Diagnostiska ramar
Precis som före covid-19-utrottet uppges det huvudsakliga problemet som FFF mobiliserar mot att vara klimatförändringar orsakat av koldioxidutsläpp från investeringar i fossila
bränslen. Däremot syns även fler problemformuleringar gällande förlorad biologisk mångfald från människans stora resursförbrukning. Politiker och makthavare inramas fortsatt som de med störst ansvar för frågan och skulden tillfaller i hög grad företag inom fossilindustrin. Till exempel lyfts att ”ansvaret för Black Friday och konsumtionshetsen ligger hos de stora företagen och inte hos individer, särskilt de som inte har råd att handla det de behöver annat än på rea”.137 Under tidsperioden efter virusutbrottet adresseras dock inte bara svenska politiker, utan även EU som politisk institution såväl som sydamerikanska makthavare. Politiker, fossilindustrin och i viss mån vuxna är även de som utmålas som ett ”dem”, motståndare mot naturen själv, unga, urfolk och invånare i sårbara länder vilka framställs som offer för klimatkrisen. 138 Skanderandet av uppmaningar om ”klimaträttvisa” är dessutom än mer närvarande efter coronapandemins utbrott. Trots att det av ordet i sig inte tydligt framgår vem rättvisan avser, förekommer det ofta med hävdandet av solidaritet med utvecklingsländer och dess sårbara invånare. Den intergenerationella orättvisan figurerar dock fortsatt som en av de mest frekventa inramningarna, men även rasism och orättvisa gentemot andra arter än människan lyfts.
Dessutom har framställningen av hela mänskligheten som offer ökat markant jämfört med innan virusutbrottet. Från att knappt registrerats i den första tidsperioden, kommuniceras alla människor som offer nästan lika ofta som barn och unga i den andra tidsperioden. Därmed kan en mer allmänmänsklig strömning också skönjas i materialet. Det syns även i linjen om
135 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 4 december 2019. 136 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 2 november 2019. 137 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 27 november 2020.
138 FFF presenterar även en egen benämning av de som faller offer för klimatkrisen i störst grad: MAPA – most
27
att mänskligheten själv bär ansvar för klimatförändringarna (snarare än makthavare mer specifikt), samt i framställningen av ett globalt ”vi”.139
Prognostiska ramar
Även om uppmaningen att lyssna till forskningen kvarstår som lösning på klimatkrisen också efter intåget av covid-19, så har hänvisningarna till att följa Parisavtalet blivit den mest förespråkade lösningen.140 Relaterat till avtalet krävs att politiker handlar för klimaträttvisa
och begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Gällande konkreta delmål mot lösningen syns under perioden många exempel på uppmaningar till politiker att dra tillbaka utbyggnads- och lagförslag i fossiltunga verksamheter såsom Preems raffinaderi och EU:s jordbrukspolicy (CAP).141 Jämfört med innan covid-19-pandemin syns här en större mångfald i konkreta mindre lösningsförslag. Det rör sig delvis om flertalet miljöbaserade förslag som att bevara biologisk mångfald, lyssna på urfolk och skydda miljöförsvarare, och delvis förslag på statliga initiativ som solkraft, klimatutbildning och fossilfri infrastruktur. Kopplat till pandemin finns även uppmaningar om en så kallad ”grön omstart” av ekonomin.142 I
motinramningen är det storskaliga fokuset också tydligt, där kraft läggs på att markera mot företags så kallade gröntvättande (greenwashing), däribland gällande biobränsleproduktion och återställandet av natur genom monokultur.143
Liksom innan pandemin finns även de som förespråkar livsstilsförändringar framför systemskiften, till exempel genom att själv öka sin kunskap om klimatförändringarna, ökat cyklande och veganism. Från att ha varit en minoritet innan pandemin har antalet nu ökat till
lika många som uttalat förespråkar systemförändringar.144
Argumenten för skolstrejk baserat i intergenerationell rättvisa kvarstår, till exempel med skylttexten ”Varför studera för en framtid vi ändå inte kommer uppleva?”.145 Däremot
rättfärdigas och uppmuntras till ett nytt sätt att strejka, nämligen digitalt. FFF är snabba med att ställa in sina stora fysiska demonstrationer med hänvisningen till att de lyssnar på
139 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 5 december 2020. 140 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 29 november 2020.) 141 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 24 oktober 2020,
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 26 september 2020.
142 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 24 april 2020. 143 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 24 oktober 2020,
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 22 maj 2020.
144 Icke inräknat de som uppmanar till att följa Parisavtalet, som förstås i sig kan anses vara
samhällsomdanande.
28
forskningen.146 I och med det nya läget förekommer även andra metoder som sko-strejk,147
zoomsamtal och taggande på sociala medier.
Motiverande ramar
Inledningsvis bör konstateras att den andra tidsperioden karaktäriseras av en ökning i inramning generellt, vilket även gäller för de motiverande handlingsramarna. Att benämna klimatförändringarna som en kris är det absolut vanligaste sättet att förmedla situationens allvar efter coronapandemins utbrott, och användandet av strategin har fördubblats jämfört med den tidigare tidsperioden. Detta sker bland annat genom att klimatfrågan beskrivs som ”klimatkrisen” varje gång den omnämns. Därtill syns tydligt hur pandemin används som jämförelsepunkt för klimatkrisen. Delvis i slagorden att behandla varje kris som en kris och uppmaningar om att plana ut såväl smittspridningskurvan som utsläppskurvan,148 men även i påminnelser om att klimatkrisen inte har avtagit under pandemins gång.149 Slutligen finns även flera uttryck om att klimatkrisen är mer allvarlig än coronakrisen.150
Andra sätt att kommunicera frågans kritiska läge är framställningen att det handlar om hela mänsklighetens överlevnad såväl som ungas liv och framtid. Till skillnad från innan viruset används här det förra mer än det senare. Dessutom har slagordet ”Vi har bara en planet” minskat betydligt i användning.
Den brådska som sammankopplas med frågan kommuniceras alltjämt,151 och fortsatt med formuleringar som ”Klimatet kan inte vänta” och att politisk handling krävs ”När om inte nu?”. Sammanfogat med krisinramningen kommuniceras även att förändringen av jordens klimat redan pågår, vilket till exempel syns i texten ”The crisis is already here”.152
Angående varför potentiella mobilisatörer ska förena sina krafter med FFF framhävs ofta antalet deltagare som demonstrationen samlat, samt att den täckt in hela Sverige eller världen. Därtill lyfts precis som innan pandemin att ungdomsrörelsen är en ostoppbar förändring – nya medlemmar uppmuntras engagera sig under banderollen ”Var del i förändringen”153 – samt
146 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 15 mars 2020..
147 Protestmetod där skorna till de som vill delta ställs ut på en plats istället för deltagarna. 148Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 17 april 2020.
149 Se titeln till denna uppsats.
150 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 10 april 2020.
Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 26 september 2020.
151 Även om det kan anses en självklar del av framställandet av en kris så omfattades inte varje krisuttryck som
ett uttryck för tidsbrist i analysen.
152 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 5 december 2020. 153 Fridays For Future Sverige, Instagraminlägg, 6 december 2020.
29
dess stora anpassningsbarhet till nya förutsättningar. Styrkan i att gå ihop tillsammans hävdas också, precis som upprepandet att alla behövs. Det individuella ansvaret att agera
kommuniceras mer än dubbelt så ofta som innan pandemin, om än färre exempel kan ges på tappra demonstranter som trotsar väder och vind eftersom den analyserade tidsperioden inte sker under vintermånader, samt i stor utsträckning har blivit digital.
30