Socialt dömande och förberedande

Männens anpassning och upplevda behov för att klä sig efter rådande klädnormer framkommer även när de talat om betydelsen av andras åsikter. Samtliga är positiva till att höra vad andra tycker om deras kläder och stilar, men betydelsen varierar beroende på situation och vem det är som yttrar dem. Främst är det vänners åsikter som är av betydelse. Männen beskriver att de litar på sina vänner och att de klädmässigt liknar dem eftersom de skulle kunna köpa och bära liknande kläder. Endast Benjamin berättar att han också lyssnar till butiksbiträden när han köper nya kläder. Adam och Erik är mer kritiska till detta och har uppfattningen om att de ljuger för att få fler plagg sålda.

Nä då frågar jag hellre vänner. För det känns som om expediten ljuger. De vill ju sälja kläder, det fattar ju vem som helst. De står ju inte där för att säga sanningen och bara ’fan va tjock du ser ut i det där’, haha. Utan de är ju där för att sälja och töjer ju lite på sanningen. – Adam.

Jag har gjort det förr men nu har jag blivit mer, ja va fan, de vill ju sälja skiten. Så nej det hade jag nog inte gjort idag. Utan då hade jag nog mer verkligen tagit mig an det där som en självständig man typ haha, att nu ska jag försöka klura ut det här. – Erik.

Enligt männen finns det flera fördelar med att höra vad vännerna tycker. Calle berättar att han främst frågar efter andras åsikter när han är tveksam till det han vill bära. När Dennis frågar om andras åsikter gör han det för att få råd och nya perspektiv. Benjamin förklarar att det finns en risk med att köpa kläder själv utan att höra någon annans åsikt. Han menar att han kan köpa kläder som han tror är snygga men att han kan ha fel.

Man kan ju bli rätt blind, för något kan se snyggt ut på galgen och så provar man det och tror att det är snyggt. Sen så får man höra från alla andra och bara ’nä’. Det är lätt att man går in i sin egna bubbla och så inser man inte att det här verkligen inte är något som passar liksom. - Benjamin.

Gällande vardagskläder är andras åsikter inte lika viktiga som när männen ska klä sig eller köpa kläder till ett speciellt tillfälle. Det är även inför speciella tillfällen som männen talar om kläder med sina vänner. Förövrigt är det ingenting det vanligtvis pratar om. Även om männen uppskattar att höra sina vänners åsikter behöver de nödvändigtvis inte göra som de tycker. Dennis menar att åsikterna inte spelar någon roll om han själv tycker om och trivs i kläderna. Adam ger en liknande förklaring om betydelsen av andras åsikter.

Men sen kan det vara att jag frågar någon och struntar i vad dom säger, haha. Jag vill höra vad andra tycker men sen bryr jag mig inte. […] För jag tror snarare att deras åsikter räknas mer om det är någonting som jag själv kanske inte hade valt eller brukar ha på mig. För om jag bara ska ha en vanlig vardagströja, då vet ju jag vad jag vill ha. Då skiter jag i vad andra tycker. Men om det är någonting som jag kanske inte brukar ha men som jag ändå tycker är snyggt då tror jag, till exempel om jag skulle välja en annan färg eller en annan modell eller nåt, då väger det nog mer. Men annars är det ju sak samma om jag har tio likadana hemma. Då spelar det ju ingen roll. – Adam.

Vid sidan av vännernas åsikter berättar flera som har eller har haft ett längre förhållande att flickvännernas åsikter också är av stor betydelse och att de gärna rådfrågar dem om hur de ska klä sig. Flickvännernas åsikter kan även få männen att prova och köpa kläder som de själva inte hade använt. Flera jämför sig även med vänner och andra män och inspireras av deras klädsel.

Min flickvän lyssnar jag också på en hel del. [Jag köpte nyligen en polotröja], min tjej tycker att det är snyggt med polotröja och därför köpte jag en. Jag har ju även kompisar som är snygga i det så jag tänker att jag provar det och så hoppas man att man passar i det. Annars hade jag nog inte provat om inte de bar det innan mig. För vi ser ganska lika ut och är ganska lika som personer så om det funkar för dem borde det fungera för mig. […] Tydligen passar jag i det också. Min tjej tycker det i alla fall. I början när jag använde det kändes det väldigt fel, men när man haft det några gånger och andra säger att det är snyggt då känns det bättre. – Benjamin.

Jag trivdes jättebra med att få råd från min dåvarande sambo. För det känns lite som att man hade ett annat perspektiv än liksom en själv ibland. Liksom ’jag vill ha en skjorta, här är en skjorta så den tar jag’. Sen var det kanske inte riktigt så men har jag bestämt mig så kommer ja inte göra någon större affär av det så som kvinnor kan göra. Liksom gå i flera butiker och så. Jag ville också att min sambo skulle tycka det va snyggt. Så det var ju en kvalitet som jag sökte. – Erik.

Fabian är den enda som menar att han inte frågar någon om åsikter, utan istället går han på magkänslan. Han frågar inte sin sambo om råd och bryr sig inte om vad andra har för kläder eller vad andra tycker om hans.

Jag har nog aldrig frågat faktiskt utan som sagt jag tycker inte om att stå i klädaffärer och ha andra blickar på mig när jag väljer. [Vännerna] får såklart säga något för det är ju trevligt men, jag tror att det som känns bäst är väl, egentligen tror jag så här att om jag kan välja precis det jag vill ha och komma till ett sammanhang och bli accepterad. Det är det som känns gött. Liksom, att kunna känna att jag har gjort ett personligt val och andra tycker att det är okej. Det känns trevligt. [Om han kommenterat någon annans klädsel] Jag vet inte om jag gjort det någon gång faktiskt. Jag tänker inte så mycket på det. Det är liksom den där tysta acceptansen att vi sitter där och är lite konstiga hela högen och accepterar det, det är någonting fint i den tystnaden liksom. – Fabian.

Återigen indikerar intervjuerna om vikten att klä sig korrekt till mer speciella tillfällen. Till vardagliga situationer upplever männen att de själva har förståelse och kunskap för hur de ska se ut och därmed agera gentemot andra. De behöver därmed inte fråga eller ta hänsyn till vännernas åsikter. För att återknyta till Goffman (2014) är männen vid vardagliga situationer vana vid publiken och den roll eller rutin de ska framföra och de behöver inte ytterligare eller djupare förberedelser. Vid tillfällen där de däremot känner sig osäkra och nya eller där det är viktigt för dem att göra ett bra första intryck, då behöver männen andras hjälp för att försäkra sig om att de inte gör fel. Goffman (2014) talar om att det sällan rör sig om en aktörs expressiva framställning av personliga egenskaper, utan att det ofta handlar om ett team aktörer som tillsammans arbetar för att framföra något. I detta fall hjälper vännerna nödvändigtvis inte till under själva föreställningen, utan det sker i förberedelserna av aktörens personliga fasad i den bakre regionen. På så sätt blir männens anpassning efter klädnormerna socialt på ytterligare en nivå. De är inte endast en social omgivning som bedömer och tolkar framträdandet, utan det är även ett socialt sammanhang som förbereder och skapar framträdandet. Klädnormerna konstrueras, prövas och återskapas därmed i flera sociala kontexter.

I männens beskrivningar om den personliga klädstilen som redovisats i tidigare avsnitt framkom vikten av att behålla personliga segment i klädstilen oberoende av vilken kontext de ska vistas inom. Till exempel vägrar vissa av dem att bära kavaj till finare tillställningar även om det skulle vara socialt och normativ accepterat, och Fabian behöll sina kängor och band-tröja trots

att han i övrig klädde sig för att passa in i det arbetsspecifika sociala sammanhanget. I redovisningen om roller och rutiner poängterar Goffman (2014) vikten av att aktören själv tror på sin roll för att publiken också ska finna den trovärdig. Genom att gå för långt från den egna personligheten och den faktiska sociala identiteten kan framförandet av rollen bli falskt. Ignorerar de däremot klädnormerna och inte anpassar sin klädsel riskerar de, som tidigare nämnt, uteslutande och oönskade reaktioner. Det kan liknas med en balansgång mellan att anpassa sig och behålla den personliga klädstilen som förknippas med personliga egenskaper och personlighet. Att vänners och flickvänners åsikter därmed är av större betydelse än till exempel butiksbiträden kan förklaras med att vänner och partners både besitter kunskap om den sociala kontexten som framförandet ska ske i samt personlig information om personen i fråga. Vännerna kan då bekräfta om männen gått för långt åt ena eller andra hållet, eller om de lyckas upprätthålla balansen.

Vännernas och flickvännernas åsikter är dock inte endast viktiga när det kommer till kläder för speciella tillfällen. Åsikterna blir viktiga så fort männen blir osäkra eller prövar en ny typ av klädesplagg eller stil. Männens beskrivningar om att deras klädstil även liknar vännernas klädstilar kan förklaras med att klädkonsumtion ofta görs med hänsyn till sociala referensmönster (Brück 2005; Deutsch & Theodorou 2010; McNeill & McKay 2016; Wilska 2002). De sociala och kontextbaserade klädnormerna existerar därmed också inom vänskapsgrupper. Genom att anpassa sig och förhålla sig till normerna och referensgruppen skapas en känsla av social gemenskap samt att det bildar en kollektiv identitet (Giddens & Sutton 2014). Känslan av gemenskap samt den kollektiva identiteten bidrar till ytterligare en orsak till att männen måste bry sig om sin klädsel och vad de tar på sig. Därför tar de hjälp av sina vänner för att försäkra sig om att de inte avviker för mycket från referensgruppen och det sociala kollektivet. Dock måste de skilja sig något från referensgruppen eftersom det först då kan skapas en personlig identitet som får männen att känna sig unika (Ibid).