Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1
för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
Hållbar utveckling i NO och SO:
En jämförelse av tryckta och digitala läromedel med hjälp av tre undervisningstraditioner
Alina Åstrand och Josefine Byberg
Handledare: Pernilla Andersson Examinator: Viktor Englund
Sammanfattning
Som framtida verksamma lärare har det varit intressant att undersöka hur hållbar utveckling behandlas i tryckta respektive digitala läromedel för SO-, och NO-, ämnen i mellanstadiet.
För att ta reda på detta genomförde vi en läromedelsanalys av relevanta läromedel för att ta reda på vad som skiljer sig innehållsmässigt i texten utifrån de tre undervisningstraditionerna för miljö,- och hållbarhetsundervisning samt se hur stor del, procentuellt, hållbar utveckling tog upp utav det totala antalet sidor i diverse läromedel. Utifrån resultatet av analysen kunde vi dra slutsatsen att de digitala jämfört med de tryckta läromedlen inte skiljde sig särskilt mycket åt mer än de finesser och funktioner som fanns på de digitala hemsidorna. I det stora hela togs ämnet hållbar utveckling upp i de flesta läromedlen som ett eget kapitel men i en del var det istället inlindat inom and ra ämnen, framför allt i de samhällsorienterade
läromedlen. Den slutsats som kunde dras genom denna analys var att ämnesinnehållet inte skiljde sig särskilt mycket mellan tryckta och digitala läromedel. Hållbar utveckling hade större procentuell del i de samhällsorienterade ämnena jämfört med de naturorienterade.
Oftast var ämnet integrerat med andra områden och fanns inte alltid under en enskild rubrik.
Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag och finns med i läroplanen för årskurs 6. Dock framgår det inte tydligt på vilket sätt ämnet ska integreras i undervisningen, varken i
läromedlen eller Lgr11 trots att utbildningen har en väldigt viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling. Det ligger därför väldigt mycket ansvar hos läraren och dennes kunskaper för att undervisningen ska utformas efter detta, vilket gör att undervisningen kan skilja sig åt beroende på lärarens kunskap.
Nyckelord:
Den faktabaserade undervisningstraditionen, den normativa undervisningstraditionen, den pluralistiska undervisningstraditionen, hållbar utveckling, läromedel
Innehållsförteckning
Sammanfattning…..………...1
Innehållsförteckning………...2
1. Inledning………..……....…...4
2. Bakgrund...………...………...6
2.1 Hållbar utveckling …………...…….…….………..6
2.2 Millenniemålen...…….…….….….………..7
2.3 FN:s globala mål ……….7
2.4 Agenda 2030….…….………..…..………..……….…….……..8
2.5 UNESCO:s policy för utbildning……….…8
2.6 Styrdokument ………...………..……….………8
2.7 Digitalisering av läromedel.………..….………...……….…....10
3. Forskningsöversikt……….……...……….………...11
3.1 Lärares roll för elevers kunskap…...……….…….………....11
3.2 Globalt samarbete …….…….….……..……….….……..……… 12
3.3 Hållbar utveckling - koppling till miljöundervisning……….…….……...12
3.4 God kunskap är en väg till handlingskompetens ……….……..…….…...13
3.5 Undervisningstraditioner inom hållbar utveckling…...….……….…….…...13
3.6 Sammanfattning utbildningstraditioner……….……….14
4. Teoretiska utgångspunkter…………..……...……..……….………....….16
5. Syfte och frågeställningar ………...……….………....18
6. Metod.……….……….………....19
6.1 Empiriskt material………...19
6.2 Urval………….………...………….………...…...19
6.3 Genomförande och analys.………..……..……...………...…...20
6.4 Validitet och reliabilitet ………...22
7. Resultat……...……….………....….23
7.1 Skillnader och likheter mellan tryckta och digitala läromedel…….…….……...23
7.2 Innehåll av hållbar utveckling i läromedel……….…24
7.3 Hur stor del av läromedlet består av hållbar utveckling (%)……...………..…...29
7.4 Miljö-/hållbarhetsundervisningstraditioner i läromedel för åk 6………….…...32
8. Sammanfattning av resultat………....……..35
8.1 Skillnader och likheter mellan tryckta och digitala läromedel……..……….……35
8.2 Hållbar utveckling i läromedel………..…....……….………...………....….36
8.3 Hur stor del hållbar utveckling utgör i läromedel….….……....………....37
8.4 Vilken undervisningstradition är mest dominerande….….………....37
9. Diskussion………..……….….40
Referenslista.………....………....44
Bilagor………...……...48
Bilaga 1. Millenniemålen……….48
Bilaga 2. FN:s globala mål………...49
Bilaga 3. Mail till läromedelsförlag……….50
1. Inledning
Idag konsumerar vi människor mer än vad jordens resurser tillåter. För att dessa ska finnas kvar för framtida generationer behöver man jobba mycket med hållbarhet, mänsklighetens ekologiska fotavtryck är alldeles för stort för att vårt jordklot ska räcka till. Sverige ligger bland de 15 länder som har störst ekologiskt fotavtryck per person och om alla hade lika stora ekologiska fotavtryck som oss svenskar så skulle vi behöva ungefär fyra jordklot istället för det enda vi har (Världsnaturfonden, 2019). Eftersom vår överkonsumtion utgör ett stort hot mot planeten och framtida generationer behöver vi arbeta mot en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att man börjar engagera och utbilda sig inom ämnet för att kunna motverka problemen som finns idag.
För att unga ska bli mer delaktiga i de miljöproblem som mänskligheten orsakar för planeten i och med de val man gör varje dag så finns det inkluderat i läroplanen för grundskolan, sedan 2011, att hållbar utveckling är ett ämnesinnehåll som ska ingå i undervisningen. I läroplanen för grundskolan ingår hållbar utveckling i fler ämnen och på skolverkets hemsida under fliken om oss kan man ta del av att miljö och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all skolans undervisning oberoende av kurs eller ämne. Skolverket har även infört en utmärkelse som skolor kan få om de uppfyller kriterier för att vara “En skola för hållbar utveckling”, något för att uppmuntra skolor att belysa dessa frågor allt mer (Skolverket, 2020).
Trots att ämnet hållbar utveckling blir mer uppmärksammat för varje dag i både skolor och på nyheterna är det inte ett enskilt ämne i grundskolan och vävs istället in i andra ämnen. Därför kändes det som ett intresseväckande ämne att undersöka och hitta mer information om. I denna uppsats görs en undersökning och jämförelse av hur hållbar utveckling tas upp i tryckta men också digitala läromedel. Detta för att få en bättre bild av på vilket sätt hållbar
utveckling tas upp i skolans läromedel men också hur undervisningen skiljer sig beroende på vilket material läraren väljer att använda.
Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har båda uppmärksammat hur ämnet hållbar utveckling inte tas upp tydligt i läroplanen och därför blir diffust i hur det ska integreras i undervisningen. Därför kände vi att det är viktigt som blivande lärare att ha en inblick i hur hållbar utveckling genomsyrar undervisningen och hur detta på bästa sätt kan tas upp i skolan. Vi ville även jämföra hur tryckta och digitala läromedel skiljer sig åt när det kommer till undervisning genom att ta upp vilka fördelar respektive nackdelar som finns gällande de
båda.
För att kunna undervisa inom ämnet är det viktigt att som lärare ha kunskap om de olika undervisningstraditionerna för att sedan kunna avgöra och välja den som passar bäst. Det finns tre olika traditioner när det kommer till undervisning inom hållbar utveckling; den faktabaserade, den normativa och den pluralistiska traditionen. Dessa beskrivs mer ingående längre fram i denna studie och beroende på vilken läraren väljer att använda sig av influerar man eleverna på olika sätt. Utifrån dessa tre traditioner har vi valt att analysera tryckta och digitala läromedel i de naturorienterande ämnena kontra de samhällsorienterande ämnena i årskurs 6. Detta genom en läromedelsanalys för att ta reda på vilket sätt man tar upp hållbarhetsfrågor, men också hur mycket av hållbar utveckling som egentligen behandlas i årskurs 6.
2. Bakgrund
I det här avsnittet kommer vi att redogöra för vad hållbar utveckling är för något och
presentera de tre delarna som ingår; de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Även de mål som Sveriges riksdag har tagit upp för ett arbete mot en mer hållbar utveckling, Millenniemålen, men även mål som FN har satt upp för att bidra till arbetet mot en hållbar utveckling, Agenda 2030. Vi väljer att belysa detta då det ligger i linje med just det vi vill undersöka, hållbar utveckling. Detta avsnitt kommer även att belysa digitalisering av
läromedel och en jämförelse av tryckta och digitala läromedel eftersom att det ligger av stor vikt för vår analys som kommer längre fram i denna studie. Vi har även valt at t belysa vad det står i läroplanen för att förtydliga hur hållbar utveckling synligt integreras i den aktiva läroplanen (Lgr11) som utgör vad man som lärare ska integrera i sin undervisning i de olika ämnena
2.1 Hållbar utveckling - Sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter
Begreppet hållbar utveckling fick global spridning genom Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid (World Commission on Environment and Development, 1988), där behov och begränsningar är två grundläggande koncept. Rapporten belyser att det är en omöjlighet att uppnå hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt om man inte tar till vara på miljön samt överexploaterar naturresurserna (Andrews. A & Granath. B, 2012).
Utifrån Vår gemensamma framtid kunde slutsatsen dras att planering och miljöfrågor behöver ta hänsyn till både sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter för att se det ur ett
helhetsperspektiv och för att kunna uppnå en global hållbarhet. Målet för denna rapport blev att se till en hållbar utveckling för alla världens länder (Hasslöf. H, 2009, s.8).
Hållbarhet kan delas in i tre dimensioner; ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, där de överlappar varandra och har lika stor vikt (SOU 2004:104).
Detta för att skapa en så långsiktig och hållbar samhällsutveckling som möjligt. Ekologisk hållbarhet innebär fokus på miljön och att begränsa utsläppen för att värna om både oss människor och miljön. Naturresurser bör därför användas på ett ansvarsfullt sätt för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras. Ekonomisk hållbarhet handlar istället om att få ekonomin att gå ihop med målet att sträva mot ekonomisk utveckling. Social hållbarhet lägger fokus på att värna om oss människor, om allas lika värde, rätten till mänskliga
rättigheter och en social hållbarhet (World Commission on Environment and Development, 1988).
Brundtlandkommissionens rapport var bara början på en ökad miljömedvetenhet och ett inledande arbete för att skapa bättre förutsättningar för vår planet. Nedan kommer detta presenteras ytterligare genom millenniemålen, FN:s globala mål, Agenda 2030 och
UNESCOS policy. Just för att de belyser mål och ett handlingsplan mot en hållbar utveckling.
Först kom millenniemålen år 2000 efter ett toppmöte med världens ledare, därefter när den utsatta tidsperioden för arbetet med millenniemålen hade löpt ut, satte FN upp nya globala mål. Dessa mål ligger i linje med millenniemålen men siktar mot högre mål än tidigare.
Genom dessa mål belyser man även vikten av en medvetenhet kring problem som behöver åtgärdas i världen. Det behövs en medvetenhet för att nå den önskade globala hållbarheten som dessa mål är uppsatta för att arbeta mot, därför spelar även utbildningen en viktig roll.
Att utbilda dagens unga och belysa dessa problem ligger därför av stor vikt så att de sedan kan ta aktiva beslut för att bidra till den globala hållbarheten.
2.2 Millenniemålen
Millenniemålen utvecklades som ovan nämnt efter Brundtlandkommissionen år 2000 och hade som mål att göra livet bättre för världens fattiga. Sådant som kan vara självklart för oss som lever i Sverige ska var en självklarhet för fler människor i världen, såsom att få gå i skolan och ha tillgång till mat och vatten. Millenniemålen stiftades för att det skulle finnas mätbara mål för att kunna tackla problem i världen såsom fattigdom, hunger, sjukdomar, analfabetism och diskriminering av kvinnor. Det skapades en plan för att genomföra dessa med en tydlig början och ett tydligt slut. Målen skapades år 2000 och tanken var att man skulle ha uppfyllt dem innan år 2015, för att ta del av millenniemålen se bilaga 1 (Unicef, u.å).
2.3 FN:s globala mål
FN:s globala mål trädde i kraft år 2015 och består av 17 mål som ska bidra till att hela världen arbetar för en global hållbar utveckling. Dessa mål trädde i kraft som en förlängning av de tidigare millenniemålen och har även dessa en utsatt tidsperiod för när man vill att detta ska vara uppnått, år 2030. Man arbetar alltså utifrån 15 års intervaller, därefter utvärderas det för att sedan utforma nya mål (SOU 2004:104). Visionen som FN har satt upp utifrån
värderingar, beteende och en livsstil som krävs för en hållbar framtid och en positiv social förändring.” (Unesco, u.å). De mål som FN jobbar mot kan du läsa om i bilaga 2.
2.4 Agenda 2030
Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som innefattar ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. De arbetar för att alla världens länder ska inkluderas i ett arbete mot en hållbar värld och för att uppnå dessa mål krävs det ett samarbete och ett engagemang mellan regeringen, civilsamhället, den enskilda medborgaren samt den privata sektorn
(Globalportalen, u.å.). Det som skiljer Agenda 2030 från de tidigare satta millenniemålen är att Agenda 2030 siktar högre genom att arbeta för att eliminera all form av fattigdom. Agenda 2030 håller samtliga länder ansvariga för att säkerhetsställa en hållbar utveckling, dock är målen inte lagligt bindande men regeringar i de olika länd erna förväntas arbeta fram en plan för att nå de 17 globala målen fram till 2030. Alla länder har därigenom ett ansvar att
rapportera sitt arbete för att uppnå dessa mål (Regeringen, 2018).
2.5 UNESCO:s policy för utbildning
Utifrån FN:s globala mål Agenda 2030 som trädde i kraft 2015 startade organisationen UNESCO upp ett program, The Global Action Programme (GAP). Detta pågick mellan 2015- 2019 med syftet att utöka utbildning och lärande kring hållbar utveckling för att arbet a mot hållbarhetsmålen. Programmet är uppdelat i två delar för att integrera hållbar utveckling i större utsträckning inom skolan.
1: “Att förnya utbildning och lärande så att alla har chansen att utveckla kunskap,
handlingskraft, värderingar och en förbättrad attityd så att de bidrar till hållbar utveckling”
2: “Att stärka utbildning och lärande i alla delar, program och aktiviteter som förespråkar hållbar utveckling” (Unesco, 2014).
2.6 Styrdokument
Hållbar utveckling kopplas ofta till naturen och hur vi människor påverkar den och det syns tydligt i både Lgr 11 men även i läromedlen vi har analyserat. Vi valde att rikta denna studie mot de naturorienterande- och samhällsorienterande ämnena eftersom det var där vi hittade mest stöd från läroplanen om just hållbar utveckling. När vi letade efter läromedel till
läromedelsanalysen fanns det en övervägande majoritet om hållbar utveckling i läromedlen som behandlade biologi, samhällskunskap och geografi.
När vi tittade på det centrala innehållet för NO- ämnena i årskurs 4-6 stod det bland annat i biologi:
”Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.”
”Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.”
I innehållet för SO- ämnena stod det bland annat i geografi:
”Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.”
”Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.” (Lgr11)
I kunskapskraven i biologi för betyget A i slutet av årskurs 6 står det:
”Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.”
I kunskapskraven i geografi för betyget A i slutet av årskurs 6 står det:
“Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och
prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.”
Skolverket tar upp lärande för hållbar utveckling, LHU, som handlar om att få en bredare kunskap, innovationsförmåga och ta hänsyn till rättvisa och jämlikhet när det kommer till en hållbar framtid. För att nå det krävs en bra utbildning och en bra undervisning. De har därför infört något som heter “Skola för hållbar utveckling” vilket innebär att både förskolor, skolor och vuxenutbildningar som aktivt jobbar med detta kan få denna utmärkelse. Allt för att uppmuntra till att integrera frågor gällande hållbar utveckling inom undervisningen och göra barn och unga mer involverade och förberedda inför framtiden. Denna undervisning syftar till att bland annat använda demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt och delaktighet och inflytande från eleverna (Skolverket, u.å).
2.7 Digitalisering av läromedel
Eftersom att vi i denna uppsats valt att analysera och undersöka digitala läromedel är det viktigt att belysa digitaliseringen i skolan idag. På vilket sätt detta påverkar undervisningen, både när det kommer till fördelar men också nackdelar. Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat både för unga och äldre. Detta är något som återspeglas i undervisningen i skolorna, där tanken är att individanpassa och få en bättre överblick samt mer tid till att planera. Digitala läromedel visar sig ha många fördelar som att det ger ett större engagemang och intresse hos eleverna samt att deras kompetens inom informationssökning ökar allt mer.
Dessutom utvecklas elevernas förmågor när det kommer till bland annat samarbetsförmåga, problemlösning och kritiskt tänkande. Det blir på så sätt en undervisning som öppnar upp för andra förmågor. Problematiken gällande digitala läromedel är däremot att datorn kan vara en anledning till elevers koncentrationssvårigheter och att mycket tid går åt saker som inte har med själva lärandet i sig att göra. Det är därför viktigt att som lärare ha d etta i åtanke när digitala läromedel används inom undervisningen (Åkerfeldt, A, 2014 ss.19-23).
3. Forskningsöversikt
I det här avsnittet kommer vi att ta upp tidigare forskning med fokus på tidigare
litteraturstudier, undervisningstraditioner inom miljö,- och hållbarhetsundervisning som vi tagit del av genom avhandlingar och andra forskningsrapporter. Vi kommer beskriva de tre undervisningstraditioner som vi valt att använda för att genomföra vår läromedelsanalys för att förtydliga hur dessa tre skiljer sig åt och hur det påverkar undervisningen. En viktig aspekt i undervisningen är läraren som utifrån egna värderingar väljer vilken tradition man integrerar i undervisningen och hur stor plats man ger åt ämnet då det ska integreras i alla ämnen, det är inte alltid ett medvetet val man gör utan det handlar även om att man följer tidigare
traditioner som etsats fast. Vi undersöker hur hållbar utveckling behandlas och hur man har forskat kring detta tidigare.
3.1 Lärares roll för elevers kunskap
Utifrån tidigare forskning kring hållbar utveckling påvisar det att det kan vara svårt att integrera hållbar utveckling i alla ämnen. Som undervisande lärare krävs det att man är insatt i ämnet och själv vet vad som är relevant att delge eleverna för att de ska kunna ta till sig av kunskapen. Om läraren inte är insatt i ämnet försvårar det ämnesintegrering av hållbar utveckling eftersom det, som nämnts tidigare, inte är ett individuellt ämne och utgör en väldigt liten del av de övriga ämnena (Björneloo, I. 2007, ss.157-158). Det visar sig att lärare ofta undervisar på rutin då skoldagarna och schemat ofta är väldigt hektiskt. Är man då inte insatt i ett ämne som kan kännas svårt och nytt kan det vara svårt att prioritera tid till att fördjupa sin egen kunskap för att kunna delge detta på ett lämpligt sätt till sina elever. Skolan har en viktig roll i samhället och därför ligger det stort ansvar på att den ska finnas som stöttepelare för eleverna att lära sig de nödvändiga kunskaper de behöver för att kunna ta miljömedvetna val i vardagen. Men ansvaret ligger inte enbart på läraren och skolan utan det måste finnas ett samarbete mellan individen, samhället, politiker och andra makthavare för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling (Sund, P & Sund, L. 2019). Även om det ligger en stor vikt på skolan att utbilda dagens unga för att medvetengöra problemen som finns idag så ligger det även stor vikt på hemmets värderingar (Borg, F, 2017). Utifrån de värderingar och den förståelse som eleverna tar till sig kan de utveckla en handlingskompetens och arbeta mot en hållbar framtid. För att kunna ta miljömedvetna val som gynnar planeten och förvaltar dess resurser på ett sätt så den räcker till framtida generationer behövs det en medvetenhet hos individen. Utan kunskap blir det svårt att skapa förändringar i vardagen.
Enligt en enkät som forskare vid Karlstads universitet genomförde med hjälp av elever i årskurs 6, 9 och år 3 på gymnasiet, kunde det konstateras att undervisning kring hållbar utveckling ger en betydande effekt för elevers kunskaper, beteenden och attityder. Detta är dock inte särskilt vanligt i svensk utbildning och behöver därför få en större roll i skolan med tanke på den avgörande roll utbildning har för arbetet med hållbar utveckling (Gericke. N, Olsson. D & Berglund. T, 2015).
3.2 Globalt samarbete
Hållbar utveckling är något hela världen behöver arbeta med, vi behöver ta hand om jordens resurser och inte överkonsumera. För att framtida generationer ska kunna leva ett bra liv utifrån de resurser som jorden bistår med behöver alla göra medvetna val i vardagen för en hållbar planet. FN har sedan långt tillbaka definierat hållbar utveckling som ”Utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (SOU 2004: 104).
Trots detta så har en enkätstudie sammanställd av 2413 elevers svar utspridda från 51 skolor i Sverige visat på att man inte undervisar om hållbar utveckling allt för mycket i skolor i Sverige. Denna enkätstudie genomfördes på skolor som var certifierade enligt Grön flagg (Gericke. N, Olsson. D & Berglund. T, 2015). Detta innebär att skolan arbetar utifrån Grön flaggs sex steg som är sammansatta för att hjälpa skolan att arbeta strukturerat med lärande kring hållbar utveckling (Håll Sverige rent, u.å).
3.3 Hållbar utveckling - koppling till miljöundervisning
Något som framgår tydligt i forskning kring hållbar utveckling i skolan är att undervisningen i ämnet ofta relateras till miljöundervisning och därför hamnar under de naturvetenskapligt inriktade ämnena (Björneloo, I. 2004. s.7). Det är delvis korrekt att man lägger fokus på miljöfrågor i undervisningen om hållbar utveckling men ämnet består av fler delar, det är bland annat därför det kan vara svårt att integrera i all undervisning. Därför kan det vara svårt att greppa exakt hur brett det är om du inte är väldigt insatt i ämnet själv som undervisande lärare.
Hållbar utveckling är inte enbart miljöundervisning som många relaterar det till utan i det breda ämnet ingår även sociala och ekonomiska aspekter. Anledningen till att hållbar
utveckling ofta relateras till miljöundervisning är för att ämnet har ett naturvetenskapligt arv, det vill säga miljöundervisningen visar på sambandet mellan människan och naturen. Ingela Bursjöö skriver i sin avhandling att utbildningen för hållbar utveckling kan synliggöra
konflikter och samband mellan människan, naturen och samhället. Det ingår alltså mer i undervisningen om hållbar utveckling än i ren miljöundervisning (Bursjöö, I. 2014. s.24).
3.4 God kunskap är en väg till handlingskompetens
Hållbar utveckling handlar om att varje enskild person behöver göra medvetna val i vardagen vare sig det är sopsortering, att cykla istället för att åka bil, eller att man väljer att konsumera mindre. Att välja alternativa energikällor, alternativa färdmedel eller bara att konsumera mindre är sådant som planeten mår bra av.
Vi behöver ha goda kunskaper om vad våra beslut i vardagen leder till för att kunna göra medvetna val. När vi har god kunskap om vad våra val leder till så kan vi utveckla en handlingskompetens. När man utvecklar handlingskompetens innebär det att man kan se samband, förstå, analysera och identifiera intressekonflikter och värdera olika ståndpunkter för att kunna ta egna genomtänkta beslut som gynnar den hållbara utvecklingen.
Handlingskompetens grundar sig i att utveckla förmågan att agera för att ha en positiv inverkan på de problem som finns idag (Hasslöf, H. 2009. ss. 17-18). Utifrån läroplanen för grundskolan framgår det tydligt att all undervisning på ett eller annat sätt ska vara
genomsyrad av ämnet och även att all miljöundervisning och lärandet för hållbar utveckling står skrivna i läro-, kurs- och ämnesplanerna (Skolverket, 2011.)
3.5 Undervisningstraditioner inom hållbar utveckling
Det är viktigt att det finns en medvetenhet hos den undervisande läraren om att det finns olika undervisningstraditioner inom ett ämne för att kunna ta ett aktivt beslut om vilket innehåll och vilka traditioner som är lämpliga att använda och vilka konsekvenser dessa kan ha på undervisningen (Öhman. J & Östman. L, 2019).
Faktabaserad
När det kommer till den faktabaserade undervisningstraditionen är tanken att
hållbarhetsfrågorna löses genom forskning och information då problematiken gällande hållbar utveckling är orsakad av samhällets resursutnyttjande. Den optimala
undervisningstraditionen är när faktakunskaper överförs från lärare till elev. Tanken är att eleverna genom detta lär sig om vetenskaplig fakta och på så sätt får kunskap om
hållbarhetsproblem. Problematiken med denna idé av undervisning är att eleverna har väldigt lite erfarenhet om hur kunskapen ska kunna användas i vardagen. Det blir för lite tid för
diskussion och samtal om den kunskap de lärt sig och eleverna lär sig inte att t a ställning i hållbarhets- och miljöfrågor.
Normativ
Den normativa undervisningstraditionen för hållbar utveckling är utformad på så sätt att eleverna är delvis aktiva men att läraren styr dem i ett tänkande som anses vara “det rätta sättet att tänka”. Detta i frågor angående hållbarhet utifrån lärarens värderingar. Metoden är att influera människors attityder och beteende, just för att anledningen till problemen grundar sig i konflikten mellan samhället och naturens lagar. Undervisningen består av aktiva
övningar där eleverna på så sätt får hållbara värderingar. Kritiken som riktas mot denna metod är att det är svårt att veta vilka värderingar som bra och “rätt” vilket gör att det ligger mycket i lärarens omdöme. Det finns en risk att det endast blir fokus på en speciell del av hållbar utveckling och på så sätt lätt utesluter andra. Det blir som att använda utbildningen till ett demokratiskt redskap vilket gör att utbildning förlorar sin neutrala roll (Öhman. J &
Östman. L, 2019).
Pluralistisk
I den pluralistiska undervisningstraditionen för hållbar utveckling belyser man hur olika synsätt och värden skiljer sig åt i frågor som behandlar hållbar utveckling. Denna metod arbetar för att eleverna ska tänka kritiskt och värdera alternativa sätt att se på saker. Målet med denna modell utgår från att utveckla en handlingskompetens hos eleverna (Pauw, J mfl, 2015). I klassrummet får eleverna ha kritiska diskussioner baserade på olika alternativ, på så sätt utvecklar de ett sätt att kritiskt utvärdera och ta ställning i hållbarhetsfrågor. Frågorna som tas upp i klassrummet inbjuder till ett resonerande hos eleverna, det är alltså inte enbart frågor som kan besvaras med ett ja eller ett nej. Denna undervisningstraditionen kan dock lägga för mycket fokus på diskussion och processen i sig, vilket gör att det tar för mycket tid.
Problemen grundar sig i politiken och hanteras på bästa sätt demokratiskt. Orsaken till dessa beror på konflikten mellan människors olika prestationsmål, att inte veta vad dessa får för resultat gör att det kan bli en ineffektiv metod (Öhman. J & Östman. L, 2019).
3.6 Sammanfattning utbildningstraditioner
Det var under 70-talet som den faktabaserade undervisningstraditionen dominerade i
undervisning kopplat till hållbar utveckling (Hasslöf. H, 2009, ss. 30-31). Men under 80-talet, efter kärnkraftsdebatten, växte även den normativa undervisningstraditionen fram. Baserat på
tidigare forskning har man sett att den normativa undervisningstraditionen är mest
dominerande idag när det kommer till undervisning om hållbar utveckling (Sund, P & Sund, L, 2019). Tidigare forskning visar på att utifrån de tre ovan nämnda
undervisningstraditionerna förhåller sig ungefär en fjärdedel av lärarna till den faktabaserade traditionen, hälften förhåller sig till den normativa traditionen och ungefär en fjärdedel till den pluralistiska. Utifrån detta tydliggörs det att majoriteten av lärarna förhåller sin
undervisning till den normativa undervisningstraditionen men även att i skolan idag är alla tre undervisningstraditioner aktuella och aktiva (Sund, P & Sund, L, 2019, s.28).
Utifrån artikeln som är baserad på en enkätstudie där de undersöker på vilket sätt undervisning om hållbar utveckling ger effekt tar det upp detta i resultatet:
”Studien visar att det finns ett samband mellan en pluralistisk undervisningsmodell, som betonar kritisk reflektion i relation till frågor om hållbar utveckling, och hur eleverna tar ställning i frågor om beteende. De svarar exempelvis i högre grad att de återvinner, alltid behandlar andra människor med respekt och tänker på vilken påverkan deras val får för miljön.” (Pauw, J m.fl, 2015).
I en utbildningssituation är det viktigt att belysa vad olika prioriteringar kan få för
konsekvenser och att man skapar en förståelse hos eleverna för hur de kan prioritera utifrån den syn som finns för hur vi ska uppnå en hållbar livsstil. Det är viktigt att rikta
utbildningssituationen till områden som eleverna är intresserade av för att de ska utveckla en stark handlingskompetens (Hasslöf. H, 2009, ss.17-18). Väljer man att utgå från
vardagshändelser i undervisningen kan det leda till en starkare koppling till
verklighetsanknytningen. För att eleverna ska skapa en starkare förståelse för var “här och nu” är så gäller det att medvetandegöra det historiska perspektivet och att börja med det lokala för att senare gå vidare till det globala (Hasslöf, H, 2009, s.25).
4. Teoretiska utgångspunkter
Med tanke på att hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag, och därför väldigt viktigt att ta upp i skolan, är dessa undervisningstraditioner som riktar sig till miljö,- och hållbarhets undervisningen till stöd för att genomföra en läromedelsanalys som behandlar hållbar utveckling i mellanstadiet. Därför fokuserar denna uppsats på att göra en analys av vilka undervisningstraditioner som dominerar i både tryckta och digitala läromedel gällande hållbar utveckling i årskurs 6.
Den faktabaserade undervisningstraditionen växte sig stark under 70-talet och var den dominerande traditionen i undervisning för hållbar utveckling. Under 80-talet växte den normativa undervisningstraditionen fram då man efter kärnkraftsdebatten ansåg att det är inte enbart faktakunskap som leder till ett miljömedvetet beteende. Miljömedvetenheten är
snarare en fråga om värderingar och därför började man med den normativa
undervisningstraditionen. Det var först på 90-talet efter Riokonferensen som man började inse att miljöproblem och undervisning om detta handlar mycket om intressekonflikter mellan olika mänskliga intressen. Mer och mer kommer man in på det politiska spåret som kopplas till hela samhällsutvecklingen utifrån ett globalt perspektiv (Hasslöf. H, 2009, ss. 30- 31).
Frågor kopplade till miljö och hållbarhet har mycket med fakta att göra, personers
övertygelser och intressen. På grund av detta är det viktigt att det hanteras på ett demokratiskt sätt, just för att hållbar utveckling är en fråga som berör oss alla, människors beteende och rörelsemönster får konsekvenser som innebär förändringar i vårt samhälle. Skolan har därför en betydande roll inom detta att utbilda varje elev till en demokratisk medborgare (Hasslöf.
H, 2009, s.76).
Baserat på tidigare forskning har man sett att det finns olika undervisningstraditioner som har metoder för hur lektionen bör läggas upp och organiseras utifrån skolans olika ämnen. Dessa kan kategoriseras utifrån de faktabaserade, normativa och pluralistiska och representerar de bästa undervisningsmetoderna. Risken med dessa är att undervisningen blir för begränsad, det är därför viktigt att som lärare vara medveten om detta och kunna göra kritiska och medvetna val av undervisningsmetoder. Som vi beskrev i tidigare avsnitt har alla
undervisningstraditioner styrkor och svagheter, den faktabaserade lägger vikt på fakta inom ämnet där det inte finns så mycket utrymme för diskussion, vilket kan leda till att eleverna
inte får möjlighet till kritiskt tänkande på samma sätt som om man skulle använda sig av den normativa undervisningstraditionen. Där uppmuntrar istället läraren till aktiva diskussioner men med mycket lärarlett fokus. Att enbart använda sig av den normativa
undervisningstraditionen utgör därför en risk att undervisningen blir väldigt influerad av lärarens värderingar och är beroende av lärarens åsikter. Den pluralistiska öppnar mer upp för kritiskt tänkande och resonemang för att se det ur fler perspektiv. Men att enbart forma sin undervisning utifrån detta kan göra att det blir för mycket fokus på enbart processen i sig vilket gör att det tar lång tid till att komma fram till en slutsats (Hasslöf. H, 2009, s.77-79).
Den faktabaserade lever kvar i skolorna idag men även den normativa har tagit stor plats. Den pluralistiska undervisningstraditionen tar mycket tid då fokuset ligger på att föra diskussioner för att skapa en medvetenhet och handlingskompetens hos eleverna men det tar väldigt mycket tid och är även svårare att betygsätta till skillnad från den faktabaserade där man kan skriva ett prov för att värdera elevers kunskaper. Utifrån en nationell och internationell policynivå har flera forskare beskrivit utbildningen för hållbar utveckling som föreskrivande och normativ. Den normativa undervisningstraditionen lämnar lite utrymme för eleverna att diskutera, läraren leder in eleverna på den “rätta vägen” för att påverka elevernas attityder och värderingar rörande hållbarhetsfrågor (Sund, P & Sund, L, 2019). Det är viktigt att veta om dessa olika undervisningstraditioner och vad de olika har för styrkor samt svagheter när man sedan integrerar det i undervisningen i klassrummet. En kombination av flera
undervisningstraditioner kan vara att föredra eftersom att skolan idag är så otroligt
individanpassad, mixar man traditionerna kan det eventuellt vara en möjlighet att nå ut till fler elever vilket skapar en större medvetenhet och därför förhoppningsvis ett aktivare agerande.
5. Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur digitala och tryckta läromedel skiljer sig inom hållbar utveckling i mellanstadiet, mer specifikt i årskurs 6. Vi har valt att jämföra läromedel som behandlar hållbar utveckling eftersom att det är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. För att genomföra vår analys har vi valt att använda oss av tidigare undervisningstraditioner för hållbar utveckling. Utifrån dessa kommer vi att analysera läromedel för att få en överblick över vad som dominerar idag och för att undersöka det har vi valt att använda oss av dessa frågor:
1. Hur skiljer sig ämnesinnehållet mellan tryckta och digitala läromedel som behandlar hållbar utveckling i NO och SO i årskurs 6?
2. På vilket sätt tar man upp hållbar utveckling i tryckta och digitala läromedel i NO och SO för årskurs 6 och hur stor del av det totala innehållet utgör det?
6. Metod
Denna uppsats utgår från läroplanen för årskurs 6 i de samhälls- och naturorienterande ämnena då hållbar utveckling främst genomsyras av samhälls- och naturorienterade frågor.
Fokus ligger på att använda läromedel från förlagen Natur & Kultur, Gleerups, Liber och Sanoma för att jämföra dessa och se hur ämnesinnehållet om hållbar utveckling skiljer sig åt.
Vi har valt att genomföra textanalyser utifrån de tre undervisningstraditionerna för miljö,- och hållbarhetsundervisning. Detta i både digitala och tryckta läromedel som berör de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena i årskurs 6. Vi valde att använda oss av detta när vi skulle genomföra vår läromedelsanalys eftersom det kändes mest relevant för att få en bredare kunskap om hur digitala och tryckta läromedel skiljer sig åt när det kommer till att beröra ämnet hållbar utveckling.
6.1 Empiriskt material
Vi valde ut det empiriska materialet utifrån vad som var relevant för oss att analysera. Vi hade en tydlig tanke bakom vad vi ville undersöka; hållbar utveckling i tryckta och digitala läromedel och utifrån det började vi leta igenom vilka läromedel vi kunde hitta mest information om hållbar utveckling. Det visade sig finnas mest i de natur,- och
samhällsorienterande ämnena, mer specifikt inom biologi, geografi och samhällskunskap.
Därefter behövde vi ta beslutet om vad som var relevant för vår analys, vi behövde aktuella läromedel som används i skolan idag och utifrån de kriterierna började vi söka efter
läromedel. Utifrån detta fick vi tillgång till läromedel från Gleerups, Liber , Sanoma, Natur och Kultur och även andra förlag som vi valde att exkludera utifrån att vi inte kunde hitta både ett tryckt och ett digitalt läromedel. Läromedlen vi analyserat är Koll på NO, Koll på samhället och Koll på geografi (Sanoma), Spektrum och Upptäck jordens resurser (Liber), Utkik biologi 4-6 (Gleerups) och PULS geografi, PULS biologi, PULS samhällskunskap och PULS miljöboken (Natur & Kultur).
6.2 Urval
Denna studie är baserad på en läromedelsanalys mellan tryckta och digitala läromedel i de samhälls,- och naturorienterande ämnena i årskurs 6 och därför behövde vi få tillgång till dessa för att kunna analysera. Eftersom antalet böcker vi kunde få tag på var avgörande för om detta skulle bli en kvantitativ eller kvalitativ analys började vi tidigt med att titta vilka olika läromedel som fanns. Vi kontaktade diverse läromedelsförlag för att eventuellt kunna få
hjälp med tillgång till de läromedel som var relevanta för vår analys, detta genom att skicka ut en mailförfrågan till de bokförlag vi kände till. Vi frågade om de kunde tänka sig att hjälpa oss med tillgång till läromedel till vår analys, se mail i bilaga 3. De flesta svarade väldigt snabbt och hjälpte gärna till, i de flesta fall så var det lättast att få tillgång till deras digitala läromedel.
Eftersom att vi valde att analysera både tryckta och digitala läromedel i de natur,- och samhällsorienterande ämnena beslutade vi oss för att enbart analysera några få som hörde till varje ämne. Utifrån hur många böcker vi fick tillgång till genom förlag och bibliotek ser det lite olika ut hur många som behandlas inom respektive ämne i analysen. Då en del f örlag har en kombinerad SO-bok som innefattar alla SO ämnen och detsamma gällande NO, och andra har valt att dela upp del-ämnena i separata böcker, valde vi att fokusera på läromedel som var mest relevanta för det vi ville undersöka. Genom att göra det urvalet av läromedel så baseras stora delar av analysen på biologi-, geografi-, och samhällskunskapsböcker.
6.3 Genomförande och analys
När vi väl hade tillgång till de material vi ville analysera började vi med att dela upp arbetet, den ena prioriterade att analysera de digitala läromedlen medan den andra prioriterade att analysera de tryckta. Genom att skriva i ett gemensamt dokument kunde vi genom hela arbetets gång ta del av vad den andra skrev och på så sätt interagera med varandra. Vi båda kunde korrigera samma stycken och därför har i stort sett alla delar av arbetet bearbetats av oss båda. Vi använde de tre undervisningstraditionerna som glasögon när vi genomförde vår textanalys se tabell 5.1 nedan (Öhman, J & Östman, L, 2019) men undersökte även skillnader i hur hållbar utveckling behandlas i läromedel som riktar sig till SO och NO. Detta för att se om man behandlar samma saker av ämnet i olika läromedel, om det har lika stor del
procentuellt i de olika ämnena eller om det skiljer sig åt. Detta resultat färdigställdes sedan genom ett diagram för att så tydligt som möjligt se skillnaderna. Vi undersökte vilken den dominerande undervisningstraditionen var när man belyser hållbar utveckling i de tryckta samt de digitala läromedlen. Detta genom att bedöma på vilket sätt hållbar utveckling skildras, på vilket sätt diskussionsfrågor var skrivna samt hur mycket som öppnade upp för kritiskt tänkande.
Tabell 1. Huvudegenskaperna för de tre selektiva utbildningstraditionerna inom hållbar utveckling. (Öhman. J & Östman. L, 2019)
Traditioner av utbildning för hållbar utveckling
Faktabaserad Normativ Pluralistisk
Perspektiv av hållbarhetsproblem
Anledningen till hållbarhetsproblem
Huvudmetod för undervisning
Syftet med utbildning för hållbar utveckling
Målet för utbildning för hållbar utveckling
Faktabaserat fokus och värderingar
Den demokratiska processen i förhållande till utbildning
Styrkor och Svagheter
Hå llba rhetsproblem ä r kunska psbasera de och ma n löser dessa genom forskning och
informa tion.
Ett oförutsä gba rt resulta t a v produktion och överkonsumering a v resurser i sa mhä llet.
Fa kta frå n lä ra re till elev
Elever ta r emot kunska p om problemen rela tera de till hå llba r utveckling genom a tt lä ra sig utifrå n vetenska pliga fa kta
Invå nare som ha r tillrä ckligt med
informa tion för a tt kunna ta ett beslut i olika politiska frå gor röra nde hå llba r utveckling
Fa kta
Efter
Ba sera d på trovä rdig kunska p
Utelä mna r
vä rdedimensionen i hå llba rhetsfrå gor
Hå llba rhetsproblem grunda r sig i vä rderinga r och ma n ka n lösa dessa genom a tt sä tta ett exempel och influera mä nniskors a ttityder och a gera nde.
En konflikt mella n sa mhä llet och na turens la ga r
Föra över hå llba rhets vä rderinga r till eleverna genom a ktiva övninga r.
Eleverna ta r efter hå llba rhets vä rderinga r och a ttityder.
Engagerade invånare som accepterar och godkänner de nödvändiga
förändringarna som behövs för att utveckla ett hållbart samhälle.
Fakta → Värderingar
Före
Effektiv för personlig förä ndring
Gå r emot det demokra tiska och frigöra nde syftet med utbildningen
Su Hå llba rhetsproblem ä r politiska och ma n bör lösa dessa genom demokra tiska beslut
Konflikter mellan människors breda utbud av prestationsmål
Kritiska diskussioner baserade på ett antal olika
alternativ Elever utvecklar ett kritiskt tänkande och utifrån det ta ställning i frågor relaterade till problemen runt hållbar utveckling
Invånare som är kompetenta nog att delta
i demokratiska debatter som handlar om en hållbar framtid
↕ Fakta ↔ Värderingar
↕ I
Stötta r demokra tisk kompetens
Ta r för mycket tid och det ka n va ra svå rt a tt enga gera eleverna .
6.4 Validitet och reliabilitet
Validitet handlar om uppsatsen verkligen mäter det som efterfrågas, om analysen svarar på de forskningsfrågor som presenteras. Med andra ord, undersöker det som är relevant att
undersöka. I det här fallet användes textanalys som metod för att på bästa sätt analysera läromedlen och ta reda på hur de är uppbyggd a, vad som skiljer sig åt och hur stor procentuell del som består av hållbar utveckling. Vi började med att se på vilket sätt ämnet togs upp, vilka delar av hållbar utveckling som var centrala i böckerna samt hur många sidor som berörde ämnet. Genom detta fick vi fram en procentuell slutsats och för att redogöra för detta använde vi oss av diagram just för att det är ett tydligt sätt att redogöra för det resultat vi kom fram till.
Reliabilitet handlar istället om tillförlitlighet och huruvida uppsatsen har utförts med
noggrannhet eller inte, om någon annan skulle genomföra samma analys skulle komma fram till samma sak eller inte. Troligtvis skulle någon annan komma fram till samma slutsats när det kommer till att jämföra skillnader och likheter mellan digitala och tryckta läromedel då detta är något som endast går att observera utan att lägga en värdering. Däremot är de undervisningstraditioner som vi har valt att analysera utifrån svåra att kategorisera. Det kan nämligen uppfattas olika vad som är normativt eller pluralistiskt i en diskussionsfråga och med hänsyn till detta är denna analys utifrån vår bedömning. För att ha så hög reliabilitet som möjligt har vi varit noggranna med att läsa i studien av Östman och Öhman (Kapitel 5) på vilket sätt traditionerna kategoriseras. Sedan har vi diskuterat med varandra för att komma fram till ett så tillförlitligt resultat som möjligt (Berggård, B, m. fl. 2002, s.6)
7. Resultat
Utifrån vår analys har vi nått resultatet som beskrivs nedan. Vi kommer gå igenom
skillnaderna och likheterna mellan de tryckta och digitala läromedlen som vi har analyserat från förlagen, Gleerups, Natur och Kultur, Sanoma och Liber med fokus på hållbar
utveckling. För att nå resultatet har vi valt att belysa innehållet av hållbar utveckling i samtliga läromedel nedan i det här avsnittet, där vi mer utförligt går in på vad man tar upp som behandlar hållbar utveckling samt hur stor procentuell del som består av ämnet i samtliga läromedel. Vi använde oss av de tre undervisningstraditionerna inom miljö-, och hållbarhetsundervisning som nämnts tidigare i detta arbete för att genomföra denna
läromedelsanalys. Nedan beskrivs dessa mer utförligt samt hur de är kopplade till läromedlen med hjälp relevanta utdrag från dessa.
7.1 Skillnader och likheter mellan tryckta och digitala läromedel
De stora skillnaderna mellan de digitala och tryckta läromedlen är bland annat att i de digitala läromedlen kan du lyssna på texten och behöver inte aktivt läsa den. Det kan också vara ett bra sätt att öva läsförståelse genom att både få höra texten samtidigt som du läser den. Natur och kultur har lagt upp det så att deras digitala och tryckta bok ser precis likadan ut i
utformning, medan exempelvis Gleerups inte alls har samma utformning av sina tryckta och digitala läromedel. Innehållsmässigt skiljer sig inte de tryckta och digitala läromedlen speciellt mycket i varken utformning eller till innehåll. Den största skillnaden är snarare de finesser som följer med de digitala, såsom att en tydlig koppling till Lgr11 och styrdokument finns genom att belysa och hänvisa till dessa. Detta för att både lärare och elev ska få en bättre förståelse och uppfattning kring hur det som tas upp i böckerna kopplas till läroplanen.
Funktionen att det finns tester efter varje kapitel är också unikt för de digitala läromedlen, de tryckta har istället fokus på diskussionsfrågor, men även detta skiljer sig mycket de tryckta läromedlen emellan. Detta skulle dock kunna finnas som funktion även i de tryckta men att de istället får testa sig själva och ha ett facit de kan kontrollera sina svar genom. Utifrån de undervisningstraditioner vi tidigare nämnt så skiljer sig inte heller dessa mellan de digitala och tryckta läromedlen, utan det är den faktabaserade undervisningstraditionen som
dominerar.
I förhållande till de övriga läromedlen som behandlar hållbar utveckling så skiljer sig Koll på NO väldigt mycket på så sätt att den inte behandlar ämnet på ett tyd ligt sätt. Det finns inget
eget kapitel och det är heller inte invävt i de övriga kapitlen i boken. Det kapitel där man skulle kunna tänka sig att det skulle behandlas handlade mest om naturtyper och de djur och växter som anpassar sig för att överleva där. Med tanke på att hållbar utveckling ska
integreras i all undervisning och ofta behandlar samhälls,- och naturorienterande frågor så är det konstigt att man inte kan hitta det i en NO bok för årskurs 6. Eftersom det står i
kursplanen att ämnet ska integreras och det faktum att läromedel ska arbeta mot kursplanen.
I förhållande till den äldre versionen av Spektrum biologi så finns det färre Testa dig själv frågor i den nyare upplagan av läromedlet, tidigare var det 9-10 stycken frågor medan det nu enbart är 5-7 stycken. Frågorna är fortfarande övervägande faktabaserade dock. En annan skillnad är att frågorna i den nya upplagan inte är lika övergripande till varje rubrik som tidigare och inte riktigt lika ämnesinriktat.
7.2 Innehåll av hållbar utveckling i läromedel
Anledningen till att vi valde att undersöka innehållet av hållbar utveckling i tryckta och digitala läromedel var för att det är till stor hjälp för andra lärare att veta vilka läromedel som behandlar detta ämnet på ett tydligt sätt. Det är även till hjälp för oss som blivande lärare för att kunna avgöra hur vi kan arbeta med detta i vår kommande yrkesroll. Genom att beskriva vad dessa olika läromedel innehåller och hur man bearbetar materialet av hållbar utveckling framgår det var det finns arbetsmaterial och var det saknas. Utifrån att ha analyserat
läromedel i både SO och NO är det märkbart att det finns en skillnad i vissa läromedel när hållbar utveckling ska behandlas; en del förlag har valt att behandla hållbar utveckling i enbart ett av de tidigare nämnda ämnena medan andra tar upp det i både SO och NO. Vi tar även upp hur kapitlet hållbar utveckling skiljer sig i samtliga läromedel där vissa är mer omfattande än andra.
Digitala läromedlen - Samhällsorienterade ämnena PULS Samhällskunskap (2012)
Tar upp både allemansrätten och på vilket sätt Sverige samarbetar och är beroende av andra länder. Av totalt 133 sidor handlar 28 sidor om hållbar utveckling, bland annat hur viktigt det är att vi är rädda om vårt jordklot men också FN:s barnkonvention. De tar upp att vårt
jordklot måste räcka till alla, det handlar om att vi inte kan fortsätta slösa med jordens resurser. De ger även exempel på hur man kan göra för att leva mer hållbart, till exempel att laga mat av matrester istället för att slänga dem.
PULS Geografi (2013)
Boken består av 108 sidor och 23 sidor kan kopplas till hållbar utveckling. Kapitlet handlar om jordens resurser, exempel på detta och på vilket sätt använder vi dem. Det tar upp vilka möjligheter men även faror som finns när människan utnyttjar dessa, hur detta kan
förebyggas genom att vi människor blir mer medvetna om detta. Att vi just nu idag lever över jordens resurser och för att få en hållbar framtid måste vi lära oss att använda och
återanvända jordens resurser på ett bra sätt. På en sida finns det frågor kopplade till hållbarhet, något för eleverna att diskutera och öva på att tänka steget längre.
Gleerups Samhällskunskap 4-6 (framgår ej vilket år)
Just på grund av att Gleerups inte har tydliga sidnummer och istället använder sig av artiklar är det svårt att få en tydlig bild av hur många sidor som behandlar hållbar utveckling. Men av alla kapitel hade ett en underrubrik som hette hållbar utveckling och bestod av en artikel. Där poängterar de hur viktigt det är att vi människor sparar på naturens resurser för våra framtida generationer. Totalt kan man se att tre underrubriker kan kopplas till ämnet och ett helt kapitel handlar istället om mänskliga rättigheter. Där tar de upp upp FN, de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Det finns ett test för ordkunskap efter varje del där eleverna får testa sina kunskaper.
Koll på geografi 6 (2018)
Består av 89 sidor varav 33 som berör hållbar utveckling. Dessa tar upp de tre centrala delarna; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det finns även ett eget kapitel om världens resurser, hur viktigt det är med återvinning och återanvändning av resurser samt hur jordens klimat förändras och vad det beror på. I slutet finns bilagor med tabeller, register och kartor. Det finns inte några diskussionsfrågor alls, vilket gör det svårt för eleverna att sätta den aktuella fakta i perspektiv.
Digitala läromedlen - Naturorienterade ämnena PULS Biologi (2012)
Denna bok består av 157 sidor, varav 9 sidor som behandlar hållbar utveckling. Övriga sidor behandlar naturen och hur den fungerar med koppling till djur och naturens förutsättningar men inte med ett hållbarhetsfokus. Boken har avslutande test som grundar sig i den fakta som kapitlet tidigare tagit upp men det finns inte diskussionsfrågor som skulle vara en möjlighet för att öppna upp för kritiskt tänkande och diskussion.
Gleerups Biologi 4-6 (framgår ej vilket år)
Även här är det svårt att få en tydlig bild av hur många sidor som behandlar hållbar utveckling. Men det finns en del av ett kapitel som heter just hållbar utveckling, detta är längre än i boken om samhällskunskap från Gleerups. Där förklarar de begreppet och tar upp de tre delarna - ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Även hur dessa måste gå ihop för att det ska fungera och att vi ska få ett så hållbart samhälle som möjligt. Efter kapitlet finns det frågor för diskussion, dessa är samma som i den tryckta boken.
Spektrum NO 6 (2019)
Denna bok berör mycket men finns inget enskilt kapitel som handlar om hållbar utveckling.
Dock kan tre uppslag (alltså 6 sidor av 139) kopplas till detta ämne då det på hur människors användande av naturens resurser gör att ekosystemets balans rubbas och arter dör ut. Även hur människan påverkar konkurrensen som finns mellan arter, framför allt inom jordbruket.
På en sida finns en rubrik som heter “hållbar utveckling” och där läggs fokus på vad vi kan göra åt problemet såsom att köpa mer ekologiskt eller forska mer om alternativa energikällor för att minska utsläppen.
Tryckta läromedlen - Samhällsorienterade ämnena Upptäck jordens resurser (Liber 2017)
Upptäck jordens resurser är en del ur upptäckarserien från bokförlaget Liber. Det har
ytterligare 3 böcker i geografi som belyser, Sverige, Världen och Europa. I Upptäck jordens resurser finns det ett kapitel som heter hållbar utveckling som tar upp bland annat att Jorden måste räcka till alla, våra ekologiska fotavtryck, vad är det vi köper, utbildningen. Sedan belyser kapitlet även hur företag, politiker och den enskilda individen kan göra skillnad genom de val man tar dagligen. Även hur man kan använda sin konsumentmakt genom att välja att konsumera produkter som har bättre påverkan på miljön. Sammanfattningsvis tar man upp att hållbar utveckling inte enbart berör miljön utan även ekonomiska och sociala frågor. Läromedlet behandlar även klimatet och klimatpåverkan, energikällor samt FN och mänskliga rättigheter i övriga kapitel i boken som skulle kunna kategoriseras till den hållbara utvecklingen men ändå inte behandlas under kapitlet som heter hållbar utveckling. I boken finns inga diskussionsfrågor.
Koll på geografi (Sanoma 2018)
Det finns ett kapitel som heter hållbar utveckling som behandlar ekologisk-, ekonomisk-, och social hållbarhet, återvinning, hjälp från rymden och det osynliga vattnet. Detta läromedel börjar med en fakta introduktion av jorden för att sedan efterföljas av “det här ska du kunna efter det här kapitlet”. Texten är en väldigt tydlig faktabaserad text. De stora delarna av kapitlet behandlar de tre delarna av hållbar utveckling, den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Även denna bok tar upp frågor som berör hållbar utveckling i andra kapitel i boken. Så som det ekologiska fotavtrycket, växthuseffekten, klimatets påverkan, världens resurser och de globala målen.
Tryckta läromedlen - Naturorienterade ämnena PULS miljöboken (Natur och Kultur 2017)
Miljöboken från förlaget Natur och Kultur (2017) är en bok på totalt 64 sidor som förklarar miljöproblem som är aktuella i dagens samhälle. Boken består av sju kapitel som bland annat behandlar klimatet, gifter i vår vardag, att allt hänger ihop, och vad vi kan göra. Läromedlet belyser dagens miljöproblem och hur vi kan utnyttja alternativa resurser för att arbeta mot en hållbar planet. Inledningsvis tar författaren upp viktiga ord för att skapa förståelse för
kommande innehåll. Läromedlet är medvetet förenklat så att det ska vara lätt för barn att kunna läsa och ta till sig innehållet. Beskrivningen på baksidan av denna bok lyder:
I den hä r boken förkla ra r förfa ttaren Anna Froster olika miljöproblem på ett enkelt sä tt. Om ma n förstå r hur a llt hä nger ihop ä r det
också lä tta re a tt göra nå got sjä lv och tillsa mma ns med a ndra . (Froster, A. 2017)
Text i kombination med bilder tar upp fakta om världens miljöproblem och tips på hur vi kan motverka detta och göra miljömedvetna val. Det finns även adderade recept i boken för att skapa en medvetenhet om hur man kan minska matsvinnet och ta vara på vegetariska produkter för att minska köttkonsumtionen. Boken tar upp allt från utrotningshotade djurarter, till kemikalier i saker vi konsumerar såsom kläder och mobiltelefoner till
klimatförändringar som leder till en förhöjd växthuseffekt som i sin tur smälter polarisarna på grund av att medeltemperaturen stiger. Väldigt informativ bok som skulle vara ett bra tillskott när man arbetar med hållbar utveckling i skolan. En nackdel dock är att det inte finns några interaktiva övningar och diskussionsunderlag färdigt i boken utan det behöver man utforma själv om man vill skapa diskussioner i klassen.
Gleerups - Biologi 4-6 (2014)
Läromedlet har ett kapitel som heter Hållbar utveckling där man belyser de tre aspekterna ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet och att de tre tillsammans utgör hållbar utveckling. I övriga kapitel i boken belyser man även andra hållbarhetsfrågor, men fokuset i detta kapitel ligger på att beskriva hållbar utveckling och innebörden av det.
Det finns diskussionsfrågor kopplade till texten som är väldigt varierande i hur de är formulerade. Dessa finns till hjälp för att få en djupare förståelse av texten man precis har läst.
Sanoma - Koll på NO: Biologi, Fysik, Kemi 6 (2013)
Boken har inget tydligt kapitel om hållbar utveckling. Det är en relativt tunn bok med tanke på att den behandlar 3 ämnen, biologi, fysik och kemi. Boken består av 6 kapitel som tillsammans utgör 110 sidor. Bokens behandlar universum, rörelse och kraft, livets
utveckling, ämnen runt omkring oss, anpassningar i naturen och slutligen befruktning och fortplantning.
I kapitel 5, Anpassningar i naturen beskrivs det vilka naturtyper som finns i världen och att växter och djur anpassar sig till olika klimat och behöver olika klimat för att kunna överleva.
Djur och växter är anpassade till den miljön som de växer/lever i. Varje naturtyp börjar med en kort beskrivning av vad det är och det första stycket efter inledningen börjar med Anpassa sig till miljön, därefter Hitta föda, Klara sig från fiender, Revir. Hela kapitlet är utformat på samma sätt, lite kortfattat om vilka djur och växter som finns i de olika naturtyperna och hur de är anpassade för att leva just där.
Liber - Spektrum biologi (2005)
Detta läromedel har väldigt många diskussionsfrågor, varje rubrik genom kapitlet har 9-10 frågor kopplade till sig. Frågorna är övervägande faktabaserade och är riktade så att man kan hitta svaret på dem i texten. Detta läromedel är dock från 2005, alltså 15 år gammal idag.
Varje avsnitt med frågor är riktade till en specifik sak, som del 1 exempelvis riktar sina f rågor till klimat, växthuseffekt och saker relaterade till varför det är så. Medan del 2 belyser
ozonskiktet. Boken är väldigt informationstät och frågorna stöttar läsningen av texten och behandlar verkligen alla delar av det man precis har läst. Spektrum har en tydlig
innehållsförteckning med sidhänvisningar som är lättorienterad för läsaren.
Liber - spektrum biologi light (2019)
Hållbar utveckling är i denna bok en del av ett kapitel, naturbruk och miljö. Kapitlet startar med Det här får du lära dig och Kapitlets innehåll. Kapitlet belyser människans ekosystem, klimatet, föroreningar, övergödning, miljögifter och avfall. De sista två sidorna i detta kapitel har en rubrik som heter hållbar utveckling. I den delen fokuserar man på att ta upp varför hållbar utveckling är viktigt samt från lokalt till globalt. Genom kapitlet finns det Testa dig själv som dyker upp på ungefär var fjärde sida och består av 5-7 stycken frågor som går igenom det man har läst.
Liber - Upptäck jordens resurser (2017)
Detta läromedel har ett kapitel om Hållbar utveckling som belyser de tre aspekterna, den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Kapitlet tar upp att hållbar utveckling inte enbart handlar om miljön. Det ligger fokus på det ekologiska fotavtrycket, och vikten av utbildningen, samt att alla behöver ta ansvar, politiker, företag, forskare och även den vanliga konsumenten. Vi behöver tänka på vad vi konsumerar, hur mycket, och vad det gör mot vår planet. Kapitlet beskriver ett samspel för att uppnå en global hållbarhet. I övrigt så tar läromedlet även upp hållbarhetsfrågor i andra kapitel såsom, energikällor,
klimatförändringar och FN och de mänskliga rättigheterna. Kapitlet om hållbar utveckling avslutas med en kort sammanfattning.
7.3 Hur stor del av läromedlet består av hållbar utveckling (%)
Diagrammen nedan visar hur stor del hållbar utveckling har i de läromedel vi har analyserat utifrån det totala antalet sidor läromedlen har. Resultatet visade att hållbar utveckling hade allt från 0,9% till 100% av det totala innehållet i läromedlet. En av läromedlen var en
miljöbok rakt igenom vilket ledde till att 100% av boken behandlar hållbar utveckling, medan ett annat enbart behandlade hållbar utveckling i ett stycke genom hela boken, alltså 1 sida av totalt 110 sidor. En märkbar skillnad var att de läromedel inom de samhällsorienterade ämnena behandlar hållbar utveckling i större utsträckning än vad läromedlen inom de naturorienterande ämnena gjorde. Procentuellt utgjorde hållbar utveckling en större del utav det totala innehållet i de samhällsorienterande läromedlen.
I diagrammen nedan nämns inte de digitala läromedlen från Gleerups, Samhällskunskap 4-6 och Biologi 4-6. Detta på grund av att dessa inte hade information om totalt antal sidor på
hemsidan och därför blev svårt att redogöra för hur stor procentuell del som bestod av hållbar utveckling jämfört med resterande innehåll.
Läromedel i de samhällsorienterande ämnena
Läromedel i de naturorienterade ämnena
