I följande avsnitt kommer resultat och analys av de strukturerade intervjuer som genomförts på Kalendegatan, Skomakaregatan och Stora Nygatan att redovisas under rubriker för respektive gata. Indelningen av de olika trafikantgrupperna är till för att särskilja trafikanternas upplevelser av gatorna då dessa skiljer sig åt, detta tydliggörs även i de komplementerande tabellerna.
8.1. Kalendegatan
Vid intervjuerna av fotgängare på Kalendegatan intervjuades 44 personer, varav 21 fotgängare, 14 cyklister och 9 bilister.
8.1.1. Fotgängare
Drygt hälften, 55 %, av de tillfrågade fotgängarna kände sig trygga på gatan (se figur 20). De uppgav att ett skäl till detta var att det finns gångytor får gående på var sida av körbanan som inte beträds av andra trafikanter. Fem procent av fotgängarna uppgav att de kände sig trygga tack vare att det inte var så mycket trafik på gatan. En person uppgav att Kalendegatan kändes som en gågata i och med att fotgängare prioriteras.
Bland dem som inte kände sig trygga var den främsta orsaken för mycket trafik på gatan, samt att många cyklister inte tog hänsyn till de andra trafikanterna och dessutom körde i hög
hastighet. En person uppgav att gatans markbeläggning bidrog till att gatan kändes som en bilväg. En tydligare markerad fysisk uppdelning av var de olika trafikslagen ska röra sig var enligt denne person önskvärd. Att det körde bilar på gatan var också något som togs upp som en orsak till känslan av otrygghet.
Figur 20.
På frågan om hur de tillfrågade upplevde att framkomligheten fungerade svarade majoriteten av de tillfrågade att den fungerade bra (se figur 21). Den främsta anledningen till detta tycks vara gatans materiella uppdelning, dvs. att det vid sidan om körbanan finns s.k.
45
komfortutrymmen/gångytor där andra trafikanter inte rör sig. Många uppgav dock att de överbelamrade cykelställen bidrog till att gångsektionerna kändes trånga.
De som uppgav att framkomligheten fungerade dåligt, nämnde det höga trafikflödet som orsak, främst att cyklister håller för hög hastighet och inte är uppmärksam på andra trafikanter.
Då vi frågade ifall gatan inbjuder till vistelse (se figur 22) svarade de som sa ja att kaféerna, serveringarna, butikerna och folklivet var aspekter som bidrog till att de skulle vilja uppehålla sig på gatan. En person uppgav även att St. Petri kyrka kunde ses från gatan och att detta höjde gatans trivselnivå. De som inte ansåg att gatan var inbjudande redogjorde för följande; för mycket trafik i för höga hastigheter, gatan är för smal och upplevs som en transportväg, fasaderna och utformningen är tråkig, gatan saknar trevliga sittplatser och skulle behöva mer vegetation.
Två personer med barnvagn uppgav att de tidigare blivit utskällda av cyklister då de försökt att korsa gatan.
8.1.2. Cyklister
De cyklister (43 %) som kände sig trygga på Kalendegatan (se figur 20) ansåg att trafikflödet på gatan var relativt lågt och att bilisterna kör långsamt. Två personer nämnde
markbeläggningen och menade att stenen signalerade att gatan var en cykelväg, att gatan dessutom är uppdelad i olika sektioner nämndes som ytterligare en anledning till
trygghetskänslan.
De som inte känner sig trygga (57 %) uppger att detta beror på att gatan saknar cykelbana, de flesta anser att det är för mycket biltrafik, i form av både personbilar, taxibilar och
varutransporter. De kommer ifrån alla håll och kör i för hög hastighet.
71 % av cyklisterna tycker inte att framkomligheten på Kalendegatan fungerar bra (se figur 21). Orsakerna till detta beror återigen på det höga trafikflödet, samt att bilister väljer att parkera på båda sidor av gatan. Någon efterlyste en specifik cykelbana längs gatan för att förbättra framkomligheten, förändrad markbeläggning nämndes också. De som ansåg att framkomligheten fungerade bra (29 %) uppgav att det trots mycket trafik gick bra att ta sig fram, då det inte finns några andra hinder längs gatan.
Drygt hälften av cyklisterna, 57 %, ansåg inte att Kalendegatan var inbjudande (se figur 22). Trafikmängden var återigen en orsak till detta, en del cyklister ansåg även att gatan skulle behöva fler naturliga ställen att vistas på, fler bänkar och utomhusmöblering, samt mer vegetation. Som kontrast till detta menade en av de tillfrågade cyklisterna att Kalendegatan kändes pittoresk, stenbeläggningen och att kyrkan kunde siktas från gatan bidrog till detta. De kaféer och uteserveringar som finns längs gatan var annars de vanligaste anledningarna till att cyklisterna skulle vilja vistas på gatan.
46
Figur 21.
8.1.3. Bilister
78 % av bilisterna uppger att Kalendegatan känns trygg att köra på då uppsynen är god, samt tack vare regleringen som bidrar till att bilisterna inte får köra så fort. En bilist svarade att som bilförare känner man sig auktoritär, då det är större sannolikhet att bilisten skadar någon snarare än att någon skadar denne. De som inte känner sig trygga (22 %) anser att det blir rörigt på grund av den blandade trafiken, samt att tempot känns stressande.
De flesta bilisterna, 78 %, uppger att framkomligheten fungerar dåligt, då gatan upplevs som trång och högtrafikerad. Varutransporter och cyklister nämndes som en annan faktor som bidrog till att framkomligheten försämrades. De 22 % som anser att framkomligheten fungerar bra menar att bilisterna är prioriterade trafikanter.
Knappt hälften. 44 %, av bilisterna tycker att gatan är inbjudande, tack vare de butiker, restauranger och serveringar som finns längs gatan. De som inte ansåg att gatan var inbjudande gav som orsak att gatan var för trafikerad, samt saknade utbud av butiker och dylikt.
Figur 22.
47
8.2. Skomakaregatan
Under intervjuundersökningen på Skomakaregatan tillfrågades totalt 42 personer, 33 fotgängare, 7 cyklister och 2 bilister. Av de tillfrågade fotgängarna känner sig 32 personer, d.v.s. 97 %, trygga på Skomakaregatan (se figur 23). 61 % av dessa uppgav att detta berodde på att gatan är en lugn gata utan biltrafik, samt med få cyklister. De få cyklister som rör sig på gatan kommer i låga hastigheter och är uppmärksamma på sin omgivning. En person uppgav att denne inte kände sig trygg då cyklisterna inte väjer för gående.
8.2.1. Fotgängare
Att gatan är en gågata utan biltrafik bidrog även till att fotgängarna kände att
framkomligheten fungerade bra, 97 % av de tillfrågade ansåg att framkomligheten på Skomakaregatan fungerade bra (se figur 24). Gatans bredd, beläggning, samt avsaknad av höjdskillnader angavs som ytterligare skäl. Många framhöll att de kände sig prioriterade som gångtrafikanter på gatan.
82 % av de tillfrågade fotgängarna tycker att Skomakaregatan är en inbjudande gata (se figur 25) tack vare sitt breda utbud av butiker, kaféer och restauranger. Att det dessutom finns gott med sittplatser ökade enligt respondenterna trivseln. I övrigt nämndes folklivet och närheten till Lilla Torg som bidragande aspekter till att fotgängarna gärna vistades längs gatan. 18 % ansåg att gatan inte var inbjudande och tyckte att gatan kändes som en färdsträcka från Södergatan till Lilla torg. Några personer nämnde att avsaknaden av vegetation bidrog till att gatan inte kändes särskilt mysig.
48
8.2.2. Cyklister
Av de cyklister som tillfrågades kände sig de flesta, 71 %, trygga på gatan tack vare det lugna tempot och gatans bredd. Att det vid tillfället inte rörde sig särskilt mycket människor på gatan bidrog till att uppsikten blev bättre och därmed bidrog till en ökad trygghetskänsla. De 29 % som inte kände sig trygga uppgav att andra cyklister sällan tog hänsyn till andra, rädslan för att köra på någon nämndes också, likaså efterfrågades en separat cykelbana längs gatan (se figur 23).
Det verkar fungera bra för de allra flesta att ta sig fram längs gatan, bland de tillfrågade cyklisterna svarade 71 % att de tyckte att framkomligheten fungerade bra. En vanlig
uppfattning hos cyklisterna verkar vara att gatans mittfält är till för cyklisterna, många uppger att framkomligheten fungerar allra bäst när det inte rör sig så mycket människor längs gatan. För de 29 % som inte anser att framkomligheten fungerar bra (se figur 24) nämns
markbeläggningen som en faktor som försvårar för framkomligheten, då den är ojämn och inte cykelanpassad.
86 % av cyklisterna uppger att de gärna vistas på gatan (se figur 25), utbudet av butiker och restauranger, samt den omgivande miljön och folklivet är bidragande faktorer till att gatan upplevs som inbjudande. En cyklist menar dock att det ofta är blåsigt och skugga på gatan och väljer därför hellre att uppehålla sig på Lilla Torg.
49
Figur 25.
8.2.3. Bilister
Då Skomakaregatan är en gågata får inte bilar eller andra motorfordon framföras utan tillstånd från myndigheterna. Varutransporter är tillåtna och vi tog därför tillfället i akt och frågade två av förarna hur de upplevde gatan utifrån rollen som bilförare. De båda uppgav att de inte kände sig trygga när de körde på gatan på grund av det höga flödet av fotgängare, samt på grund av uteserveringarna och gatumöblernas placering. Av samma orsaker tyckte de inte att framkomligheten fungerade bra och uppgav även att de helst inte körde på gatan över huvud taget. De skulle heller inte vilja vistas längs gatan, då utbudet inte lockade dem.
50
8.3. Stora Nygatan
Totalt 42 personer tillfrågades under intervjuerna på Stora Nygatan, av dessa var 21 fotgängare, 11 cyklister och 9 bilister.
8.3.1. Fotgängare
Den främsta anledningen till att de allra flesta (76 %) av de tillfrågade fotgängarna känner sig trygga på Stora Nygatan är tack vare trottoarerna (se figur 26). Att vara separerad från den övriga trafiken gav fotgängarna en trygghetskänsla. Ett antal av de tillfrågade uppgav dock att trottoarerna var trånga och kände sig inte trygga när de skulle korsa gatan, här spelade
avsaknaden av övergångsställen in. Längs gatan finns enbart ett övergångsställe, detta bidrog till att många fotgängare uppgav sig korsa gatan på andra ställen, förutsatt att det kändes säkert. 24 % av fotgängarna kände sig inte trygga alls, en av de tillfrågade gick så långt som att kalla Stora Nygatan för sin ”hatgata” och undvek så långt som möjligt att röra sig där. Trots de smala trottoarerna medgav 86 % av de tillfrågade att framkomligheten fungerade bra (se figur 27). Den vanligaste anledningen var även här att trottoarer fanns längs körbanan. 14 % menade att den ena trottoaren var alldeles för smal för att det skulle vara smidigt att ta sig fram.
Angående ifall de tillfrågade upplevde att gatan inbjöd till vistelse svarade 48 % ja och 48 % nej, 5 % kunde inte besvara frågan (se figur 28). Arkitekturen, restaurangerna och de små butikerna längs gatan ansågs bidra till trivsel, medan de som svarade nej ansåg att biltrafiken var alldeles för hög för att de skulle vilja vistas där, de såg i stället gatan som en färdsträcka.
Figur 26.
8.3.2. Cyklister
Cyklisterna hade en annan uppfattning av gatan sett utifrån ett trygghetsperspektiv. 64 % kände sig otrygga när de rörde sig längs gatan (se figur 26). Det höga trafikflödet, samt att det stod bilar parkerade i båda färdriktningar bidrog till denna otrygghet. Dessa cyklister
51
gatan (36 %) menade att så länge reglerna efterföljdes så kände de sig trygga, en person angav att inte skulle vilja röra sig på gatan i sällskap med barn, då det vara för mycket biltrafik på gatan.
Drygt hälften, 55 %, av cyklisterna ansåg även att framkomligheten fungerade dåligt på grund av att gatan var för smal, samt att de parkerade bilarna bidrog till att gatan kändes ännu trängre (se figur 27). Risken för att en bilist skulle öppna bildörren om de cyklade för nära de parkerade bilarna nämndes också. De som ansåg att framkomligheten fungerade bra (45 %) menade att det gällde att anpassa sig och såg inga problem så länge trafikflödet inte var för högt. Dessa upplevde heller inte några hinder längs körbanan.
Att gatan låg centralt och inrymde små butiker och restauranger var den främsta anledningen till varför gatan upplevdes som inbjudande. 55 % av cyklisterna uppgav att de gärna skulle uppehålla sig längs gatan (se figur 28), medan de som inte ansåg att gatan var inbjudande menade att gatan för trång och att trafikflödet var för högt för att gatan skulle upplevas som trevlig att vistas på.
8.3.3. Bilister
Av de nio tillfrågade bilisterna kände sig fem personer, eller 56 %, trygga när de körde på Stora Nygatan (se figur 26). De fyra som inte kände sig trygga tyckte att gatan kändes trång och upplevde att gatan ofta var högt trafikerad. Åtta av de nio tillfrågade (89 %) ansåg att framkomligheten fungerade dåligt (se figur 27), alla åtta uppgav att skälet till detta var att gatan är för smal. Vid möte upplevde bilisterna att den ena bilisten fick stanna för att släppa förbi den andra, på detta vis bildades det även köer då gatan var vältrafikerad. En person tyckte att framkomligheten fungerade ”helt okej”.
Trots att gatan av de allra flesta uppfattades som smal och trång uppgav 56 % av bilisterna att gatan var inbjudande tack vare utbudet av butiker och restauranger (se figur 28). De 33 % som inte tyckte att gatan var inbjudande gav som orsak att de såg gatan som en passage snarare än en plats att vistas på.
52
53
8.4. Sammanfattning av intervjuresultat
I detta avsnitt kommer resultatet av intervjuerna att sammanfattas. Som komplement till texten används två tabeller, dessa kan behöva en närmare förklaring för att de ska kunna utläsas på rätt sätt:
Tabell 3 redovisar resultatet av de strukturerade intervjuerna, då alla trafikantgruppers svar
från gatan räknats samman. Exempel; 53 % känner sig trygga på gatan, vilket innebär 53 % av det totala antalet trafikanter, oavsett trafikantgrupp (n = 40).
Tabell 4 redovisar vad svaren beror på, dvs. varför trafikanterna svarade som de gjorde. Här
är svaren indelade utifrån respektive trafikantgrupp. Exempel; 47 % av fotgängarna upplever att utformningen inte stödjer färdsättet, dvs. gatans utformning är inte anpassad för gående. 47 % utgår ifrån antalet fotgängare (n = 15), medan röd markering anger att svaret är ett nej-svar. Grön markering innebär att svaret är positivt (ja).
På samma sätt går resultaten att utläsa från tabellerna 5-10.
Tabell 3. Resultat av strukturerade intervjuer, alla trafikantgrupper, exempel
n = 40 Ja/Bra Nej/Dåligt Vet inte
Känner du dig trygg på gatan? 53 % 40 % 7 %
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
60 % 40 % 0 %
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
77 % 23 % 0 %
Tabell 4. Orsaksförklaring till intervjusvar, exempel
Fotgängare (n=15) Cyklist (n=15) Bilist (n=10)
Känner du dig trygg på gatan?
1. Låg trafikmängd & hastighet 0% 0% 3% 2. Upplevd indelning av trafikanter 0% 13% 10% 3. Utformningen stödjer färdsättet 33% 33% 20%
4. Upplever ingen fara 13% 20% 15%
5. Utformningen stödjer inte färdsättet 47% 9% 30% 6. Hög trafikmängd & hastighet 7% 24% 22%
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
1. Låg trafikmängd & hastighet 0% 9% 0% 2. Upplevd indelning av trafikanter 49% 36% 0% 3. Utformningen stödjer färdsättet 20% 18% 11% 4. Utformningen stödjer inte färdsättet 31% 36% 67% 5. Hög trafikmängd & hastighet 0% 0% 22%
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
1. Inbjudande miljö 19% 36% 11%
2. Tilltalande utbud 29% 18% 33%
3. Icke tilltalande utbud 10% 0% 0%
4. Tillfälliga faktorer 10% 0% 1/9
5. Oattraktiv miljö 5% 18% 33%
54
8.4.1. Kalendegatan
Av de tillfrågade trafikanterna på Kalendegatan känner sig 57 % trygga och 41 % otrygga (se tabell 5). Den främsta anledningen till varför de känner sig trygga är att de känner till gatan sedan tidigare och/eller inte upplever någon fara när de rör sig där. Medan de som inte känner sig trygga gav den höga trafikmängden och de höga hastigheterna som skäl till detta (se tabell 6).
50 % angav att framkomligheten fungerade bra, medan 50 % angav att den fungerade dåligt (se tabell 5). De som anser att framkomligheten fungerar bra anger att
utformningen stödjer färdsättet, dvs. att gatan går bra att ta sig fram på utifrån vilket färdmedel de använder. De som inte anser att framkomligheten fungerar bra anger som främst skäl den höga trafikmängden (se tabell 6).
43 % av trafikanterna på Kalendegatan anser att gatan är inbjudande, medan 52 % anger att de inte tycker att gatan inbjuder till vistelse (se tabell 5). De som inte anser att gatan är inbjudande angav att miljön var oattraktiv, medan de som gärna vistades på gatan tyckte att utbudet var tilltalande (se tabell 6).
Tabell 5. Resultat av strukturerade intervjuer, alla trafikantgrupper, Kalendegatan
n = 44 Ja/Bra Nej/Dåligt Vet inte
Känner du dig trygg på gatan? 57 % 41 % 2 %
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
50 % 50 % 0 %
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
43 % 52 % 2 %
Tabell 6. Orsaksförklaring till intervjusvar, Kalendegatan Fotgängare (n=21) Cyklist (n=14) Bilist (n=9)
Känner du dig trygg på gatan?
1. Låg trafikmängd & hastighet 14% 14% 0% 2. Upplevd indelning av trafikanter 10% 7% 29% 3. Utformningen stödjer färdsättet 5% 15% 43%
4. Upplever ingen fara 33% 7% 0%
5. Utformningen stödjer inte färdsättet 0% 7% 0%
6. Hög trafikmängd & hastighet 38% 50% 29%
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
1. Låg trafikmängd & hastighet 10% 0% 0% 2. Upplevd indelning av trafikanter 14% 0% 0% 3. Utformningen stödjer färdsättet 43% 21% 22%
4. Utformningen stödjer inte färdsättet 10% 7% 0%
5. Hög trafikmängd & hastighet 24% 71% 78%
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
1. Inbjudande miljö 10% 14% 0%
2. Tilltalande utbud 24% 21% 44%
3. Icke tilltalande utbud 0% 0% 11%
4. Tillfälliga faktorer 19% 0% 11%
5. Oattraktiv miljö 29% 36% 11%
55
8.4.2. Skomakaregatan
På Skomakaregatan kände sig hela 88 % av trafikanterna trygga, medan 12 % angav att de inte kände sig trygga (se tabell 7). Trafikanterna kände sig trygga tack vare att trafikmängden på gatan är låg, medan de som inte kände sig trygga angav att hög trafikmängd och hastighet var orsak till detta (se tabell 8). Detta gällde främst cykeltrafik.
Angående gatans framkomlighet upplevde lika många som kände sig trygga, 88 %, att framkomligheten fungerade bra, medan 12 % ansåg att den fungerade dåligt (se tabell 7). Att framkomligheten uppfattades som god berodde på att gatans utformning var anpassad efter färdsättet, medan de som ansåg att framkomligheten fungerade dåligt tyckte att trafikmängden var för hög (se tabell 8).
79 % av trafikanterna tyckte att Skomakaregatan inbjöd till vistelse, medan 21 % angav att de inte skulle vilja uppehålla sig på gatan (se tabell 7). Gatan insågs inbjudande med anledning av det tilltalande utbudet av affärer och restauranger, medan gatan av de som inte ville uppehålla sig där ansågs vara oattraktiv (se tabell 8). Tabell 7. Resultat av strukturerade intervjuer, alla trafikantgrupper, Skomakaregatan
n = 42 Ja/Bra Nej/Dåligt Vet inte
Känner du dig trygg på gatan? 88 % 12 % 0 %
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
88 % 12 % 0 %
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
79 % 21 % 0 %
Tabell 8. Orsaksförklaring till intervjusvar, Skomakaregatan Fotgängare (n=33) Cyklist (n=7) Bilist (n=2)
Känner du dig trygg på gatan?
1. Låg trafikmängd & hastighet 45% 0% 0%
2. Upplevd indelning av trafikanter 3% 0% 0%
3. Utformningen stödjer färdsättet 39% 43% 0%
4. Upplever ingen fara 9% 14% 0%
5. Utformningen stödjer inte färdsättet 0% 29% 0%
6. Hög trafikmängd & hastighet 3% 14% 100%
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
1. Låg trafikmängd & hastighet 15% 0% 0%
2. Upplevd indelning av trafikanter 3% 29% 0%
3. Utformningen stödjer färdsättet 79% 43% 0%
4. Utformningen stödjer inte färdsättet 0% 14% 100%
5. Hög trafikmängd & hastighet 3% 14% 0%
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
1. Inbjudande miljö 36% 43% 0%
2. Tilltalande utbud 42% 43% 0%
3. Icke tilltalande utbud 0% 0% 100%
4. Tillfälliga faktorer 9% 14% 0%
5. Oattraktiv miljö 12% 0% 0%
56
8.4.3. Stora Nygatan
62 % av de tillfrågade trafikanterna kände sig trygga på Stora Nygatan, 38 % angav att de inte kände sig trygga (se tabell 9). Att utformningen stödjer färdsättet, dvs. att trottoarer och körbana är anpassade efter trafikanternas behov, angavs som den främsta anledningen till varför gatan upplevdes som trygg. Kontrasterande till detta angav de som kände sig otrygga att utformningen inte var anpassad efter deras
färdsätt, samt att gatans trafikmängd och trafikens hastighet var för hög (se tabell 10).
Resultat är ungefär liktydigt vad gäller framkomligheten på gatan, då 60 % anser att den fungerar bra och 40 % anser att den fungerar dåligt (se tabell 9). Utformningen var den främsta anledningen till dessa svar, då de som ansåg att framkomligheten
fungerade bra även ansåg att utformning var anpassas efter deras valda färdsätt, medan de som ansåg att framkomligheten fungerade dåligt ansåg att utformningen inte bidrog till att de kunde ta sig fram på ett smidigt sätt (se tabell 10).
52 % upplevde gatan som inbjudande, medan 43 % angav att det inte var en plats de skulle vilja uppehålla sig på (se tabell 9). Av de som upplevde gatan som inbjudande ansåg majoriteten att gatan hade ett tilltalande utbud, medan den främsta anledningen till varför trafikanterna inte skulle vilja uppehålla sig på platsen berodde på hög trafikmängd och hastighet på gatan (se tabell 10).
Tabell 9. Resultat av strukturerade intervjuer, alla trafikantgrupper, Stora Nygatan
n = 42 Ja/Bra Nej/Dåligt Vet inte
Känner du dig trygg på gatan? 62 % 38 % 0 %
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
60 % 40 % 0 %
Tycker du att gatan inbjuder till vistelse?
52 % 43 % 5 %
Tabell 10. Orsaksförklaring till intervjusvar, Stora Nygatan Fotgängare (n=21) Cyklist (n=11) Bilist (n=10)
Känner du dig trygg på gatan?
1. Låg trafikmängd & hastighet 0% 0% 0%
2. Upplevd indelning av trafikanter 0% 0% 0%
3. Utformningen stödjer färdsättet 67% 45,50% 33%
4. Upplever ingen fara 5% 0% 22%
5. Utformningen stödjer inte färdsättet 14% 9% 22%
6. Hög trafikmängd & hastighet 14% 45,50% 22%
Hur tycker du att framkomligheten fungerar?
1. Låg trafikmängd & hastighet 5% 9% 0%
2. Upplevd indelning av trafikanter 43% 36% 0%
3. Utformningen stödjer färdsättet 29% 18% 11%