Den huvudsakliga frågan som ställts vid studien är följande:
Hur upplevs och fungerar Shared Space, genom exemplet Kalendegatan i Malmö, utifrån de kvaliteter som inryms i begreppet attraktiva stadsrum?
Inom begreppet attraktiva stadsrum ryms kvaliteterna trygghet, tillgänglighet, möjlighet till vistelse och trafiksäkerhet, vilka har undersökts genom intervjuer med trafikanterna,
observationer och statistik.
10.1. Resultat
Utifrån våra observationer och intervjuer framgår det att Shared Space upplevs på olika sätt av olika trafikantgrupper. Resultatet visar att Shared Space, genom exemplet Kalendegatan, upplevs som det minst attraktiva stadsrummet av de tre som studerats, sett utifrån det totala resultatet av alla trafikantgruppers upplevelser.
Genom statistisk bearbetning har det emellertid visat sig att regleringen av Kalendegatan till Shared Space bidragit till ökad trafiksäkerhet, då både olycksantal och allvarlighetsgrad av olyckorna minskat sedan ombyggnationen 2006. Trots att statistiken bygger på få olyckor under en kort tidsperiod vågar vi påstå att ombyggnationen har bidragit till en ökad trafiksäkerhet på gatan, då skillnaden mellan antalet olyckor innan respektive efter ombyggnationen är påtaglig.
Vår uppfattning är att det finns en brist i utformningen av Kalendegatan som Shared Space, då gatan på grund av höga trafikflöden mist sin funktion och idag fungerar som en traditionell bilgata där gående rör sig längs gatans sidor medan cyklister och bilister gjort anspråk på den mittersta delen, som idag fungerar som körbana. Trots detta är cyklisterna och bilisterna de som i lägst utsträckning anser att framkomligheten fungerar bra, vilket tyder på att gatans grundförutsättningar, som till exempel hur bred gatan är, eller i vilken miljö den är belägen, kan ha stor inverkan på hur Shared Space upplevs och fungerar i praktiken.
10.2. Användarperspektiv
Kalendegatan har jämförts med två representativa fall för att på så vis kunna urskilja vilka kvaliteter de olika gatorna har, samt vilka av dessa som är extra betydelsefulla för
användarnas upplevelse av stadsrummet.
Resultat från observationer och intervjuer visar att Skomakaregatan, som är ett exempel på gågata, är den gata som i högst grad upplevs som trygg, tillgänglig och attraktiv att vistas på. Detta beror på att gatan saknar biltrafik, vilket gör att den har andra förutsättningar än
Kalendegatan utifrån hur trafikanter rör sig och beter sig. Gågatukaraktären bidrar till att tempot på gatan är lägre än på de övriga två gatorna, vilket ökar användarnas upplevelse av trygghet. Likväl tyder resultatet på att bilfria gator är de som upplevs som mest trygga och attraktiva. Utifrån detta påstående skulle Stora Nygatan, som är ett exempel på bilgata, vara den gata som upplevs som minst trygg i och med att biltrafik är prioriterad. Resultatet visar dock att Stora Nygatan, i högre utsträckning än Kalendegatan, upplevs som trygg och
61
attraktiv. Det går därför att anta att även trafikseparering har en positiv inverkan på hur stadsrummet upplevs. Det är likaså tydligt att de olika trafikantgruppernas upplevelser av stadsrummet skiljer sig åt och att den otrygghetskänsla som många trafikanter upplever på Kalendegatan inte överensstämmer med den faktiska olycksrisken på platsen, utan snarare kan antas bero på hur de upplever övrig trafik i form av flöden och hastighet.
Upplevelsen av Kalendegatan utifrån ett tillgänglighetsperspektiv framgår av intervjusvaren variera mellan trafikantgrupperna. I likhet med Moody och Melia’s (2006) studie, där de drar slutsatsen att fotgängare ger vika för bilisterna, visar vårt resultat att de gående sällan rör sig i samspel med övrig trafik, utan i stället begränsar sitt rörelsemönster till gångytorna längs med gatans kanter. Utifrån detta resultat uppstår en fråga om huruvida Kalendegatan verkligen går att klassa som Shared Space då hög trafikmängd och hastighet har bidragit till att gatan mist sin funktion och i stället används på samma sätt som en konventionell bilgata. Därmed efterföljs inte gatans reglering, som innebär att fotgängare bör prioriteras.
Det mest utmärkande för resultatet är att cyklisterna är den användargrupp som i högst
utsträckning känner sig otrygga och upplever att framkomligheten fungerar dåligt. Cyklisterna som tillfrågats under studien upplever att deras framkomlighet påverkas negativt av att de behöver dela yta med bilister. Detta resultat gäller för både Kalendegatan och Stora Nygatan och kan ha att göra med att cyklisterna i mindre mån än fotgängarna har möjlighet att välja huruvida de ska dela yta med bilisterna eller inte. Då cyklisterna dessutom är den
trafikantgrupp som känner sig minst trygga på de båda gatorna blir det tydligt att dessa är i behov av en egen bana för att upplevelsen av trygghet och god framkomlighet ska främjas. Vilket leder till frågan om hur välanpassat Shared Space egentligen är för cyklister? Vår uppfattning är att cyklisterna som användargrupp ofta glöms bort i och med utformningen av Shared Space, då Shared Space främst beskrivs som ett koncept som främjar samspeletet mellan gångtrafikanter och bilister (se eg. Department for Transport 2011:5f).
De slutsatser som går att dra utifrån resultaten är att trafikanternas upplevelser skiljer sig åt beroende på vilket färdsätt de använder, dessa upplevelser har med sannolikhet att göra med användarnas bakgrund och tidigare erfarenheter, men säger även något om hur en gemensam yta för olika trafikanter kan komma att fungera i praktiken, då det är svårt att fånga in alla användargruppers behov och förutsättningar på en så pass liten yta som Kalendegatan. Medan fotgängare har möjlighet att röra sig utom räckhåll för biltrafiken, har cyklisterna inte
möjlighet att välja hur de ska cykla när det inte finns någon separat cykelbana. Samtidigt upplever bilisterna en oro för att köra på någon när flödet av gående och cyklister är högt. Denna oro kan förvisso bidra till en ökad trafiksäkerhet då hastigheterna sänks, men kan även leda till att många användare undviker platsen eller anpassar sitt rörelsemönster på ett sätt som inte överensstämmer med tanken bakom utformningen. Lägre hastigheter kan även bidra till att bilisterna lägger sin uppmärksamhet på att hålla rätt hastighet, snarare än att vara uppmärksam på vad som händer på gatan.
Vår studie har gett oss en bild av hur olika trafikantgrupper upplever och använder olika stadsrum. Resultatet tyder på att de finns skillnader i hur de olika gatutyperna upplevs och vi
62
kan utifrån detta konstatera att Kalendegatan inte lever upp till de positiva effekterna som Shared Space sägs innebära. Frågan är om konceptet fungerar bättre i andra miljöer?
Resultatet hade kunnat se annorlunda ut under andra årstider, tidpunkter eller veckodagar. Då våra observationer genomförts på vardagar mellan kl. 11-17 kan detta ha en betydande effekt på resultatet. En annan betydande faktor gällande attraktiviten hos Kalendegatan har framgått vara uteserveringarna, som lockar till sig många människor. Det går därför att ställa sig frågande till hur Kalendegatan upplevs under vintertid, då uteserveringarna inte längre finns kvar på gatan. Har detta en negativ inverkan på hur gatan upplevs utifrån frågan om huruvida gatan är inbjudande eller inte? I vilken utsträckning påverkar val av tidpunkt och veckodagar det slutgiltiga resultatet?
Vår studie begränsar sig till att vi endast granskat tre gator, vilket medför att vi enbart har ett typfall av varje gata att utgå ifrån, resultatet är därför svårt att applicera på andra Shared Space-miljöer då dessa kan ha andra grundförutsättningar. Metodvalet strukturerade intervjuer är även det en begränsning då denna metod lett till att vi har ställt färdigformulerade frågor med slutna svar och därmed fått begränsad svarsinformation. Genom att använda oss av strukturerade observationer, i stället för ostrukturerade, hade fördelen varit att vi på ett enklare sätt kunnat hänföra trafikanternas beteende till olika kategorier, resultatet hade därmed blivit enklare att redovisa (Bryman 2011:265).
På alla tre gator var svarsfrekvensen från fotgängare högst, vilket påverkar vår studies resultat och är en begränsning i och med att upplevelser kring trygghet, framkomlighet och
attraktivitet skiljer sig mellan olika trafikantgrupper. Genom att fånga in fler cyklister och bilister hade vårt resultat av intervjuerna kanske sett annorlunda ut.
10.3. Rekommendationer för fortsatta studier inom ämnet
Vår studie har visat på att olika trafikantgrupper upplever Shared Space på olika sätt, men i vilken utsträckning påverkas detta egentligen av den miljö Shared Space implementeras på? Vi anser att detta är en fråga som skulle vara intressant att undersöka via vidare studier. Genom att undersöka Shared Space utifrån olika typer av miljöer, för att sedan jämföra dessa med varandra, skulle det vara möjligt att ge en tydligare bild av huruvida konceptet är bättre lämpat i en viss typ av miljö än en annan. Exempel på miljöer där konceptet skulle kunna undersökas vidare är; torg, i bostadsområden och på gator i mindre tätorter.
Det skulle även vara intressant att undersöka hur Shared Space upplevs under vintertid. Om trafikförhållanden ser annorlunda ut och kaféers och restaurangers uteserveringar är borttagna i stadsrummet, som de kan antas vara denna tid på året, hur upplevs Shared Space-miljöer då i förhållande till hur de upplevs under sommartid?
63
10.4. Slutsats
Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att Shared Space, genom exemplet Kalendegatan, upplevs och fungerar som en trafiksäker miljö, men är bristfällig utifrån kvaliteterna trygghet, tillgänglighet och attraktivitet.
Resultatet visar att olika trafikantgrupper upplever olika miljöer på olika sätt och att cyklister är en användargrupp som ofta glöms bort i och med implementeringen av Shared Space, då dessa är i behov av en egen bana för att framkomlighet och trygghet ska främjas på ultimat sätt. Studien har även visat att fotgängarna på Kalendegatan begränsar sitt rörelsemönster till gatans sidor och ger vika för trafiken, vilket bidrar till att gatan förlorar sin funktion. Vi har även kunnat notera att bilisterna, vid högt flöde av gående och cyklister, känner en oro för att köra på någon, vilket begränsar deras framkomlighet.
Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att Shared Space i låg utsträckning upplevs som ett attraktivt stadsrum.
64