En undersökning som denna är en enda stor tolkning. Undersökningen är gjord på
bifrostinspirerade skolor och blir därför en tolkning av hur elever på dessa tre olika skolor ser på sin skolsituation. Att dra en slutsats om bifrostpedagogiken är en bättre modell än vad övriga skolor utövar är inget jag kan göra. Däremot finns ett uppslag till vidare forskning där en undersökning av elever som inte går på bifrostinspirerade skolor kan göras. På detta sätt kan man se likheter och skillnader mellan skolor som använder bifrost som pedagogik och de skolor som inte gör det.
Mina Problemformuleringar i detta arbete var:
• Hur upplever och beskriver elever på bifrostinspirerade skolor sin skolsituation? • Vilka skillnader finns det mellan ålder och kön i elevernas upplevda skolsituation?
Det är viktigt att ha i åtanke när man läser detta resultat, analys och diskussion att eleverna inte går i samma klass eller i samma skola, d.v.s. eleverna i årskurs 5 går inte på samma skola utan eleverna kommer från tre olika skolor. Dessutom jobbar samtliga tre skolor med
åldersblandade klasser, vilket kan påverka resultatet på olika sätt.
I detta avsnitt kommer jag att diskutera de resultat som ovan presenterats.
8.1 Allmän skoltrivsel
Den allmänna skoltrivseln är generellt sett god. Ser jag alla eleverna som en stor grupp är svaren mycket positiva. Däremot finns det ganska stora skillnader mellan pojkar och flickor. Flickorna trivs bättre i skolan och tycker framförallt att det är roligare att gå i skolan än vad pojkarna gör. Dessa skillnader syns inte särskilt mycket i fjärde klass, men desto mer i femte och sjätte klass. Jag kan tycka det är något underligt att pojkarna i sjätte klass trivs väldigt bra i skolan, men tycker inte det är roligt att gå i skolan. För mig är dessa två saker förenade med varandra. Trivs jag att gå i skolan tycker jag också att det är roligt att gå i skolan. Detta samband syns inte på sjätteklassarnas resultat vilket jag inte kan förklara på något enkelt eller konkret sätt. Pojkarna i femte klass tycker det är minst roligt att gå i skolan. Här har jag inte heller en förklaring till resultatet, men kanske finns det av en slump ett antal skoltrötta elever i gruppen pojkar i femte klass.
Resultaten är inte förvånande om jag jämför med undersökning av den allmänna skolan genomförd av Skolverket. Elevers uppfattning om skolan är positiv. Fler än åtta av tio elever trivs bra i den skolan de går i. En något större andel flickor än pojkar trivs dessutom bra med och bryr sig mycket om skolan och skolarbetet. 29
8.2 Studiemotivation
Elever på de tre aktuella bifrostinspirerade skolorna har en hög studiemotivation generellt sett. Eleverna är positiva till hur det går för dem i skolan, intresserade av skolarbetet, hur viktig skolan är för dem och om de gör sitt bästa i skolan. Detta är ett mycket positivt resultat och anledningen till varför eleverna har en så pass hög studiemotivation är svår att förklara. Undervisningssättet som används på de aktuella skolorna skulle kunna vara en anledning. Eftersom bifrost handlar om att motivera barnen kan detta vara en anledning till det positiva resultatet. Dock krävs det en större och mer omfattande undersökning för att kunna dra en sådan slutsats. Däremot gäller inte samma positiva studiemotivation alla elever och alla grupper. Pojkarna anser att det går bra för dem i skolan, men menar att de i betydligt mindre grad än flickorna tycker att skolarbetet är intressant. En annan sak att belysa är att
studiemotivationen verkar avta med åldern. Tittar jag på intresset för skolarbetet syns en ganska tydlig trend att intresset blir mindre ju högre upp i årskurserna jag tittar. Eftersom svaren på de övriga frågorna inte visar samma trend kan jag inte dra slutsatsen att elevernas studiemotivation på de aktuella bifrostinspirerade skolorna avtar med stigande ålder. Däremot tycker jag det är viktigt att se på det faktum att eleverna i sjätte klass upplever intresset för skolarbetet betydligt mindre positivt än vad fjärdeklassarna gör.
Skolverket kommer fram till ett liknande resultat. En större andel flickor än pojkar är intresserade av skolarbetet och tycker det är roligt att gå i skolan. En större andel elever i årskurs 4 än i årskurs 6 är positivt inställda till skolan. 30
29 Skolverket, rapport 256 (2004) 30 Skolverket, rapport 256 (2004)
8.3 Allmänt välbefinnande
Eleverna beskriver sitt allmänna välbefinnande som relativt gott och ensamheten minskar med stigande årskurs. En anledning till detta kan vara att en del elever kommer från olika klasser och har blivit placerade i nya klasser i fjärde klass, vilket kan medföra att eleverna inte lärt känna sina klasskamrater ordentligt ännu (undersökningen genomfördes i november). I sjätte klass har eleverna vanligtvis gått två år tillsammans vilket kan förklara resultatet, då eleverna kanske känner sig mer trygga på skolan och omgivningen. Dock ser jag resultatet som positivt då mina erfarenheter är att eleverna blir hårdare och tuffare mot varandra då de kommit upp i sjätte klass. Å andra sidan kan man se det som att sjätte klassarna är äldst på skolan vilket kan ge en känsla av trygghet och minskad känsla av rädsla för äldre, starkare och större elever.
Enligt skolverkets undersökning, precis som denna undersökning visar på, är det vanligare att yngre elever känner sig rädda eller oroliga i skolan och att mobbing är vanligare.31
8.4 Upplevt lärarengagemang
Elevernas upplevelse av engagemanget från lärarna är god. Eleverna är positiva till om de får den hjälp de behöver av lärarna, om de upplever lärarna som bra och om lärarna bry sig om dem. Dock finns det ganska stora skillnader mellan ålder och kön i deras upplevelse av lärarengagemanget. Generellt sett har flickorna en mer positiv upplevelse av engagemanget från lärarna än vad pojkarna har. Flickorna har precis som under rubrikerna allmän skoltrivsel och intresse för lektionerna, en betydligt högre andel elever som svarade positivt. Däremot förklarar inte detta varför flickorna upplever ett större engagemang från lärarna än vad pojkarna gör. Kan det verkligen vara så att lärarna verkligen engagerar sig mer för flickorna på de undersökta skolorna? Detta är självklart inget jag kan dra någon som helst slutsats om, däremot tycker jag det är viktigt att se på de resultat som jag kommit fram till om
lärarengagemanget och konstatera att pojkarna inte upplever samma engagemang som flickorna. En förklaring som jag ser som min högst personliga kommer jag här att delge. Min erfarenhet är att flickor i allmänhet upplever större engagemang från lärarna. Detta tror jag inte beror på att lärarna engagerar sig mindre i pojkarna, absolut inte, utan att flickor har en benägenhet att ha en nära kontakt med sin lärare, vilket jag inte tycker genomsyrar de
”typiska pojkarna”. Min uppfattning är att pojkar i större utsträckning än flickor ofta försöker
klara saker och ting på egen hand och inte har den nära relationen till läraren som flickorna har. Att pojkarna i femte klass också här upplever ett mindre engagemang från lärarna har samband med de tidigare beskrivna resultaten om just denna grupp.
Resultatet är dessutom något som inte stämmer överens med tidigare forskning. I Skolverkets rapport från 2003 visas istället att det inte föreligger några skillnader i resultatet vad gäller flickor och pojkar. Däremot finns skillnader i resultat mellan elever i årskurs 4 och elever i årskurs 6. En större andel elever i årskurs 4 än årskurs 6 trivs bra med sina lärare, upplever sig rättvist och väl behandlade av sina lärare samt upplever att de ofta får hjälp, uppmuntran, stöd och beröm av sin lärare. 32
8.5 Möjlighet att påverka skolarbetet
Resultatet på denna fråga är kanske det som är minst positivt i jämförelse med övriga resultat. Mer än en fjärdedel av de tillfrågade eleverna känner inte att de får vara med mycket och bestämma om skolarbetet. Detta kan tyckas något märkligt då en av huvudgrenarna i bifrostpedagogiken är att eleverna ska få vara med mycket och bestämma om skolarbetet. 33
Däremot kan jag inte jämföra det med andra skolor och kan därför inte konstatera om det är en hög eller låg siffra. En orsak till resultatet kan vara att frågan inte är helt korrekt ställd.34
8.6 Intresse för lektionerna
Upplevelsen av intresset för lektionerna är tämligen positiv på de tre bifrostinspirerade skolorna. En stor majoritet tycker att lektionerna är intressanta och roliga på respektive skola. Flickorna har också här en mer positiv upplevelse av lektionerna på skolorna. Ett samband som inte är så konstigt att räkna ut är att de flickor som jag tidigare beskrivit haft en positiv upplevelse av den allmänna skoltrivseln, studiemotivationen och upplevt lärarengagemang också tycker att lektionerna är roliga och intressanta. Detta är inget förvånande, snarare tvärtom hade det varit förvånande om flickorna i denna fråga plötsligt haft en mindre positiv bild av lektionerna på de respektive skolorna. Också pojkarna följer ungefär det mönster jag
32 Skolverket, rapport 256 (2004) 33 Se kapitlet Bifrost i praktiken 34 Se kapitlet Slutanalys
tänkt mig i denna fråga. Pojkarna tycker lektionerna är mindre intressanta och mindre roliga än vad flickorna gör, och det hade också varit mer förvånande om pojkarna haft en mer positiv bild av lektionerna än flickorna i denna fråga.
En jämförelse med den allmänna skolan visar också ett relativt positivt resultat då tre fjärdedelar av eleverna i årskurs 4-6 bryr sig om sitt skolarbete. Det är också en större andel flickor än pojkar som bryr sig om skolarbetet och tycker att lektionerna är roliga.35
8.7 Avslutande diskussion
En väldigt stor del av de tillfrågade eleverna trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett gott allmänt välbefinnande, en positiv upplevelse av engagemanget från lärare och tycker lektionerna i skolan är intressanta. Ovanstående beskrivning av hur eleverna på bifrostinspirerade skolor upplever skolsituationen ger en väldigt positiv bild. Härmed skulle jag kunna dra slutsatsen att allt är bra på bifrostinspirerade skolor. Denna slutsats går dock inte att dra, istället gäller ovanstående bild långt ifrån alla elever i alla årskurser och kön. Ser man resultatet ur ett annat perspektiv ger resultaten en mer nyanserad och annorlunda bild. Flickorna upplever generellt sett skolan som mer positiv än vad pojkarna gör. Anledningen till detta kan vara många. Det kan av en ren slump vara så att flickorna på just dessa tre skolor i grunden är mer positiva till skolan än sina jämnåriga pojkar. Pojkarna på dessa tre skolor kan dessutom av en ren slump vara något mindre positiva till skolan än sina jämnåriga flickor. Denna teori skulle kunna stämma, jag tycker dock det är något häpnadsväckande att flickorna faktiskt i samtliga frågor har en mer positiv upplevelse jämfört med pojkarna. Inte en enda fråga som jag ställde i undersökningen har en högre andel pojkar placerade i den kolumn som är mest positiv.
Kan det vara så att bifrostpedagogiken lämpar sig bäst för flickor? Denna teori skulle också kunna stämma, men jag kan inte dra denna slutsats då det krävs en betydligt mer avancerad och ingående undersökning för att kunna konstatera. Dock har skolverket kommit fram till liknande resultat då de menar att flickorna trivs bättre i skolan och upplever att de trivs bra med sina lärare i högre grad än vad pojkarna gör. Liknande resultat redovisas från högstadiet36 vilket kan förklara att pojkar och flickor har olika inställning till skolan oavsett ålder.
35 Skolverket, rapport 256 (2004) 36 Se kapitlet Tidigare undersökningar
Den elevgrupp som trivs minst bra är pojkarna i femte klass. De beskriver en mindre positiv upplevelse av skolsituationen. Att dra en slutsats om att bifrostpedagogiken inte skulle gynna denna elevgrupp går självklart inte att göra. Eftersom flickorna i femteklass upplever
skolsituationen som väldigt positiv är det svårt att kunna dra någon som helst slutsats. Min uppfattning är att i elevgruppen pojkar i femteklass finns det, av en ren slump, fler skoltrötta elever och elever som är mindre positivt inställda till skolan, vilket också visat sig i resultatet.