Jag har i studien fokuserat på mäns uppfattningar och erfarenheter gällande kläder och klädkonsumtion genom att undersöka hur män beskriver sitt eget förhållande, sociala kontexters inverkan på förhållandet samt hur kläder och klädkonsumtion kan bidra till upprätthållandet av maskulinitet. I resultatredovisningens slutliga delar som främst syftade till att besvara den slutliga frågan gällande upprätthållande av maskulinitet framkom ett antal faktorer angående maskulint status- och dominansutövande. I inledningen motiverade jag studien med en hänvisning till Nordberg och Mörck (2007), att kläder och mode kan synliggöra faktorer som normer, självframställande och makt. I studien har jag främst fokuserat på hur sociala och kontextuella faktorer och normer påverkat den enskilda mannen genom hans egna berättelser, men resultatet visar även att det aktiva upprätthållandet av maskulinitet också har en direkt påverkan på andra. Eftersom manligt genus och kvinnligt genus verkar som varandras raka motsatser skapar upprätthållningen av det manliga genuset också det kvinnliga genuset som i sin tur står i en underordnad position gentemot det manliga. Nordberg och Mörck (2007) poängterar bland annat hur (kvinnligt)intresse för kläder, tillsammans med specifika plagg, givit kvinnan en underordnad position gentemot mannen eftersom intresset genom en heteronormativ förståelse grundas i att kvinnor ska göra sig vackra och attraktiva för män. Samtidigt indikerar andra plagg på autenticitet och politisk medvetenhet, vilket bidragit till mannens överordnande position. Med denna heteronormativa förståelse kan uppfattningarna från männen i studien angående att ”kvinnor har mer koll på kläder” vara en del i upprätthållandet av bilden för kvinnlig underordning. På liknande sätt blir även männens uppfattning om kvinnokläder som något felaktigt ett bevis på genushierarkin. Detsamma gäller männens nedvärderande uttryck mot homosexuella män, vilket jag i studien förklarar med Connells (2017) redovisade praktik benämnd som ”underordnande”. Genom att männen beskriver och förknippar något fult eller icke-tillåtet (i detta fall kvinnoassocierade kläder) med homosexualitet upprätthålls inte endast hierarkin mellan män och kvinnor, utan också den mellan hetero- och homosexuella män.
Frågan om mäns uppfattningar och erfarenheter av kläder och klädkonsumtion blir därmed ett intressant ämne gällande både den egna självuppfattningen och framträdandet gentemot en
social omgivning, samt utövandet och upprätthållande av patriarkal dominans som formar genusordningar och hierarkier.
8.1 Självkritisk diskussion och förslag till vidare forskning
Materialet i studien kan uppfattas som begränsat då det på flera sätt är en homogen grupp som intervjuats. Flera kommer från liknande orter och bakgrunder samt att de utbildar eller arbetar inom liknande områden. Detta kan i sin tur bidragit till att männens svar liknat varandra vid ett flertal tillfällen. Jag anser att svarens likhet både är en styrka och en svaghet i studien. Att svaren är liknande innebär att männen bekräftar varandras uppfattningar, vilket ger en indikation på att det kan finnas fler utöver dessa sex intervjupersoner som innehar liknande uppfattningar och erfarenheter. En svaghet är dock att ytterligare perspektiv inte kunde undersökas, vilket eventuellt kunnat visa intressanta skillnader och avgörande faktorer. Anledningar till det homogena materialet kan bland annat bero på studiens metoder som diskuterats i avsnitt 5.1, men också svårigheterna att få deltagare till studien. Flera män från andra geografiska områden med andra yrken och utbildningar tillfrågades, men med anledning av Covid-19 pandemin var det inte möjligt att resa genom landet för att genomföra intervjuer. Flera tillfrågade var även tveksamma och negativa till att göra intervjuer över telefon eller internet. Metodvalen i samband med problematiken kring pandemin är, enligt mig, de största orsakerna till det begränsade och homogena materialet. Dock anser jag att intervjuerna som genomförts har varit tillräckliga för att besvara forskningsfrågorna och samtidigt ge intressant och givande information.
Till vidare forskning anser jag det som relevant att utveckla och utöka urvalet för att på så sätt få fler perspektiv och förståelse för mäns uppfattningar och erfarenheter och därmed hur kläder och klädkonsumtion kan påverka genus-, maskulinitets- och identitetskonstruktioner. Jag vill även poängtera kultur och klass som intressanta begrepp och perspektiv till vidare forskning. Både kultur och klass kan synliggöra bakgrunders och uppväxtens betydelse och inverkan vilket kan ge förståelse för likheter och skillnader mellan mäns uppfattningar och erfarenheter. Slutligen vill jag hänvisa till ovan diskussion om mäns kläder och utseende i relation till dominans och maktutövande. Hur mäns utseende kan påverka patriarkala system, diskriminering och ojämställdhet.
Litteraturförteckning
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2:2 uppl. Stockholm: Liber. Aung, M., & Sha, O. (2016). Clothing consumption culture of a neo-tribe. Journal of Fashion Marketing and Management, 20(1), ss. 34–53.
Barry, B. (2015). The toxic lining of men’s fashion consumption: The omnipresent force of hegemonic masculinity. Critical Studies in Men’s Fashion, 2(2–3), ss. 143–161.
Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Brück, U. (2005). Inledning. I B.G Nilsson (Red.), Påklädd, uppklädd, avklädd: Om kläder, kropp och identitet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Butler, J., Rosenberg, T., & Lindeqvist, K. (2005). Könet brinner!: Texter. Stockholm: Natur och kultur.
Connell, R. (2012) Om genus. 2 uppl. Göteborg: Diadalos. Connell, R. (2017) Maskuliniteter. 2 uppl., Goteborg: Diadalos.
Creswell, J. W., & Creswell, J. D. (2018). Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 5 uppl., SAGE.
Deutsch, N. L., & Theodorou, E. (2010). Aspiring, Consuming, Becoming: Youth Identity in a Culture of Consumption. Youth & Society, 42(2), ss. 229–254.
Dittmar, H., Beattie, J., & Friese, S. (1996). Objects, decision considerations and self-image in men's and women's impulse purchases. Acta Psychologica, 93(1–3), ss. 187–206.
Douglas, M. (2011). Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu. Nora: Nya Doxa.
Fredriksson, Malin., & Alvinius, Aida. (2019). Organisationskultur och ledarstrategier i ljuset av #metoo. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 25(2), ss. 28–45.
Giddens, A., & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. 5:1 uppl., Lund: Studentlitteratur. Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna. 6 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2015). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 4 uppl., Lund: Studentlitteratur. Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber.
Herz, M., & Johansson, T. (2011). Maskuliniteter: Kritik, tendenser, trender. 1 uppl., Malmö: Liber.
Holt, D., & Thompson, C. (2004). Man-of-action Heroes: The pursuit of heroic masculinity in everyday consumption. Journal of consumer research, 31(2), ss. 425-440.
Lamont, M., & Swidler, A. (2014). "Methodological Pluralism and the Possibilities and Limits of Interviewing." Qualitative Sociology, 37(2), 153–171.
Lander, I., Pettersson, T., & Tiby, E. (2003). Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet: Genusperspektiv inom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur.
Locker Room Talk. (u.å). Hämtad 2020-04-21 från https://lockerroomtalk.se/
Mayer, R. (1978). The Sociology of Consumption: Deriving New Social Indicators. Social Indicators Research, 5(2), ss. 151–167.
McNeill, L., & McKay, J. (2016). Fashioning masculinity among young New Zealand men: young men, shopping for clothes and social identity. Young consumers, 17(2), ss. 143-154. DOI: 10.1108/YC-09-2015-00558
Mediearkivet. (u.å.) https://www.retriever.se/product/mediearkivet/
Mescher, K., & Rudman, L.A. (2014). Men in the mirror: The role of men’s body shame in sexual aggression. Personality and Social Psychology Bulletin, 40(8), ss. 1063–1075. DOI: 10.1177/0146167214535641
Miller, J., & Glassner, B. (2011). The “inside” and the “outside”: Finding realities in interviews. I: Silverman, D. (Red.), Qualitative Research: Theory, Method and Practice. Sage, ss. 125– 139.
Nationalencyklopedin (u.å). Konsumtion. Hämtad 2020-06-02 från
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/ordb%C3%B6cker/#/search/ne-ordbok-sv-sv?q=Konsumtion
Nordberg, M., & Mörck, M. (2007). Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och etnografisk utmaning. Tidskrift för genusvetenskap, 1–2, ss. 119–141.
PostNord. (2020). e-barometern. 2019 årsrapport. Stockholm: PostNord Sverige. Hämtad 2020-04-06 från https://www.postnord.se/siteassets/pdf/rapporter/e-barometern-arsrapport-2019.pdf Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur
Sellerberg, A. (1976). Konsumtionens sociologi. Lund: Sociologiska inst., Lunds univ. Silverman, D. (2014). Interpreting Qualitative Data. 5 uppl., London: SAGE.
Statistiska centralbyrån (u.å.). Hushållens konsumtionsutgifter (ENS2010) efter ändamål
COICOP. Kvartal 1980K1 - 2019K4. Hämtad 2020-04-27 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NR__NR0103__NR0103A/NR0
103ENS2010T02Kv/?fbclid=IwAR31EaEVKxc7x-yXdI0KrCoKIUQwscstc3UqBT6QgeljsJraEo76a30JaVo#
Stoppa machokulturen. (u.å.). Därför måste vi stoppa machokulturen. Hämtad 2020-04-22 från https://stoppamachokulturen.nu/machokulturen/
Svenska akademiens ordböcker (2020). Hämtad 2020-07-25 från https://svenska.se/
Underhill, P., & Hasselqvist, P. (2010). Why we buy: Shopping som vetenskap (Ny, rev. uppl. ed.). Västerås: Forma Publishing Group: Market.
Under Kevlaret. (u.å). Vadå machokultur?. Hämtad 2020-04-21 från
http://www.underkevlaret.se/machokultur
Veblen, T. (2009). The theory of the leisure class. Oxford: Oxford Univ Press.
Veblen, T., & Heckscher, R. (1926). Den arbetsfria klassen: Ekonomisk studie. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-05-21 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wilska, T. (2002). Me - A Consumer? Consumption, Identities and Lifestyles in Today's Finland. Acta Sociologica, 45, ss. 195–210.
Wilson, E. (2005) Dräktteorier för 2000-talet. I B.G Nilsson (Red.), Påklädd, uppklädd, avklädd: Om kläder, kropp och identitet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Woodruffe-Burton, H. (1998). Private desires, public display: Consumption, postmodernism and fashion's "new man". International Journal of Retail & Distribution Management, 26(8), ss. 301–3.
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide Bakgrundsfrågor: • Ålder • Födelseort • Bostadsort • Boendesituation • Civilstånd • Sysselsättning• Beskriv hur en vanlig vecka ser ut för dig • Fritidsintressen
• Beskriv dina vänner • Hur känner ni varandra? • Vad gör ni när ni umgås?
• Anser du att ni är lika som personer?
Kläder och stil
• Vad betyder stil och kläder för dig? • Hur skulle du beskriva din egen klädstil?
• Vad inspireras du av när det kommer till kläder och stil? • Beskriv intresset du har för kläder
• Berätta hur det går till när du köper kläder till dig själv? • Vad är viktigast för dig när du köper nya klädesplagg? • Hur viktigt är det för dig att följa nya trender?
• Tror du att kläderna i butikerna / på hemsidorna är anpassade för alla? • Skulle du kunna tänka dig att köpa kläder från en second hand-butik? • Skulle du kunna tänka dig att köpa unisex-kläder?
• Beskriv hur ett typiskt manligt plagg ser ut • Beskriv hur ett typiskt kvinnligt plagg ser ut
• Finns det manliga klädesplagg som ser mer kvinnliga ut än andra och hur ser de ut? • Vad upplever du just nu är modet inom herrkläder?
Uppfattningar
• Anser du att man kan förstå hur en människa är som person bara genom att titta på hur den är klädd?
• Utifrån din klädstil, hur tror du att andra uppfattar dig som person? • Hur vill du att andra ska uppfatta dig?
• Hur vill du inte att andra ska uppfatta dig? • Beskriv situationer där det är viktigt att se bra ut
• Vad för kläder tror du att tjejer i din ålder tycker är snyggt på en kille?
• Finns det några typer av klädesplagg/ klädstil som du aldrig skulle kunna tänka dig att köpa eller bära?
• Känner du dig någonsin hindrad i ditt sätt att utrycka dig genom kläder?
• Vill du höra åsikter från någon när det kommer till kläder som du köper till dig själv? • Vill du att dina vänner ska säga till dig om du bär någonting som de inte tycker är snyggt? • Skulle du säga till en vän om den bär någonting som du inte tycker är snyggt?
• Är kläder någonting du och dina vänner pratar om? • Skulle du säga att du och dina vänner har liknande stil?
• Upplever du att det finns någon press från omgivningen på hur du ska klä dig eller se ut? • Upplevde du någon press från omgivningen angående ditt utseende när du var yngre? Har
det förändrats?
• Hur ser det manliga idealet ut enligt dig? • Vart ser du det manliga idealt någonstans?
Bilaga 2 – Intervjupersoner
Namn* Ålder Sysselsättning
Adam 24 Studerande heltid
Benjamin 21 Studerande heltid
Calle 24 Arbetar heltid
Dennis 27 Arbetar heltid
Erik 25 Studerande heltid
Fabian 27 Studerande heltid