Jag har delat in min diskussion i tre delar. Den första rör mina frågeställningar, den andra undersökningens validitet och den tredje rör min erfarenhet av arbetet.
6.1 Frågeställningarna
Hur undervisar man ett komplext ämne som väder utifrån åttaåringens förutsättningar och lärande?
Temaarbete med barn i åttaårsåldern passar bra utifrån det jag har läst i litteraturen. Temaarbetet skapar automatiskt den struktur blir temaarbetet som man behöver när man ska lära barn tänka i olika steg och koppla ihop olika tankeoperationer (Pramling, 1995). Enligt Healy (1999) är åttaåringen i en period då det sker dynamiska förändringar i hjärnan. Åttaåringen behöver prova och ta reda på hur världen fungerar för att utveckla sin begreppsbildning (Rödstam, 1990). Jag bedömer vädertemat som en utmärkt utmaning för åttaåringens begreppsövning. Genom att eleverna arbetade med experiment fick de göra något handgripligt. Jag valde ett varierande lektionsupplägg där eleverna såg på TV-avsnitt och lektioner där alla fick komma till tals och läraren ledde samtalet framåt. De fick göra praktiska experiment och arbeta självständigt med att skapa sin bok med illustrationer och text. Eleverna fick uttrycka sig med andra material i bild. Vi hade gruppövningar och utomhuslektioner. Olika lektionspass för att stimulera de olika inlärningsstilarna.
Laddningars mekanism slog inte väl ut. Enligt Rödstam (1990) ska åttaåringen prova och ta reda på hur världen fungerar, för att sen förstå det i tanken. Även om experimentet med tallriken och saxen hade fungerat tror jag inte eleven förstår de mekanismer som händer i laddningen.
När jag pratade med eleverna om de olika vindstyrkorna och de svarade helt korrekt blev jag riktigt förvånad. Jag kan inte svara på hur de kunde ha så klart för sig. Det kan också vara en slump att de svarade rätt. Detta svarade inte mot mina förväntningar, det skulle vara intressant att ta reda på hur de tänker.
När eleverna gjorde sin egen väderbok fick de utmaningen att de skulle formulera sin egen text till de olika momenten. Denna klass klarade det bra, med undantag från ett par elever som upplevde det svårt. Det är viktigt att låta eleverna formulera sig själva och Nilsson (2006), samt Björk och Liberg (2000) menar också att skrivandet är ett effektivt inlärningsredskap. Man får inte glömma att alla eleverna inte klarar denna utmaning och då ska de få skriva
45
mindre och ägna sig mer åt teckningar, tabeller eller diagram. Detta är också ett viktigt kommunikationsmedel (Harlen, 2007). Ställer man för höga krav kan det döda glädje och lust.
Hur är lärarens roll i förhållande till elevernas lärande?
Lärarens roll är central i denna typ av tema. Det kräver att läraren är kunnig i ämnet eftersom det dels behövs en genomtänkt planering och även utrymme för spontana aktiviteter där eleven kommer med impulser. Eleverna har mycket att berätta. De blir observanta på väder och tar med sig både upplevelser som de varit med om tidigare och nu. Harlen (2007) säger att vi som lärare inte klarar av att höra eleverna ta upp icke vetenskapligt riktiga föreställningar. Jag håller med om det. Själv kunde jag känna mig stressad och otillräcklig ibland, men jag tycker att det är min uppgift som lärare att lyssna och ge feedback. Det är då jag kan lära mig något om deras förkunskaper. Läraren måste vara trygg med de olika begreppen och ge eleven så många infallsvinklar som möjligt, detta håller Gardner (2000), Steinberg (1994) och Møller (2003) också med om. Om läraren står för entusiasm och kunnande får eleverna en förebild där de blir inspirerade och medryckta.
Vilket utrymme ges för tematisk undervisning i styrdokumenten?
Jag har fått höra åsikter från både lärare och andra om mitt vädertema. En del har varit positiva, andra negativa. (De negativa har låtit ungefär så här ”- men det ska de väl inte kunna redan?” eller ”- hur ska ni hinna med det eleverna egentligen ska göra?”) De som varit negativa har undrat om eleverna ska kunna dessa saker redan och om vi hinner med det som egentligen skall göras. Det är inte alltid accepterat att lämna den traditionella undervisningen. Genom att hänvisa till vad som står i styrdokumenten, koppla det till det man jobbar med, kan man motivera för kollegor och andra. Läraren tolkar kunskapsmålen och genom dennes professionalism använder sig av det lokala frirummet (Molin, 2006).
Jag har tagit med olika mål i geografi, samhällskunskap, svenska, bild och naturorienterande ämnen. Man ska ta med så många mål som det finns möjlighet att följa upp.
Svenska och matematik är viktiga ämnen att arbeta med i de lägre åldrarna. Min åsikt är att det är ett bra tillfälle att knyta dessa två ämnen till temat för att få meningsfulla arbetsuppgifter. Exempel på sådana är att när eleverna bekantar sig med termometern så
46
använder man tallinjen, och läs- och skrivinlärning tränar eleven i väderboken. Det är bra att vara observant kring när man arbetar med svenska och matematik. Lyfta dessa för att ytterligare motivera vädertemat.
Målet i samhällskunskap gällande demokrati har inte kommer fram i min redovisning. Demokrati är något som bygger på människors kunskaper. Ju mer eleverna lär sig om hur väder fungerar, kan man förstå och utveckla sitt kunnande till resonemang om miljöproblem som har att göra med hur människan lever. När eleverna blir medvetna om att allt ingår i ett kretslopp, ger man dem redskapen för att diskutera väderämnet ur ett miljöperspektiv. Jag menar att desto mer insatta vi är i de naturvetenskapliga fenomenen och förstår att det handlar om orsak och verkan. Kan vi påverka på ett konstruktivt sätt.
6.2 Undersökningens validitet
När lärarstuderande kommer in korta perioder i en klass kan detta upplevas som något spännande för eleverna. De blir lite mer nyfikna. Det är en annan vuxen som bryter mot de vanliga rutinerna. Det är inte säkert att eleverna hade varit lika intresserade av vädertemat om det hade varit under vanliga omständigheter.
Dessa åttaåringar har arbetat mycket med egna texter och tillverkning av egna böcker. Eleverna är vana vid denna typ av arbetssätt. Därför är det inte säkert att temaarbetet representerar alla åttaåringar.
Eleverna har gett ett varierande intrycka av hur de har upplevt vädertemat. Jag tycker att det hade behövts längre tid för temat för att få ut mer av det. Med tanke på den tiden vi hade till vårt förfogande hände ändå mycket med elevernas lärande i det nya ämnet.
6.3 Utblick
Jag har inte gjort ett fullskaligt experiment och för att det ska bli bra behöver vi prova olika vägar. Vi kan inte med säkerhet veta vilka moment som de verkligen förstår eller hur de förstår dem. Det kan vara en blandning av gamla erfarenheter, fantasi och det som vi försöker visa. Även om det skulle vara så, tycker jag det är bra att börja leda in dem i ämnet ungefär i denna ålder. Jag tycker att denna ålder är bra utifrån det jag själv har erfarit av mitt temaarbete och det jag har läst i litteraturen. När man har gjort vädertemat ett antal gånger får
47
vi ut mycket mer av det, ju mer vi provar och ändrar efter erfarenhet desto bättre blir det. Som lärare har vi möjlighet att lära oss förstå vad eleverna vill säga med sina olika uttryck. Efter att ha genomfört några väderteman i olika klasser blir det lättare att läsa eleverna och lyfta precis vad som behövs för att de ska få svar på sina frågor. Min slutsats av detta är att för att bli riktigt bra lärare behöver vi också få erfarenhet av eleverna genom att göra fler teman av detta slag.
Skolan förändras och det måste den göra i takt med hur vår miljö och samhället förändras. Vi är inte vana att undervisa de yngre eleverna i naturvetenskapliga ämnen som är komplexa som väder. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersatt om barns lärande om naturvetenskap. Anledningen till att ha ämneslärare även för de yngre åldrarna är därför väl så viktig. Det är vårt ansvar att bli bättre på att våga utbilda de yngre och ge de uppväxande medborgarna den kunskapen. Varför ska vi vänta till eleverna är äldre.
48
7. Litteraturlista
Bernes, Claes & Holmgren, Pär (2007). Meteorologernas väderbok. Stockholm: Medströms bokförlag.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (2000). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen
hand. Stockholm: Natur och Kultur.
Brown, Shaila (2007). Naturguide – Upptäck vädret. Danmark: Globe förlaget.
Gardner, Howard (2000). Den bildade människan – hur vi verkligen förstår det vi lär oss. Jönköping: Brain Books.
Harlen, Wynne (2007). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Hartman, Sven G (1991). Handledning. Linköping: Universitetet i Linköping. Svenska
skrivregler (2005). Svenska språknämnden. Stockholm: Liber.
Healy, Jane M (1993). När hjärnan börjar skolan – hur barns begåvning och inlärning kan
stimuleras. Jönköping: Brain Books.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Mangs, Karin & Martell, Barbro (1999). 0-20 år i psykoanalytiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala Universitet: Uppsala.
49
Nilsson, Jan (2006). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Pramling, Ingrid (1995). Barn och inlärning. Lund: Studentlitteratur.
Rödstam, Monica (1990). Barns utveckling 7-12år. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Sandell, Klas & Öhman, Johan & Östman, Leif (2007). Miljödidaktik – Naturen, skolan och
demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
50
BILAGA 1
Till föräldrar med barn i klass 2 på Lärkan
Jag heter Annika Bergknut och har under höstterminen läst min sista termin på Lärarutbildningen, Malmö högskola. Som ni redan vet har jag haft min praktik i klassen under höstterminen och då arbetat med ett vädertema tillsammans med eleverna. Vädertemat har också legat som underlag till mitt examensarbete.
Syftet med vädertemat var att ta reda på hur barn lär sig om väder. Sista dagen hade vi en utställning, där vi presenterade hur vi arbetat. Efter temat träffade jag eleverna och intervjuade dem gruppvis för att ta reda på vad de lärt sig.
Jag är klar med mitt examensarbete och skulle nu vilja publicera rapporten, men för att kunna göra det behöver jag tillstånd att ni låter ert barn medverka. I rapporten kan varken skolans eller elevernas riktiga namn spåras, utan alla namnen är fingerade.
Med förhoppning om att ni ställer er positivt till detta, ber jag er att här nedan fylla i om ni tillåter att ert barn får medverka i rapporten eller ej. Skriv under och lämna blanketten till klassläraren Eva Nilsdotter så snart som möjligt.
Jag tillåter att mitt barn får medverka i rapporten som nämns ovan Jag tillåter inte att mitt barn får medverka i rapporten som nämns ovan
Barnets namn _________________________________________________________
Målsmans underskrift ___________________________________________________
Har ni frågor eller funderingar kring mitt arbete kan ni nå mig på telefon eller via mail.
Med vänliga hälsningar Annika Bergknut