Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket digitala och tryckta läromedel skiljer sig åt i behandling av hållbar utveckling. Trots att hållbar utveckling är ett stort och belyst ämne så verkar det vara svårt att få in i undervisningen. Vi valde att analysera både NO-böcker och SO-NO-böcker för att få en tydligare bild av var någonstans man har mest material för att undervisa i ämnet. Resultatet vi fick fram var väldigt spretigt. Vi valde att jämföra hur stor procent kapitlet som behandlar hållbar utveckling utgjorde i förhållande till det totala antalet sidor och fick fram allt ifrån 0,9% till 100%. Vi kunde dra slutsatsen att den procentuella del som bestod av hållbar utveckling var större i SO-böckerna. När det kommer till reliabiliteten för denna undersökning finns det utrymme för tolkning av vad som egentligen kan räknas inom ämnet hållbar utveckling. Därför skulle slutsatsen kunna bli en annan för hur stor procentuell del som består av ämnet i läromedlen för någon som gör en annan tolkning.
Vi valde även att undersöka på vilket sätt man tar upp hållbar utveckling i läromedel och i mer än hälften av de läromedel vi undersökte fanns det kapitel som heter “hållbar utveckling” och där blev det extra tydligt hur detta kunde kopplas till undervisningen. Andra läromedel tog upp liknande områden men huvudfokuset var på någonting annat, där bearbetade man inte begreppet hållbar utveckling på samma sätt för att skapa en förståelse hos läsaren. Att ämnen och områden som berör hållbar utveckling är vanliga i läromedel för årskurs 6 kunde i denna uppsats konstateras. Dock skulle detta kunna förtydligas ytterligare i läromedlen, i så fall skulle eleverna även förstå kopplingen på ett bättre sätt och ämnet kan lyftas bättre i klassrummet.
Hållbar utveckling är ett så pass aktuellt ämne som påverkar alla vilket gör att det framförallt bör prioriteras och väcka diskussion i skolan. Eftersom det kan kännas svårt att få in hållbar utveckling i undervisningen då det ska integreras i alla ämnen är det av stor vikt att det finns bra och tydligt material för hur läraren ska undervisa om ämnet. Utbildning behövs för att man ska kunna ta kloka val i vardagen och för att bidra till den globala hållbara utveckling. Som vi nämnde i den tidigare forskningen så ligger det mycket ansvar på att skolan ska engagera eleverna och undervisa om ämnet samtidigt som det ligger väldigt stor vikt på hemmens prioriteringar och agerande för att eleverna ska kunna göra miljömedvetna val i vardagen (Borg, F, 2017). Det är inte en person som kommer att kunna ändra på detta utan alla behöver hjälpas åt för att nå önskat resultat och ge bra förutsättningar för kommande
generationer. Detta kan kopplas till tidigare forskning där poängteras att en bra undervisning kring ämnet ligger till grunden för att skapa en medvetenhet och handlingskraft hos dagens unga. Det ger nämligen möjligheten att kunna agera och handla utifrån ett
hållbarhetsperspektiv (Hasslöf, H. 2009).
När det kommer till teoretisk utgångspunkt valde vi att koppla till de tre
undervisningstraditionerna; den faktabaserade, den normativa och den pluralistiska. Det vi kunde se var att den övervägande undervisningstraditionen som lyste igenom alla läromedel som behandlar hållbar utveckling var den faktabaserad e. Det fanns läromedel där vi kunde se att man använde sig av den normativa och den pluralistiska undervisningstraditionen också men det riktade sig mest till diskussionsfrågor som behandlade innehållet i kapitlet. Många böcker saknade dock diskussionsfrågor vilket gjorde att de inte kunde kopplas till just de undervisningstraditionerna. Den faktabaserade och den normativa dominerade i de läromedel som undersöktes i denna analys och antas därför vara mest centrala i skolan idag. Beroende på vilken tradition man väljer att fokusera på och använda sig av i undervisningen kan resultatet bli olika. Detta eftersom de olika traditionerna har både styrkor och svagheter och att till exempel enbart använda den faktabaserade undervisningstraditionen kan innebära att eleverna inte får en möjlighet till kritiskt tänkande i förhållande till de val de förväntas ta. När det enbart blir fokus på fakta kan det vara svårt för eleverna att skapa en djupare förståelse för problemen då de känns övermäktiga och stora. Det kan vara svårt att utveckla en handlingskompetens till något man inte kan relatera till, känns ett problem för stort för den enskilda människan kan det bidra till att man väljer att inte göra alternativa val i vardagen.
Styrkorna med den faktabaserade undervisningstraditionen är att den belyser relevant fakta och inte integrerar några personliga värderingar i undervisningen, som lärare formar man inte eleverna till att följa sina egna värderingar utan fokuset ligger på de fakta som
hållbarhetsfrågorna belyser. Medan att enbart använda den normativa
undervisningstraditionen innebär att fokus blir att influera och påverka människors
uppföranden då problematiken grundar sig i människors moral. Detta kan göra att det enbart blir fokus på vissa delar av ämnet och kan utesluta andra. Den pluralistiska
undervisningstraditionen kan istället innebära att eleverna blir påverkade av lärarens värderingar och åsikter när det kommer till undervisningen. Detta för att läraren styr elevernas diskussioner och det kritiska tänkandet, fokus blir på processen istället för
och som lärare är det viktigt att ta hänsyn till detta när de planerar sin undervisning. Just för att en kombination av alla tre kan ge ett varierat arbetssätt i klassrummet men även skapa olika typer av förståelse och handlingskompetens hos eleverna.
Tidigare forskning har visat att den faktabaserade undervisningstraditionen växte sig stark under 70-talet men att det idag är den normativa som dominerar inom ämnet hållbar utveckling i skolan (Hasslöf. H, 2009). Val av undervisningstradition får olika typer av betydelse och konsekvenser i undervisningen vilket gör att beroende på lärare och val av läromedel och undervisningstradition kan olika skolor få skiftande resultat när det kommer till att bearbeta ämnet hållbar utveckling (Öhman. J & Östman. L, 2019). Det ligger därför av stor vikt att läromedel man använder i undervisningen är tydliga och informationstäta
eftersom lärare idag inte har alltför mycket tid över att sätta sig in i och fördjupa sig i ämnen i och med deras intensiva arbetsdagar. På grund av detta kan det vara svårt att integrera ämnet hållbar utveckling eftersom det inte alltid finns tydliga kapitel i läromedlen som behandlar just detta. För att undervisa om ämnet behöver man som undervisande lärare vara insatt och engagerad för att kunna engagera och integrera sina elever. Lärare har inte alltid möjligheten att påverka vilka läromedel som används i skolan man arbetar på och därför kan
undervisningen inom ämnet skilja sig utifrån skola och lärare.
En anledning till varför avsnittet om hållbar utveckling tycks ha minskat i de nyare
läromedlen, exempelvis Koll på NO och Spektrum NO 6 (2019), kan bero på att man istället väljer att belysa det i de samhällsorienterande ämnena. I Koll på-serien för årskurs 6 har man i NO två stycken böcker, en för fysik, kemi och biologi, samt en för teknik. I SO finns det däremot individuella böcker för alla de samhällsorienterande ämnena. Att böckerna blir tunnare kan rimligtvis bero på att man försöker sammanfatta mer och väljer ut det allra viktigaste som är kopplat till läroplanen. Jämförelsevis utifrån bland annat Libers läromedel
Spektrum biologi (2005) och Upptäck jordens resurser (2017) är läromedel idag mycket
tunnare till skillnad från läromedel som fanns för 10 år sedan. Man arbetar även mer med bilder och förenklade faktatexter som komplement i dagens läromedel till skillnad från för 10-15 år sedan då texterna var tyngre att ta sig igenom. Det fanns bilder då också men i dagens läromedel är bilderna en allt större del och uppfyller en annan funktion i läromedel. Denna slutsats har vi dragit utifrån den analys vi har gjort av tidigare nämnda läromedel. Det var även tydligt när vi analyserade läromedel som var tryckta 2019 i jämförelse med de som var tryckta 2012 och 2013.
De läromedlen som var äldre hade betydligt fler sidor och mer text än de nyare utgåvorna. För att återkoppla till våra forskningsfrågor så kan vi konstatera att majoriteten av de läromedel vi undersökte inte skiljer sig särskilt mycket vare sig det är tryckta eller digitala. Många förlag verkar lägga fokus på att de digitala ska se ut som de tryckta böckerna och med samma upplägg. Dock har de digitala läromedlen ofta fler finesser än de tryckta, såsom talsyntes, sökfunktion och bokmärke. Det finns även tester som eleverna kan göra för att testa sina kunskaper efter kapitlet. När det kommer till att se hur stor del hållbar utveckling de tar upp i de olika läromedlen hade de flesta böckerna ett eget kapitel om detta. I vissa fall fanns ingen tydlig rubrik men innehållet kunde ändå kopplas till ämnet. De läromedel som inte berörde hållbar utveckling alls var bland annat historieböcker eller böcker som kategoriseras inom andra ämnen och då hade förlaget andra böcker där detta togs upp. I de flesta läromedel fanns det diskussionsfrågor men långt ifrån alla. Det gör att många missar möjligheten för eleverna att tänka kritiskt och få fram egna åsikter. En likhet mellan de flesta läromedel var att kapitlen avslutades med en sammanfattningssida, något som gör det extra tydligt för eleverna vad kapitlet har fokuserat på.
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att utbildningen spelar en väldigt stor roll för att uppnå en hållbar utveckling. Det finns mycket som ligger som stöd för att skolan ska kunna arbeta med detta område samtidigt som det inte finns väldigt mycket informativa hjälpmedel i läromedlen som bör behandla detta. Det kan vara svårt att beröra detta ämne på djupet om du inte är väldigt insatt själv vilket kräver mycket av läraren men också därför bör även
läromedelsförlagen som ska bidra med kunskap inom ämnet vara utformade efter detta. När det då inte alltid finns tillräckligt bra material att arbeta utifrån i de läromedel som ska
Referenslista:
Andrews, AL & Granath, B. FN-fakta hållbar utveckling. (maj 2012). https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
Belfrage, B, Olsson, R, Melhuish, E. (2012). PULS Biologi. (1a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Bengtson, T & Hedin, A. (2017). Upptäck jordens resurser: Människor och miljö. (1 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Biologi 4-6, Gleerups Stockholm. Digitalt läromedel, u.å.
Björneloo, I. (2004). Från raka svar till komplexa frågor: En studie om premisser för lärande
för hållbar utveckling. [Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet]
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22994/1/gupea_2077_22994_1.pdf
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: En studie om lärares utsagor om
undervisning. [Avhandling, Göteborgs Universitet]
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10517/1/gupea_2077_10517_1.pdf
Borg, F. (2017). Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and
practices of sustainability (Doctoral dissertation, Umeå University).
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1130433/ATTACHMENT01.pdf
Berggård, B., Ek, Å., Fredholm, L., Lindgren, K., Kristofersson, T. N., & Nilsson, J. (2002).
Metodproblem i samband med forskning om risker och kriser. Lund University Centre for
Risk Analysis and Management. https://rib.msb.se/filer/pdf/23855.pdf
Bursjöö, I. (2014). Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: Sammanhang,
kompetenser och samarbete. [Doktorsavhandling, Institutionen för fysik, Göteborgs
Universitet].
Ericson, B, Hernvald, A, Karlsson, A, Ramsfeldt, S. (2019). Spektrum NO 6. (1a uppl.). Stockholm: Liber AB
Fabricius, S, Holm, F, Mårtensson, R, Nilsson, A, Nystrand, A, Almqvist och Wiksell. (2005). Spektrum Biologi. (5 uppl.). Stockholm: Liber AB
Fabricius, S, Holm, F & Nystrand, A. (2019). Spektrum Biologi Light. (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Froster, A. (2017). PULS Miljöboken. (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Globalportalen, Agenda 2030. (u.å).
https://globalportalen.org/amnen/agenda-2030
Haraldsson, K, Karlsson, H & Molin, L. (2018). Koll på geografi 6. (2 uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Hasslöf, H. (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. Livonia Print.
Hjernquist, A & Rudstedt, K. (2020). Koll på NO 6 Biologi, Fysik, Kemi. (2 uppl.). Stockholm: Sanoma utbildning AB.
Håll Sverige rent. Grön flagg: så går en resa till. (u.å).
https://skola-kommun.hsr.se/gron-flagg/de-sex-stegen-i-en-gron-flagg-resa Millenniemålen, Millenniemålen är världens löfte till de fattiga, (u.å). http://www.millenniemalen.nu/malen-2/
Naturskyddsföreningen. Hållbar utveckling i skolan - var god dröj. (2014).
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Rapport%20-%20var%20god%20dr%C3%B6j%2024-sidig%20ny.pdf
Olsson, K, ÅSgård, I, Rosén, L. (2013). PULS Geografi. (1a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Pauw, J., Gericke, N., Olsson, D., & Berglund, T. (2015). The Effectiveness of Education for
Regeringskansliet. Handlingsplan Agenda 2030. (2018-2020). Stockholm
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handli ngsplan-agenda-2030.pdf
Rylander-Kanstedt, M & Andersson, K. (2014). Utkik Bi: Biologi 4-6. (1 uppl.). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Samhällskunskap 4-6, Gleerups Stockholm. Digitalt läromedel, u.å.
Skolverket, Hållbar utveckling - kompetensutveckling. (3 november 2020).
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/hallbar-utveckling---kompetensutveckling
Skolverket, Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet. (2011).
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Skolverket. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. (10 september 2020). https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling
Sund, P & Sund, L. (2019). Hållbar utveckling - ämnesdidaktisk tematisering för
grundskolan. (1 uppl.). Stockholm: Liber AB
Statens offentliga utredningar. Att lära för hållbar utveckling. [SOU 2004:104]. (2004) Stockholm
https://www.gov.se/49b71d/contentassets/09ac8f7b0f9d402395ff95af1f6eb7cf/att -lara-for-hallbar-utveckling-sou-2004104
Stålnacke, A-N. (2012). PULS Samhällskunskap. (1a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. UNESCO. Global Action Programme on Education for Sustainable Development. (u.å) https://en.unesco.org/gap/goals
UNESCO. Roadmap for Implementing the Global Action Programme on Education for
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/1674unescoroadmap.pdf UNICEF. Millenniemålen. (u.å). https://unicef.se/vad-vi-gor/millenniemalen Världsnaturfonden, Så beräknar man ekologiska fotavtryck. (14 mars 2019). https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/
World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport från] Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma.
Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: En studie av
kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. [Doktorsavhandling. Institutionen för
pedagogik och didaktik, Stockholms universitet].
Östman, L. & Öhman, J. (2019). “Different teaching traditions in environmental and sustainability education”. Van Poeck, K., Östman, L., & Öhman, J. (Red). Sustainable
Bilaga 1. Millenniemålen
1. Halvera jordens fattigdom och hunger 2. Se till att alla barn får gå i grundskola 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män 4. Minska barnadödligheten
5. Förbättra mödrahälsan
6. Stoppa spridningen av hiv och aids 7. Säkra en hållbar utveckling
8. Öka samarbetet kring bistånd och handel
Bilaga 2. FN:s globala mål
1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger
3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap
Bilaga 3. Mail till läromedelsförlag
Hej!
Vi är två studenter som studerar termin 6 på grundlärarutbildningen (F-3 och 4-6) på Uppsala Universitet. Vi ska skriva ett självständigt arbete (SA1) där vi kommer att analysera hållbar utveckling i digitala och tryckta läromedel i årskurs 6. Därför undrar vi om ni skulle kunna hjälpa oss att få tillgång till läromedel i NO för årskurs 6? Vi vore väldigt tacksamma för hjälpen!
Tack på förhand! Vänligen