”Klimatkrisen sitter inte i karantän”
1En inramningsanalys av Fridays For Future Sveriges framställning av
klimatfrågan före och efter Covid-19-utbrottet
Fredrika Andersson
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15 hp, höstterminen 2020
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet
Handledare: Lina Eriksson
Antal ord: 13 576
Author:
Fredrika Andersson
Title:
[Swedish]: ”Klimatkrisen sitter inte i karantän”: En inramningsanalys av Fridays For Future Sveriges
framställning av klimatfrågan före och efter Covid-19-utbrottet.
[English]: ”The Climate Crisis is not in quarantine”: A frame analysis of Fridays For Future Sweden’s
representation of the Climate Issue before and after the outbreak of Covid-19.
Abstract:
As the need for action to tackle climate change grows, it has been stated that the corona pandemic might constitute a political opportunity for social movement organisations to advocate societal transformation. This thesis investigates the issue by answering if and how the young climate movement organization Fridays For Future Sweden has changed their framing of the climate crisis after the outbreak of Covid-19. Through an inductive frame analysis based on the collective action frames of Benford and Snow and applied on social media posts by the youth movement, the results show that a change in framing indeed has taken place. The main findings include how Fridays For Future Sweden has increased and dispersed their framing activity, intensified their use of a crisis frame and decreased the emphasis they put on intergenerational injustice. The study
therefore contributes empirically with an example of how a social movement organisation adapts to the political opportunities arising with the Covid-19 pandemic.
Keywords: Collective action frames, inductive frame analysis, youth, climate change, Covid-19, corona
Innehåll
Inledning ... 1
Syfte och Frågeställning ... 3
Teori och tidigare forskning ... 4
Kollektivt handlande och politiska möjligheter ... 4
Inramning inom kollektivt handlande och ramars förändring ... 5
Typer av kollektiva handlingsramar ... 6
Tidigare forskning ... 8
Inomvetenskaplig relevans ... 11
Metod och material ... 13
Kvalitativ metod ... 13
Textanalys: Inramning ... 14
Definitioner, avgränsning och urval ... 16
Material ... 17
Operationalisering ... 20
Metodkritik ... 22
Analys och resultat ... 23
Inramning före covid-19-utbrottet ... 23
Inramning efter covid-19-utbrottet ... 26
Diskussion och jämförelse ... 30
Slutsatser ... 35
Referenser ... 37
1
Inledning
Världen befinner sig i en klimatkris. FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel for Climate Change) beräknar att världen med nuvarande utsläppstakt av växthusgaser är på väg mot fyra graders höjd medeltemperatur vid århundradets slut.2 En sådan uppvärmning skulle förändra planeten till oigenkännlighet. Bland annat innebär två graders uppvärmning att drygt 37 % av jordens befolkning kommer att drabbas av allvarliga värmeböljor vart femte år, upp till 80 miljoner människor måste flytta på grund av stigande havsnivåer och att alla korallrev utrotas.3 Vidare ökar risken markant för så kallade ”oåterkalleliga tröskelpunkter”, det vill
säga skiften då naturens system själva förstärker uppvärmningen.4 Som exempel kan nämnas
att permafrost som tidigare bundit kol förutspås tina vid två graders höjd medeltemperatur, vilket kan orsaka utsläpp av lika mycket koldioxid som mänskligheten redan släppt ut.5 Om uppvärmningen emellertid begränsas till en och en halv grad bedöms detta inte inträffa. I dagsläget har mänskligheten redan orsakat drygt en grads uppvärmning från preindustriella nivåer, och IPCC förutspår att vi kan nå en och en halv grad redan 2030 om utsläppen tillåts fortsätta.6 En och en halv grad - det mål som 197 av världens länder genom Parisavtalet förbundit sig att sträva mot som maximal uppvärmningsnivå – uppskattar IPCC endast är möjligt om världen tillsammans halverar koldioxidutsläppen i atmosfären till 2030. Senast år 2050 måste dessutom koldioxidhalten i atmosfären börja minska, vilket kallas negativa utsläpp.7 I sin senaste rapport skriver IPCC att en begränsning av den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet endast är möjligt genom systemförändringar utan historisk motsvarighet.8 Trots det fastslagna allvaret i situationen ligger klimatfrågan inte ens i topp fem för svenska väljare.9 En orsak till detta kan vara att medan en majoritet av svenskar anser att klimatfrågan är akut, tycker 62 % att politiker inte agerar därefter.10 Detta styrks av Klimatpolitiska rådet,
2 IPCC, Policymakers Summary, Mars 2018, s. 22
3 Plumer, Brad och Popovich, Nadja, Why Half a Degree of Global Warming Is a Big Deal, New York Times, 7
oktober 2018.
4 Guther, Maria, Hur kan vi veta att vi påverkar klimatet? Dagens Nyheter., 6 december 2020, s.35.
5 Gad, Viola, Två graders uppvärmning kan dubbla utsläppen av koldioxid, SVT Nyheter, 18 november 2020. 6 IPCC, Summary for Policymakers of IPCC Special Report on Global Warming of 1,5C approved by
governments, 8 oktober 2018.
7 Plumer, Brad och Popovich, Nadja, 2018,
Dagens Nyheter., Så snabbt måste de globala utsläppen nollas, 6 december, s 15.
8 IPCC, Summary for Policymakers, Masson-Delmotte, V., et al., World Meteorological Organization, Geneva,
Switzerland, 2018.
9 Von Heijne, Thomas, Novus: Miljö och klimat allt viktigare för Svenska väljare, SVT Nyheter, 2 juli 2019. 10 Sjöström, Torbjörn, En majoritet anser att klimatfrågan är akut men inte att politikerna agerar som att den
2
det organ som har som uppgift att granska regeringens politik inom det Klimatpolitiska ramverket. Mer precist så framhäver Klimatpolitiska rådet att Sveriges klimatmål efter 2020 inte kan komma att nås med nuvarande politik.11
Medan avståndet mellan behovet av klimatarbete och faktiskt politiskt agerande ökar, har länder världen över visat på en anmärkningsvärd förmåga att ställa om på samhällsnivå för att bemöta en annan kris: coronapandemin. Krisen, som orsakats av spridningen av viruset Covid-19, har hanterats med dagliga presskonferenser, statliga stödpaket och i många länder begränsad rörelsefrihet.12 I Sverige har Folkhälsomyndigheten getts stort inflytande över regeringens agerande med hänvisning till deras forskarexpertis.13 Världens länder har koordinerat hanteringen av smittspridningen genom samarbete för att ta fram vaccin och delande av data över respektive lands smittoläge. Framförallt Världshälsoorganisationen (WHO) haft en kritisk funktion för utarbetandet av länders respektive coronastrategier.14 Parallellerna mellan hanteringen av corona- respektive klimatkrisen har pekats ut av flera personer, bland annat den unga svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Hon lyfter att mänskligheten fortfarande har en chans att begränsa uppvärmningen till en och halv grad om vi behandlar klimatförändringarna med samma globala handlingskraft som vi behandlat coronapandemin.15 Greta företräder en av de grupper som varit mest framgångsrika med att få
upp klimatfrågan på dagordningen, nämligen ungdomarna. Den skolstrejk som hon initierade under parollen ”Fridays for Future” (FFF) har idag vuxit till en global rörelse. FFF anses ha uppnått både vad som bedöms som världens största klimatdemonstration och
rekordnoteringar i klimatrapportering i media.16 Framgångar som dessa gör den unga klimatrörelsen särskilt intressant att studera eftersom det kan ge lärdomar om hur handlingskraft för klimatet skapas i samhället.
11 Klimatpolitiska rådet, Årsrapport 2020, Rapport nr 3, Mars 2020.
12 Gunther, Maria, Länder följde varandra när världen stängdes ner, Dagens Nyheter., 13 september 2020
SVT Nyheter, Dagliga presskonferenser om corona upphör, 10 juni 2020.
Gunther, Maria och Westholm, Maria, Pandemin visar att världen har råd med Parisavtalet, Dagens Nyheter., 16 oktober 2020.
13 Sääf, Annie, Tegnell om kritiken: Utgår från kunskap, inte enskilda forskare, Sveriges Radio, 28 juli 2020. 14 WHO, 172 countries and multiple candidate vaccins engaged in COVID-19 vaccine Global Access Facility,
www.who.int, 24 augusti 2020,
WHO Coronavirus Disease (Covid-19) Dashboard https://covid19.who.int/, 2020.
15 Haynes, Suyin, ’We Now Need to Do the Impossible’ How Greta Thunberg is Fighting for a Greener
Post-Pandemic World, TIME Magazine, 8 december 2020.
16 Laville, Sandra och Watts, Jonathan, Across the globe, millions join biggest climate protest ever, The
Guardian, 21 september 2019,
3
Eftersom unga lyckats lyfta klimatfrågan på den politiska dagordningen redan innan Covid-19-pandemin så är det även intressant att undersöka huruvida Fridays for Future använder sig av den möjlighet som viruskrisen innebär för att främja kollektivt agerande mot klimatkrisen. Inom forskningen så framhävs att ett av sociala rörelsers främsta verktyg för att mobilisera stöd är kollektiva handlingsramar.17 Termen beskriver användandet av symboler, narrativ och värderingar för att rama in ett problem och uppmana sympatisörer att gå samman för att lösa situationen.18 Redan innan coronapandemin använde sig FFF av slagord såsom
”Klimatnödläge nu” och liknelser av jorden som ett hem som står i lågor.19 I och med att
världens invånare nu alla delar erfarenheten av en global kris i form av Covid-19-pandemin så kanske vi också är mer mottagliga för andra framställningar av klimatfrågan. Därför är det utifrån ett utomvetenskapligt perspektiv intressant att undersöka om den progressiva unga klimat- och miljörörelsen har uppfattat denna möjlighet och agerat genom att använda sig av pandemin för att främja kollektivt agerande i frågan om klimatkrisen. Fridays For Future med Greta i spetsen kan anses vara en av de mest framgångsrika i världen gällande mobilisering av kollektivt handlande, vilket motiverar att det är en rörelse värd att undersöka närmare.
Syfte och Frågeställning
Denna uppsats ämnar undersöka hur en tongivande aktör inom den svenska unga miljörörelsen mobiliserar i en tid av kris, genom att besvara följande frågeställning: Har Fridays For Future Sveriges inramning av klimatkrisen förändrats efter Covid-19-utbrottet? Om ja, hur?
Beslutet att genomföra en beskrivande studie, såsom framkommer av frågeställningen ovan, baseras på faktumet att en gedigen beskrivning av ett fenomen krävs innan undersökningar om kausala samband kan genomföras.20 Det aktualiseras i denna uppsats eftersom
corona-pandemin fortfarande pågår och dess effekter på sociala rörelsers inramning ännu inte har utforskats i tillräckligt hög grad. Den forskningsluckan ämnar denna undersökning att fylla med en beskrivande studie.
17 Benford, Robert och Snow, David, Framing Processes and Social Movements: an overview and an
assesment, i: Annual Review of Sociology, 2000:26, s. 612-613.
18 Benford och Snow, s., 628,
Tarrow, Sidney, Power in Movement: Social Movements and Contentious Politics. 3 upplagan. Cambridge University Press: 2011, s. 144-145.
19 Thunberg, Greta, ‘Our house is on fire’: Greta Thunberg, 16, urges leaders to act on climate, The Guardian,
25 januari 2019.
4
Teori och tidigare forskning
Denna uppsats tar avstamp i forskningsfältet om sociala rörelser och deras funktionssätt. I detta avsnitt ges därför en bakgrund till hur sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer agerar, samt vilka kontextuella faktorer som påverkar deras framgång. I fokus är Sidney Tarrows teori om politiska möjlighetsstrukturer, vilken dels används för att förklara inramningens roll i kollektivt handlande och dels för att förklara hur skiften i politiska möjligheter kan förändra dessa inramningar. Utifrån denna bakgrund presenteras sedan uppsatsens teoretiska ramverk vilket utgår från David Snow och Robert Benfords definitioner av kollektiva handlingsramar. Slutligen redogörs för tidigare forskningsinsatser om
inramningar inom miljörörelsen.
Kollektivt handlande och politiska möjligheter
Sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer utgör den huvudsakliga kanalen för vanligt folk att påverka eliter och stater,21 skriver Sidney Tarrow i sin undersökning av ”omstridd
kollektiv handling” (contentious collective action). Denna handling menar Tarrow uppstår när människor som saknar regelbunden tillgång till representativa institutioner agerar å nya eller kontroversiella anspråks vägnar och beter sig på sätt som fundamentalt utmanar medmänniskor och eliter.22 Att det sker genom sociala rörelser beror på att dessa besitter en repertoar av metoder, sociala nätverk och kulturella ramar vilket möjliggör kollektivt handlande mot resursstarka motståndare.23
Tarrow lägger stor tonvikt vid att sociala rörelser inte agerar i ett strukturellt vakuum, utan påverkas av politiska möjligheter och begränsningar i samhället. En politisk möjlighet definieras av Tarrow som ”den [uppfattade] sannolikheten att sociala protesthandlingar kommer leda till framgång i att uppnå ett önskat resultat” [min övers.] 24 och utgörs av att resurser externa från gruppen tillgängliggörs. Detta kan till exempel vara tillgången till nya allierade, skiften i politisk majoritet eller kulturella förändringar som möjliggör nya
användbara inramningar. Såsom framgår i definitionen ovan, krävs det att förändringar i politiska möjligheter uppfattas av aktörer, som i sin tur behöver agera på de förändrade
21 Tarrow, 2011, s.7-8. 22 Ibid., s.7.
23 Ibid., s. 16. 24 Ibid., s. 160.
5
förutsättningarna.25 För en social rörelse kan det innebära att antingen ta efter andra
organisationer, eller vara de allra första som ser och utnyttjar en situation.26 I nästa avsnitt
förtydligas hur sociala rörelser använder sig av inramning och hur dessa ramar förändras av politiska möjligheter.
Inramning inom kollektivt handlande och ramars förändring
Kollektiv handlingsinramning är en central del för undersökandet av hur sociala rörelser fungerar och bör förstås som föränderliga processer där civilsamhällesaktörer medvetet beskriver verkligheten.27 Begreppet ramar (frames) introducerades till forskarvärlden av
Erving Goffman och beskrivs som tolkningsscheman som individer använder för att uppfatta och strukturera världen.28 David Snow och Robert Benford vidareutvecklade sedan detta till kollektiva handlingsramar, vilket åsyftar de ramar som sociala rörelser använder sig av för att mobilisera sympatisörer. 29 Eftersom det är en social rörelse som ska undersökas inom ramen för denna uppsats gynnas analysen av en teoretisk definition av inramning utifrån kollektiva handlingsramar och inte den generella definitionen. Snow och Benford definierar kollektiva handlingsramar som ”handlingsorienterade övertygelse- och meningsuppsättningar som inspirerar och legitimerar en social rörelses aktiviteter och kampanjer” [min övers.]. 30 Ramarnas huvudsakliga syfte är att framställa en problematisk situation och vem eller vad som bär ansvaret för denna, presentera lösningar på problemet och uppmana andra att kräva förändring.31 Med andra ord - skapa konsensus inom en rörelse och få upp människor på barrikaderna.32
Precis som tavelramar, avgränsar kollektiva handlingsramar vår uppmärksamhet till vissa detaljer. Därtill binder de samman samhällselement för att förmedla en viss bild av
verkligheten, samt rekonstruerar betydelsen av händelser för att passa den sociala rörelsens mål.33 Hur väl ramarna samspelar med den kulturella kontexten är därför avgörande för
inramningsprocessens framgång. Det aktualiseras i avvägningen mellan att spegla ett
25 Tarrow, 2011, s. 164. 26 Ibid., s. 16.
27 Benford och Snow, 2000, s. 612- 613, Tarrow, 2011, s. 144. 28 Benford och Snow, 2000, s. 611.
29 Ibid., s. 614. 30 Ibid. 31 Ibid., s. 615.
32 Snow, David, Vliegenthart, Rens och Ketelaars, Pauline, The framing perspective on social movements: its
conceptual roots and architecture, The Wiley Blackwell Companion to Social Movements, Andra upplagan,
John Wiley & Sons Ltd, 2019, s., 395.
6
samhälles värderingar för att nå den grupp som rörelsen vill attrahera och att tillföra de nya perspektiv som rörelsens åsikter innebär. 34 Rent praktiskt sker detta ofta genom att använda
sig av symboler, narrativ och värderingar från samhällets kulturella verktygslåda och kombinera dessa med den sociala rörelsens ideologi. 35 Denna anpassning gör också att handlingsramar ofta speglar större kulturella och politiska skeenden.36
Sammanfattningsvis kan sägas att en kulturell förändring i samhället i sig kan innebära en politisk möjlighet, likaså att ett politiskt skifte kan påverka vilka kulturella verktyg som är gynnsamma. Därmed avgörs hur stor framgång en handlingsram som använder sig av dessa verktyg får.37 Denna uppsats tar avstamp i Covid-19-pandemin, vilken av tidigare
forskningsinsatser har utpekats ha potential att orsaka politiska möjligheter för förändring inom en rad områden.38 Utifrån denna situation avser uppsatsen undersöka huruvida den svenska unga miljörörelsen i egenskap av aktör inom det civila samhället har uppfattat och agerat på dessa möjligheter och förändrat sin inramning därefter. Hur denna inramning definieras kommer att förtydligas i följande avsnitt.
Typer av kollektiva handlingsramar
För att undersöka huruvida den svenska unga klimatrörelseorganisationen Fridays For Future:s inramning av klimatkrisen har ändrats efter covid-19-pandemin behövs, utöver den teoretiska definition av kollektiva handlingsramar som återfinns under rubriken ”Inramning inom kollektivt handlande och ramars förändring”, ett teoretiskt ramverk som förtydligar de aktuella ramarnas kännetecken. Eftersom ingen forskning till min kännedom har utförts på miljörörelsers inramning post covid-19-utbrottet finns anledning att använda en induktiv ansats som möjliggör uppfattandet av nya ramar. Därmed kommer det teoretiska ramverket att bestå av Snow och Benfords typer av kollektiva handlingsramar, istället för applicerandet av innehållsbestämda ramar.
34 Tarrow, 2011 s. 156.
35 Tarrow, 2011, s. 144-145, Benford och Snow, 2000, s. 628. 36 Benford och Snow, 2000, s. 629.
37 Ibid., s. 628.
38 de Moor, Joost et al, New Kids on the block: taking stock of the recent cycle of climate activism, Social
Movement Studies, 28 oktober 2020, s. 5 – 6,
Gerbaudo, Paolo, The pandemic crowd: protest in the time of covid-19, Journal of International Affairs 73:2, 2020, s.61.
7
För att illustrera de kollektiva handlingsramarnas huvudsyften delar Snow och Benford in dem i tre kategorier; diagnostiska, prognostiska och motiverande ramar. Dessa tre
inramningar behöver alla uppfyllas väl för att framgångsrikt mobilisera människor att delta i rörelsen.39 Ramarnas kännetecken förtydligas nedan:
Diagnostiska ramar
Diagnostiska ramar fokuserar på problemformuleringen. De definierar orsaken till problematiken och placerar skuld och ansvar.40 Ofta används så kallade ”orättviseramar” (injustice frames) som tydliggör vilka som är offer för problemet och bidrar till att framställa ett gott ”vi” och ett ont ”dem”.41 Att uppfattningar om orsaken till en orättvisa kan skilja sig inom sociala rörelser är föga förvånande och åtgärdas genom de diagnostiska ramarna.
Prognostiska ramar
Liksom orsakerna till ett problem kan variera mellan deltagarna i en rörelse, så kan också de föreslagna lösningarna variera.42 Till detta finns de prognostiska ramarna som verktyg, vilka formulerar åtgärder till problemet och strategier för hur förändringen ska gå till väga.43 Motiverandet av en handlingsplan såväl som metodval ingår därmed ofta i de prognostiska ramarna.44 Eftersom sociala rörelser agerar i sammanhang med flera aktiva parter, såsom statliga representanter, icke-statliga organisationer och media, utgörs de prognostiska
ramarna lika ofta av avfärdanden av och anpassningar efter motståndares föreslagna lösningar och logik. Detta kallas ”motinramning” (counter framing) och är en av förklaringarna bakom att handlingsramar är i ständig förändring. 45
Motiverande ramar
Slutligen använder sig sociala rörelser av motiverande ramar för att uppmana till handling. Här kopplar organisationerna tydligare in agenskomponenten och strävar mot att locka potentiella sympatisörer att delta och upprätthålla sitt engagemang. Snow och Benford beskriver hur detta främst görs genom en vokabulär av uppmaningar på basis av problemets allvar, angelägenheten att genast agera, effektiviteten i att gå samman i rörelsen och den
39 Snow et al, 2019, s. 397. 40 Snow och Benford, 2000, s. 616. 41 Ibid., 615.
42 Ibid., 617. 43 Ibid., 616.
44 Snow et al, 2019, s. 396. 45 Snow och Benford, 2000, s. 617.
8
moraliska anständigheten av att handla.46 Anspelandet på känslor är också en viktig del av
motiverande inramning och syns ofta i de slagord som rörelsen använder.47
Tidigare forskning
Den unga miljörörelsens inramning
Den unga miljörörelsens flaggskepp Fridays For Future har attraherat uppmärksamhet från flera forskare sedan rörelsens start 2018. Däribland har en del ansträngningar gjorts för att fånga rörelsens inramning, senast i form av de Moor et al:s artikel New Kids on the Block: taking stock of the recent cycle of climate activism.48 Av författarna konstateras att covid-19- pandemin med stor sannolikhet innebär slutet av en ny klimatrörelses första
mobiliseringscykel.49 Den nya klimatrörelsen består av ungdomsrörelsen Fridays For Future
(FFF) och det civila olydnadsnätverket Extinction Rebellion (XR), där det senare samlar följare i alla åldrar. Vad som skiljer den nya klimatrörelsen från tidigare är, förutom vissa nya deltagargrupper och mobiliseringsmetoder, en prognostisk inramning där politiker och stater återigen adresseras, efter att tidigare ha fått stå tillbaka för en ”Gör det själv”-ansats.50 de Moor et al redogör för FFF:s kollektiva handlingsramar och kommer fram till följande; Huvudproblemet definieras som mänskligt skapade växthusgasutsläpp som orsakat en global uppvärmning. Dessa utsläpp relateras till andra orättvisor i både tid och rum, däribland
klimaträttvisa som förtydligas i avsnittet nedan. Bland dessa orättvisor framhäver FFF särskilt den intergenerationella orättvisan.51 Ansvar för problemet tillskrivs politiker och deras
passivitet. De lösningar som presenteras består i att politiker bör lyssna på den enade
forskarkåren och utifrån det ta policybeslut som minskar utsläppen, även om dessa går emot majoritetens vilja. Lösningen att ”lyssna på forskningen” bedöms användbar eftersom den kan ena många sympatisörer, 52 men har även kritiserats för att felaktigt utmåla vetenskaplig konsensus gällande de moraliska avvägningar som klimatpolitik innebär.53 Angående den motiverande inramningen hävdas FFF använda ett narrativ bestående av apokalyptiska
46 Snow och Benford, 2000, s. 617,
Snow et al, 2019, s. 397.
47 Snow et al, 2019, s. 397. 48 de Moor et al, oktober 2020 49 Ibid., s. 2.
50 Ibid., s. 4. 51 Ibid., s. 5.
52 de Moor et al, oktober 2020, s. 5.
53Evensen, Darrick, The rethorical limitations of the #FridaysForFuture movement, Nat. Clim. Chang. 9, 2019,
9
varningar för framtida katastrofer som incitament för att handla idag. Tvetydighet kring om krisen ska betraktas som en pågående eller framtida katastrof förekommer dock, om än främst hos Extinction Rebellion. Forskarna framhäver att detta behöver undersökas ytterligare. Förslag på ytterligare forskning ges också för att undersöka huruvida klimataktivister
använder sig av den öppning för radikal förändring som covid-19-pandemin innebär, 54 vilket angränsar till den här undersökningens syfte. Något som bör förtydligas är att eftersom den ovan redogjorda artikeln slår samman FFF och XR finns en risk att materialet här inte endast representerar den unga miljörörelsen. Dessutom framgår det ej tydligt i artikeln vilken metod som forskarna har använt för att få sina resultat, och i den mån det tydliggörs visar det sig handla om demonstrationsintervjuer vilka är ogenomförbara under rådande pandemi. Denna avsaknad av transparens är den främsta förklaringen till varför källan endast används för triangulering och inte som bas för undersökningen i denna uppsats.55
Inramning hos miljörörelsen i stort
Under senare tid har den dominanta inramningen i studier av miljörörelser varit
’klimaträttvisa’-inramningen.56 Av Snow och Benford beskrivs den som en av få kollektiva
handlingsramar som uppfyller kriterierna för en ”mästarram” (master frame), det vill säga en som kan översättas från en rörelse till en annan och spänna över en mängd specifika frågor.57 Jämte en rad andra forskare förutsåg Della Porta och Parks hur klimaträttvisa-inramningen, genom brobyggande till andra rörelser, skulle vinna mark inom klimatrörelsen.58 Den inramning som därmed förpassats till en mer undangömd tillvaro benämns just
”klimatförändringar”. De två ramarna har samma diagnostiska inramning, det vill säga problemformuleringen kring klimatförändringarnas orsak. Däremot har de olika handlingsplaner framåt såväl som motiverande handlingsramar.59 Den mer moderata klimatförändrings-inramningen förespråkar förändring inom nuvarande institutioner och lägger mycket kraft vid uppfyllanden av tekniska mål såsom procentantal i
utsläppsminskningar.60 Klimaträttvisa-inramningen kommunicerar däremot behovet av ett
54 de Moor et al, oktober 2020, s. 5 - 6.
55 Nordenbrandt, Maria, doktorand vid Statsvetenskapliga insitutionen Uppsala Universitet,
Forskningsprocessen och materialinsamling, föreläsning 31 augusti, Uppsala.
56 Della Porta, Donatella och Parks, Louisa, Framing processes in the climate movement: from climate change
to climate justice, I boken: Routledge handbook of climate change movements,
57 Snow och Benford, 2000, s. 620. 58Della Porta och Parks, 2014, s. 13,
Walhström, Mattias et al, Framing ”The Climate Issue”: Patterns of Participation and Prognostic Frames
among Climate Summit Protesters, Global Environmental Politics, 13:4, 2013, s. 102.
59 Della Porta och Parks, s. 12.
10
fundamentalt skifte av ekonomiskt system och livsstil, och föreslår mer radikala, omedelbara handlingsmetoder än de symboliska event för vaneförändring som de mer moderata
genomför.61 Av Scholl karaktäriseras den mer övergripande klimaträttvisaramen av fyra grundpelare; (1) klimatet ses som ett transnationellt problem, (2) det nuvarande ekonomiska systemet är inkapabelt att hantera detta, (3) det finns en ojämlikhet i ansvar mellan Globala Syd och Nord, och (4) kritik mot västvärldens dominans i definitionen av hållbar
utveckling.62 Trots att klimaträttvisa tycks vara den inramning som större delen av klimatrörelsen uttalat samlas under framhäver forskare såsom Wahlström et al att den inramning som en rörelses ledare medvetet kommunicerar kan skilja sig från den som dess medlemmar delar och sprider.63 Det stärker denna undersöknings val att analysera rörelsen FFF och inte dess informella ledare Greta Thunberg.
En annan inramning som har undersökts och utvärderats av flertalet är huruvida klimatfrågan framställs som en kris. Detta rör sig dock inte om en regelrätt kollektiv handlingsram, utan snarare en inramning från den politiska toppen. Hodder och Martin beskriver hur aktörer inom den politiska eliten såsom FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-moon använt sig av en krisinramning för att kommunicera klimatfrågans allvar. Denna inramning
karaktäriseras av beskrivningar av klimatet som katastrofiskt och bortom kontroll, understryker tidsbristen och framkallar rädsla. Vanligt är också att jämföra klimatet med andra historiska nödlägen, till exempel krig.64 Andra forskare, såsom Warner och Boas,
beskriver klimatkrisinramningen utifrån ett säkerhetiseringsperspektiv.65 De menar att en kris
är ett hot mot de fundamentala värdena i ett socialt system där begränsad tid och stor
osäkerhet kräver att kritiska beslut tas. Känslor som ingår är fara, brådska och överraskning.66 En säkerhetisering är alltså en framgångsrik säkerhetsinramning.67 Denna har två
karaktärsdrag: ett existentiellt hot mot livet, samt en extraordinär handlingsplan som enda utväg.68 Författarna framhäver dock att detta för att lyckas måste kommuniceras från en
61 Ibid., s. 13, 9-10.
62 Scholl, C. Europe as contagious space: Cross-border diffusion through EuroMayday and climate justice
movements. Understanding European Movements: New Social Movements, Global Justice Struggles,
Anti-Austerity Protest (Robert Cox and C. Flesher Eds.), 2013, s. 135.
63 Walhström et al, 2013, s. 119.
64 Hodder, Patrick, och Martin, Brian, Climate crisis? The politics of emergency framing, Economic and
political weekly, Vol. 44, No.36, 5 september 2009
65 Warner, Jeroen, Boas, Ingrid, Securitisation of climate change: the risk of exaggeration, Ambiente y
Sociedade, Vol 20:3, September 2017.
66 Warner, Boas, 2017, s. 204. 67 Ibid., s. 205.
11
position av auktoritet,69 vilket kan vara en förklaring till att så stort fokus lagts på att
undersöka politiska ledares säkerhetisering. Trots detta understryker de att det är möjligt för det civila samhället att deklarera en kris, då utifrån en position av moralisk auktoritet.70 Hur denna krisframställning eller säkerhetisering har skett utanför den politiska eliten, och särskilt bland civilsamhällesaktörer genom kollektiva handlingsramar, har inte forskats om i stor utsträckning. Det framhävs bland annat av Nisbet som menar att det är viktigt att inte bortse från hur sociala nätverk, bortom media, för vidare inramad information.71
I de ovanstående artiklarna framhävs riskerna med att kommunicera klimatfrågan som en kris. Det sägs kunna undergräva demokratiskt grundade beslut, framställa invasiva ingrepp som geoengineering som den enda lösningen och lägga grund för militärstyre.72 Vidare beskriver de hur mobiliseringen kring klimatet inte nödvändigtvis ökar av krisframställningen eftersom det kan avfärdas som alarmism. Den apokalyptiska framställningen kan också göra potentiella mobilisatörer apatiska och är därmed inte en stabil grund för det långsiktiga engagemang som krävs.73 Huruvida en krisinramning är moraliskt acceptabel eller
framgångsrik för rörelsens mål kommer dock inte undersökas inom ramen för denna uppsats.
Inomvetenskaplig relevans
Som konstaterats i genomgången av forskningsfältet kan denna undersökning ge ett
vetenskapligt bidrag till flera områden. Inledningsvis har de Moor et al konstaterat behovet av att undersöka om och hur klimataktivister utnyttjar öppningen för radikal förändring som coronapandemin innebär.74 Betydelsen av att undersöka eventuella förändringar i inramning efter en politiskt omdanande händelse som Covid-19-utbrottet stärks även av Tarrows teori om politiska möjlighetsstrukturer.75 Trots att det finns goda skäl att anta att en förändring har skett har det ännu inte undersökts i tillräcklig utsträckning. Snow et al framhäver också att inramningsvariationer är forskningen om kollektiva handlingsramars nuvarande fokus.76
Denna studie utgör därmed ett nytt empiriskt bidrag till forskningssamhället, och har även
69 Warner och Boas, 2017, s. 205. 70 Ibid.
71 Nisbet, Mattew, Communicating climate change – why frames matter for public engagement, Envorinment:
Science and Policy for Sustainable Development, Vol. 51:2, 2009, s.22
72 Warner, Boas, 2017, s. 207. 73 Hodder, och Martin, 2009
74 de Moor, et al, oktober 2020, s. 5-6.
Gerbaudo, Paolo, 2020, s.61
75 Se sida 4-6.
12
potential att utöka kunskapen om sociala rörelsers anpassningsbarhet till nya politiska förutsättningar.
För det andra visar ovan nämnda studier att miljörörelsens användning av kollektiva handlingsramar är välundersökt. Däremot har färre studier centrerats kring just den unga miljörörelsen, vilket är denna undersöknings syfte. En undersökning särskilt inriktad på hur unga klimataktivister inramar klimatkrisen kan därmed potentiellt finna nyanser som öppnar upp för vidare undersökning, eller fastställa att ingen skillnad tycks finnas mellan den unga och den vuxna miljörörelsen. Oavsett utfall bidrar detta med ny kunskap.
Slutligen bör tilläggas att om det skulle det framkomma att en krisinramning av klimatfrågan framhävts efter coronapandemin så bidrar studien till att undersöka hur detta utförs av
civilsamhällesaktörer. Tidigare forskning om säkerhetiseringen av klimatfrågan har främst fokuserat på den politiska eliten och media. I vilken grad sociala rörelser och särskilt unga genomför detta kan denna studie då öka kännedomen om.
13
Metod och material
Denna uppsats ämnar undersöka hur Fridays For Future Sveriges inramning av klimatkrisen har ändrats efter utbrottet av viruset Covid-19. För att besvara forskningsfrågan kommer en inramningsanalys att användas. En sådan utförs enligt Matthes genom att ”undersöka urvalet och framträdandet av vissa aspekter av ett ämne genom att utforska bilder, stereotyper, metaforer, aktörer och meddelanden” [min övers.].77 Undersökandet av vilka ramar som
aktörer kommunicerar kan göras både med kvalitativa och kvantitativa metoder. I denna uppsats kommer en kvalitativ innehållsanalys att tillämpas på sociala medie-inlägg, samt en i huvudsakligen induktiv ansats att användas. Eftersom syftet är att undersöka om en
förändring av inramning har skett så avses en tillförlitlig nivåskattning utföras.
Kvalitativ metod
Det kvalitativa tillvägagångssättet används när förståelsen av mening och meningsskapande är undersökningens syfte.78 Det vilar på antagandet att den betydelse som tilldelas ett objekt
eller fenomen inte är given, utan tilldelas av aktörer och därmed är föränderlig.79 Till skillnad från den kvantitativa metoden ämnar studier med ett kvalitativt arbetssätt att besvara frågor om ”hur”, snarare än ”hur många”.80 Därmed ges utrymme för en mer ingående granskning av färre analysenheter och uppfattandet av nyanser, något som är viktigt för att kunna fånga in skiften i inramningar.81 En annan styrka hos den kvalitativa metoden är dess flexibilitet, vilket tillgodoser förmågan att uppfatta nya aspekter och ämnen under analysens gång. Det är särskilt användbart i denna uppsats eftersom ett inte tidigare undersökt fenomen ska utredas och oförutsedda nyanser behöver kunna uppfattas. Därmed kombineras den kvalitativa metoden väl med studiens induktiva ansats.
En svaghet som ofta lyfts i det kvalitativa arbetssättet är den minskade generaliserbarheten av dess resultat, eftersom antalet möjliga analysenheter är färre än med kvantitativ metod.82 Detta gäller även denna undersökning och valet att studera unga miljöaktivister i Sverige. Studier på ytterligare empiriskt material krävs för att besvara om en potentiell förändring hos
77 Matthes, J., What’s in a Frame? A Content Analysis of Media Framing Studies in the World’s Leading
Communication Journals, 1990-2005. Journalism & Mass Communication Quarterly, 86:2, 2009 s. 349.
78 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad, upplaga 5:1, 2017, s. 213
79 Esaiasson et al 2017, s. 211. 80 Ibid., s. 212.
81 Ibid., s. 211. 82 Ibid., s. 158.
14
FFF också återfinns i andra delar av miljörörelsen. Då målet med denna studie framförallt är att förstå förändringen av inramning i en särskild kontext och därmed utgöra en grund för vidare forskning anses det dock inte vara ett allt för stort hinder.83
Textanalys: Inramning
I den här undersökningen kommer den kvalitativa metoden i huvudsak att appliceras på ett textmaterial.84 Det innebär att analysverktyget består av ett frågebatteri vars uppgift är att
identifiera vilken inramning av klimatkrisen som använts före, respektive efter, utbrottet av covid-19. Kvalitativ textanalys används för att finna fenomen som gömmer sig under en texts yta. Inramningar är därmed ett vanligt förekommande föremål för sådan analys.85 I en
inramningsanalys är målet att komma åt aktörers medvetna framställning av ett visst
samhällsfenomen. Att analysera en organisations externa skrivna kommunikation, såsom är fallet i denna undersökning, passar därför väl. Det ger också denna undersökning en fördel jämfört med tidigare forskningsinsatser som i stor utsträckning har använt sig av intervju- och enkätundersökningar som metod. 86 Samtalsintervjuer med demonstrerande aktivister riskerar nämligen att istället mäta aktörernas ståndpunkter och åsikter. Därmed kan validitetsproblem uppstå, eftersom en inramningsanalys vill nå just inramningens innehåll och inte huruvida ”producenterna” av handlingsramen håller med.87
För att uppnå hög validitet är även analysfrågornas utformning av stor vikt. I en
inramningsanalys fokuserar dessa ofta på inramningen av orsaken och lösningarna till ett problem.88 Frågornas natur varierar beroende på om en deduktivt eller induktivt ansats används. Med ett deduktivt arbetssätt appliceras på förhand definierade handlingsramar på en kontext för att undersöka vilka som används. Valet av ramar utgår då från teorier om vilka ramar som bör vara närvarande i materialet. I denna undersökning hade en deduktiv ansats kunnat användas om syftet var att testa teorier eller endast undersöka vilka kollektiva handlingsramar som ungdomsrörelsen använder sig av. Då hade jag förslagsvis kunnat utgå från frekvent använda ramar såsom ’kris’ och ’klimaträttvisa’ i utformandet av
analysverktyg.89 I och med att den här undersökningen ämnar beskriva en kontext som till
83 Esaiasson et al, 2017, s.28.
84 Även en bildanalys kommer göras, men endast för att för att undersöka bildens förstärkning av texten. Läs
mer i avsnittet ”Material”.
85 Esaiasson et al, 2017, s. 218. 86 de Moor, et al, oktober 2020 87 Esaiasson et al, 2017, s. 218. 88 Ibid.
15
min kännedom inte tidigare har analyserats – nämligen inramning efter coronapandemins utbrott – passar ett induktivt tillvägagångssätt bättre. Detta eftersom syftet är att få en så god förståelse för fenomenet som möjligt, vilket kräver möjlighet att uppfatta även oförutsägbara nyanser.90 Den induktiva ansatsen utesluter dock inte möjligheten att jämföra resultatet med relevanta inramningar från tidigare studier. Det innebär endast att forskaren själv extraherar inramningen från materialet utan att på förhand bestämma vad som eftersöks.91
Risken för att tolkningen i en kvalitativ inramningsanalys blir subjektiv och ogenomskinlig har lyfts fram av flertalet forskare.92 Även detta är en vanlig kritik till alla de kvalitativa arbetssätten och framhäver vikten av att diskutera tolkningen i analysen. Utan att underskatta allvaret i kritiken föreslås en del av detta även åtgärdas genom att försäkra sig om att frågorna är väl grundade i det teoretiska ramverket och ställs systematiskt till textmaterialet.93 Givet detta består analysverktyget i denna undersökning av frågor som härstammar ur Snow och Benfords teori om kollektiva handlingsramar.94 Teorins lämplighet styrks av att flera tidigare forskningsinsatser använt sig av densamma vid analys av miljörörelsens inramning.95
Frågornas syfte är att identifiera vad i materialet som utgör kollektiva handlingsramar och därefter systematisera detta i Snow och Benfords kategorier av diagnostiska, prognostiska och motiverande handlingsramar. Detta görs först på materialet innan utbrottet av Covid-19 och sedan på materialet efter. Tolkningen av de olika handlingsramarna motiveras med hjälp av citat och referat.96 Analysfrågorna till denna undersökning förtydligas i avsnittet
”Operationalisering”.
Som tidigare nämnts är denna undersökning en beskrivande sådan med syftet att ta reda på om en förändring skett i FFF:s inramning mellan två tidsperioder. Beskrivande studier brottas ofta med svårigheten att på ett tillfredsställande vis fastställa ett fenomens exakta natur. En ofta tilltagen strategi är därför jämförelsen, eftersom den minskar på validitetskraven och kan göra resultatet mer intressant då det sätts i perspektiv till något annat. Ett sätt att göra det på
90 Ibid., s. 224.
91 De Vreese, C. H., News framing: Theory and typology, Information Design Journal, 13:1, s.53,
Esaiasson et al, 2017, s. 223.
92 Touri, Maria & Koteyko, Nelya, Using corpus linguistic software in the extraction of news frames: towards a
dynamic process of frame analysis in journalistic texts. International Journal of Social Research Methodology,
18:6, 2014,
Vicari, Stefania, Measuring collective action frames: A linguistic approach to frame analysis, Poetics 38, 2010, s. 508.
93 Esaiasson et al, 2017, s. 219.
94 Dessa återfinns i avsnittet ”Typer av kollektiva handlingsramar”. 95 Esaiasson et al, 2017, s. 222.
16
är genom jämförelse över tid, vilket kommer att användas i denna studie. Genom att fokusera på hur FFF:s inramning har förändrats över tid snarare än att artbestämma den inramning som används i en särskild situation kan en mer träffsäker analys försäkras.97 Denna metod
benämns av Esaiasson et al som ”förändringsstrategin” och kommer i denna studie att tillämpas genom att ställa samma analysfrågor till samma typ av material före samt efter pandemiutbrottet och sedan jämföra svaren. Om svaret på frågorna skiljer sig och därmed indikerar att en förändring har skett är sannolikheten att detsamma skett i verkligheten hög, eftersom tiden är den enda faktorn i analysen som har bytt värde. Esaiasson et al gör liknelsen med en vindmätare som kan visa fel vindhastighet, men likväl besvarar huruvida vinden har tilltagit eller mojnat. Samma logik tillämpas i denna studie, vilket garderar den mot
utmaningar i validitet. 98
Definitioner, avgränsning och urval
Uppsatsen fokuserar på den unga svenska miljörörelsen. Därför bör även förtydligas vad som menas med denna rörelse. En social rörelse definieras av Nationalencyklopedin som
”organiserad kollektiv handling i syfte att förändra eller bevara ett samhälleligt tillstånd utan att använda traditionella politiska metoder (som att forma eller gå in i ett politiskt parti)”.99 Per definition är en miljörörelse en politisk rörelse som fokuserar på att skydda miljön, minska miljöförstöring och minska ohållbart nyttjande av naturresurser.100 Då klimatfrågan i högsta grad är en fråga som hotar miljön kan rörelser som mobiliserar mot klimatförändringar även antas vara miljörörelser.
För att avgränsa denna undersökning och möjliggöra en ingående analys där nyanser kan uppfattas så kommer endast en social rörelseorganisation att vara fokus för studien. Det som i huvudsak har väglett urvalet är att analysenheten ska vara ett representativt fall av den unga svenska miljörörelsen. Som hjälp i processen har följande kriterier tillämpats:
- en ungdomsorganisation eller nätverk där det tydligt framgår att unga driver rörelsen. - klimat- och miljöfrågor är det huvudsakliga tema som sammanslutningen mobiliseras
kring.
97 Esaiasson et al, 2017, s. 146. 98 Ibid., s. 147.
99 Brante, Thomas, Social rörelse, Nationalencyklopedin 100 Oxford Reference, Environmental Movement.
17
- rörelsen eller organisationen har nationell närvaro i Sverige.
Av detta följer att fyra sociala rörelseorganisationer uppfyller kriterierna för att kunna bli föremål för analys; organisationerna Fältbiologerna och PUSH Sverige, samt nätverken Fridays For Future Sverige och Klimatstudenterna.101 Av dessa har Fridays For Future Sverige valts ut eftersom de anses mest representativa för den nuvarande svenska unga miljörörelsen. Detta baseras på att de utgör den rörelse med närvaro på flest platser i Sverige (22 lokalgrupper), har mobiliserat flest anhängare (105 100 skolstrejkare i september 2019) samt har tilldelats störst förtjänst för att ha fått upp klimatfrågan på den politiska
dagordningen.102 Fridays for Future Sverige är dessutom den av organisationerna med det största följarantalet på den sociala mediaplattformen Instagram, där de samlar drygt 15 000 personer.103 Det visar att de är en tongivande röst inom den unga miljörörelsen. Att det är textmaterial från Instagram som kommer att analyseras i undersökningen stärker också valet av nätverket.104 Sammantaget bör detta motivera valet av skolstrejksrörelsen Fridays For Future Sverige (FFF) som representativt för den svenska unga miljörörelsen. Däremot vet vi ingenting om huruvida den förändring som kan komma att observeras även finns hos andra delar av den svenska unga miljörörelsen, då detta kräver ytterligare systematiska studier. Utöver representativiteten har valet av FFF en annan fördel: de har analyserats inom ramen för forskningsfältet i högre utsträckning än de andra organisationerna. Det är en fördel i denna undersökning eftersom ett nytt empiriskt material och en ny kontext ska analyseras. Tillgång till resultat gällande samma organisation från tidigare forskningsinsatser är därmed positivt eftersom det möjliggör viss jämförelse med resultaten från den här undersökningen.
Material
Textmaterialet i den här undersökningen består av inlägg på den sociala mediaplattformen Instagram skrivna av Fridays for Future Sverige. Eftersom syftet med kollektiva
handlingsramar är att kommunicera en social rörelses verklighetsuppfattning till dess följare
101 För utförligare urvalsresonemang, se Bilaga 1.
102 de Moor, Joost, Uba, Katrin, Wahlström, Mattias, Wennerhag, Magnus, de Vydt, Michael, Protest for a
future II: Composition, mobilization, and motives of the participants in Fridays For Future climate protests on 20-27 september, 2019, in 19 cities around the world. Februari 2020, s. 215,
Fridays For Future Sverige, ”Lokala grupper”, 2020, tillgänglig via: https://fridaysforfuture.se/lokala-grupper/, (hämtad 28 december 2020).
103 Fridays For Future Sweden, fridaysforfuture.swe, Instagram, 2020, tillgänglig via:
https://www.instagram.com/fridaysforfuture.swe/, (hämtad 28 december 2020).
18
och mobilisera potentiella sympatisörer kan valet av material anses passande. Behovet av att analysera rörelsers inramningsprocesser genom sociala medier har dessutom lyfts fram av flertalet forskare.105 Delvis förklaras det av sociala mediers växande övertag framför traditionell massmedia i förmågan att ”skapa nyheter” och därmed utföra inramning, en utveckling som Tarrow menar har pågått sedan 1990-talet.106 Enligt Nisbet har den
mellanpersonliga spridningen av information som karaktäriserar sociala medier ofta förbisetts och kräver ökat forskningsfokus.107 Slutligen är den nuvarande, mer inkluderande
inramningsprocessen utan tydlig upphovsman som finns på sociala mediaplattformar ett resultat av den nya internetbaserade generationen,108 som även står i fokus i denna uppsats. Sannolikheten att nå den unga miljörörelsens inramningsprocess blir därmed större genom en analys av sociala medier än till exempel debattartiklar i traditionell media.
Analys av sociala medie-inlägg från plattformen Instagram kan dock utgöra en utmaning inom den kvalitativa innehållsanalysen, eftersom materialet består av både text och bild, såväl som ljud och videofiler. Fridays For Future Sverige:s Instagramkonto består till stor del av foton på skolstrejkande ungdomar som håller i protestskyltar med budskap i både text och bild. I denna uppsats kommer allting som går att förstå som skriven text i bilderna att analyseras med frågor som avser textanalys. Då valet att publicera dessa foton bidrar till rörelsens inramning av deras kamp riskerar dock många aspekter att förbises om analysen endast skulle omfatta skriven text, varför en kompletterande bildfråga kommer att ställas. Däremot bör förtydligas att huvudfokus för undersökningens analys är den skrivna kommunikationen. Den fråga som ställs till bilden i Instagram-inlägget kommer endast undersöka i vilken grad textbudskapet förstärks av bilden och dess symbolik. Alltså kommer inte analysen av bildframställningen att behandlas separat i resultatdelen utan endast påverka textanalysen indirekt.109 Rörlig bild (video) och tal kommer inte att omfattas av analysen, vilket innebär att endast den skrivna texten kommer att analyseras i inlägg innehållande ljud och video. Tilläggas bör även att Fridays For Future Sverige har samtyckt till att deras bilder används och att fotografier alltid kommer efterföljas av en källhänvisning till upphovsman.110
105 Tarrow, 2011, s.32,
Della Porta och Parks, 2014, s.14, Nisbet, 2009, s.22.
106 Tarrow, 2011, s. 32. 107 Nisbet, 2009, s. 22.
108 Della Porta & Parks, 2014, s. 14
109 Motivet till detta val och dess konsekvenser behandlas utförligare i avsnittet ”Metodkritik”. 110 Sophia, Fridays for Future Sverige, privat Instagramkonversation 18 december 2020.
19
Eftersom syftet är att jämföra inramningen före och efter covid-19-virusets utbrott för att avgöra om en förändring har skett, är fastställandet av tidpunkt för pandemiutbrottet av stor vikt. Detta eftersom det utgör skiljelinjen mellan de olika jämförelsepunkterna och dess placering kan påverka utfallet. Idealiskt vore om det gick att försäkra att undersökningens resultat inte förändras beroende på vilka texter med vilka utgivningsdatum som väljs. Om så vore fallet skulle kriteriekonsistensen för uppsatsen vara hög.111 Då denna studie inte har möjlighet att utföra en så omfattande undersökning bör motivering ges till den tidpunkt som väljs. Trots att de första nyheterna om covid-19-viruset nådde världen i slutet av 2019 bör detta inte väljas som tidpunkt för utbrottet eftersom det till allmän förståelse rörde sig om en lokal företeelse.112 Det dröjde till 11 mars 2020 innan smittspridningen förklarades som en global pandemi av Världshälsoorganisationen (WHO). 113 Samma dag rekommenderade den svenska Folkhälsomyndigheten regeringen att begränsa allmänna sammankomster till maximalt 500 personer. 114 Dagen därpå, 12 mars, benämner dessutom Fridays for Future Sverige coronaviruset för första gången på sitt Instagramkonto.115 Med denna bakgrund kan fastställas att majoriteten av den svenska unga miljörörelsen den 12 mars 2020 hade
medvetandegjorts om pandemins existens samt erfarit ett exempel på svenska myndigheters respons på krisen. Därmed bestäms tidpunkten för coronapandemins utbrott i denna
undersökning till den 11 mars 2020.
Sedan den 11 mars 2020 fram till tidpunkten för författandet av denna uppsats (12 december 2020) har 64 Instagram-inlägg publicerats av FFF, medräknat det som laddades upp samma dag som pandemin deklarerades. Dessa kommer därmed att utgöra materialet för att fastställa inramningen efter coronapandemins utbrott. För att möjliggöra samma nyansrikedom i analysen av inramningen före virusutbrottet kommer de 64 inläggen publicerade bakåt i tiden från dagen innan pandemin deklarerades den 11 mars att analyseras. Dessa inlägg sträcker sig från och med den 29 oktober 2019, fram till den 11 mars 2020.
111 Esaiasson et al, 2017, s. 148.
112 Världshälsoorganisationen (WHO), ”Archived: WHO Timeline - Covid-19”, 27 april 2020. 113 Världshälsoorganisationen (WHO), ”Timeline: WHO’s COVID-19 response”, 14 december 2020. 114 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten föreslår begränsning av möten, 11 mars 2020. 115 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 12 mars 2020,
20
Operationalisering
Såsom förklarats tidigare kommer forskningsproblemet att besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys där frågor med utgångspunkt i det teoretiska ramverket appliceras på text- och bildmaterialet före och efter coronapandemins utbrott. I detta avsnitt förtydligas frågornas utformning.
Diagnostiska ramar
Vad framställs som det huvudsakliga problemet?
Vem/vilka framställs bära ansvar och/eller skuld för problemet? Vem eller vilka framställs som offer för problemet?
Vad i situationen framställs som orättvist?
Finns framställningar av “vi och dem”? Vilka är dessa?
Prognostiska ramar
Vilka lösningar föreslås?
Vilka är delmålen för att nå lösningen?
Vilka metoder behöver användas för att nå lösningen? Vilka lösningsförslag avfärdas?
Motiverande ramar
Hur kommuniceras situationens allvar? Hur kommuniceras angelägenheten att agera?
Vilka argument för effektiviteten i mobiliseringen uttrycks? Vilka moraliska argument för handling uttrycks?
Kompletterande bildfråga: Vilka budskap i texten förstärks av bilden?
Operationaliseringen har utformats självständigt utifrån Snow och Benfords indelning av kollektiva handlingsramar samt vedertagen metodlitteratur, men jämförts mot
21
operationaliseringen från tidigare studier motiveras främst av en avsaknad av transparens kring undersökningsmetoderna inom forskningsfältet.116
Frågorna tillämpas både på text och bild, eftersom materialet är den sociala mediaplattformen Instagram. Därmed kan svaret på en fråga komma i ett flertal former, till exempel genom en konkret textformulering, en liknelse, en hashtag eller en bildsymbol. De flesta frågorna behöver inte någon närmare förklaring. Däremot behöver användandet av frågan om bildens förstärkande av texten förtydligas genom tolkning av ett exempel.
Källa: Fridays For Future:s instagram (@fridaysforfuture.swe), publicerad 29 mars 2020, fotograf: Jana Eriksson, tillgänglig via: https://www.instagram.com/p/B-UXPpnHmWv/
Såsom tidigare nämnts analyseras texten på protestskyltar som vanlig text. Utöver detta ställs den kompletterande frågan ”Vilka budskap i texten förstärks av bilden?”. Bilden ovan
föreställer en skylt där det står att politiker försovit sig och att miljörörelsen är alarmet. Textens första del förstärks av skyltens framställning som en klocka formad som ett jordklot. Att demonstranterna ser självsäkert in i kameran och framstår som många förstärker den andra delen av budskapet. Som tidigare nämnts kommer inte resultatet av bildanalysen att redovisas i resultaten, utan endast påverka klassificerandet av textmaterialet.
22
Metodkritik
En mängd av de kritiska punkterna i metoden för denna uppsats har redan bemötts och adresserats. Däremot bör valet att endast i viss utsträckning analysera bild diskuteras. En gedigen bildanalysmetod där hänsyn tas till symbolikaspekter hade kunnat fånga in
ytterligare delar av inramning och gynna undersökningen. En sådan ansats hade dock krävt större resurser än de som finns tillgängliga för den här studien. Därför analyseras bilder i denna undersökning endast indirekt och i den grad de förstärker textmaterialet. Vid granskning av tidigare forskning framkommer dock att symbolik och bildanalys sällan innefattas i inramningsanalyser, vilket stärker valet i denna uppsats. Framtida
forskningsinsatser kan dock med fördel använda ett bredare analytiskt grepp på liknande material.
Utöver detta bör studiens validitet och reliabilitet diskuteras. Induktiva inramningsanalyser förknippas ofta med ifrågasättanden av validitet. Trots detta framhävs bland annat av Vicari att metoden att extrahera inramningar från ett material är accepterad och beprövad inom forskarsamhället.117 Denna studie påverkas dessutom inte av svårigheten i lika hög grad eftersom den inte ämnar utföra någon artbestämning av inramning, utan centreras kring undersökandet av en förändring i kollektiva handlingsramar. Den positiva effekten detta har på studiens validitet har redan redogjorts för i genomgången av förändringsstrategin. Däremot bör något skrivas om reliabiliteten. Denna är särskilt viktig att betänka i kvalitativa studier eftersom det tolkningsarbete som är ryggraden i analysen lätt kan bli forskarsubjektivt. Allra helst bör flera forskare koda samma material för att försäkra sig om tolkningen. Detta är dock inte möjligt inom ramen för en kandidatuppsats utan kvarstår som en utvecklingspotential av studien. Däremot hoppas jag kunna åtgärda en del av reliabiliteten genom den transparenta presentationen av operationaliseringen ovan. Vidare kommer citat och exempel att redogöras för i resultatdelen vilket förhoppningsvis förtydligar hur slutsatserna dragits. Slutligen kommer resultatet från den första tidsperioden att trianguleras mot en tidigare studie med syftet att pröva analysmetodens reliabilitet. Överensstämmelse mellan denna och tidigare studiers resultat tyder på en högre reliabilitet, vilket därmed även stärker resultaten för den andra, av tidigare forskning oundersökta, tidsperioden.118 Detta eftersom samma
analysverktyg appliceras på materialet från de båda tidsperioderna.
117 Vicari, 2010, s. 522. 118 Nordbrant, 2020.
23
Analys och resultat
I detta avsnitt kommer de empiriska resultaten från undersökningen att presenteras och analyseras. Först kommer inramningen före covid-19-utbrottet att behandlas utifrån Snow och Benfords tre kollektiva handlingsramar. Detta för att fastställa jämförelsepunkten för vår analys. Därefter utförs samma upplägg för inramningen efter virusutbrottet, vilket möjliggör att uppfatta huruvida en förändring har skett eller inte. Exempel på de kännetecken som använts för att besvara analysfrågorna kommer att ges, främst som citat och referat.
Inramning före covid-19-utbrottet
Diagnostiska ramar
Det huvudsakliga problemet framställs av Fridays For Future Sverige som
klimatförändringarna, vilka orsakas av mänsklighetens förbrännande av fossila bränslen. Konsumtion och ett stort ekologiskt fotavtryck, som förvärras av prioriteringen av ekonomi framför andra värden, kommuniceras som en underliggande anledning till situationen. De aktörer som bär på det största ansvaret för situationen adresseras också som ett problem i sig; avsaknad av politisk handling. Politiker och makthavare omnämns nämligen avsevärt mest som ansvariga för situationen, till exempel genom konkreta formuleringar som ”våra krav gentemot våra politiker och makthavare” eller slagorden ”Politiker, kom ut ur er dvala, dax att bli klimatradikala".119 Ansvaret tycks bestå i att agera mot klimatkrisen och sätta gränser
för företag, vilka tillskrivs skulden för problemet. En skiljelinje mellan folket och naturen respektive företag syns i formuleringar som ”Liv>pengar” och ”planet over profit”.120 FFF
adresserar främst svenska politiker och företag, och framhäver att Sverige har en större skuld för problemet än andra länder och folk.121 En annan linje kan dock urskiljas som pekar mer på varje individs ansvar snarare än politikernas. Dessa tillskriver hela mänskligheten skulden, och särskilt vuxna. Formuleringar som ”alla vuxna måste börja ta klimatansvar nu” eller en vuxen man som håller en skylt med texten ”Nu skärper vi oss hörni” är exempel på detta. 122
119 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 12 november 2019.
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 30 november 2019, tillgänglig via: https://www.instagram.com/p/B5frq3mHBIB/, (hämtad 19 december 2020)
120 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 22 januari 2020,
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 22 november 2019.
121 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 30 oktober 2019,
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 22 december 2019, Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 10 december 2019.
24
Offer för klimatförändringarna framställs dels planeten och naturen själv vara. Det syns genom skylttexter som ”Rädda svenska fjäll” eller slagorden ”Rädda klimatet”.123 Om
rörelsen anser naturen vara ett skyddsvärt subjekt i sig eller bör räddas för mänsklighetens skull framgår inte. Däremot lyfts barn och unga som offer i hög grad, och den avsevärt vanligaste framställningen av orättvisan i problemet är den intergenerationella rättvisan. Det syns bland annat genom skyltar som hålls av vuxna med budskap som ”Ge våra barnbarn ett klimat att leka i”124 och barn med skyltar som uppmanar att rädda deras framtid eller orden ”Hade varit skönt att få 30-årskrisen innan klimatkrisen”.125
Utöver den intergenerationella orättvisan inramas även urfolk som särskilt utsatta för
klimatkrisens konsekvenser. Uppmaningar om ”klimaträttvisa” lyfts för att tillgodose urfolks rättigheter, men även för att illustrera den globala ojämlikheten och skillnaden i sårbarhet inför klimathotet.126 Under demonstrationer talar urfolksrepresentanter vid ett flertal tillfällen och följarna uppmanas att visa solidaritet med befolkning i Globala Syd. Därmed inramas rörelsen också som ett globalt ”vi”.
Prognostiska ramar
Den mest förekommande lösningen som FFF föreslår är att politiker ska ”lyssna på forskningen”. Därtill uppmuntras politiker göra vad de kan för att följa Parisavtalet och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Att göra det med hänsyn till en rättviseaspekt
framstår också som viktigt. Steg på vägen mot detta mål uppges vara politisk handling för att bryta beroendet av fossila bränslen, till exempel genom en koldioxidbudget och solceller.127 Precis som gällande de diagnostiska ramarna syns två strömmar bland lösningarna; en individfokuserad och en systemkritisk. Slagorden ”ändra systemet, inte klimatet” tillhör de näst vanligaste efter forskningsuppmaningen och går hand i hand med ovan föreslagna politiska handlingar. Den mer individfokuserade strömningen inriktar sig istället mer på livsstilsförändringar hos enskilda personer. Bland dem förespråkas till exempel köpstopp och strandstädning.128 Samtidigt syns även exempel på avfärdande av individuella lösningar som
Fridays For Future Sverige, instagraminlägg, 3 december 2019.
123 Fridays For Future Sverige, instagraminlägg, 2 november 2019. 124 Ibid.
125 Fridays For Future Sverige, instagraminlägg, 29 november 2019. 126 Fridays For Future Sverige, instagraminlägg, 7 februari 2020. 127 Fridays For Future Sverige, instagraminlägg, 14 december 2019,
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 22 januari 2020.
128 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 16 februari 2020,
25
källsortering och klimatkompensation, det vill säga så kallad motinramning. Ett exempel på detta är skylttexten ”Vi kan inte källsortera kolkraften - Klimatet behöver en
systemomställning”.129
Angående vilka metoder som argumenteras för rättfärdigas strejkande i störst utsträckning. Därtill finns en rad andra metoder såsom att utlysa klimatnödläge, medborgarförslag, donationer, civil olydnad och behovet av känslor i kampen.
Motiverande
Även innan covid-19-pandemin framställs klimatet som en kris, katastrof eller ett nödläge för att kommunicera frågans allvar. Det syns genom ordval som ”klimatkrisen”, efterfrågan efter klimatnödläge eller skyltar med budskapet SOS.130 Klimatfrågans allvar liknas bland annat med kärnvapenhotet under kalla kriget.131 Därtill framhävs att det är en fråga på liv och död, främst för unga och kommande generationer, men till viss del även mänskligheten i stort. Ytterligare ett vanligt förekommande slagord är ”Det finns ingen planet B” som framhäver att situationen måste lösas på första försöket och mänskligheten inte har råd med misstag. Bland flera andra referenser till ungdomskultur, såsom memes, återfinns ”Klimatförändringarna är värre än Voldemort”.132 Utöver detta råder stor samstämmighet i kommunikationen om att politisk handling krävs genast, vilket också syns genom slagorden ”Klimatet kan inte vänta”. Förekommande, men mindre frekvent, är även inramningar att klimatförändringarna redan sker.
För att övertyga potentiella sympatisörer att ge sig ut på gatorna används både argument för mobiliseringens effektivitet och rättfärdigheten i att agera. Ofta refereras till att rörelsen är starkast tillsammans, och det redovisas frekvent hur många som var med, att det var en av de största demonstrationerna i modern tid eller att hela Sverige deltog.133 Kopplat till det finns även framhävandet av exempel då mål har uppnåtts genom demonstrationer och civil olydnad.134 Slutligen framställs ofta rörelsen som en förändring lika självklar som ett
129 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 14 februari 2020. 130 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 8 januari 2020,
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 2 december 2019, Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 12 december 2019.
131 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 7 januari 2020. 132 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 3 december 2019.
133 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 30 november 2019, tillgänglig via:
https://www.instagram.com/p/B5fLtOPnixt/, (hämtad 19 december 2020)
26
ostoppbart naturfenomen, synligt bland annat i slagorden ”like the oceans, we rise”.135 Att
delta i strejkerna inramas som en moralisk skyldighet, något som speglas i skylttexten ”vad gör du för klimatet?”.136 Därtill framställs demonstranter ofta som tappra som trots vinterkyla
eller sin unga ålder deltar. Detta går hand i hand med uppmaningar om att alla behövs.
Inramning efter covid-19-utbrottet
Diagnostiska ramar
Precis som före covid-19-utrottet uppges det huvudsakliga problemet som FFF mobiliserar mot att vara klimatförändringar orsakat av koldioxidutsläpp från investeringar i fossila
bränslen. Däremot syns även fler problemformuleringar gällande förlorad biologisk mångfald från människans stora resursförbrukning. Politiker och makthavare inramas fortsatt som de med störst ansvar för frågan och skulden tillfaller i hög grad företag inom fossilindustrin. Till exempel lyfts att ”ansvaret för Black Friday och konsumtionshetsen ligger hos de stora företagen och inte hos individer, särskilt de som inte har råd att handla det de behöver annat än på rea”.137 Under tidsperioden efter virusutbrottet adresseras dock inte bara svenska politiker, utan även EU som politisk institution såväl som sydamerikanska makthavare. Politiker, fossilindustrin och i viss mån vuxna är även de som utmålas som ett ”dem”, motståndare mot naturen själv, unga, urfolk och invånare i sårbara länder vilka framställs som offer för klimatkrisen. 138 Skanderandet av uppmaningar om ”klimaträttvisa” är dessutom än mer närvarande efter coronapandemins utbrott. Trots att det av ordet i sig inte tydligt framgår vem rättvisan avser, förekommer det ofta med hävdandet av solidaritet med utvecklingsländer och dess sårbara invånare. Den intergenerationella orättvisan figurerar dock fortsatt som en av de mest frekventa inramningarna, men även rasism och orättvisa gentemot andra arter än människan lyfts.
Dessutom har framställningen av hela mänskligheten som offer ökat markant jämfört med innan virusutbrottet. Från att knappt registrerats i den första tidsperioden, kommuniceras alla människor som offer nästan lika ofta som barn och unga i den andra tidsperioden. Därmed kan en mer allmänmänsklig strömning också skönjas i materialet. Det syns även i linjen om
135 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 4 december 2019. 136 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 2 november 2019. 137 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 27 november 2020.
138 FFF presenterar även en egen benämning av de som faller offer för klimatkrisen i störst grad: MAPA – most
