... 25
8.3.2 Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation ... till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken? ... 26
8.3.3 Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojk-karaktärer ... gestaltade som sorgsna i bilderboken? ... 26
8.4 Får hundar korvar i himlen? ... 27
8.4.1 Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive ... pojk-karaktärer i bilderboken? ... 28
8.4.2 Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation ... till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken? ... 29
8.4.3 Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojk-karaktärer ...
gestaltade som sorgsna i bilderboken? ... 30
9 Diskussion ... 32
9.1 Skildring av känslan sorg ... 32
9.2 Skildring av utagerandet av känslan sorg ... 33
9.3 Skildring av bemötandet av känslan sorg ... 34
10 Konklusion ... 35
1
1 Inledning
I denna studie kommer begreppet genus att undersökas samt hur känslan sorg framställs ur ett genusperspektiv i bilderböcker. Jag har så länge jag kan minnas alltid haft ett stort in-tresse för genus och hur det framställs i samhället på olika plan. I och med min utbildning har jag fått insikt i hur viktigt det är med relevant material för att främja barnets lärande. Nyfikenheten kring ämnet genus har växt under min tid på universitetet. Mina studier har gett mig en djupare insikt i genusbegreppets olika delar och hur det kan inverka på barnets lärande och hur de uppfattar samhället. I och med det har genusperspektivet varit självklart när jag kom fram till vad mitt självständiga arbete skulle handla om. Min nyfikenhet på hur barn blir bemötta i sina känslor föddes ur diskussioner med studiekamrater, lärare och handledare på tidigare VFU-platser där de flesta pratade medvetet om värdet kring ett lik-värdigt bemötande kring barnens känslor men i agerande och handlande visade de ibland det motsatta.
Jag har under mina VFU-perioder samt den tid jag har arbetat på förskolor sett att många pedagoger använder bilderboken som ett läromedel där gamla traditionella samhällsideal förmedlas om att pojkar och flickor ska agera på ett visst sätt och bli indelade i typiska könsrollerna. Dessa böcker är oftast äldre, ett exempel är Hattstugan av Elsa Beskow. För att främja en bra lärmiljö som följer den aktuella läroplanen känns det relevant att granska de bilderböcker som förskolan väljer att använda sig av och att försöka tänka ob-jektivt för att kunna se hur vissa bilderböcker skulle kunna påverka barnet på ett eller annat sätt.
2 Bakgrund
Johanna Esseveld beskriver kön ur ett historiskt perspektiv där hon lyfter Mirra Komarov-sky som var verksam under 1950-talet. KomarovKomarov-sky beskrev sambandet mellan kön och social struktur så som offentlig/privat, social hierarki samt kvinnors begränsade möjlig-heter. Dessa frågor ansågs icke relevanta fram till 1960- talet då strukturella ojämlikheter ansågs som väsentliga (2004, s. 3-4).
I läroplanen för förskolan står det att:
”Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att bar-nen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intres-sen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.” (Lpfö98, rev 2018, s. 7)
2
Detta blir även relevant i den litteratur som förskolan presenterar för barnet där till exem-pel en könsneutral karaktär i bilderböcker kan bidra till att följa de aktuella mål som står skrivna i läroplanen, att barnet ska utveckla sin förmåga och intresse med samma möjlighet och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet. Att använda sig av normkritiska böcker skapar en djupare förståelse för olika individer i samhället. Lennart Hellsing beskriver att barnboken kan användas som ett uppfostringsmedel, vilket betyder att barnboken kan bidra till att bygga upp önskvärda tankar om den individens förhållande till sin omgivning men även utforma relationer människor mellan (1999, s. 26-27).
Att använda sig av normkritisk barnlitteratur ger även barnet utrymme att kunna identifi-era sig själv och inte befinna sig i ett redan förutbestämt fack där vissa egenskaper redan är tilldelade beroende på kön. Detta är även något som Anna Nordlund nämner i en översikt av barnlitteraturens historia i Sverige där det i svenska förskolans uppdrag ingår att låta barn utvecklas fritt och inte tvingas in i stereotypa könsroller (2020, s. 93).
Ya-Lun Tsao beskriver i sin artikel ”Gender Issues in Young Children´s Literature” hur stereotyp barnlitteratur kan ha en inverkan på barnets egen identitetsutveckling och således påverka barnets utveckling på ett negativt sätt. Detta tydliggör vikten av personalens med-vetenhet kring sitt ansvar att välja barnlitteratur som innehåller en mångfald av förebilder för alla barn (2008, s. 108).
Kristina Henkel lyfter förskolans uppdrag då hon menar att den ojämställda maktfördel-ningen mellan män och kvinnor ska förhindras och att förskolepersonalens uppdrag är att motverka att det manliga och pojkiga ska värderas högre och ses som norm. Enligt lag ska alla som arbetar inom förskola motverka könsmaktsordningens upprätthållande principer, könens isärhållning, mannen som norm och heteronormativitet (2006, s. 27). Maria Niko-lajeva lyfter genus som det sociala könet och att det i begreppet finns förväntningar och normer som samhället ställer på individen (2017, s. 196).
I och med min utbildning känns det relevant att studera ett arbetsredskap som används ak-tivt på förskolan. I bilderböcker kommer barnet i kontakt med olika situationer som speglar verkligheten på olika sätt. Utifrån bakgrunden kring kön och genus samt läroplanens mål blir en relevant frågeställning hur barnlitteratur förhåller sig normkritiskt i ett samhälle som ständigt delar in känslouttryck, egenskaper, aktiviteter och yrken utifrån kön. Samt hur pedagoger ska förhålla sig till litteratur som upprätthåller en förutfattad bild av manligt respektive kvinnligt.
3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i fyra bilderböcker.
Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i bilderbo-ken?
Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktä-rer i bilderboken?
Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna i bilderboken?
3
4 Forskningsöversikt
Jag har tittat på tidigare artiklar och uppsatser som innefattar genus i barnlitteratur, jag har även sökt efter specifik forskning kring känslan sorg ur ett genusperspektiv och hur det framställs i barnlitteratur. Tyvärr har jag inte funnit någon så specifik tidigare forskning varken själv eller med hjälp av bibliotekspersonal. Här nedan presenteras därför tidigare forskning där författarna har studerat genus i barnlitteratur.
Maria Andersson och Elina Druker menar att barnlitteratur handlar om barn men att den ofta avspeglar vuxnas sätt att se på barndom och vad den innebär. Definitionen av barn sker konstant i dialog med tolkning av kön, klass och etnicitet men också i förhållande till en litterär tradition. Författarna menar att under årens gång har innehållet i barnlitteratur setts som mer eller mindre passande beroende på hur flickor och pojkar har gestaltats. Barnlitteraturen har samtidigt gett barn nya möjligheter att utforska och utmana idealen i rådande samhälle. Anderson och Druker lyfter även att lek som inspireras av barnlitteratur kan användas som ett verktyg på förskolan och erbjuda möjlighet att utforska gränser, kon-flikthantering och iscensätta olika händelser (2008, s. 7-8).
I sin artikel ”Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan- En historisk och sam-hällskritisk studie” har Ylva Odenbring analyserat tio Emmaböcker utifrån ett kritiskt per-spektiv, där författaren tittat på hur den jämställda familjen och förskolan som utbildnings-institution framställts i relation till kön i böckerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie vilar på förståelser av kön som pågående sociala och kulturella processer som varie-rar över tid, men som också är bundet till kulturella och sociala sammanhang (2014, s. 1-2).
I artikeln framgår det att Emmaböckerna skrevs under en period då det skedde föränd-ringar i samhället vilket skildras i dessa böcker från 1970- talet. Emmaböckerna var ny-skapande och ifrågasatte gamla hierarkier och sociala orättvisor. Böckerna framställer barn som egna individer med egna sociala egenskaper och problem. Relationen mellan vuxen och barn framställs på ett mer jämlikt sätt än förr, det kompetenta barnet träder fram i dessa böcker (2014, s. 1-2).
Odenbring analyserar böckernas karaktärer för att se om deras agerande följer de förvän-tade könsbeteenden som finns djupt rotat och på så sätt avslöjar deras könstillhörighet. Det finns tidigare studier som pekar på att könsnormer förekommer i barnlitteratur och även i de böcker där författaren försöker att bryta mot könsnormer dyker det upp en bild av barnet och hur barnet ska bete sig utifrån de rådande samhällsnormerna. Odenbring beskriver hur Emmaböckernas fiktionsvärld framställs som jämställd med föräldrar som delar på ansva-ret för barn och hushåll. Odenbring menar att denna beskrivning inte är helt korrekt då mamman i familjen oftast står för den omhändertagande delen så som hämtning, läkarbe-sök mm. Även de yrkesverksamma personerna som förekommer i Emmaböckerna beskrivs enligt samhällsnormer, då männen tydligt gestaltas i bild och beskrivs i text vid namn me-dan de kvinnliga kollegorna osynliggörs. Författaren nämner tidigare studier som visat på att män i förskolan ofta tar ansvar för de fysiska aktiviteterna medan kvinnor i förskolan tar
4
på sig de mer stillsamma aktiviteterna som att pärla och rita med barnen. På förskolor där denna könsfördelning har motarbetats visar barnen en större nyfikenhet att prova på olika typer av aktiviteter i olika konstellationer. Trots att Emmaböckerna skrevs för ca 40 år se-dan menar Odenbring att mycket i Emmaböckerna lever kvar i dagenssamhälle (2014, s. 2-12).
Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther har i sin artikel ”(S)könlitteraturen i försko-lan” studerat hur genus konstrueras i de litterära utbud som barn på förskolor möts av. Syf-tet med studien är att kartlägga hur flickor och pojkar framställs samt hur könsnormerna gestaltas i litteraturen (2005, s. 56, 115 & 119). Barnböcker avspeglar ofta de kulturella och sociala mönster som samhället är uppbyggt av och på så vis förmedlar de även sam-hällets syn på vad som anses kvinnligt respektive manligt. Därför anser författarna att det är oerhört betydelsefullt att titta på hur karaktärer i barnböcker gestaltas utifrån sitt kön då det visat sig att barn konstruerar kön utifrån erfarenheter där även intryck från böcker ryms (2005, s. 128).
Kåreland och Lindh-Munther beskriver hur barn i förskolan ofta får möta de traditionella former av vad som anses manligt respektive kvinnligt i litteraturen på förskolan. Pojkar står i störst utsträckning för egenskaper så som styrka och aktivitet medan flickors egen-skaper är anpassning och passivitet (2005, s. 130). Författarna beskriver i sin studie att flickor i större utsträckning överskrider samhällets genusnormer än pojkar. Att en flicka kallas pojkflicka ses som något positivt medan begreppet flickpojke inte existerar, en pojke med feminina egenskaper ses ofta som något negativt (2005, s. 135).
Sammanfattningsvis konstaterar författarna att barnen i förskolan får ta del av ett stort ut-bud litteratur med variation så som tidsepoker, fantasi, vardag, kultur samt litteratur där det drivs med de rådande könsstereotyperna. Trots denna variation finns det betydligt fler böcker där genusmönstren efterliknar samhällets könsnormer än tvärt om, detta avspeglar sig främst i de vuxna karaktärer som ofta syns i litteraturens bakgrund. Författarna menar att det visst finns litteratur där det accepteras att pojkar får känna sig små och ängsliga. Det finns även litteratur där flickor visar styrka och utagerande, detta är dock undantag enligt Kåreland och Lindh-Munther. Författarna anser att litteraturen i sig inte är det enda som påverkar barnet, utan det handlar mycket om pedagogernas förhållningssätt till litteraturen samt hur diskussioner och arbetet ser ut efteråt (2005, s. 152-153).
Lisa Lynch har i sin artikel ”Where Are All the Pippis? The Under-representation of Female Main and Title Characters in Children´s Literature in the Swedish Preschool” un-dersökt delar av den litteratur som barn i dagens svenska förskola exponeras för, där fokus ligger på förekomsten av kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer. Hur ofta väljer förskollärare och barn att läsa litteratur med manlig huvudkaraktär eller titel i jämförelse med kvinnlig huvudkaraktär eller titel (2016, s. 423)?
I dag höjs frågan om jämställdhet i svensk förskollärarutbildning, pedagoger förväntas ha en förmåga att observera och analysera sina valda metoder utifrån ett genusperspektiv. Pe-dagogerna förväntas ha de verktyg som krävs för att arbeta mot könsstereotyper när de har avslutat sin utbildning. I förskolans läroplan finns det tydliga riktlinjer för hur en pedagog förväntas motverka de traditionella könsmönstren. Förskolan ska alltid arbeta utifrån ett
5
normkritiskt genusperspektiv, detta perspektiv ska tas tillvara av alla pedagoger på den svenska förskolan (2016, s. 423).
Lynch lyfter Astrid Lindgrens karaktär Pippi Långstrump som exempel när hon beskriver kvinnliga huvudkaraktärer. Pippi beskrivs som en ikon för den starka tjejen som vågar forma sitt eget liv och identitet utan att tänka på vad samhällets normer har för förvänt-ningar på det kvinnliga könet. Den första Pippiboken publicerades i Sverige år 1945. Sedan dess har Pippi fortsatt vara en symbol för den befriade flickan. Pippi utmanade samhällets normer långt innan den första läroplanen publicerades år 1998 (2016, s. 422).
Lynch lyfter även hur pedagoger på förskolan ger pojkar mer uppmärksamhet än flickor. Pojkar tar mer plats både verbalt och fysiskt, de får även fler tillfällen och uppmuntran till att prata och ta plats. Pojkar ges även möjlighet att i större utsträckning än flickor dominera i lekar på förskolan. Detta beteende syns även tydligt under måltiderna på förskolan då poj-kar ofta har en ledande roll i samtal samt får fler följdfrågor av pedagogen än vad flickor får. Lynch menar att det finns en form av förväntan på att pojkar ska dominera, utmana regler samt ta fler initiativ än flickor. Flickor förväntas däremot att vara passiva, ambitiösa och hjälpsamma. Flickor förväntas även att avstå från dominans i diskussioner samt att flickor inte förväntas ta för mycket plats i förskolans dagliga verksamhet. Flickors behov blir alltså åsidosatta på förskolan, denna uppdelning är flickor i dagenssamhälle vana vid. Samhället accepterar att pojkars behov är av mer värde än flickors. Detta visar enligt Lynch på att barn idag uppfostras in i en kultur av könsskillnad (2016, s. 423,424). Lynch lyfter tidigare studier som visar att barn föredrar att läsa böcker där huvudkaraktä-ren är av samma kön som läsahuvudkaraktä-ren. Dock visar studierna att flickor är mer villiga att läsa böcker om pojkar än vad pojkar är att läsa böcker om flickor. En anledning till detta kan vara att aktiviteter som hör samman med pojkar anses vara av större värde än de aktiviteter som förknippas med flickor (2016, s. 425).
I sin studie har Lynch valt ut totalt sju förskolor i södra Sverige där det pedagogiska till-vägagångssättet varierar, dock arbetar alla förskolor utifrån ett normkritiskt genusperspek-tiv. I sin studie visar Lynch att kvinnliga huvudkaraktärer är tydligt underrepresenterade i den litteratur som lästes på dessa förskolor. Studien visar att de böcker som lästes på för-skolorna bestod av mer än dubbelt så många böcker där män hade huvudrollen, eller ingick i bokens titel. Enligt Lynch framgår det tydligt att pedagogerna på de utvalda förskolorna favoriserade män i den valda litteraturen, detta trots att pedagoger ska arbeta normkritiskt på förskolan, detta menar Lynch kan vara medvetna eller omedvetna beslut. Även när bar-nen valde litteratur var de kvinnliga huvudkaraktärerna underrepresenterade. Lynch menar att dessa resultat visar en tydlig brist på reflektion kring den mätbara aspekten av jäm-ställdhet hos förskolornas pedagoger. För att visa ett exempel så framgår det i Lynch studie att Pippi Långstrump endast förekom under ett tillfälle då studien gjordes medan Alfons Åberg förekom vid 24 tillfällen (2016, s. 427-431).
Lynch lyfter att resultaten i studien är överensstämmande med tidigare forskning från andra länder där liknande studier gjorts, detta trots att Sverige hyllas som ett av de mest jämställda länderna i världen. Som tidigare nämnts ska den svenska förskolepedagogiken genomsyras av normkritiskt genustänk, trots detta är kvinnor underrepresenterade i littera-turen på de svenska förskolorna. Att framställa kvinnor på detta sätt kan förminska barnens
6
syn på det kvinnliga könet och att kvinnor då ses som oviktiga jämfört med männen (2016, s. 422).
Lena Kåreland analyserar i artikeln ”Frihet eller närhet? Om Benny och Malla” utifrån ett genusperspektiv två Malla-böcker och två Benny-böcker. Gemensamt för dessa böcker är att samtliga medverkande agerar grisar, och huvudpersonen är en flickgris respektive en pojkgris, vilka uppträder som människobarn (2005, s. 25-26). Kårelands fokus ligger fram-förallt i om grisbarnens beteende och agerande kan förklaras utifrån deras kön. Grunden i artikeln bygger på tidigare genusstudier om hur pojkar och flickor agerar sinsemellan och hur vuxna interagerar med barnen. Kåreland lyfter att många forskare anser att pojkars identitetsutveckling ofta kännetecknas som strikt styrd och en rädsla för att överskrida de könsnormer som finns i samhället. Rådande könsnormer som kille är att vara tuff, ha muskler, hårdhet och tävlande. För flickor är den rådande könsnormen att ha personliga re-lationer till andra av stor vikt och även att flickor ska akta sig (2005, s. 26-27).
I böckerna om Benny lyser Bennys mamma med sin frånvaro, hon finns varken med i bakgrunden eller under Bennys pågående projekt. Mamman är ovetande vilket kan tyda på att hon är ointresserad av sin sons handlingar så länge han inte stör den ordning hon vill ska råda inomhus. Bennys mamma har fullt upp med att städa och ordna i hemmet. En ser aldrig Bennys mamma visa känslor gentemot sin son så som tröst eller kramar. I böckerna om Malla har Malla och mormodern en nära och varm relation där mormodern mer eller mindre vakar över Malla hela tiden. De ser varandra i ögonen och när Malla behöver tröst kan hon krypa upp i mormoderns famn. Detta beteende styrker enligt Kåreland hypoteser i mycket forskning om att en flicka i högre utsträckning blir mer beskyddad än en pojke. Hon menar även att flickor i större utsträckning söker bekräftelse från omvärlden i form av blickar och kommentarer samt att flickor vill vara till belåtenhet i större utsträckning än pojkar. Detta avspeglar sig även i böckerna om Malla och Benny då Malla vill vara duktig inför andra och sin mormor. Hon tar tydligt in sin omgivnings reaktioner medan Benny springer förbi sin omgivning utan att reflektera över den (2005, s. 37-39).
Kåreland beskriver hur hon tydligt kunde se skillnader mellan hur pojkgrisen och flickgri-sen beskrevs i de olika böckerna i relation till karaktärernas beteende vid uttryck av käns-lor. Bennys beteende karaktäriserades med stereotypt pojkaktiga beteenden så som, snabb, stor rörelsefrihet, ger sig ut på egen hand, undersöker och upptäcker. Medan Malla besk-rivs med stereotypa flickaktiga beteendens så som, går stillsamt, kontrollerad, hjälpa till, vara till lags, följsam liten hjälpreda, osäker, svag, charmig, söt och näpen (2005, s. 39-41). Clary A. Tepper och Kimberly Wright Cassidy har i sin artikel ”Gender differences in emotional language in children´s picture books” undersökt stereotypa könsnormer och mönster i flickor respektive pojkars uttryck av känslor i barnböcker (1999, s. 265)1. Förfat-tarna menar att barn redan i tidig ålder utvecklar kunskap kring de stereotypa könsroller som finns i samhället. Dessa stereotyper skapas och formas av sociala värderingar. I många år har barnböcker kännetecknats av de stereotypa kvinnliga respektive manliga normerna. Detta ger därför barnet möjlighet att identifiera sig med typiska flick- och pojkkaraktärer i
1 Jag är medveten om att denna källa är från 1999, den är relevant i denna studie för att visa hur stereotypa
7
barnböcker (1999, s. 265-266). Författarna har tittat på tidigare studier där pojkar beskrivs med könsstereotypa känslouttryck så som ilska och avsky medan flickor beskrivs med känslouttryck så som blyghet, ångest och rädsla. Författarna ville se om de hittade liknande könsstereotypa känslouttryck i de barnböcker de hade analyserat. Detta blev motbevisat då känslouttrycken inte var kopplade till ett specifikt kön. Normen att pojkar skulle ha svårare att visa känslor så som kärlek och värme visade sig snarare vara tvärt om då fler pojkar än flickor uttryckte sådana känslor. Dock så bekräftar författarna att karaktärer av manligt kön var överrepresenterade i de utvalda barnböckerna (1999, s. 275 & 278-279).
Ya-Lun Tsao lyfter i sin artikel ”Gender issues in young children´s literature” de problem som finns inom barnlitteraturen. Författaren lyfter hur det de senaste decennierna gjorts omfattande studier där fokus har legat på barnets egen utveckling kring könsroller och re-lationen mellan de olika könen. Bland dessa studier har forskare kommit fram till att barn-litteratur har en alltmer specifik plats i barnets utveckling då dessa böcker är ett slags kul-turellt hjälpmedel där barnet erbjuds möjlighet att ta emot information, bilder, underhåll-ning, och erfarenheter utöver sina egna (2008, s. 108). I dessa böcker beskrivs vanligtvis män som aktiva och dominanta medan kvinnor ofta framställs som ödmjuka och milda, detta reflekteras tyvärr i de sociala samspelen och i de fördomar som finns kring de olika könen. Dessa diskriminerande skildringar riskerar att barnet får en missvisande uppfattning som styr deras bild av samhället (2008, s. 108).
Tsao lyfter även hur fördomar kring könsidentiteter ännu lever kvar i barnlitteraturen och bidrar till problem då yngre barn utvecklar sin könsidentitet, barnets uppfattning kring de stereotypa könsidentiteterna påverkar barnets utveckling och uppfattning. Barnet tar efter vissa roller och beteenden som en del i deras socialisering. Utvecklingen av barnets könsi-dentitet är viktigt för barnets självkänsla (2008, s. 108). Författaren menar även att förutom att utveckla barnets språk är barnlitteraturen även en viktig källa för att förstå den sam-hällskultur en lever i. Barnet utvecklar under tidiga år sin könsidentitet och en påverkande faktor är litteraturen som barnet läser eller får läst för sig (2008, s. 108-109). Majoriteten av barnböckers titlar, bilder och texter domineras av män, kvinnor är underrepresenterade. Kvinnliga karaktärer är inte bara underrepresenterade utan de har också ofta en oviktig roll. Könsstereotyper i barnböcker hindrar kvinnor från att utvecklas till starka förebilder. Stu-dier har även visat på att män och kvinnor inte framställs på ett likvärdigt sätt. I barnlittera-turen framställs ofta mannen som dominant, stark, kraftfull, kreativ, effektiv och mer aktiv än kvinnliga karaktärer. De kvinnliga karaktärerna framställs ofta som beroende, klumpiga, saknad av intelligens, begränsade och ödmjuka (2008, s. 109-110). Tsao lyfter hur kvinnor avbildas klädda i klänningar även då de deltar i någon form av aktivitet där detta klädes-plagg är opassande. Även illustrationer i barnböcker är traditionsenliga då kvinnor ofta av-bildas i passiva roller, medan män avav-bildas som aktiva (2008, s. 110). Författaren menar att dessa stereotyper påverkar hur barnet ser på sig själv och att en negativ skildring av barnets eget kön kan påverka barnets självkänsla och självförtroende (2008, s. 111).
I artikeln ”Gender stereotyped descriptors in children´s picture books: Does ”Curious Jane” exist in Literature?” av Diane M. Turner-Bowker var syftet med studien att under-söka texter i barnlitteratur och se om olika adjektiv användes i beskrivningen av manligt
8
och kvinnligt. I studien har trettio karaktärer analyserats, dessa karaktärer är utvalda ur me-daljvinnande barnböcker mellan åren 1984-1994 (1996, s. 461)2. Resultatet visar att man-liga karaktärer dominerar titlar och illustrationer men att både män, kvinnor och barn inne-har huvudrollskaraktärer. Män beskrevs i större utsträckning än kvinnor som starka, aktiva och maskulina och de adjektiv som användes för kvinnliga karaktärer var i större utsträck-ning positiva än de som beskrev de manliga karaktärerna (1996, s. 461). De adjektiv som beskrev de kvinnliga karaktärerna var vacker, skrämd, värdig, söt, svag och rädd medan de manliga karaktärerna beskrevs med adjektiv som stora, hemska, våldsamma, bra, fruktans-värda, rasande, modiga och stolta (1996, s. 475). Turner-Bowker beskriver hur kvinnor över hela världen bryter traditionella stereotyper men att detta inte reflekteras i barnlittera-tur. Vi visar alltså inte barnet den verkliga världen i barnlitteraturen utan en modell som vi-sar barnet deras olika platser i samhället beroende på vilket kön de har (1996, s. 477). I artikeln ”Gender role stereotyping in children´s literature: An update” av Carole M. Kortenhaus och Jack Demarest var syftet att bestämma huruvida könstereotyper ännu är lika dominerande i barnlitteratur som de historiskt sett har varit. I studien analyserades hundrafemtio bilderböcker, författarna upptäckte att rollerna i bilderböckerna idag är mer jämnfördelat mellan kvinnor och män än vad det har varit de senaste femtio åren. Som en del av socialiseringsprocessen lär sig barnet att ta efter de kulturella roller som barnet föds in i. Många av dessa roller beror på vilket kön du föds in i, denna utveckling är av stor vikt för barnets framtida självkänsla. Barnets könsidentitet blir formad av de normer som finns i samhället. I de flesta kulturer är det effektivaste sättet att överföra värderingar genom be-rättelser och litteratur, detta innefattar även barnlitteratur (1993, s. 219-220)3. Studier gjorda på bilderböcker publicerade under 1940-, 1950-, 1960-talet visade att kvinnor är un-derrepresenterade när det kommer till huvudkaraktärer, bilder och titlar. Männen var fram-trädande som huvudkaraktärer och det var på dessa karaktärer fokus låg. Studier gjorda på böcker publicerade från 1980-talet och framåt visar att balansen mellan kvinnor och män hade förbättrats, kvinnor var högre representerade i titlar, huvudkaraktärer och illustrat-ioner. Detta antogs kopplat till kvinnans förändrade roll i samhället under 1980-talet. Andra studier gjorda under samma epok visade dock att barnlitteraturen ännu genomsyras av de könstereotypa rollerna (1993, s. 221).
5 Teoretiska utgångspunkter samt begreppsdefinition
De teoretiska utgångspunkter som detta arbete utgår ifrån är genus och då står Maria Niko-lajevas definition av vad som anses manligt respektive kvinnligt i fokus (2017, s. 191-193). I arbetet kommer Maria Nikolajevas teori kring den hermeneutiska cirkeln stå i fokus vid
2 Jag är medveten om att denna källa är från 1996, den är relevant i denna studie för att visa hur manligt
respektive kvinnligt framställs i barnlitteraturens text samt illustration. Även för att visa vilka begrepp som beskriver manligt respektive kvinnligt i barnlitteratur.
3 Jag är medveten om att denna källa är från 1993, den är relevant i denna studie för att visa hur barnlitteratur
9
analys av bilderböckerna (2000, s. 12-13). Dessa teorier har legat till grund i utförandet av bilderboksanalys med fokus på känslor och genus.
5.1 Begreppsdefinition
Jag har valt att använda mig av begreppen sorg och sorgsen beroende på det språkliga sam-manhanget. Jag har använt mig av psykologiguidens definition av ordet sorg som där besk-rivs som en reaktion på förlust eller en stor förändring av något slag. Alla de känslor, tan-kar, kroppsliga reaktioner och förändrande beteenden som kommer i samband med denna förlust eller förändring beskrivs med begreppet sorg. När en befinner sig i sorg är det van-ligt att känna sig bedövad, avskärmad eller uppleva overklighetskänslor (Psykologiguiden, 2020).
Här nedan kommer jag beskriva relevanta teorier för denna studie kring genus, bilder-böcker och känslor.
5.2 Genus
Johanna Esseveld lyfter att begreppet kön till en början användes som något oproblema-tiskt men när problematiken kring kön blev tydligare ersattes begrepp med genus. Detta för att tydliggöra genus som det sociala och kön som det biologiska. Under 1960-talet introdu-cerade Robert Stoller, socialpsykolog, genusbegreppet. Genusbegreppet skulle då förklara de olika normer som finns i samhället mellan kvinnor och män. Dock var det sociologen Nancy Chodorow som 1974 presenterade genusbegreppet för en större publik. Chodorow ville med begreppet genus visa på det socialt konstruerade könet och att det är möjligt att förändra då det inte är biologiskt (2004, s. 3-4).
Yvonne Hirdman beskriver hur begreppet genus började användas då det behövdes ett be-grepp för att betona de skillnader som finns mellan det kvinnliga och manliga könen samt för att kunna analysera kvinnors underordning och förstå män och kvinnors delaktighet i den (2001, s. 11-12).
Johanna Esseveld beskriver begreppet ”att göra kön” som ett socialt konstruerat perspek-tiv, att det är något som kvinnor och män gör i samspel med varandra. Det sociala könet skapas genom samhällets olika sociala fack där män och kvinnor placeras vid födseln. Detta ”att göra kön” är föränderligt då det inte har sett ut på samma sätt historiskt eller kul-turellt (2004, s. 6). Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomsson stärker Essevelds teori angå-ende ”att göra kön”, författarna menar att vi genom hela livet ingår i olika sammanhang så som på arbetet, privatlivet och skolan och att vi i dessa situationer formas in i vår könsroll (2003, s. 17).
Även Kristina Henkel skiljer på kön och genus för att förstå ojämlikheter samt för att visa att de är möjliga att förändra. Kön står enligt Henkel för de biologiska könet och genus för det sociala könet. Med genus menas de egenskaper som samhället och människor som le-ver i samhället tillskrile-ver olika människor beroende på deras biologiska kön. Genus är
10
alltså det som anses vara kvinnligt respektive manligt. Henkel beskriver även hur genus är något skiftande, det är något som alltid återskapas och görs (2006, s. 14).
Yvonne Hirdman beskriver hur begreppet kön har använts i årtusenden och då står för könsorgan samt synonym till man och kvinna. Att en med begreppet genus vill komma åt så mycket mer än vad som går med begreppet kön. I begreppet genus finns de skillnader som ger upphov till sociala uppdelningar mellan kvinnor och män. (2001, s. 15-16). Hird-man lyfter att det moderna samhället utgår från en hierarki med Hird-mannen som norm, att samhället har höjt upp den manliga existensen medan kvinnor kommer i skymundan och måste anpassa sig till mannen som norm då samhället är uppbyggt efter detta. Detta har vi med oss redan från födseln och sker då helt naturligt då män och kvinnor inte har några andra preferenser att luta sig mot (2001, s. 51-62).
Hirdman beskriver hur genussystemet är uppbyggt av två grundläggande teorier dels att mannen ses som norm, dels särhållning av könen (1998, s. 49). Relationen mellan man och kvinna skapar en genusordning som driver män och kvinnor in i olika fack som samhället har skapat för respektive kön. Ett sätt att kategorisera dessa olika fack är att konstruera ett sorts kontrakt, ett genuskontrakt. Genuskontraktet är osynligt och kulturellt ärvt, ett sorts tvång då en inte själv väljer att gå in i dessa förbestämda fack (1990, s. 78). Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomsson stärker Hirdmans teori kring genussystemet men benämner det även med begreppet könsmaktssystem. Författarna beskriver hur begreppet innefattar ett patriarkalt system som delar in människor efter vilket kön de har. I detta system sätts män över kvinnor och män tilldelas mer makt och resurser än kvinnor. Kvinnor kommer i andra hand och ses som det andra könet. I detta system ses mannen som den viktiga och kvinnan som oviktig, detta återspeglar sig i självförtroende och beteende. Författarna me-nar att det patriarkala systemet bygger på att ingen ifrågasätter det, och att de flesta finner sig i detta och tycker att samhället fungerar bra som det är (2003, s. 36-38).
Maria Nikolajeva beskriver könsstereotyper som något som innebär att pojkar och flickor, män och kvinnor beter sig så som de förväntas göra utifrån de rådande normerna. Kvinn-liga och manKvinn-liga egenskaper bygger på motsatser och på så vis kan en skapa ett abstrakt schema för dessa (2017, s. 191-193). Då detta schema är relevant för studien kommer denna definition om vad som anses manligt respektive kvinnligt att användas i analysen. Tabell 1: Egenskaper kopplade till kön.
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
11
Tänker kvantitet Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
Ya-Lun Tsao lyfter även hon hur de kvinnliga respektive manliga karaktärerna framställs på olika sätt i litteraturen. I barnlitteraturen framställs ofta mannen som dominant, stark, kraftfull, kreativ, effektiv och mer aktiv än kvinnliga karaktärer. Medan de kvinnliga ka-raktärerna ofta framställs som beroende, klumpiga, saknad av intelligens, begränsade och ödmjuka (2008, s. 109-110).
Maria Nikolajeva lyfter en kvinnlig kritiker som anser att pojkar växer medan flickor krymper i barnlitteratur. Detta beskriver Nikolajeva som att kvinnliga karaktärer till en början besitter manliga könsnormer, under berättelsens gång går mot de mer uttalade kvinnliga egenskaperna. Den manliga karaktären utvecklas mot styrka och oberoende me-dan kvinnan i det mansdominerande samhället där mannen ses som norm måste anpassa sig efter den rådande kvinnliga stereotyperna (2017, s. 192).
Nikolajeva beskriver det komplexa vid bedömning av genusaspekter så som maskulint re-spektive feminint. I vår kultur betraktas det manliga och maskulina som norm, och om inte en specifik del i texten skildras som kvinnligt uppfattar vi det omedvetet som normalvärde, det vill säga manligt. Det är därför av vikt att vid analys av kvinnliga karaktärer i barnlitte-ratur måste en komma ihåg att barnböckernas handlingsförlopp vanligtvis följer den man-liga mytens eller hjältesagans mönster, som då är konkret och målinriktade. Då feminina handlingsförlopp inte är lika markanta med början, mitt och slut kan dessa vara svårare att urskilja (2017, s. 192-193).
Lena Kåreland beskriver hur könet redan i tidig ålder genererar i olika positioner där poj-kar ännu idag dominerar. Författaren menar att flickor ofta hamnar i omsorgsfällan där de tar ansvar för sig själv och sina kamrater och blir på så vis en resurs för pojkarna. Kåreland beskriver hur individer lär sig att anpassa sitt beteende till gällande könsmönster vilket tycks bero på att dessa genusföreställningar utgörs av stela strukturer som är svåra att för-ändra. Redan hos unga individer tycks dessa föreställningar vara djupt rotade. Författaren menar på att genus skapas i samspel mellan individen och dess omvärld vilket har avtryck i den historiska och kulturella kontexten (2005, s. 9-11).
5.3 Bilderbok
Agneta Edwards beskriver definitionen av bilderbok som en skönlitterär berättelse med tillhörande illustrationer, i denna kategori faller alltså till exempel faktaböcker bort. Förfat-taren menar även att bilderbokens estetiska och konstnärliga utformning bidrar till med-vetna bokval med ett berikande innehåll (2008, s. 66). Ulla Rhedin förklarar att den peda-gogiska barnboken har ett syfte att förklara och lära ut i sina skildringar och att den mo-derna bilderboken har öppnat upp sig för ett mer komplext innehåll (2004, s. 154). Lena Kåreland lyfter hur nutida barnlitteratur är så pass varierande att det går att hitta litteratur som ger barnet utrymme till att skapa nya rum i sin fantasi, ger nya upplevelser samt stär-ker barnet i sin identitetsutveckling (2001, s. 18).
12
Maria Nikolajeva lyfter hur vi redan från tidig ålder möts av berättelser och att ny forsk-ning inom kognitiv och evolutionär psykologi föreslår att berättelser uppstår innan språket och att språket är en följd av berättelser snarare än tvärtom, berättandet är en nödvändighet. Läsning ger oss inte bara fakta, kunskap, sociala färdigheter och etiska värderingar, utan gör oss även till människor. Barn utvecklar sitt språk genom läsning av skönlitteratur, språ-ket är den viktigaste tillgången vi har i vårt samhälle. Barnlitteraturen kan även hjälpa bar-net till att ifrågasätta nuvarande samhällsstrukturer och skapar gemensamma upplevelser (2017, s. 359-360).
Nikolajeva beskriver bilderboken som unik då den byggs på två kommunikationsnivåer, den verbala och den visuella, detta skiljer bilderboken från romaner och berättelser. Niko-lajeva liknar bilderboken vid teater och film där mottagaren får använda sina sinnen för att bygga ihop de två kommunikationskomponenterna. Författaren nämner dock att bilderbo-ken är diskontinuerlig och inte består av en specifik längd. När bilderbobilderbo-ken läses går det att bläddra tillbaka och ta pauser för att diskutera eventuella frågor som uppstår. Film och tea-ter däremot är kontinuerliga och har en specifik tidslängd (2000, s. 11). Nikolajeva beskri-ver komplexiteten i bilderböcker då läsarens tankeförmåga samt estetiska känsla stimuleras och utmanas. Bilderboken har många användningsområden, läsinlärning, socialisering så som etnicitet, genus, miljömedvetenhet men även för att öppna tankar och idéer samt ur pe-dagogiska aspekter (2000, s. 263-264).
Ulla Rhedin talar om bilderbokens hemligheter och menar att en av dess hemligheter är att bilderboken är den enda literaturform som inte härstammar från vuxenlitteraturen. Rhe-din anser att bilderboken är den bok som har utvecklats mest inom kategorin barnböcker, bilderboken har utvecklats både innehållsligt och formmässigt och på så sett breddat läsek-retsen. Författaren anser även att bilderböcker av idag ofta har ett budskap till den vuxna som förmedlar bokens text till barnet vid högläsning, Rhedin menar att detta gör att bilder-boken idag är på väg att bli litteratur även för den vuxne (2004, s. 11).
Nikolajeva menar att det skapas en förväntning om bilderbokens övriga delar vare sig vi börjar med att titta på omslaget, läsa texten eller titta på bilderna, vilket leder till ytterligare förväntningar och nya erfarenheter. Då läsaren varierar mellan det verbala och visuella skapas en bredare och djupare förståelse för bilderbokens innehåll. Desto fler gånger en tit-tar eller läser om en bok skapas bättre förutsättningar för en fullständig och korrekt tolk-ning av helheten. Nikolajeva menar att yngre läsare får en djupare förståelse för boken då de gärna vill läsa om samma bilderbok flera gånger, barnet behöver faktiskt inte uppleva att det är samma bok då de får en djupare förståelse för innehållet varje gång den omläses. Vuxna upplever bilderna som dekorationer tillskillnad från barnet.
Nikolajeva beskriver hur bilderbokens sammansättning är en del av bokens estetiska hel-het. Författaren lyfter även hur omslaget till en bilderbok ger det första intrycket av boken, att omslaget kan vara en början på berättelsen och att berättelsen kan fortsätta även fast sista sidan är läst. Nikolajeva beskriver även att bilderbokens titel har betydelse och att många böcker blir bortvalda just på grund av denna. Titeln till en bilderbok kan innehålla huvudpersonens namn eller ge en kort uppfattning om vad boken handlar om detta till skillnad från till exempel en roman. Titeln på bilderboken tillsammans med omslaget ger
13
en uppfattning om bokens innehåll, genre och ofta vilken åldersgrupp den är anpassad från (2000, s. 63-67).
Agneta Edwards lyfter även hon vikten av bilderbokens illustrationer samt omslag och att det oftast är dessa illustrationer som lockar oss till valet av bilderbok, alternativt stoppar oss i valet om inte illustrationerna tilltalar oss visuellt. Omslaget kan signalera att innehål-let i bilderboken sticker ut från det vi är vana vid och kan på så sätt påverka vårt val av bil-derbok (2008, s. 70).
5.4 Hermeneutik
Sten Andersson lyfter begreppet hermeneutik som ursprungligen kommer från grekiskan och betyder tolkning av bibliska texter. Andersson menar dock att begreppet med tiden har fått en betydligt vidare innebörd, hermeneutik betyder idag allmän tolkningslära (2014, s. 19). Maria Nikolajeva styrker detta då hon beskriver hermeneutik som läran om hur vi tol-kar olika typer av kommunikativa meddelanden (2000, s. 12-13).
Mikael Segolsson beskriver att hermeneutikens uppgift är att förtydliga vår förståelse för sambandet mellan det kända och det okända. Men även för att visa att en tolkning just är en tolkning även om det inte uppfattas som det när vi precis upplever det. Författaren lyfter den hermeneutiska cirkeln som ett centralt begrepp inom hermeneutiken (2011, s. 75-76 & 86). Nikolajeva beskriver den hermeneutiska cirkeln som den grundläggande modellen inom hermeneutik. Den hermeneutiska cirkeln innebär en beskrivning av hur vi tolkar olika företeelser omkring oss, detta förutsätter att vi börjar med en helhet och sedan fortsät-ter med detaljer och sedan kan vi gå tillbaka till helheten med en bättre förståelse. Detta kan ske i en evig cirkel där av den hermeneutiska cirkeln (2000, s. 12-13). Då den herme-neutiska cirkeln är relevant för studien kommer detta begrepp att användas praktiskt då de olika bilderböckerna ska analyseras.
5.5 Känsla
Margareta Öhman redogör för att känslor är mycket komplexa, de känslor som uppstår kombineras av flera olika aspekter så som fysiska, psykiska samt sociokulturella. Författa-ren menar att känslorna utgår från hjärnan och har ett nära samarbete med tanke och hand-ling. Öhman talar om grundkänslor, de första grundkänslorna är intresse och glädje som upplevs som positiva. Förvåning är den tredje grundkänslan som upplevs som neutral, det är känslan som uppstår efter förvåningen som avgör vilket håll förvåningen ska vändas åt, antingen intresse eller ledsenhet. Författaren menar att de övriga grundkänslorna upplevs som negativa: rädsla, ledsenhet, ilska, skam, avsky och avsmak. Öhman tydliggör dock att de sistnämnda grundkänslorna inte ska ses som dåliga utan istället som att de talar om för dig att det du upplever inte är bra för dig (2008, s. 97-98 & 101-102).
Anna Kåver menar precis som Margareta Öhman att det finns både positiva och negativa känslor, men att det inte ska ses som varken bra eller dåliga. Författaren lyfter hur en starkt
14
obehaglig känsla kan vara värdefull vid till exempel flykt. De positiva och negativa käns-lorna kan istället betraktas utifrån hur de upplevs, som behag eller obehag. Kåver delar även in känslor i primära och sekundära känslor där de primära känslorna är de som upp-levs omedelbart vid en händelse till exempel rädsla vid höga ljud. De sekundära känslorna är de du känner om dina känslor, du kanske skäms över hur mycket dina primära känslor tog över vid det höga ljudet. Då är skam din sekundära känsla (2009, s. 76-79).
Dylan Evans talar om de medfödda primära känslorna som infinner sig snabbt och varar endast i några sekunder åt gången dessa är, glädje, ledsnad, ilska, rädsla, förvåning och av-smak. Författaren nämner även sorg och lycka men menar att dessa bäst beskrivs som sin-nesstämningar. En sinnesstämning varar mycket längre än de primära känslorna, de kan va-riera i längd från några minuter till flera timmar (2001, s. 22 & 69).
Anna Kåver beskriver de olika känslornas funktion, författaren menar att ledsenhet och sorg har funktionen att få oss att reflektera kring vem och vad som är betydelsefullt för oss. Sorgens impuls gör oss passiva, gör att vi gråter och drar oss undan, sorgen får oss att förstå betydelsen av till exempel förlust av en närstående (2009, s. 73-74).
6 Material och urval
Då mitt syfte med denna studie är att identifiera och analysera på vilket sätt känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer skildras, utageras och bemöts i fyra bilder-böcker sökte jag efter bilder-böcker som berörde känslan sorg på en rad olika sätt. Göran Berg-ström och Kristina Boreus anser att forskningsfrågan ska tas hänsyn till då materialurvalet görs (2012, s 88).
Jag har läst bilderböcker där sorgen har handlat om att huvudkaraktären har mist sin napp, sitt gosedjur, en förälder, ett djur och till och med sin smörgås. Peter Esaiasson m.fl. disku-terar huruvida val av material ska gå till. De anser att det optimala vore att analysera allt relevant material, samtidigt som en måste begränsa sig rent praktiskt. Om den planerade analysen kräver en djup detaljerad läsning är det orimligt att granska all relevant text som har med frågeställningarna att göra. Dock så riskerar en att gå miste om något grundläg-gande vid ett urval (2017, s. 226). Då Esaiasson m.fl. anser att det är orimligt att granska all relevant text har jag försökt att minimera min urvalsprocess.
Jag hade i mitt urval böcker där huvudkaraktärernas könstillhörighet inte var utskrivet el-ler så benämndes huvudkaraktärerna med hen, jag hade också böcker där huvudkaraktä-rerna var djur eller fantasifigurer, dessa böcker valde jag bort då jag ville ha tydliga köns-tillhörigheter i litteraturen för att kunna besvara mina frågeställningar. De bilderböcker jag har valt passar barn mellan fyra till sex år. Jag valde tillslut ut fyra bilderböcker med ge-staltning av sorg som utgår ifrån en saknad av en person eller ett djur som har avlidit. Jag valde att utgå ifrån karaktärer där flickor benämndes med hon och pojkar med han för att kunna svara på mina frågeställningar som utgår ifrån både flick- och pojkkaraktärer. De fyra bilderböcker jag tillslut valde är i huvudsak tips från bibliotekarier samt min handle-dare Anna Nordlund. Den bok som jag själv stött på under tidigare VFU-perioder samt inom yrkeslivet är En stjärna vid namn Ajax av Ulf Stark. Tre av böckerna hade jag inte
15
alls stött på tidigare, Annas himmel av Stian Hole, Stjärnlastbilen av Anna-Karin Anders-son samt Anja Sundbom och Får hundar korvar i himlen? av Sara Galli. Bilderböckerna jag har valt är skrivna år 2007, 2013, 2015 samt 2019, detta var ett medvetet val då jag vill ha böcker från vår samtid.
6.1 Bokpresentation
Annas himmel. Text och illustration: Stian Hole, utgiven år 2013.
Boken handlar om Anna och hennes pappa, Annas pappa är rastlös det kan Anna känna på flera olika sätt utan att titta på honom. Anna har all tid i världen och tar med sig sin pappa på en fantasiresa där de tillsammans funderar på vad Annas mamma gör, kanske är hon trädgårdsmästare eller så hälsar hon på några som hon inte har träffat på länge och har på sig en av sina nya klänningar eller så kanske hon har gått till biblioteket.
Stjärnlastbilen. Text: Anna-Karin Andersson och illustration: Anja Sundbom, utgiven år
2015.
Boken handlar om Ansgar, Ansgars tårar rinner nedför hans kinder samtidigt som han har ont i magen, hans pappa dog för sju dagar sedan. En kväll hör Ansgar ett knastrande ljud utanför, det är en lastbil som kör in på grusgången. Ut ur lastbilen kommer Ansgars pappa, tillsammans åker de på äventyr upp till himmelen.
En stjärna vid namn Ajax. Text: Ulf Stark och illustration: Stina Wirsén, utgiven år 2007.
Boken handlar om Johan och Ajax, Johan är en pojke och Ajax är en hund. De är bästa vänner och gör allt tillsammans, Johan växer upp med Ajax och Ajax åldras med Johan. När Ajax blir gammal orkar han inte springa mer, han ligger på madrassen och drömmer att han jagar fjärilar och flugor. En kväll vill Ajax inte vakna mer, Johan ger sig då iväg till världsrymden för att leta efter sin vän.
Får hundar korvar i himlen? Text: Sara Galli och illustration: Mats Molid, utgiven år
2019.
Boken handlar om Alva, Alva har en storebror som heter Musse. Musse är en hund och han får veta alla Alvas hemligheter. En dag säger Alvas mamma att Musse snart kommer att dö, Musse är gammal och har en knöl i magen. Hos veterinären får Musse så många korvar han vill för nu kommer han snart inte ha ont i magen längre.
7 Metod
En kvalitativ forskning innebär enligt Alan Bryman en forskningsstrategi där tyngdpunkten oftare ligger på ord än på siffror vid insamling och analys av data (2018, s. 357 & 454). Ut-ifrån en kvalitativ metod har jag valt ut fyra bilderböcker där syftet är att identifiera och
16
genom en innehållsanalys analysera på vilket sätt känslan sorg i relation till flick- respek-tive pojkkaraktärer skildras, utageras och bemöts. Bryman beskriver att innehållsanalys är en metod som innefattar analys av olika dokument och texter, dessa kan vara utformade på olika sätt så som tryckta, handskrivna eller i elektronisk form (2018, s. 357 & 454). Göran Bergström och Kristina Boréus beskriver hur en i en innehållsanalys söker efter framträ-dande inslag i texter. Sökandet av de framträframträ-dande inslagen kan även användas för att komma åt det som inte är klart uttalat i texten så som dolda budskap (2012, s. 51). Bryman förklarar hur den kvalitativa textanalysen är en metod där det är lätt att konkret beskriva hur en gjort sitt urval, vilket gör att uppföljningsstudier är enkla att göra. Metoden kan tillämpas på olika slag av ostrukturerad information (2018, s. 377-378). Peter Esaias-son m.fl. styrker detta (2017, s. 211).
Karin Widerberg beskriver hur den kvalitativa innehållsanalysen används för att tydlig-göra någons karaktär eller egenskap (2002, s. 15). I mitt fall har detta vart relevant då jag ska analysera karaktärerna i bilderböckerna utifrån känslan sorg.
7.1 Tillvägagångssätt
De bilderböcker jag har valt att analysera i denna studie har ett gemensamt genomgående tema, sorg. Alla huvudkaraktärer har på något sätt förlorat någon som de har stått nära, så som en familjemedlem eller ett djur. Jag har i denna studie valt att analysera både text samt bild i bilderböckerna då jag tycker att dessa kompletterar varandra, men jag har ändå valt att lägga ett större fokus på just texten. Maria Nikolajeva förklarar hur text och bild kan komplettera varandra i bilderböcker då de kan fylla varandras luckor eller lämna läsaren att fylla i dessa luckor själv. Bilderboken behöver både ord och bild för sin berättelse (2000, s. 13 & 15).
Nikolajeva lyfter begreppet hermeneutiska cirkeln som innebär en beskrivning om hur vi tolkar olika företeelser omkring oss, detta förutsätter att vi börjar med en helhet och sedan fortsätter med detaljer och sedan kan vi gå tillbaka till helheten med en bättre förståelse. Detta kan ske i en evig cirkel därav benämningen den hermeneutiska cirkeln (2000, s. 12-13). Jag har haft Nikolajevas beskrivning av den hermeneutiska cirkeln i åtanke under ar-betets gång, därför har jag har läst de valda bilderböckerna ett flertal gånger vid olika till-fällen för att bearbeta så mycket intryck i boken som möjligt.
Jag har valt att läsa böckerna på olika platser så som vid havet, ett skrivbord eller i en säng för att se om min uppfattning av bokens innehåll förändras av min omgivning. Under tiden jag har läst bilderböckerna har jag fört anteckningar för att kunna urskilja mina fråge-ställningar i de valda böckerna. Dessa anteckningar har jag sedan läst igenom varje gång jag har läst boken på nytt för att se om jag vill lägga till eller ta bort något. Peter Esaiasson m.fl. menar att det är nödvändigt att tydliggöra den allmänna problemställningen i ett antal specificerade frågor som ska ställas till textmaterialet. Svaret på dessa specificerade frågor bildar också till lösningen på forskningsproblemet (2017, s. 216).
17
I min analys har jag har valt att först analysera Annas himmel tillsammans med
Stjärnlast-bilen och sedan analysera En stjärna vid namn Ajax med Får hundar korvar i himlen?
Se-dan har jag även valt att jämföra alla böcker med varandra.
8 Resultat och analys
I den följande texten beskrivs den genomförda innehållsanalysen av fyra bilderböcker. In-nehållsanalysen börjar med att varje bok analyseras utifrån känslan sorg och därefter pre-senteras svaren på frågeställningarna.
8.1 Annas himmel
Boken är skriven och illustrerad av Stian Hole. Berättelsen börjar med att Annas pappa sä-ger åt henne att skynda sig på så att de inte kommer försent. Anna märker att pappa är rast-lös även om hon tittar åt ett annat håll. Hon känner det i luften, i gräset, i ärret på knät, i fö-delsemärket på halsen och i varje hårstrå på huvudet. Annas pappa blir rastlös när det är något han gruvar sig för. Men Anna hon har all tid i världen.
Fig. 1. Anna har all tid i världen, i Annas himmel (Hole, 2013).
Anna pratar om sin mamma, att mamman sa ”fåglar är blommor som flyger och att solro-sen är solens lillasyster”. Anna vill att hennes mamma ska komma tillbaka så att hon kan fläta Annas hår, det vill Annas pappa också. Anna och hennes pappa ger sig ut i en fantasi-värld, som jag tolkar är en sorts lek för att bearbeta mammans bortgång. Anna och hennes pappa hoppar genom ett hål i himmelen. De ska simma till Marianergraven och sedan fly-ger de till krabbnebulosan, till ett ställe där himmelen står under vatten. Annas pappa tve-kar först men hoppar sedan efter Anna.
Anna frågar sin pappa olika saker om himlen, pappan svarar så gott han kan. Under re-sans gång konstaterar Anna att hon inte kan se mamma, hon kanske är och rensar ogräs i paradiset. De pratar om gud och att mamma kanske hjälper honom i trädgården. Eller så
18
kanske hon hälsar på någon som hon inte har träffat på länge och då har hon säkert en av sina nya klänningar på sig.
Fig. 2 och 3. Anna fantiserar om vad hennes mamma gör nu, i Annas himmel (Hole, 2013). Pappa säger att han är glad att han följde med på Annas resa, men undrar hur de ska komma hem igen. Anna svarar ” vi får göra som katten som ramlar från nionde våningen, snurrar runt och landar på fötterna”. Nu ler Annas pappa. Nu är det Anna som får tjata på pappa att de ska skynda sig så de inte kommer för sent.
8.1.1 Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken?
Jag kan inte se några direkta beskrivningar av Annas känsla av sorg i texten inte heller när jag analyserar bilderna i boken. Däremot förstår en att Anna bearbetar sin sorg genom att minnas och prata om sin mamma samt genom fantasiresan hon gör med sin pappa, men det är inget som står tydligt uttalat i texten. Vid ett tillfälle säger Anna till sin pappa ”om mamma bara kunde komma tillbaka och fläta mitt hår”, vilket kan antyda en saknad.
8.1.2 Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken?
Annas sorg syns inte tydligt i boken, hon pratar inte jättetydligt om sin sorg och saknad ef-ter sin mamma. Det går dock att utläsa att Anna bearbetar sin mammas bortgång genom att prata om henne med sin pappa, de minns henne tillsammans. Anna bearbetar även sin sorg genom att leka, vilket hennes pappa också dras med i. Tillsammans ger de sig iväg på en fantasiresa upp i himmelen, ner i haven och genom trädgårdar. Anna är i sin sorg nyfiken på livet och sin omgivning, hon utforskar föremålen och omgivningen i sin närhet, vilka ibland kan påminna Anna om hennes mamma.
19
Fig. 4. Anna och hennes papa under resans gång, i Annas himmel (Hole, 2013).
Anna minns att hennes mamma sa att ”fåglar är blommor som flyger och att solrosen är solens lillasyster”. Tillhörande illustration visar Anna som ligger på en gräsmatta med en maskros för ena ögat, hon ser finurlig ut. Det är även en bild på himlen med moln formade som svalor, en solros syns tillsammans med maskrosor, en fjäril och en humla.
Anna lyfter sin pappa i hans sorgearbete, en dag är det någon som skickar spikar från himmelen och Annas pappa konstaterar att ”det var inte så här det skulle vara”. Anna sva-rar sin pappa genom att viska ”men imorgon kommer det kanske jordgubbar med honung”. Tillhörande illustration visar Anna som står och tittar in i ett rum där det hänger klän-ningar, skor, smycken, nycklar och vissna blommor. Jag tolkar detta som att det är föremål som har tillhört Annas mamma. Det ser ut att ha blivit lämnat i all hast, kanske tyder det på en snabb bortgång.
Anna önskar att hennes mamma kunde komma tillbaka och fläta hennes hår. Tillhörande illustration visar hur Anna ligger på en sten intill en sjö där hon plaskar med sin hand i vattnet. Annas pappa sitter lite bakom Anna och knyter sin sko. Med på bilden syns svalor, löv som faller, en båt, blommor och konturerna av en kanin i vattnet. Denna illustration in-nehåller väldigt många detaljer.
8.1.3 Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojk-karaktärer gestal-tade som sorgsna i bilderboken?
I berättelsen blir Anna bekräftad av sin pappa. Anna har många frågor till sin pappa bland annat om gud. Dessa frågor blir besvarade med en axelryckning eller ett ”jag vet inte”, hon blir alltså inte bemött särskilt väl av sin pappa. Tillhörande illustration visar en stor påfågel med glasögon, stjärtfjädrarna är klädda med massor av olika ögon.
När Anna och hennes pappa beger sig iväg på sin fantasiresa öppnar Annas pappa upp sig mer och mer och börjar besvara Annas frågor på ett mer utförligt sätt och de kan föra en diskussion. Fortfarande är det Anna som pratar och besvarar det mesta. Jag upplever att Anna är den som hjälper sin pappa att ta sig igenom sorgen snarare än att Anna blir bemött av en vuxen i sin sorg. Pappan bemöter sin dotter genom att leka med henne och genom att följa med på Annas fantasiresa men det som framgår när de är hemma från fantasiresan
20
igen är att det äntligen är pappan som ler, inte Anna. Annas fantasiresa illustreras med många detaljerade bilder på Anna och hennes pappa i olika situationer. Bilderna visar hur Anna och hennes pappa dyker ner i något som ser ut som himlen, de är klädda med vingar. De flyger tillsammans på en flygfisk där en solros skiner som solen.
Fig. 5. Annas pappa ler, i Annas himmel (Hole, 2013)
8.2 Stjärnlastbilden
Boken är skriven av Anna-Karin Andersson och illustrerad av Anja Sundbom. Boken handlar om Ansgar som förlorade sin pappa för sju dagar sedan. Ansgar känner sig ledsen ända in i magen, det är som ett segt tuggummi har fastnat och täppt till magen. Ansgars pappa körde lastbil, Ansgar tycker det är sorgligt att han inte längre parkerar sin lastbil ut-anför Ansgars rum längre. Ansgar funderar på hur mycket tårar det kan finnas i en
mamma, kanske ett helt hav. En kväll ligger Ansgar i sin säng och tittar ut genom fönstret, han ser två stjärnor som blinkar åt honom. Stjärnorna kommer närmre och närmre och till-slut blir han nästan bländad av ljuset. Här uppfattar jag det som att Ansgar somnar och det han upplever härnäst med sin pappa är en dröm. Ansgar hör ett knastrande ljud, det låter som en lastbil. Ansgar tittar ut genom fönstret och där ser han sin pappa gå ut ur sin blåa lastbil. Ansgar kramar om sin pappa, han luktar gott.
21
Tillsammans åker Ansgar och hans pappa iväg i lastbilen, de lättar från marken och plöts-ligt är de långt upp i luften. Ansgars pappa berättar att lastbilen är magisk och att de med hjälp av lastbilen kan åka vart de vill. De åker genom ett svart hål i rymden och kommer då till ett gammalt slott i sagornas medeltid. På slottet träffar de olika karaktärer så som en hovnarr, en flygande gris, en hare, kungen och drottningen. När Ansgar och hans pappa ska åka hem till jorden igen får Ansgar en stjärna i tyg av drottningen, den är endast till för stjärnresenärer i lastbilar säger drottningen.
Fig. 7. Ansgar får en stjärna i tyg av drottningen, i Stjärnlastbilen (Andersson, 2015). När de är tillbaka på grusgången utanför Ansgars hem knyter det sig i magen på Ansgar, han vill inte att pappa ska åka. Ansgars pappa säger att himlarna väntar på honom och att han måste tillbaka. Ansgars pappa säger att han kommer komma tillbaka så fort Ansgar lägger sig på sängen och slappnar av. När Ansgar vaknar är hans pappa och lastbilen borta men kvar är stjärnan i tyg.
8.2.1 Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken?
Ansgars sorg beskrivs med ord som tårar, ledsen, ont i magen, sorgligt och saknad. Ans-gars sorg beskrivs som tydligast i början av boken, det är texten som beskriver AnsAns-gars sorg, det finns ingen illustration som tydligt visar på hans sorg över sin döda pappa. Ansgar känner sig ledsen ända in i magen, det kommer tårar som rinner ner för hans kin-der, det känns som ett tuggummi har fastnat och täppt till magen. Tillhörande illustration visar Ansgar som ligger i sin säng, hans mungipor lutar nedåt och han ser nedstämd ut. Över sängen hänger ett fotografi som jag tolkar är på Ansgar och hans pappa.
22
Fig. 8. Ligger i sin säng, han är ledsen ända in i magen, i Stjärnlastbilen (Andersson, 2015).
I bokens andra uppslag beskriver Ansgar att han tycker det är sorgligt att hans pappa inte längre kan parkera sin lastbil på grusgången utanför Ansgars rum, som han brukade göra. Tillhörande illustration visar en bild på Ansgars mamma, hon har ett likgiltigt ansiktsut-tryck. I bilden är det även avrivna kalenderlappar från söndag den första till söndag den sjunde, min tolkning är att detta symboliserar hur många dagar det var sen Ansgars pappa dog.
När Ansgar kommer tillbaka från sin rymdresa knyter det sig i hans mage, han vill inte att hans pappa ska åka igen. Han frågar om hans pappa kan komma igen. Tillhörande illustrat-ioner visar Ansgar med stjärnor och månar över huvudet, han ser fundersam ut. Nästa bild visar hur Ansgar sitter lutad mot sin pappas ben med slutna ögon. Hans pappa stryker Ans-gar över håret.
8.2.2 Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken?
Ansgar visar sin sorg genom att gråta, han visar inte sin sorg för någon utan gråter ensam på sitt rum. Han visar sin saknad av sin pappa genom att hoppa ner i sin pappas famn. Bokens första uppslag börjar med att Ansgar ligger i sin säng, tårarna rinner ner för hans kinder. Tillhörande illustration visar Ansgar med mungiporna nedåt, han ser nedstämd ut och ligger ensam i sin säng.
När Ansgar förstår att det är hans pappa som har kommit tillbaka med sin lastbil ropar han ”pappa” och hoppar ner i sin pappas famn. Tillhörande illustration visar Ansgar som sitter i sitt fönster och tittar ut.
23
Fig. 9. Ansgar sitter i sitt fönster och tittar ut, i Stjärnlastbilen (Andersson, 2015).
8.2.3 Hur skildras bemötandet av flick- respektive pojk-karaktärer gestal-tade som sorgsna i bilderboken?
I berättelsen blir Ansgars sorg endast bekräftad av hans pappa som har dött.
När Ansgar har hoppat in i sin pappas famn, svingar Ansgars pappa honom högt i luften och bekräftar Ansgars kram genom att säga att han har saknat honom. Hans pappa undrar om Ansgar vill följa med i lastbilen. Tillhörande illustration visar en glad Ansgar som kra-mar om sin pappa. Ansgars pappa står bortvänd så en endast ser hans bakhuvud.
När Ansgar och hans pappa kommer tillbaka efter deras rymdresa frågar Ansgar om hans pappa måste åka nu och om han kan komma tillbaks flera gånger. Ansgars pappa bekräftar honom genom att förklara att Ansgar bara kan lägga sig på sin säng, slappna av och blunda så kommer han och hämtar Ansgar. Tillhörande illustration visar hur Ansgar sitter lutad mot sin pappas ben med slutna ögon. Hans pappa stryker Ansgar över håret.
8.3 En stjärna vid namn Ajax
Boken är skriven av Ulf Stark och illustrerad av Stina Wirsén. Berättelsen börjar med att hunden Ajax fick en pojke som hette Johan när Ajax var sju år gammal. Johan skrek tills han fick syn på hunden, då log han. Pojken kunde bara sova lugnt när Ajax var i närheten, annars skrek han. När Johan lärde sig nya saker var det alltid med hjälp av Ajax. Ajax trös-tade pojken, de gjorde allt tillsammans, de upptäckte världen tillsammans.
24
Fig. 10. Johan och Ajax är bästa vänner, i En stjärna vid namn Ajax (Stark, 2007) För varje dag som går blir Johan och Ajax äldre. Ajax ligger och tänker på de gamla ti-derna när Johan är på dagis. När Johan kommer hem så leker de tillsammans, Ajax är en varg, Johan är stark, de brottas. De springer i snön på vintrarna och jagar fjärilar på som-rarna, en dag vill Ajax inte springa mer för han har blivit gammal. Han ligger på madrassen och drömmer att han jagar fjärilar och flugor. Johan och Ajax är vänner då delar en på kor-ven vid maten och kliar på halsen.
Johan drar Ajax i sin kälke så han ska slippa gå nu när han har blivit gammal. En kväll när Johan är sju år vill Ajax inte vakna mer. Johans mamma förklarar att Ajax har drömt sig till himmelen där han får leka och äta himlamat varje dag. När de andra har somnat ger sig Johan av, han går till hästen, de ska till himmelen, till en stjärna vid namn Ajax. De ri-der förbi ICA, en bensinstation och sen vidare ut i världsrymden. Efter lång tid är de framme, de stannar vid en stjärna, en av de allra minsta. Den lyser klart och har en nos i mitten. Johan vet att det är Ajax men frågar ändå om det är han, stjärnan blinkar flera gånger som att den vill hoppa upp och slickas eller springa efter en kastad boll.
Fig. 11. Johan har hittat en stjärna som lyser klart och har en nos i mitten, i En stjärna vid
namn Ajax (Stark, 2007)
Johan vill ta hem Ajax, men då hör Johan en röst från rymden, det är ALLTET som pra-tar. Stjärnor får en inte plocka, det blir för tomt och svart då, Johan säger att han längtar
25
och gör vad som helst. ALLTET säger att ingen stjärna kan tas ner, men att Johan kan få stjärnans skugga om han kan svara på en fråga. Johan klarar frågan och får med sig skug-gan, Johan håller hårt i skuggan medan han tar sig hem. Johan lägger stjärnskuggan under sin säng, ibland tycker han att den gläfser till. Så varje morgon ställer han en skål med vat-ten under sin säng. En morgon har skuggan fått öron ben och svans, först darrar den och gnyr. Men sen får den syn på Johan och då viftar den på svansen, de går ut tillsammans.
Fig. 12. Stjärnskuggan under Johans säng har förvandlats till en hund, i En stjärna vid
namn Ajax (Stark, 2007)
8.3.1 Hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojk-karaktärer i bilderboken?
Johans sorg beskrivs med ordet saknad, hans sorg illustreras tydligt i en bild där det faller stora tårar från hans ögon när Ajax inte vaknar mer. Det går att utläsa Johans saknad efter Ajax då deras vänskap beskrivs så tydligt i början av boken och Johans resa ut i världsrym-den. Så ur ett väldigt abstrakt perspektiv kan en utläsa Johans saknad och sorg efter Ajax. En kväll vill inte Ajax vakna mer, denna text illustreras med en bild på Ajax som ligger ner på sin bädd med slutna ögon. På samma bild syns Johan med stora tårar fallande nedför hans kinder.
