I sökandet av tidigare forskning uppdagades det att de flesta studier fokuserar på medicinska aspekter utifrån ett instrumentellt och manualbaserat arbete och inte på individen som subjekt. Till skillnad mot tidigare forskning har livsvärldsfilosofin varit drivande för att som socionom uppmärksamma människan som subjekt-objekt. Dikotomin kan vara svår att hantera men nödvändig för att förstå relationen mellan kropp och själ för att ett
individualiserat arbete ska möjliggöras, vilket betyder att dess olika delar behöver ses som en helhet. Vi har tydligt sett att om professionen inte förstår relationen mellan kropp och själ så objektifieras individen och kategoriseras efter diagnosens symtom. De flesta studier utgår från en specifik diagnos, vilket medför att kombinationsdiagnoser inte uppmärksammas i samma utsträckning. Det är något som Grzadzinski m.fl., (2010) undersöker i sin kvantitativa studie, i vilken utsträckning kombinationsdiagnoser fastställs. Dock råder det en avsaknad av information utifrån den själsliga upplevda betydelsen för deltagarna, vilket kan ifrågasätta resultatet när dikotomin uteblir samt vem forskningen får betydelse för: Intressant
Vi fann det intressant att undersöka fenomenet utifrån benämningen NPF för att belysa hur stort och komplext området kan te sig och att det ofta innebär fler bakomliggande diagnoser eller beteendeproblematik. I socionomens roll bör förförståelsen tyglas och inte låsas fast vid individens symtom. Om inte professionen förstår klienten, hur ska klienten då kunna förstå sig själv? När större delen av tidigare forskning utgår från medicinska termer, dvs. att medicinera och behandla NPF symtomen, är det inte förvånande att individer med NPF riskerar att falla in i annan beteendeproblematik och psykisk ohälsa. Med det sagt går det inte att behandla två sidor av samma mynt, utan i linje med Merleau-Pontys (1997) filosofi krävs det att professionen fokuserar på den levda kroppen utifrån individens livsvärld. Hjärne och Säljös (2019) studie påvisar att barn i större utsträckning utreds för ADHD och som leder till att specialanpassningar i skolan ökar. Det är viktigt att samtliga professioner tar sin roll och tillika sitt ansvar för att fånga upp individer som är i behov av stöd. Vi kan konstatera att NPF ofta medför annan problematik för individen som inte uppmärksammas eller tas på allvar på grund av diagnosen. En NPF och kategorisering ska inte medföra att det blir acceptabelt att förminskas som personer och hamna i ett utanförskap. Samtidigt går det att ställa sig frågande till hur mycket anpassningsmöjligheter hindrar individen från att finna sina egna förmågor utifrån de kategoriseringar som sker. Klasskillnader har en avgörande roll då de privata aktörerna har en stor påverkan av hur behandling och insatser införlivas samt förverkligas för individens fastställande av diagnos. Michael Foster m.fl. beskriver i sin studie (2007) att de ekonomiska faktorerna är av central betydelse för vilken behandling individen får. Alla individer, oavsett socioekonomisk bakgrund och etiska skillnader ska delges rätt till samma behandlingsmöjligheter. För att inte särskilja individer och bidra till en ökad känsla av kategorisering på grund av ekonomiska faktorer, är det viktigt att
behandlingsformer och kompetens hos professioner utvecklas i större utsträckning. Det ska inte finnas skillnader mellan regioner eller socioekonomiska faktorer som påverkar
individens behandlingsplan för att uppnå en fungerande vardag utifrån individens NPF. Den individuellas drivkrafter och motivation, med målsättning att uppleva en meningsfullhet i sin livsvärld har visat sig vara betydelsefull för en fungerande vardag. För det krävs det att individen fått en förståelse om sig själv och därmed blir medveten om såväl sin egen existens påverkan som andras i sin livsvärld. Något som delvis är professionens ansvar.
Positiva erfarenheter ska som Peterson (2016) beskriver det, möjliggöras genom att anpassa stöd till individen. Det är tydligt att man som socionom och andra professioner behöver arbeta individualiserat för att främja en god psykisk hälsa hos individen. Detta för att individen ska kunna ha möjlighet att vara handlingskraftig utifrån sin egen förmåga, men även att det ska finnas utrymme till en passivitet och tid för återhämtning, som det subjekt- objekt människan är i sin livsvärld. Känslan av att inte bli respekterad eller uppskattad utifrån sina individuella förmågor bidrar till att individen riskerar att förbise sina primära behov. Istället blir individens livsvärld med tillhörande intentionalitet riktat mot de sekundära behoven som exempelvis leder till ett behov av att vara högpresterande, som vidare kan resultera i en sviktande självkänsla. Positiva erfarenheter möjliggör istället en positiv självbild och symtom av NPF diagnoser kan användas som “superkrafter” om
individen har delgetts rätt verktyg och livsstilsanpassningar. En stor del av ansvaret läggs på individen, men finns inte kunskap eller förmåga att ta det ansvaret tenderar strategier och verktyg gå förlorade, med risk att falla utanför systemet. Det speglar de erfarna upplevelser som vi tagit del av, avseende självmedicinering och drogproblematik med tillhörande psykisk
ohälsa. Därav är vår studie av betydelse för professioners framtida arbete, eftersom den utgår från hur deltagarna själva erfarit fenomenet: Att få NPF diagnos fastställd i vuxen ålder.
8.2 Metoddiskussion
Det fenomenologiska livsvärldsperspektivet har givit oss möjligheten att omfamna fenomenet genom att gå till sakerna själva och tygla vår förförståelse. Deltagarna har släppt in oss i deras livsvärldar och vi har på så sätt få ta del av vad de erfarit och upplevt med målsättning att beskriva de essentiella dragen för att bringa en förståelse för fenomenet. Den största utmaning vi har förhållit oss till var att tygla vår förförståelse och inte angripa fenomenet. Genom att upprätthålla epochén har det varit möjligt att inte leda in andra deltagare i “samma spår” som tidigare samtal, utan låtit fenomenet visa sig så som det uppenbarar sig för varje enskild deltagare. Vi har varit medvetna om de etiska aspekterna och har med hjälp av Incuria samt personal från vård- och omsorg fått kontakter förmedlade till oss. Vi kunde därmed förlita oss på professionens förmedling av kontakter med vetskap om att deltagarna var villiga och redo att berätta om sina levda erfarenheter. Deltagarnas historia är den enda sanna och resultatet grundar sig utifrån explicit ordagrant transkriberade berättelser, utan tolkningsföreträde av studiens författare. Studiens trovärdighet (Bryman, 2016, s. 467) anses därmed hög då deltagarna enligt fenomenologin, är medforskare och det är deras erfarna upplevelser som frambringar fenomenet. Att generalisera resultatet (Bryman, 2016, s. 168 - 169) kan dock ifrågasättas i forskningssynpunkt, med tanke på att historierna ägs av den enskilde och något som aldrig kan tas ifrån individen eller jämföras med någon annan. Däremot är beskrivningen och förståelsen för fenomenet väsentligt för att professioner ska förstå den levda kroppen och förstå individen som subjekt utifrån kropp och själ.
9 AVSLUTANDE KOMMENTARER
Det är tydligt att individen hamnar i en utsatt situation om professioner inte utgår från ett helhetsperspektiv och ett individualiserat arbetssätt utifrån hela människans livsvärld som subjekt-objekt. Vi anser därmed att det finns ett behov av fördjupad forskning och kunskap som tar hela individen i beaktning med tillhörande bakomliggande faktorer - såväl kroppsliga som själsliga för att förstå mer än de medicinska beteckningarna och aspekterna. Det krävs att professioner blir experter, med hjälp av de som besitter expertisen - därav behövs det att framtida forskningsstudier utgår från individer som har fått en fastställd NPF diagnos för att frambringa sanningsenliga resultat som vidare kan tillämpas i praktiken. För att kunna möta andra i det som känns svårt, behöver vi kunna förstå den andres livsvärld för att tillsammans skapa en gemensam upplevelsesfär. Därmed är det välbehövligt för det sociala arbetet att utöka kompetensen inom större komplexa områden vad gäller NPF och dess innebörd. Detta för att kunna arbeta förebyggande utifrån individens behov men även ur ett
samhällsperspektiv som inkluderar myndigheter och organisationer som exempelvis skola och fritidsverksamhet.
REFERENSLISTA
Antonovsky, A., & Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium. Natur och kultur. Axén, M., Brar, A., Huslid, E., Nordin, V., Nylander, L., & Walch, M (2010). Regionalt
vårdprogram. ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm: Stockholms läns landsting.
Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Daidalos.
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. J. Bengtsson (Red.), Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning (s. 9 - 58). Studentlitteratur.
Biedermana, J., R. Pettya, C., Evansa, M., Smalla. J., & V. Faraoneb, S. (2010). How
persistent is ADHD? A controlled 10-year follow-up study of boys with ADHD. Psychiatry research, 2010–05, Vol.177 (3), p.299–304. Hämtad den 19 november 2020 från
http://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC2881837&blobtype=pdf
Birgerstam, P. (1999) Ett fenomenologiskt tillvägagångssätt - en parallell till visualisering som arbetsmetod. J. Lindén, G. Westerlander, & G. Karlssson (Red.), Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning: 24 forskare visar hur och varför (s. 84 – 106). Rådet för
arbetslivsforskning.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Dahlberg, K., Drew, N., & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research.
Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (2019). Praktisk fenomenologi. H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen, S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken. Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. (s. 27 - 49). Liber Stockholm.
Engelsrud, G & Rosberg, S. (2019). Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning. H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen, S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken. Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. (s. 242 - 268). Liber Stockholm.
Foster, M., Jensen, P., Schlander, M., Pelham Jr, W., Hechtman, L., Arnold, E., Swanson, J., & Wigal, T. (2007). Treatment for ADHD: Is More Complex Treatment Cost-Effective for More Complex Cases?. Health services research, 2007-02, Vol.42 (1p1), p.165-182. Hämtad den 4 december 2020 från
http://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC1955245&blobtype=pdf Giorgi, A. (2012). The Descriptive Phenomenological Psychological Method. Journal of
Phenomenological Psychology, 43(1), 3–12. Hämtad den 30 november 2020 https://doi.org/10.1163/156916212X632934
Goodman, W., Mitchell, D., Rhodewalt, S., Surman, C.B.H. (2015). Clinical Presentation, Diagnosis and Treatment of AttentionDeficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in Older Adults: A Review of the Evidence and its Implications for Clinical Care. 2016-01, Vol.33 (1), p.27-36. Hämtad den 11 november 2020 från https://link-springer-
com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s40266-015-0327-0
Grzadzinski, R., Martino Di, A., Brady, E., Mairena Angeles, M., O´Neale, M., Petkova, E., Lord, C., & Castellanos, F. X. (2010). Examining Autistic Traits in Children with ADHD: Does the Autism Spectrum Extend to ADHD?. Journal of autism and developmental disorders, 2010-11-25, Vol.41 (9), p.1178-1191. Hämtad den 4 december 2020 från https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s10803-010-1135-3#Sec8 Gustavsson, B. (2004). Personligt kunskapande: Intervjuer, samtal och dialoger. B.
Gustavsson (Red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. (s. 237 – 256). Studentlitteratur.
Halmøy, A., Halleland, H., Dramsdahl, M., Bergsholm, P., Bernt Fasmer, O., & Haavik, J. (2010) Bipolar symptoms in adult attention-deficit/hyperactivity disorder: a cross- sectional study of 510 clinically diagnosed patients and 417 population-based controls. Journal Clin Psychiatry 2010;71(1):48–57. Hämtad den 19 november 2020 från https://doi.org/10.4088/JCP.08m04722ora
Herz, M. (2016). Levande socialt arbete: vardagsliv, sörjbarhet och sociala orättvisor. Liber. Hjörne, E., Säljö, R. (2019). Diagnoses and their instructional implications-children’s agency
and participation in school activities. Emotional and behavioural difficulties, 2019-07-03, Vol.24 (3), p.219-223. Hämtad den 4 december 2020 från https://www-tandfonline- com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13632752.2019.1630999
Husserl, E., Cavallin, J., & Jacobson, J. (2002). Logiska undersökningar. Bd 3, Undersökningar kring kunskapens fenomenologi och teori V-VI. Thales.
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. SFS 2020:441. Hämtad den 17 december 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
McCarthy, S., Cranswick, N., Potts, L., Taylor, E., & C.K. Wong. (2012). Mortality Associated with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Drug Treatment. Drug Safety, 2009-11-01, Vol.32 (11), p.1089–1096. Hämtad den 11 november 2020 från https://link- springer-com.ep.bib.mdh.se/article/10.2165/11317630-000000000-00000
Merleau-Ponty, M. (1997). Kroppens fenomenologi. Daidalos Moustakas, C. (1994). Phenomenological research methods. Sage.
Petersson, M. (2016). ADHD på jobbet. Riksförbundet Attention. Hämtad den 18 november 2020 från rapport_adhdpajobbet-1.pdf (attention.se)
Regier A, D., Kuhl A, E., Kupfer J, D. (2013). The DSM‐5: Classification and criteria changes. World psychiatry, 2013-06, Vol.12 (2), p.92-98. Hämtad den 30 november 2020 frånThe DSM‐5: Classification and criteria changes - Regier - 2013 - World Psychiatry - Wiley Online Library (mdh.se)
Scheff. T.J., Starrin. B (2013). Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. Meeuwisse, A., & Swärd, H. (Red.), Perspektiv på sociala problem (s. 186 - 201). Natur & Kultur.
Schütz, A., Andersson, S., Bengtsson, J., & Retzlaff, J. (2002). Den sociala världens fenomenologi. Daidalos.
Sehlin, H., Hedman Ahlström, B., Andersson, G., & Wentz, E. (2018). Experiences of an internet-based support and coaching model for adolescents and young adults with ADHD and autism spectrum disorder –a qualitative study. BMC psychiatry, 2018-01-18, Vol.18 (1), p.15–15. Hämtad den 4 december 2020 från
https://bmcpsychiatry.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12888-018-1599-9.pdf Socialstyrelsen. (2013). Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 2 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-12-22.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Stora skillnader i diagnostisering av adhd. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 2 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/stora-skillnader-i-diagnostisering-av-adhd/
Socialstyrelsen. (2019). Behov av nationella kunskapsstöd inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovs- och problemanalys avseende god vård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 2 november 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-25.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer tas fram för neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 2 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nationella-riktlinjer- tas-fram-for-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Vad är neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF)?. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad den 2 november 2020 från
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-
funktionsnedsattningar-npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/ Szklarski, A. (2002). Den kvalitativa metodens mångfald. (Rapport 2002:15). Institutionen
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet. Hämtad den 12 november 2020 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga A – Incuria
Hej,
Vi är två studenter som läser socionomprogrammet på Mälardalens högskola och arbetar just nu med vår uppsats för kandidatexamen. Redan tidigt av programmet har neuropsykiatriska funktionsvariationer intresserat oss och ett ämne vi saknat att lära om under vår studietid. När vi fick möjlighet att styra vårt arbete var det därför självklart för oss att välja ämne utifrån vad vi anser bör lyftas mer under utbildningen - NPF!
Vi har riktat oss till de personer som fått sin diagnos fastställd först i vuxen ålder och har tidigare under socionomprogrammet haft samarbete med Er på Incuria i Västerås. Vi upplevde samarbetet positivt och önskar därför vidare kontakt, med förhoppning att finna respondenter till vår studie. Vi arbetar utifrån ett fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att deltagarens berättelse är den enda sanna, utan ifrågasättande eller tolkningsföreträde från vår sida. Det är individens erfarenheter, upplevelse och kunskap vi vill lyfta fram för att uppmärksamma och sprida kunskapen vidare!
Information till eventuella deltagare: Vid deltagande bestämmer Du själv vad du vill dela med dig om och har när som helst rätt att avsluta samtalet. Samtalet sker i ett möte, över videosamtal eller telefonsamtal. Vi följer givetvis de forskningsetiska principerna och samtalet är konfidentiellt och förblir anonymt. Fiktiva namn kommer sedan användas i studien.
Vi hoppas få höra från er!
BILAGA B - Vård och omsorg
Vi är två studenter som läser socionomprogrammet på Mälardalens högskola och arbetar just nu med vår uppsats för kandidatexamen. Redan tidigt av programmet har neuropsykiatriska funktionsvariationer intresserat oss och ett ämne vi saknat att lära om under vår studietid. När vi fick möjlighet att styra vårt arbete var det därför självklart för oss att välja ämne utifrån vad vi anser bör lyftas mer under utbildningen - NPF!
Vi har riktat oss till de personer som fått sin diagnos fastställd först i vuxen ålder och har ett samarbete med bland annat Incuria i Västerås. Vi arbetar utifrån ett fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att deltagarens berättelse är den enda sanna, utan ifrågasättande eller tolkningsföreträde från vår sida. Det är individens erfarenheter, upplevelse och kunskap vi vill lyfta fram för att uppmärksamma och sprida kunskapen vidare!
Information till eventuella deltagare: Vid deltagande bestämmer Du själv vad du vill dela med dig om och har när som helst rätt att avsluta samtalet. Samtalet sker i ett möte, över videosamtal eller telefonsamtal. Vi följer givetvis de forskningsetiska principerna och samtalet är konfidentiellt och förblir anonymt. Fiktiva namn kommer sedan användas i studien.
Vi hoppas få höra från er!
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00