I detta avsnitt kommer vi att diskutera och problematisera vårt resultat av studien i förhållande till blickteori och den forskning som vi presenterat i kapitlet Tidigare forskning.
7.1. Metoddiskussion
Deltagarna i vår undersökning bestod av både killar och tjejer, dock var det inte lika många killar som tjejer. Dessutom hade tjejerna lagt upp betydligt fler inlägg på sina
Instagramkonton än vad killarna hade gjort. Då vi jämförde killars och tjejers utformande av bilder blir resultatet ojämnt vid den kvantitativa redovisningen. Dock anser vi att det är tydligt vad det är studien vill poängtera, skillnader och likheter i utformning av elevers bilder på Instagram.
En av oss skribenter känner eleverna men valde att hålla sig objektiv. Personen ifråga har därför försökt att endast fokusera på utformandet av bilderna och inte på sina reflektioner kring deltagarnas personlighet. Det var lättare för den andre av oss skribenter att hålla sig objektiv, eftersom det inte finns någon relation alls till deltagarna. Valet av metoden semiotisk bildanalys gjorde objektiviteten lättare för båda skribenterna, de privata associationerna fick ingen plats då vi använde oss av denotation och konnotation.
Valet använda både kvalitativ och kvantitativ metod gjordes för att kunna jämföra och tydligare visualisera hur stor andel av bilderna som var selfies, vilken vinkel, avstånd och miljö som ungdomarna har använt sig av.
Eftersom vår undersökning utgår ifrån människor har vi diskuterat etikprövningslagen (lag SFS 2008:192) utifrån Vetenskapsrådet (2017). Forskning som avser människor ska enligt denna lag etiskt prövas om forskningen till exempel;
”innebär behandling av känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (SFS 1998:204), bland annat ras, etniskt ursprung, politiska åsikter och religiös övertygelse, eller personuppgifter enligt 21 § personuppgiftslagen, uppgifter om lagöverträdelser bland annat domar i brottmål.” (Vetenskapsrådet, 2017, s.30). Övriga punkter finns att läsa i kapitel 6.1. Etiska ställningstagande.
34
Eftersom vår undersökning utgår från en kvalitativ metod i form av semiotisk bildanalys blir inte eleverna påverkade av vår forskning på något sätt. Diskussionen kring att deltagarna är minderåriga och hur vi skulle förhålla oss till detta, löste vi genom att endast följa elevkonton på Instagram som är öppna och fria för vem som helst att följa. Genom att endast följa de öppna konton behövde vi inte samla material i form av att spara ner bilder. Vårt insamlade material bestod endast av våra egna analyser, tankar och åsikter. Utformning av elevernas bilder på Instagram var det som låg i fokus, vem personen som fanns bakom Instagramkontot hade ingen betydande roll. Då vår studie riktar sig till lärare och att arbeta med bilders dolda budskap i klassrummen, valde vi att endast följa elevers konton. Detta för att se hur elever utformar sina bilder och där igenom kunna arbeta med liknande bilder i klassrummet. Trots att vår undersökning varken påverkade någon deltagare personligen, eller behandlade någon känslig information om dem, valde vi att informera deltagarna samt deras vårdnadshavare. Responsen som vi fick från deltagarna var väldigt positiv, de tyckte det var spännande att vi skribenter följde deras konton och visade nyfikenhet kring vår undersökning i form av frågor.
7.2. Resultatdiskussion
I vårt resultat framkom både skillnader och likheter mellan de binära könen. Likheterna som uppfattades var framförallt vilken sorts bilder som togs, vilket resultatet visade på var selfies. Skillnaderna som resultatet visade på var markant i utformandet av selfies. Bland annat i vilket avstånd som fanns mellan personen i bilden och kameran, vilken vinkel bilden togs ifrån samt blicken till betraktaren. Dessa skillnader och likheter diskuteras nedan i förhållande till Kapidzic & Herrings (2015), Koowuttayakorn (2018), Longhurst et al (2017) och Hirdman (2002).
I det resultat som presenterats finns inte spridningen av bilderna med då vårt fokus låg på jämförandet mellan de binära könens utformning av sina bilder. Spridningen av bilderna bidrar till utformningen av bilderna. Nedan har vi därför valt att diskutera vikten av följare, kommentarer och likes utifrån Cipolletta et al (2020) och Forsman (2014). Då resultatet även visade på att elevernas bilder är väldigt stereotypa kollade vi även upp om eleverna följer några kända influensers. Utformningen av elevernas bilder diskuteras i förhållande till några av de influensers vi stötte på i elevernas ”följer” listor.
35
Vidare diskuteras resultatet utifrån pedagogik där vi valt att ta med empiriskt material i form av en elevuppgift. Detta för att visa på hur vi kan arbeta med utformning av bilder i
klassrummet samt att främja förståelsen kring bilders dolda budskap hos eleverna.
7.2.1. Närhet och avstånd
Genom analysen fick vi fram resultatet att både tjejer och unga män använder sig till största del av selfies vid publicering av bilder. Det som var en markant skillnad könen emellan var att tjejerna använde selfies som är tagna i närbild och i inomhusmiljö, medan de unga männen använde sig mest av helkroppsbilder som var tagna i utomhusmiljö. Detta motsäger Kapidzic & Herrings (2015) som visade på att det inte fanns någon större skillnad mellan de båda könen när det handlade om avståndet till kameran. Visserligen skriver de i studien att unga män har ett litet längre avstånd till kameran än vad tjejer har, men att båda könen använder sig av närbilder (Kapidzic & Herring, 2020). Koowuttayakorn (2018) menar att närbilder
förmedlar känslor till betraktaren. När personen i bilden är nära betraktaren får betraktaren en känsla av att personen i bilden är mer närvarande (Koowuttayakorn, 2018).
7.2.2. Gaze
Utöver avstånd tar Koowuttayakorn (2018) upp tekniken the gaze för att skapa ett förhållande mellan betraktaren och personen i bilden. Vår analys visar att tjejernas bilder, likt
reklambilder är gestaltade för the male gaze. Bilderna är tillrättalagda och redigerade ibland till oigenkännlighet, för att tillfredsställa mannen (Longhurst et al, 2017). Tjejerna har utformat sina bilder med neutrala blickar ofta bortvända från betraktaren. Koowuttayakorn (2018) beskriver den tillbakadragna blicken som ett kriterium för att bli en sann
instagrammare. Hirdman (2002) beskriver blickar utifrån reklambildens uppbyggnad av genus och menar att kvinnas blick ofta är riktade ut mot betraktaren i reklambilder för att skapa en romantisk och intim inbjudan. Hirdmans beskrivning av kvinnans blick skiljer sig från vår analys av tjejernas bilder. Kvinnan blir dock i bägge fall objektet som ska betraktas och är underordnad utifrån den manliga blicken. När vi analyserade tjejernas bilder var där endast en bild där man har gestaltat sig ut ett maktperspektiv. Det som skiljer denna bild från de andra, är att det är två tjejer, och inte en, som är gestaltade. Bilden är tagen ur ett grodperspektiv och ger här tjejerna makten och betraktaren blir då underkastad.
36
Bilderna av killarna vi följer, visar på samma fenomen som beskrivits ovan i Longhurst et al (2017). Bilderna är gjorda för the female gaze. Till skillnad från nästan alla de kvinnliga användarna, är dessa bilder tagna ur ett maktperspektiv där killarna är överlägsna tjejerna trots att det är tjejerna är de som betraktar. Någon sitter bredbent och bilden är tagen ut ett
grodperspektiv som gör att betraktaren (tjejen?) känner sig underlägsen. Trots att tjejen inte finns med i bilden, är hon alltså objektifierad genom killarnas sätt att gestalta sig själv. Enligt Hirdman (2002) har aldrig en ensam man i reklambild, blicken ut mot betraktaren då
homosexuella antydningar kan skapas. Killarna i vår undersökning har i motsats till detta i de flesta fall blicken riktat utåt mot betraktaren. Koowuttayakorn (2018) skriver att om personen i bilden inte har blicken riktad mot betraktaren (likt tjejernas bilder), blir människan på bilden inte riktigt verklig, utan framstår snarare som en utställning som ska beskådas av betraktaren. Vidare skriver Koowuttayakorn (2018) att om blicken från människan i bilden är riktad mot betraktaren (likt killarnas bilder), skapas istället engagemang och interaktion mellan personen i bilden och betraktaren.
7.2.3. Att bekräfta och att bli bekräftad
Vid analysen av elevernas konton reagerade vi på att antalet följare skiljde sig så pass mycket mellan de olika kontona. Den personen som hade minst följare hade 30 följare medan den personen som hade flest följare hade över 1000 följare. Spridningen av bilderna varierade därför också. En fundering som dök upp under analysen var om antal följare, likes och kommentarer är viktigt för eleverna. Enligt Forsman (2014) finns det ett socialt värde i att ha många följare. Även Cipolletta et al (2020) pekar på resultatet av att ha många följare. Hen menar att en elev med många följare inte riskerar att bli pekad på som förlorare och chansen om popularitet och kändisskap ökar. Forsman (2014) menar att även om det finns en tävling i att ha många följare, hjälper eleverna gärna varandra med att få så många följare som möjligt. Gemenskapen och den starka längtan av att bli uppmärksammad och känd var större än tävlingen i sig. Utformningen av bilderna som publiceras blir viktiga vid jakten på
kändisskap och popularitet (Cipolletta et al, 2020). Redigering av sina bilder blir därför också betydligt vanligare. Cipolletta et al (2020) visar resultat från en intervjuundersökning, 73,9% av de intervjuade tjejerna redigerar sina bilder. Endast 29,4 % av de intervjuade killarna redigerar sina bilder, dock visar studien att genomsnitt har killarna färre följare än vad tjejerna har (a.a.).
37
Då självporträtt var det övervägande bildmotivet och bilderna var väldigt stereotypa funderade vi även om eleverna följde några influencers och kända personer som de tog inspiration ifrån vid utformningen av deras bilder. Alla utom två elever följde någon influencer eller känd person. Några influencers som vi kände igen ansiktena på var Bianca Ingrosso som är en av Sveriges största influencers på Instagram, samt Linn Ahlborg som också är en stor influencer på Instagram i Sverige. Vi jämförde utformningen på elevernas självporträtt med dessa två ovan nämnda influencernas Instagram bilder. Självporträttets utformning på de olika elevernas konton såg ganska identiska ut, ett avslappnat ansiktsuttryck med antingen ett svagt leende eller inget leende alls utan helt neutralt och blicken ofta
bortvänd från betraktaren. I Koowuttayakorns (2018) studie tas sex punkter upp som är typiska vid Instagrambilders utformning. En av dessa punkter är den frånvarande blicken och det oengagerade (neutrala) ansiktsuttrycket. Många av bilderna var tagna i närbild men det förekom även helkroppsbilder. Gällande avståndet till kameran skriver Koowuttayakorn (2018) i en av de sex punkterna att människan ofta tar stor plats i bilden och att bakgrunden inte syns speciellt mycket. Många av bilderna var tagna i närbild men det förekom även helkroppsbilder. Gällande influencers konton fanns ett stort utbud av bilder men även här var denna avslappnade look överlägsen när det gällde antal bilder. Forsman (2014) anser att reaktion är en term som beskriver onlineaktiviteter bättre jämfört med produktion. Hen menar att till exempel instagramanvändare följer kändisar, kompisar och genom detta blir vi
uppdaterade. Hen menar vidare att delningen av material är betydligt större än publiceringen av eget material. Genom att följa, dela, kommentera, gilla o.s.v. får sändaren en reaktion från mottagaren. Reaktionen är det som ligger i fokus, vad kan jag som sändare få för reaktion från mottagaren?
Longhurst et al (2017) hävdar att människan blir påverkad av massmedia och att detta syns på sociala medier. Kontona vi har analyserat påminner om olika influencers bilder, men att undersöka detta vidare är en annan studie där en annan metod krävs för att ta reda på hur och om eleverna är påverkade eller medvetna om sitt sätt att gestalta sig på Instagram.