Studiens slutresultat har gett mig en fördjupad kunskap om intrycksstyrning såväl som av influencers. Men även hur män som kvinnor ofta väljer att porträttera sig i sociala medier. Det som är väldigt intressant är att som Goffman poängterade i sin studie från 1976 om hur kön porträtteras i media sammanfaller med Hirdmans studier från 2006 och 2010. Vilket stämmer överens i stora drag med resultaten i denna studie. Vilket då kan tala för att det som Goffman (1976) skrev om att detta är strukturer som återskapar sig själva i hur vi väljer att porträttera oss i sociala medier. Det som däremot stack ut och kan anses gränsöverskridande var hur vissa kvinnor från fitness genren valde att presentera sig själva på bilder där de framhävde sin fysik, att det där fanns liknelser med hur män normativt presenterar sig själva i bild. Även fast kvinnorna ofta framhävde eller förstärkte typiskt feminina attribut i samma bild, så är det ändå en slags kombination av båda som stack ut. Sen är frågan om vissa kvinnor i genren fitness mötte motstånd i form av kritiserande kommentarer enbart för att de befann sig i normativt maskulina territorium. En kommentar påstod att kvinnans senaste poster presenterade henne som köns-neutral och tyckte det var skamfullt av henne, medan en annan tyckte att fitness influencerns ben var för stora. Inga liknande kritiska kommentarer hittades hos övriga influencers. Detta kan då tyda på ett visst motstånd som eventuellt kan dyka upp när normer utmanas. En fråga som dyker upp är om det är lättare att bli en influencer om man förhåller sig till normer och strukturer som finns, då det finns en tydligare ”ram” om vad som förväntas av en i sin rollpresentation. Och hur påverkas samhällsperspektivet genom hur kön presenteras i bild och media? Påverkar den subtila tolkningen om tillgänglighet och otillgänglighet hur könen väljer att agera i samhället? Normer, har förändrats genom tiderna inom alla de olika genrer och områden. Men kan denna ständigt återskapande subtila tolkning hämma människor i strävan att utvecklas i samhället? Då den på ett sätt låser det egna handlandet inom specifika och för tillfället tillåtna ramar. Flyttas gränserna om vad som är frontstage och vad som är backstage i såväl Goffmans (2009) ursprungliga mening och Asplings (2011) mening? Hur påverkar offentliggörandet av sitt egna backstage, en plats som är till för att låta rollen vila, samhällets syn på vad som är privat och inte? Hur samhället och individer kan påverkas genom dessa offentliggörande förändringar, är ett exempel på vidare studier.
Det hade varit önskvärt att komplettera denna observationsstudie med fler influencers inom både genrer men även fler bilder då det begränsade materialet kan ge ett felaktigt resultat. Studiens syfte har aldrig varit att generalisera resultatet, men det hade varit av
intresse för att se mer än egna preferenser hos influencern ifråga. Men även genom att utföra intervjuer med personer som följer dessa influencers. För att försöka få en insikt och förståelse till hur och varför vissa influencers kan skaffa sig såna enorma mängder följare som motsvarar och är fler än vissa länder. Det hade även varit önskvärt om det varit möjligt att göra ett slumpmässigt urval, då jag i detta arbetet sökt efter influencers som uppfyllde mina kriterier och avgränsningar. På så sätt hade man kunnat utöka såväl reliabilitet som validitet. Om jag som genomförde studien inte valde mina influencers själv, hade resultatet sett annorlunda ut om andra personer rekommenderat influencers till studien? Det hade även varit av intresse att utföra intervju med de observerade, då Goffman (2009) menar att en aktör inte behöver vara medveten om sitt framträdande på scen, om influencerna konstant är medvetna om sitt uppträdande eller försöker vara det.
Den första uppenbara skillnaden mellan könen, där det tydligt framgår av presentationen av de observerade influencerna, är att samtliga kvinnor har väsentligt fler följare än vad männen har, då alla utom en kvinna hade fler än en miljon följare. Medans det enbart förekom en man som hade över en miljon följare. Anledningarna till varför kan vara många. Det kan bero på valet av influencers, att kvinnorna generellt har arbetat längre med sin roll och på så sätt byggt upp en större följarbas än vad männen har. Det kan bero på mitt urval, att jag inte heller har funnit de män som skulle rymmas inom avgränsningarna för studien med fler följare. Det kan likväl bero på att kvinnorna överlag, med den mer inbjudande naturen till den som observerar enligt Hirdman (2006). I kombination med frågorna som oftare ställdes tillsammans med bilden de laddat upp, att detta kan utöka en känsla av relation till influensern vilket kanske leder till fler följare. Det hade även varit av intresse att försöka se kön hos följarna, då man eventuellt kunnat se om influencerna agerar som en inspiration för sina följare, som man kan se i kommentarer hos fitness-genren. Eller om det är så att det är fler som följer för att observera influencerns yttre, som det kan tolkas i andra kommentarer hos främst fitness-genren. Det hade även varit av intresse att försöka ta kontakt med influencerna i syfte att ta reda på om de har ett modererat kommentarsfält eller ej. Då kommentarer av sexuell karaktär var ovanligt inom genren mode, men tenderade att vara mycket vanliga in om genren fitness. Då det eventuellt skulle ge en förklaring om det var intrycksstyrningen i fitness-genren som drog till sig dessa kommentarer eller om det även förekommer inom mode-genren.
Förslag på en uppföljande studie skulle vara en där man tar med aspekter eller områden som inte har lyfts i denna studie. Exempelvis en med socialt kapital med Bourdieu i
fokus, där man försöker se hur det sociala kapitalet såg ut i början av influencerns karrirär, ifall den hade ett socialt kapital som gav personen förutsättningar att bli just influencer. Alternativt ett djupare genus-perspektiv så man kan försöka förstå det mer utifrån rådande normer i samhället alternativt kulturer som kan finnas hos influencers. Ifall könet hos en influencer indirekt kan underlätta eller försvåra sina möjligheter i olika genrer. Där man även kan utföra en observationsstudie i kombination med intervjuer, där de influencers som även observeras får en chans att själva prata om vad och om de anser specifika delar i sin presentation som extra viktiga. Vad de har för en tankeprocess bakom sin karaktär före och efter de gjort material offentligt. Likaså skulle det även kunna vara av intresse att ta reda på hur eventuella bilders innehåll påverkas av återkommande som nya sponsorer och betalda samarbeten. Även hur villkoren för sådana samarbeten ser ut, då det skulle kunna vara så att det är krav hos potentiella sponsorer och samarbeten som innebär att normer och strukturer enligt Goffman (1976) och Hirdman (2006) ständigt återupprepas. Utan att influencerna själva arbetar för det. Även att se om användningen av intrycksstyrningen skulle se annorlunda ut i en analys som inkluderade videor och förslagsvis influencers som inte härstammar från Sverige.
Det hade även varit av intresse att se om det finns någon skillnad i hur influecers använder sig av intrycksstyrning på andra sociala medier. Hur skulle intrycksstyrningen visa sig på tjänsten YouTube, Snapchat eller Facebook? Genomföra någon slags metastudie/jämförelsestudie mellan flera olika genrer av influencers. Hur detta yrket står sig över tid och om det är något man kan arbeta med en större del av livet eller om man som influencer enbart är intressant en kortare tid eller ej.
Det skulle också vara av att intresse att utföra den här studien i ett mycket större format, där fler influencers, fler genrers och fler bilder observeras en längre period. Då detta skulle kunna visa hur trendkänsligheten ser ut inom yrket. Om man måste följa trender, om man får fler följare genom att följa trender och dylikt.
Slutligen skulle det även vara intressant att undersöka om influencers påverkar självbilden hos följarna. Då det enligt kommentarerna är vanligt förekommande med positiva kommentarer om att influencern är snygg, vacker och liknande. Förändras följarnas självbild och målbild när de beskådar en influencer, som genom sin roll försöker presentera den bästa sidan av sig själv som möjligt?