I detta avsnitt kommer vi redovisa en sammanfattning av det resultat vi fått fram genom vår läromedelsanalys. I början av detta avsnitt kommer vi kortfattat belysa skillnader och likheter mellan tryckta och digitala läromedel i de natur,- och samhällsorienterande ämnena som behandlar hållbar utveckling i årskurs 6. Samt ta upp hur man har valt att ta upp hållbar utveckling i läromedel utifrån de undervisningstraditioner för miljö,- och hållbarhets undervisningen. Slutligen kommer vi att belysa vilken undervisningstradition utav de tre vi nämnt tidigare som är dominerande inom undervisning för hållbar utveckling i årskurs 6.
Utifrån detta kommer vi sammanfattningsvis komma fram till resultatet på våra forskningsfrågor som innefattar hur tryckta och digitala läromedel skiljer sig åt både i
utformning av det aktuella läromedlet med koppling till undervisningstraditionerna för miljö,- och hållbarhetsutveckling. Samt hur stor del hållbar utveckling har i förhållande till det totala innehållet i läromedlet och även vilken undervisningstradition som är dominerande idag.
Utifrån den analys vi genomfört kom vi fram till detta resultat som beskrivs i avsnitten nedan. Vi kunde dra slutsatsen att de skillnader som vi ville undersöka mellan tryckta och digitala läromedel inte var märkbart stora, inte utifrån det vi analyserade i alla fall. Det som utmärkte sig som skillnader var delar av läromedlen som inte var helt relevanta för vår analys. Vi kunde se att procentuellt skiljde sig alla läromedel relativt mycket och ämnet hållbar utveckling hade större utrymme i de samhällsorienterade- jämfört med de naturorienterade ämnena. Resultatet förtydligade vilken den dominerande undervisningstraditionen är idag. Hur det påverkar undervisningen kommer vi att diskutera och utveckla i diskussionsavsnittet nedan.
8.1 Skillnader och likheter mellan tryckta och digitala läromedel
Utifrån de läromedel vi analyserat, tryckta och digitala i SO och NO kunde vi konstatera att skillnaderna i innehållet inte var särskilt stora. De som skiljer sig mest mellan tryckta och digitala läromedel är de finesser som kommer med digitala läromedel, som exempelvis att man kan få texten uppläst. Innehållsmässigt utifrån utformning av läromedlen i förhållande till undervisningstraditionerna inom miljö,- och hållbarhets undervisning visar det sig att det inte finns någon märkbar skillnad. Flera förlag har sitt digitala läromedel i samma utformning som det tryckta exemplaret, det vill säga samma innehåll, samma text. Skillnader av
innehållet i läromedel för SO och NO var inte heller märkbart stora, en del förlag hade lagt upp det så att man benämnde hållbar utveckling i det ena läromedlet men inte i det andra, alltså i antingen SO eller NO. Det som skiljde sig mest översiktligt genom alla läromedel var själva kapitlet som heter hållbar utveckling och vad man väljer att belysa där. Många
läromedel, både tryckta och digitala, har ett kapitel som heter hållbar utveckling men
behandlar frågor som berör detta ämne i andra kapitel i boken istället för att samla allt under kapitlet som heter hållbar utveckling. Detta var den största märkbara skillnaden. Textmässigt så var det den faktabaserade undervisningstraditionen som dominerade med vissa inslag av normativt riktade diskussionsfrågor.
8.2 Hållbar utveckling i läromedel
En del av läromedlen har egna kapitel som heter hållbar utveckling där det blir extra tydligt att de tar upp just detta, till exempel i Gleerups Biologi 4-6. I dessa kapitel ligger fokus på att förklara begreppet, på vilket sätt det är viktigt att vi människor lever hållbart och hur man kan hjälpas åt samt vilka risker som finns om vi inte gör det. Andra böcker tar också upp detta fast mer diffust och där fokus egentligen ligger på någonting helt annat. Till exempel tar
PULS Geografi upp i ett kapitel som heter “Jordens resurser” mycket som handlar om
hållbar utveckling, på vilket sätt vi människor utnyttjar jordens resurser och vilka faror som finns med detta. Här skulle mycket väl begreppet “Hållbar utveckling” kunna introduceras och en allt tydligare förklaring av vad det innebär. Det blir allt tydligare att mycket som tas upp i böckerna egentligen handlar om hållbar utveckling men inte rubriceras som detta vilket är synd, då det troligtvis skulle öka förståelsen för eleverna och ge en bättre kunskap mot en ökad förståelse för hur allt hänger samman. Att naturen har många resurser som behöver tas tillvara på för att få en hållbar framtid.
Som tidigare forskning belyser kan det vara svårt för undervisande lärare att integrera hållbar utveckling i alla ämnen i skolan, detta trots att läroplanerna för grundskolan skriver att ämnet hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning (Skolverket, 2011). Undervisningen inom ämnet relateras och begränsas ofta till miljöundervisning vilket gör att det därför hamnar under de naturvetenskapligt inriktade ämnena (Björneloo, I. 2004). Precis som denna studie visat, kopplas ofta ämnet till jordens resurser och ett arbete för en hållbar framtid. Hållbar utveckling är dock ett väldigt brett ämne och utgörs inte enbart av miljöundervisning utan innehåller även sociala och ekonomiska aspekter för att arbeta mot en global hållbarhet. På grund av det naturvetenskapliga arvet som relateras till ämnet och belyser sambandet mellan
naturen och människan så är det oftast i ämnena med denna inriktning man väljer att integrera ämnet. Hållbar utveckling kan däremot vara ett sätt att synliggöra konflikter och samband mellan människan, naturen och samhället. Något som kan användas i skolan och inom undervisningen (Bursjöö, I. 2014).
8.3 Hur stor del hållbar utveckling utgör i läromedel
Utifrån vår analys av hur stor del hållbar utveckling utgjorde av det totala innehållet i samtliga läromedel fick vi fram detta resultat:
Tryckta: Digitala:
Koll på NO: 1/110 = 0,9% Koll på geografi: 33/89 = 37% Biologi 4-6: 21/171 = 12,3% PULS geografi: 4-6: 23/108 = 21,3% Miljöboken PULS: 55/55 = 100% PULS biologi 4-6: 9/157 = 5,7%
Spektrum: 36/400 = 9% PULS samhällskunskap 4-6: 28/133 = 21% Upptäck jordens resurser: 8/111 = 7% Spektrum NO 6: 10/139 = 7,2%
Koll på geografi: 11/89 = 12,4 %
Spektrum biologi light: 30/290 = 10,3%
Sammanfattningsvis kunde vi se att det var en väldigt stor spridning av resultatet och att procenten av innehåll av hållbar utveckling var större i SO-böckerna jämfört med NO-böckerna.
Något som skiljer sig åt när det kommer till tidigare forskning och resultaten från denna studie är att det tidigare visat sig att hållbar utveckling ofta förekommit inom
miljöundervisning och de naturinriktade ämnena i skolan (Bursjöö, I. 2014). Trots detta visar vår analys att innehållet som behandlar hållbar utveckling är större i böckerna inom de samhällsorienterande läromedlen. Detta har kunnat konstateras genom att procentuellt jämföra hur stor del hållbar utveckling utgör i diverse läromedel (se den procentuella jämförelsen tidigare i detta avsnitt).
8.4 Vilken undervisningstradition är mest dominerande
Den slutsats som kan dras är främst att den undervisningstradition som dominerar i de läromedel vi har undersökt är den faktabaserade. Ofta är texterna i läromedlen, både de tryckta och de digitala, skrivna på så sätt att det är faktabaserade och det finns inte utrymme
för diskussion. Istället finns det tester efter varje kapitel där frågorna syftar eft er ett rätt svar och vill få eleverna att lära sig det “rätta” sättet. Det finns dock även ett fåtal tydliga exempel där den normativa undervisningstraditionen visar sig, detta är vanligast i diskussionsfrågor som läromedlen tar upp. Några exempel på detta är från Gleerups läromedel i Biologi 4-6: -Vilka för- och nackdelar finns det med vind och vattenkraft?
När det kommer till den pluralistiska traditionen har det varit svårare att hitta exempel då det har varit brist på dessa, det finns några diskussionsfrågor som öppnar upp för detta som exempelvis från Gleerups Biologi 4-6 men i övriga läromedel finns det en tydlig frånvaro av den pluralistiska undervisningstraditionen. Ett exempel från Gleerups Biologi 4-6 är:
- Förklara begreppet hållbar utveckling. Hur tror du ekonomin påverkar miljön?
Läromedel som tar upp hållbar utveckling inom årskurs 6 främst har tidigare grundat sig i den faktabaserade undervisningstraditionen men ibland har även tendenser till den normativa undervisningstraditionen framkommit när det kommer till diskussionsfrågor. Detta har minskat på senare tid och lärare har blivit allt mer medvetna, vilket har gjort att
undervisningen anpassas efter detta genom bland annat gruppdiskussioner. Slutsatsen som kan dras av detta är att undervisningen idag är baserad på alla tre men just i de läromedel som undersökts i denna uppsats är den faktabaserade en tydlig majoritet och vi kan tydligt se att många läromedel inte använder sig av diskussionsfrågor i varken den löpande texten eller utöver.
Att analysera läromedel utifrån de undervisningstraditioner vi nämnt tidigare i detta arbete var inte alltid helt lätt. När vi analyserade diskussionsfrågorna i läromedlen så var det ibland lite svårt att kategorisera vilken tradition de tillhörde. En del var enklare än andra. Att ta reda på ungefär hur stor procent kapitlet hållbar utveckling utgjorde i förhållande till det totala antalet sidor i boken skulle också kunna tolkas på olika sätt. Övergripande kunde vi dock se att det fanns mer innehåll i övriga kapitel i de läromedel vi analyserade som berörde hållbar utveckling, men skulle vi börja räkna alla sidor som vi ansåg kopplat till ämnet skulle det bli en fråga om våra värderingar för vad vi ansåg relevant vilket skulle göra det svårare för någon annan att komma fram till samma resultat eftersom det då skulle bli en fråga om personliga värderingar.
Precis som tidigare forskning visat bekräftar denna studie att det krävs att undervisande lärare är påläst om ämnet hållbar utveckling. Detta för att kunna avgöra vad som är relevant att lära ut till eleverna samt vilken undervisningstradition man väljer att använda sig av för att anpassa undervisningen på bästa sätt. Det kan kopplas till de resultat denna uppsats fått fram då lärares kunskap om ämnet även är avgörande när det kommer till att undervisa utifrån de tre tidigare nämnda undervisningstraditioner. Enligt vår analys samt tidigare forskning är den faktabaserade undervisningstraditionen den som dominerar i läromedlen. Trots detta belyser forskningen att undervisningen kring hållbar utveckling i dagens skolor domineras av den normativa undervisningstraditionen (Sund, P & Sund, L, 2019). Med hjälp av kunskap om ämnet och vetskapen om detta resultat kan lärare anpassa undervisningen på bästa sätt.
Den undervisningstradition kopplat till hållbar utveckling som enligt tidigare forskning är mest dominerande i de svenska skolorna är den normativa undervisningstraditionen (Sund, P & Sund, L, 2019). Däremot påvisas det även att man idag använder alla tre, ungefär en
fjärdedel av lärarna använder den faktabaserade traditionen i sin undervisning, medan ungefär hälften förhåller sig till den normativa och den resterande fjärdedelen förhåller sig till den pluralistiska traditionen (Sund, P & Sund, L, 2019). Forskningen belyser vikten av
engagerade lärare för att miljö och hållbarhetsundervisningen ska engagera eleverna samt att hemmens värderingar och ageranden ligger av vikt för att att skapa handlingskompetenta individer som kan bidra till hållbarhetsutvecklingen.