I detta avsnitt kommer resultaten från de olika tidsperioderna att jämföras med varandra för att fördjupa analysen, uttyda skillnader och besvara huruvida en förändring har skett.
Dessutom kommer paralleller mellan denna studie och tidigare forskningsinsatsers resultat att diskuteras.
Till att börja med gynnas undersökningen av en jämförelse med en tidigare studie av Fridays For Future Sveriges inramning före covid-19-utbrottet. Generellt kan konstateras att
resultaten från de Moor et als inramningsanalys inte skiljer sig nämnvärt från den här
undersökningens resultat. Huvudproblemet uppfattas i båda fallen vara global uppvärmning, orsakat av politikers passivitet. Likaså är att lyssna på forskningen det mest framstående lösningsförslaget. Här kan dock nämnas att den här uppsatsen inte finner några direkta belägg för antidemokratiska tendenser att politiker bör ta klimatriktiga policybeslut även om de går emot majoritetens vilja. De apokalyptiska varningarna om framtiden återfinns även i denna studies material och speglas särskilt i de motiverande hänvisningarna till att klimatfrågan är på liv och död för barn och unga. Sammantaget stärker detta reliabiliteten i denna studie.154 Tre större förändringar kan uttydas i FFF:s diagnostiska ramar; inkluderandet av biologisk mångfald som del i problemformuleringen, framställningen av hela mänskligheten som offer, och en fördjupad förankring i den globala klimaträttvisa-inramningen. Kort kan nämnas att breddandet av rörelsens huvudfråga klimatförändringar till innefattandet av aspekter om biologisk mångfald och naturskydd kan tyckas förståeligt i skuggan av en pandemi, eftersom sådana smittspridningar är starkt sammankopplade med människans förhållande till naturen Om denna länk låg bakom FFF:s beslut att kommunicera en mer holistisk syn på klimatfrågan är dock upp till vidare forskning att fördjupa sig i.
Den mest iögonfallande förändringen i diagnostisk inramning är däremot uppkomsten av inramningen att hela mänskligheten kan bli offer för den globala uppvärmningen, från att tidigare främst ha kommunicerat barn och unga som krisens offer. Det intergenerationella elementet framställs därmed inte längre som rörelsens absoluta särdrag. En liknande
utveckling syns gällande orättviseinramningen där den intergenerationella orättvisan får stå tillbaka för global ojämlikhet. Därmed tycks Fridays For Future Sverige assimileras mer med den vuxna miljörörelsen samt fördjupa sin koppling till den globalt framträdande
31
klimaträttvisa-inramningen. Det senare kunde dock tydligt urskiljas även innan virusutbrottet, eftersom inramningens kännetecken, som lyftes av Scholl, finns närvarande i hela materialet. Det rör sig bland annat om hänvisningar till klimatfrågan som ett problem för hela jorden, att det största ansvaret tillfaller länder i Globala Nord med historiskt stora utsläpp och kritik mot att länder som Sverige utmålas som hållbara trots våra höga utsläpp. Utmålandet av
fossilindustrin som motståndare och skyldiga till situationen, tillsammans med uppmaningar om att ”förändra systemet, inte klimatet”, kan ses som belägg för att rörelsen i hög grad även är kritiska till det nuvarande ekonomiska systemets kapacitet att lösa frågan.155 Därmed tycks fog finnas för att anse att klimaträttvise-inramningen även finns närvarande i den mest
tongivande aktören i den unga svenska miljörörelsen.
Mot denna bakgrund är det särskilt intressant att FFF efter pandemins utbrott både tycks framställa klimathotet som något mer allmänmänskligt, samtidigt som de tar tydligare ställning för sårbarheten hos befolkningen i utvecklingsländer. Därtill att detta tycks ske på bekostnad av den tidigare mest framträdande inramningen om en generationskonflikt inom Sverige. Denna får dela rampljuset med en globalisering av rörelsens syfte och roll, vilket även har synts i adresserandet av politiker i andra länder. En potentiell förklaring till förändringen skulle kunna vara att barn och unga löpt minst risk att bli offer av covid-19- viruset och att sympatin med yngre generationer därmed kan ha varit mindre gångbart som strategi. Å andra sidan kan det också tala för en självständig mognadsprocess i nätverket där relationer skapats till andra rörelser som influerar dess inramning. Här bör dock återigen påminnas om att denna studies syfte inte är att förklara förändringar, utan endast utgöra en grund för vidare forskning.
Inramningen av lösningarna på klimatkrisen utgjorde den mest stabila kollektiva
handlingsramen över tid och har förändrats i minst grad. Något som däremot sticker ut är hur uppmaningarna att lyssna på forskningen har stått tillbaka för ett större fokus på Parisavtalet sedan pandemins utbrott. En del av förändringen kan med stor sannolikhet förklaras av att Parisavtalet fyllde fem år under den analyserade perioden, men även med detta i beräkningen bör skillnaden i inramning kvarstå. Det är särskilt intressant eftersom den svenska
hanteringen av covid-19-smittan enligt både statsminister och chefsepidemiolog har knutit forskningen nära den politiska arenan, bland annat i valet att under pandemins första månader inte rekommendera munskydd eftersom dess effektivitet ännu inte konstaterats av
32
forskning.156 Även fast FFF flertalet gånger hänvisar till parallellen mellan forskningens roll i
coronapandemin och klimatkrisen tycks de alltså inte göra det till fokus för sin inramning, något som med fördel kan undersökas vidare.
Ett annat område för vidare forskning utgörs av förhållandet mellan de individfokuserade och systemkritiska förespråkarna inom rörelsen, där denna uppsats får något motstridiga resultat. Medan hänvisningarna till Parisavtalet, som till sin natur kräver en samhällsomdanande förändring, har ökat så har även individualiseringen av klimatkrisen kommunicerats i högre utsträckning. Det syns både bland lösningsförslagen och i ökningen av uttryck för att hela mänskligheten, och inte endast den politiska eliten, bär skuld för klimatets situation. Därmed tycks det bland FFF:s led också finnas uttryck för den mer moderata klimatrörelsens
inramning som beskrivits av Della Porta och Parks. Rörelsen stora fokus på ett bestämt antal graders uppvärmning, såväl som adresserandet av klassiska makthavare skulle kunna tala för en önskan att förändra situationen inom befintliga institutioner, vilket karaktäriserar den tidigare starka moderata klimatrörelsen. 157 Såsom Wahlström et al uttryckt är splittring i inramning mellan en rörelses ledare och deltagare vanligt. 158 Däremot kanske den här
undersökningen hade kunnat bringa mer ordning i den här motstridigheten om endast den text som skrivits av företrädare för FFF hade analyserats och texten på de demonstrationsskyltar som syns i publicerade bilder inte hade inkluderats. Detta eftersom det då hade gått att säkerställa att all analyserad inramning var Fridays For Futures avsiktliga. Liknande frågetecken kan resas gällande hur representativ resultatet är för den unga svenska
miljörörelsen, vilket var anledningen till att analysera just FFF. Detta givet de fall i materialet där vuxna miljöaktivister och deras skylttexter innefattas. Ett exempel är en bild på en grupp pensionärer hållandes skylttexten ”Far/morföräldrar för barnbarns framtid”.159 Risken är ju
därmed att resultatet inte lyckas särskilja just de ungas inramning utan har en för bred
upptagning. Valet att trots detta analysera all inramning i FFF:s instagraminlägg oavsett ålder och organisatorisk hemvist hos de som syns på bilderna har baserats på antagandet att
bilderna trots allt medvetet valts ut av FFF för att ingå i deras kommunikation och därmed speglar hur den unga svenska miljörörelsen vill framställa klimatkrisen. Det stärks av att det i empiriska materialet finns tecken på att FFF är medvetna om vikten av deras egen
156 Sääf, 2020,
Krona, Isak, Tegnell: KI:s munskyddsstudie gav inga nya svar, Sveriges Radio, 4 augusti 2020,
157 Della Porta och Parks, 2014, s. 8, 13. 158 Wahlström et al, 2013, s. 119.
33
kommunikation. Till exempel uppmanade FFF till användandet av hashtagen
#FightClimateInjustice med förklaringen att ”En gemensam hashtag är vitkigt [sic] för att visa att vi är en förenad rörelse, både online och offline.”160 Detta speglar denna
undersöknings teoretiska grund att inramning är en medveten process utförd av
civilsamhällesaktörer för att öka sitt interna och externa stöd och stärker studiens val att inkludera all inramning.161
De mest framträdande förändringarna i inramning har dock skett inom de motiverande kollektiva handlingsramarna. Kriskommunikationen av klimatfrågan står särskilt ut, där referenserna till klimatet som katastrofiskt eller som en kris har fördubblats efter covid-19- utbrottet. En mängd av dessa uttryck har även varit liknelser mellan de båda kriserna.
Jämförelsen mellan rörelsens huvudfråga och andra historiska nödlägen karaktäriserar enligt Hodder och Martin en krisinramning av klimatet och är närvarande både i materialet innan och efter covid-utbrottet. 162 Innan används bland annat kärnvapenhotet som referenspunkt medan coronapandemin blir den självklara liknelsen under den senare perioden. Därmed tycks fog finnas för att anse att Fridays For Future utför en krisinramning, samt att denna tilltagit i styrka efter virusutbrottet. Huruvida de dessutom utför en säkerhetisering av klimatkrisen, det vill säga en inramning av situationen som ett existentiellt hot med en enda utväg, beror på till vilken grad Parisavtalets relativt flexibla rekommendationer kan klassas som en extraordinär handlingsplan.163 Inramningen av klimatkrisen som ett hot mot mänsklig
överlevnad har nämligen också ökat stort efter pandemin, till den grad att FFF:s tidigare fokus på en framtid för just barn och unga har förpassats till bakgrunden. Även det bidrar till nedtonandet av generationskonflikten som konstaterades gällande de diagnostiska ramarna. Givet att situationen kan klassas som en säkerhetisering blir nästa fråga för
forskningssamhället att undersöka hur framgångsrik denna är. Såsom Warner och Boas skriver kan aktörer endast lyckas med sin säkerhetsinramning då de innehar en position av auktoritet. I FFF:s kommunikation förekommer dock motiverande inramningar av rörelsen som en moralisk auktoritet, något som syns i hashtagen #WeAreWatchingYou eller
skylttexten ”Politicians overslept, we are the alarm”.164 Den moraliska ambitionen har även
konstaterats hos FFF:s informella ledare Greta Thunberg, som bland annat har skällt ut
160 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 24 september 2020. 161 Benford och Snow, 2000, s. 612- 613, Tarrow, 2011, s. 144. 162 Hodder och Martin, 2009.
163 Warner, Boas, 2017, s. 216.
164 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 27 augusti 2020.
34
världsledare med orden ”Hur vågar ni?”. 165 Faktumet att rörelsen drivs och till stor del
framställs bestå av barn och unga bör även vara till dess fördel, eftersom de kan använda sig av uppfattningen av barn som oskuldsfulla. Det tycks därför som att FFF sedan pandemins utbrott i högre utsträckning inramat sin roll som en moralisk väckarklocka för hela
mänskligheten, snarare än barn som anklagar vuxna för deras förlorade framtid. Hårdraget kan sägas att ungdomarna inte framställer sig som egoistiska kämpar för det egna livet, utan som rättfärdiga räddare av oss alla. Om det har kommit som ett resultat av att
coronapandemin aktualiserat människans sårbarhet inför naturen, av den gemensamma erfarenheten av en kris som slår lika mot alla, eller en annan förklaring är en fråga för vidare forskning.
Efter covid-19-virusets utbrott syns även hur FFF lagt mer kraft på att inrama rörelsen som effektiv och deltagande i protesterna som moraliskt eftersträvansvärt. Rörelsens förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar i och med den digitala omställningen kommuniceras i stor utsträckning, men ackompanjeras av enträgna uppmaningar om att ”alla behövs”. Därmed tycks även skymtas att pandemin även har varit en utmaning för rörelsen, något som är föga förvånande i en tid av social distansering.
Genomgående i undersökningens resultat är att inramningen efter coronapandemins intåg har ökat i omfattning och innefattar en större spridning. Antalet problem som adresseras har ökat, liksom de föreslagna lösningarna. Utifrån Tarrows teori om politiska möjlighetsstrukturer är detta resultat väntat, eftersom en ny politisk situation innebär många potentiella möjligheter för sociala rörelser att utforska. Varje uppfattad handlingsmöjlighet ger rörelsen en chans att testa gensvaret för olika frågor och framställningar.166 FFF:s ökade spridning av
problemformuleringar och lösningsförslag kan alltså ses i ljuset av den ”försök och
misslyckande-process” som inramning är.167 Exempel på detta skulle kunna vara testandet om coronapandemin gjort svenska befolkningen mogen för en mer holistisk framställning av klimatfrågan där också biologisk mångfald innefattas, eller om erfarenheten av coronakrisen gör att fler potentiella följare kan mobiliseras när även klimatfrågan framställs som en kris.
165 Åsbrink, Elisabeth, Ingen Greta utan Pippi och Bamse, Dagens Nyheter., 24 januari 2020 166 Tarrow, 2011, s. 156.
35
Slutsatser
Den här studien har ämnat att undersöka om Friday For Future Sveriges inramning av klimatkrisen förändrades efter Covid-19-utbrottet. Syftet var att genom en inramningsanalys göra ett empiriskt bidrag till forskningsfältet med kunskap om en outforskad kontext och att därmed utgöra en grund för framtida undersökningar. Sammanfattningsvis kan konstateras att en förändring i inramning har skett. Inramningen har överlag ökat och en större spridning av adresserade problem och lösningar syns i materialet. Bland dessa kan nämnas betoningen av biologisk mångfald i den diagnostiska inramningen. Det talar för att FFF, i enlighet med såväl förutsägelser från de Moor et al som Tarrows teori, har anpassat sin inramning efter de nya förutsättningarna som coronapandemin innebär. Varför denna förändring har skett, hur företrädare från rörelsen har resonerat, samt om resultaten även finns närvarande i övriga delar av den unga miljörörelsen är alla viktiga frågor för framtida studier.
Utöver inkluderandet av nya teman som nämns ovan är många av huvuddragen i Fridays For Future Sveriges inramning desamma. Vad som däremot syns tydligt är hur tyngdpunkten har skiftat mellan olika element i de kollektiva handlingsramarna och särskilt gällande
krisinramning och intergenerationell orättvisa. Ungdomsnätverkets ökade krisinramning är ett av de tydligaste fynden från studien. Det bidrar med kunskap om hur en civilsamhällesaktör tycks ämna utföra en säkerhetisering av klimatfrågan, något som efterfrågats av bland andra Warner och Boas. Här lämnar dock denna studie ett utrymme för framtida undersökningar att fördjupa sig i hur framgångsrik denna inramning är samt dess konsekvenser. Uppsatsen har medvetet valt att inte ta ställning i några normativa resonemang om konsekvenserna av en krisframställning, men detta bör undersökas närmare då resultatet från denna studie visar att utvecklingen leder mot en ökad krisframställning.
Vidare framkommer av studien att det som har särskilt FFF från den vuxna miljörörelsen – betonandet av intergenerationell orättvisa – tonas ner efter Covid-19-virusets utbrott. Det orsakas av en förstärkning av det allmänmänskliga istället för generationskonflikten, samt en globalisering av rörelsens syfte och roll. Den allmänmänskliga betoningen består i att hela mänskligheten tilldelas både offerskapet och ansvaret för klimatförändringarna i högre grad än innan pandemin, då dessa två roller främst tillskrevs barn respektive vuxna politiker. Globaliseringen å andra sidan syns i en fördjupad koppling till den överspännande klimaträttvise-inramningen, solidaritetsuttryck med aktivister i utvecklingsländer och adresserandet av utländska politiker. Denna utveckling, sammantagen med studiens
36
motstridiga resultat om såväl individ- som systemkritiska tendenser inom rörelsen, tyder på att skillnaderna mellan den unga och vuxna miljörörelsen har minskat efter pandemins intåg. Nämnas bör dock att de intergenerationella elementen i stor utsträckning kvarstår i FFF:s inramning, men att framtida forskningsinsatser med fördel kan undersöka orsaken till att dessa tonas ner efter utbrottet av Covid-19.
Denna studie har visat på flera nyanser av hur den unga svenska miljörörelsen främjar kollektivt handlande mot klimatkrisen. Därtill illustrerar den hur unga, utöver att vara
framtida offer för konsekvenserna av en varmare värld, även är nutida agenter för förändring. Alltmedan klimatkrisens utveckling fortsätter och den av IPCC konstaterat nödvändiga systemförändringen uteblir, tilltar behovet av forskning om hur handlingskraft för klimatet skapas. Slutligen vill jag därför genom denna uppsats understryka att vikten av fortsatt forskning om en demokratiskt förankrad klimatomställning inte kan överskattas.
37
Referenser
Benford, Robert och Snow, David, Framing Processes and Social Movements: an overview and an assesment, i: Annual Review of Sociology, 26, 2000.
Brante, Thomas, Social rörelse, Nationalencyklopedin, tillgänglig via:
http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/social-rörelse, (hämtad 28 december 2020).
de Moor, Joost, de Vydt, Michael, Uba, Katrin och Wahlström Mattias, New Kids on the block: taking stock of the recent cycle of climate activism, Social Movement Studies, 28 oktober 2020.
de Moor, Joost, Uba, Katrin, Wahlström, Mattias, Wennerhag, Magnus, de Vydt, Michael, Protest for a future II: Composition, mobilization, and motives of the participants in Fridays For Future climate protests on 20-27 september, 2019, in 19 cities around the world.
Februari 2020.
De Vreese, Claes H., News framing: Theory and typology, Information Design Journal, 13:1, 2005.
Della Porta, Donatella och Parks, Louisa, Framing processes in the climate movement: from climate change to climate justice, I boken: Routledge handbook of climate change
movements, Routledge, 2014.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängnerud,
Lena, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, upplaga 5:1, Wolters Kluwer, 2017.
Evensen, Darrick, The rethorical limitations of the #FridaysForFuture movement, Nat. Clim. Chang. 9, 2019.
Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten föreslår begränsning av möten, 11 mars 2020, tillgänglig via: https://www.krisinformation.se/nyheter/2020/mars/begransning-av-moten. Fridays For Future Sverige, instagraminlägg, 12 mars 2020, tillgänglig via:
38
Fridays For Future Sverige, ”Lokala grupper”, 2020, tillgänglig via: https://fridaysforfuture.se/lokala-grupper/, (hämtad 28 december 2020).
Gad, Viola, Två graders uppvärmning kan dubbla utsläppen av koldioxid, SVT Nyheter, 18 november 2020, tillgänglig via: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tva-graders-
uppvarmning-kan-dubbla-markutslapp-av-koldioxid.
Gerbaudo, Paolo, The pandemic crowd: protest in the time of covid-19, Journal of International Affairs 73:2, 2020.
Gunther, Maria, Hur kan vi veta att vi påverkar klimatet? Dagens Nyheter., 6 december 2020, s.35.
Gunther, Maria, Länder följde varandra när världen stängdes ner, Dagens Nyheter., 13 september 2020, tillgänglig via: https://www.dn.se/vetenskap/lander-foljde-varandra-nar- varlden-stangde/.
Gunther, Maria, Så snabbt måste de globala utsläppen nollas, Dagens Nyheter., 6 december, s. 15.
Gunther, Maria och Westholm, Maria, Pandemin visar att världen har råd med Parisavtalet, Dagens Nyheter., 16 oktober 2020, tillgänglig via: https://www.dn.se/vetenskap/pandemin- visar-att-varlden-har-rad-med-parisavtalet/.
Haynes, Suyin, ’We Now Need to Do the Impossible’ How Greta Thunberg is Fighting for a Greener Post-Pandemic World, TIME Magazine, 8 december 2020, tillgänglig via:
https://time.com/5918448/greta-thunberg-coronavirus-climate-change/.
Hodder, Patrick, och Martin, Brian, Climate crisis? The politics of emergency framing, Economic and political weekly, Vol. 44, No.36, 5 september 2009.
IPCC, Summary for Policymakers. I: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global
greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty, Masson- Delmotte, V., P. Zhai, H.-O. Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W.
39
Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T. Waterfield (eds.). World Meteorological Organization, Geneva, Switzerland, 2018.
IPCC, Summary for Policymakers of IPCC Special Report on Global Warming of 1,5C approved by governments, 8 oktober 2018, tillgänglig via:
https://www.ipcc.ch/2018/10/08/summary-for-policymakers-of-ipcc-special-report-on-global- warming-of-1-5c-approved-by-governments/.
Klimatpolitiska rådet, Årsrapport 2020, Rapport nr 3, Mars 2020, tillgänglig via: https://www.klimatpolitiskaradet.se/rapport-2020/.
Krona, Isak, Tegnell: KI:s munskyddsstudie gav inga nya svar, Sveriges Radio, 4 augusti 2020, tillgänglig via: https://sverigesradio.se/artikel/7526857.
Laville, Sandra och Watts, Jonathan, Across the globe, millions join biggest climate protest ever, The Guardian, 21 september 2019, tillgänglig via:
https://www.theguardian.com/environment/2019/sep/21/across-the-globe-millions-join- biggest-climate-protest-ever.
Matthes, Jörg, What’s in a Frame? A Content Analysis of Media Framing Studies in the World’s Leading Communication Journals, 1990-2005. Journalism & Mass Communication Quarterly, 86:2, 2009.
Nisbet, Mattew, Communicating climate change – why frames matter for public engagement, Envorinment: Science and Policy for Sustainable Development, Vol. 51:2, 2009.