6.1 Hur använder influencers, män som kvinnor inom genren mode och
fitness sig av intrycksstyrning på instagram?
Då det är en kvalitativ studie så är inte resultatet i syfte att generalisera, även om vissa delar framstår som frekvent förekommande inom enskilda genrer men även över båda.
Inom genren mode så framkommer det inte av analysen att döma ett lika tydligt enhetligt tema i hur man använder sig av intrycksstyrning som inom genren fitness. Utan det verkar mer som att mode-genren har ett individuellt anpassat tema i hur de kan använda sig av sin intrycksstyrning för att framhäva sin roll på Instagram. Johnny exempelvis verkar ha mycket inramningar i form av mer exotiska bakgrunder, medan Kenza har ett tema som påminner mer om stadsliv och hemmaliv. Influencers inom genren fitness framstår i kontrast ha ett striktare sätt i hur en använder sig av intrycksstyrning på Instagram för att framhäva sin roll. Då det är ett tydligt fokus på att presentera sin roll i kombination med träning och hur den egna kroppens former ser ut när det kommer till den egna intrycksstyrningen. Där kroppen tolkas som den viktigaste delen i den personliga fasaden för att lyckas presentera sin roll som fitness-influencer på ett trovärdigt sätt.
Inom genren mode så sker intrycksstyrningen i form av bilder hos samtliga influencers på ett sätt som enligt Goffman (1976) och Hirdman (2006:2010) skulle tolkas som ett könsstereotypiskt sätt. Med detta så menas att influencerna presenterar sig på liknande sätt som västerländsk reklam och unga män och kvinnor framställer det egna könet i bildrepresentation i media som på internet. Goffman (2009) menar att när intrycksstyrning sker på en specifik plats, i detta fall på Instagram, så skapas förväntningar på aktören från den observerande publiken. Dessa förväntningar innebär att specifika normer och regler efterföljs, vilket dessa influencers gör om man ska se till deras intrycksstyrning i hur kön presenteras i såväl reklam, som i sociala media enligt Goffman (1976) och Hirdman (2006:2010).
Inom genren fitness så är det inte helt lika mot genren mode i hur dessa influencers använder sig av intrycksstyrning. Det framstår som att andra normer styr och påverkar hur influencern använder sig av intrycksstyrning i denna genre. Enhetligt för båda könen är att mycket fokus består i inramningen, den personliga fasaden och intrycksstyrningen ligger på gym, hemma liknande-miljöer och stranden. Där det kan te sig naturligt att använda sig av kläder som framhäver kroppen eller en avsaknad av kläder för att framhäva kroppen. Där den tränade kroppen finns hos samtliga influencers i genren ses detta som en mycket viktig del av
den personliga fasaden. Männen följer generellt Goffmans (1976) resultat i hur män framställs i reklam och även hur Hirdman (2006:2010) funnit att män framställer sig i sociala media. Kvinnorna följer även de i Goffmans (1976) och Hirdmans (2006:2010) spår i hur män generellt framställer sig själva, med skillnaden att de kombinerar dessa, enligt Goffman (1976), mer maskulina delar, med att framhäva typiskt feminint kodade attribut som bakdelar, leenden och inbjudande anspelningar till publiken (Hirdman 2006:2010). Inbjudande anspelningar och leenden förekom även hos två av männen. Men då det uppfattas vara generellt förekommande bland de observerade inom genren fitness, att en blandning av maskulina och feminina presentationer fanns hos båda könen. Så uppfattas det som att användandet av intrycksstyrning inom genren fitness, även de uppfyller de normer, om än en egen norm för genren, och förväntningar som publiken har på de observerade influencerna.
6.2 Finns det skillnader/likheter mellan genren mode, fitness och mellan
könen i hur de använder sig av intrycksstyrning?
För att svara på frågeställning 2 kommer upprepningar från analysen att ske. Detta för att förtydliga skillnader och likheter.
En observerad skillnad mellan genrerna, kvinnorna emellan är sättet de väljer att framföra sin personliga fasad på. Där de inom genren mode har en mer ”traditionell” komposition i sina bilder vad gäller femininitet enligt Goffman (1976) och hur kvinnor porträtterar sig själva i medier enligt Hirdman (2006). Medan de i genren fitness framhäver typiskt maskulina bilder i tolkning enligt Goffman (1976). Där de visar upp sina tränade kroppar och blickar bort från kameran i stil med vad som är typiskt maskulint enligt Goffman (1976) men också hur Hirdman (2006) menar att unga män ofta framställer sig själva i medier. Även likheter observerades i hur kvinnorna från båda genrerna väljer att framställa sig själva, i framställningen med vad Goffman (1976) och Hirdman (2006:2010) menar är typiskt feminint. Detta var som tydligast i parbilderna som har observerats, där samtliga bilder blivit presenterade så att kvinnorna antingen fysiskt tar lite plats i hur deras kroppar är placerade i bild, eller att mannen brer ut sig mer i bild och tar större plats. I ett fall så stod båda personerna i profil i parbilden, men detta kan ha kompenserats med att mannen lyfte kvinnan. Så profilen med att ta lite plats, kompenserades med att lyfta henne. Detta mönster gäller samtliga influencers, oavsett vem som hade laddat upp bildmaterialet. Vilket talar för det Goffman (1976) kallar för struktur, att det kontinuerligt är något som återskapar sig själv, i detta fallet hur kön presenteras i bild. Detta skedde oavsett kön och genre.
genren fitness framstod som väldigt enhetlig. Det framstod inte lika enhetligt hos mode-influencernas personliga inramning. Detta kan bero på de specifika normer och förväntningar som finns hos vardera genre. Då fitness genren måste påvisa en tränad kropp i norm som förväntning hos sin publik.
En skillnad som fanns mellan grupperna var att i kommentarer från sina följare, så fick enbart en man i genren mode en kommentar som tolkas som sexuell, Johnny Edlind med följarkommentaren ”PLEASE LET ME SUCK YOUR DICK (emoji på vattendroppar)(emoji på smileys med hjärtan till ögon)(emoji på gråtande smiley)”. I övrigt så var kommentarerna inom mode-genren väldigt koncisa med komplimanger kring influencernas utseende, alternativt svar på frågor som influencern ställt i kombination med sin bild. Medan alla utom en man i genren fitness fick sexuella kommentarer eller inviter under sina bilder i stil med: Smails ”fuck me...(hjärtformade-ögon emoji)", Akos "Haha, av med kläderna, tänk på miljöhotet (flörtande smiley)(skrattande smiley)", Linns "Ooo, i will fuck she to night" eller Sophies "Those pussy lips. Omgawd (smiley med hjärtformade ögon.)". Detta kan bero på flera anledningar, eventuellt kan det bero på att då samtliga i gruppen poserar mer lättklätt generellt än genren mode. Vilket enligt Goffman (1976) och Hirdman (2006:2010) skulle kunna tolkas som att man är mer inbjudande mot sina följare. Detta kombinerat med Asplings (2011) tolkning av backstage som frontstage, då många lättklädda bilder ser ut att vara tagna i hemmet, skulle kunna agera som en förstärkning till den inbjudning som en lättklädd kropp presenterar för följarna. Genren fitness var även den enda där influencers, i det här fallet Sophie och Hannah som fick, vad det tolkas som, motta kritik för sitt utseende. Sophie fick kommentaren ”You've become gender neutral what a shame” och Hanna fick ”Very good overall physique but legs too big.”. Alla kommentarer som var av sexuell natur kom från vad skrivande profil antogs vara motsatt kön, likaså de kritiska kommentarer Hanna och Sophie fick motta var från profiler som antogs vara motsatt kön. Likhet med mode-genren var att det var
Alla ovannämnda punkter har med intrycksstyrning att göra, så det framstår som tydligt att det finns skillnader såväl som likheter genrerna emellan. Trots att de även verkar ha egna normer och förväntningar gällande intrycksstyrningen i respektive genre.