Diskussion - Kollegial handledning En litteraturstudie om användandet av kollegial handledning

Diskussionen som följer är indelad i olika rubriker, först en Metoddiskussion där jag

diskuterar mitt val av metod och urval. Sedan följer en Resultatdiskussion där jag diskuterar det resultat jag fick fram från de fyra avhandlingarna. Därefter följer rubrikerna Pedagogiska

implikationer samt Fortsatt forskning.

7.1 Metoddiskussion

Intresset för det valda ämnet tog sin början i en personlig avsaknad av pedagogiska diskussioner inom skolan, vilket jag skrivit om i inledningen. I början av denna studie funderade jag en hel det på hur jag skulle få fram det jag egentligen ville undersöka. Var det lärarnas egna erfarenheter och åsikter jag ville komma åt, eller var det att undersöka det som redan finns skrivet? Till slut föll valet på litteraturstudie, och syftet blev att undersöka hur man använder sig av kollegial handledning i skolan, samt se vilka hinder och möjligheter som kan finnas med denna sortens handledning.

Vid sökning av empiri till denna undersökning så märkte jag att det inte fanns så mycket skrivet, kanske är en anledning att kollegial handledning är ett relativt nytt arbetssätt inom skolan för att höja kompetensen för både verksamhet och personal. Av den anledningen att jag i de sökmotorerna vilka jag använde mig av, inte hittade en större mängd empiri, hade jag kunnat ändra mitt syfte och min frågeställning, och även min metod för att eventuellt få mer underlag för studien. Men av ett stort intresse för kollegial handledning och det redan skrivna, så valde jag att hålla kvar min tanke och den valda metoden.

Många funderingar har väckts under arbetet, och det har varit väldigt lätt att sväva ut. Jag har därför återkommande fått gå tillbaka till mitt syfte och min metod för att inte sväva iväg förmycket. Intressant hade dock varit att se vad lärare själva anser om kollegial handledning. Men detta lämnar jag åt framtida uppsatsskrivare att undersöka.

7.2 Resultatdiskussion

Skolan är ut samhällssynpunkt en viktig institution där lärande sker hela tiden, inte enbart elevers/barns lärande, utan även ett lärande för de pedagoger som arbetar där. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial

handledning, men även undersöka de hinder och möjligheter som kan finnas i denna sortens handledning. Och jag kan konstatera i och med studiens resultat att tid kan vara ett stort hinder på olika sätt, och det kan vara anledningen till att man inte alls inför handledning, eller åtminstone så kan det försvåra införandet av denna. Att planera och strukturera upp arbetet med kollegial handledning innan, ser jag som en förutsättning för att det skall bli bra. Men jag kan även se att det krävs att man har en bra och avskild plats från den vanliga verksamheten,

för att på så vis slippa bli störda. Lärarens arbete är väldig ensamt, och då kan kollegial handledning bli extra viktigt för att där få dela erfarenheter och tankar med sina kolleger. Utifrån resultatet så kan jag även se en skillnad mellan de lite äldre avhandlingarna som studien vilar på (Bladini, 2004. Åberg, 2009) och de lite nyare (Langelotz, 2014. Åsén Nordström, 2014). Kan det vara så att kollegial handledning utvecklats med teorianvändning och ett mer strukturerat innehåll och syfte sedan se två äldsta avhandlingar skrevs? Jag tycker mig kunna se en utveckling över tid vilket stämmer överens med den sociokulturella teorin som studien har använt sig av för att analysera resultatet. Möjligtvis kan skillnaderna mellan avhandlingarna även ha att göra med att de handlar om olika ämnen, trots att de alla tar upp kollegial handledning.

Jag kan även förstå trots att det inte varit studiens frågeställning, att många andra hinder vilka denna studie inte tagit upp kan finnas, och som kan spela in i arbetet med kollegial

handledning, och vilka kan få följdeffekter. Kanske att det krävs att skolan har den ekonomi som behövs för att införa kollegial handledning. En bristande ekonomi kan eventuellt göra att tid och plats blir en följdeffekt.

Negativa effekter med vem man anlitar eller tar in som handledare visar sig också i resultatet. Kanske att även det kan vara en följdeffekt av andra orsaker. I resultatet och de avhandlingar som studien undersökt så har man använt rektorer, och även specialpedagoger som

handledare. Dock så kan man se att det finns svårigheter för båda yrkesgrupperna då de tar på sig ansvaret att handleda. Men kanske är det även så, vilket jag tycker mig kunna se, att det är beroende på vilken verksamhet man befinner sig i vem som är lämpligast då man väljer handledare, och eventuellt är även det beroende på olika andra orsaker som kan finnas då man tar beslut. Att skolledaren ses som väldig viktig i alla beslut som rör kollegial handledning förstår jag också av resultatet.

Man ser även i dessa fyra avhandlingar att dokumentation och reflektion i handledning leder till kompetensutveckling och skolutveckling, och här kan jag tycka precis som författarna till avhandlingarna menar, men även som exempelvis Ericsson (2008) skriver, att verksamheten bör avsätta tid för reflektion och dokumentation då man arbetar med denna handledning. Reflektionen blir grunden till samtal, och man kan se saker man annars inte hade fått syn på. Engström (2007) menar att handledarens metoder samt teorier anses viktiga, samt att knyta handledningen till deltagarnas egna erfarenheter. Även Lauvås, Lycke Hofgaard & Handal (1997) menar att man som handledare måste anpassa metoder efter den grupp man handleder. Jag kan därför se att det inte finns något rätt eller fel, utan att det gäller att anpassa och knyta ihop erfarenheter med teorier vilket även studiens resultat visar. Och att olika hinder samt möjligheter kan finnas, men att dessa kan användas för att bygga vidare på kollegial handledning.

Jag har även reflekterat över att resultatet av min studie samt den litteratur som beskriver bakgrunden till min studie, stämmer väl överens. Resultatet har alltså inte bidragit till något större överraskning, men å andra sidan så har studien gett mig mycket i form av ny kunskap och en större insikt i kollegial handledning.

Vad jag kan förstå av de avhandlingar som ligger till grund för denna studie är att intresse för kollegial handledning ökar, men att det fortfarande är under utveckling. Men å andra sidan vilket Säljö (2016) skriver då han beskriver den sociokulturella teorin, så är en utveckling eller förnyelse inte beständig, kunskaper och färdigheter förändras hela tiden och är

eftersträvandevärt. Engström (2007) frågar sig dock vems behov kollegial handledning fyller, kan det vara så som författaren skriver att det kanske mer föder ett beroende och kan ses som en nymodighet, ett ”curlingsyndrom”. Om detta står det dock inget om i de avhandlingar vilka studien vilar på.

Alla avhandlingar har i stort varit väldigt positiva till handledning, och ibland har det varit svårt att skilja hinder och möjligheter åt då de kan ses som varandras motpoler, hinder kan bli möjligheter och tvärt om. Jag anser dock att resultatet av denna studie har gett svar på det syfte och de frågeställningar jag ställt. Både den litteratur som nämns i studien samt de fyra avhandlingar vilka jag studerat, visar på att det både finns olika hinder och möjligheter i kollegial handledning, samt ett stort intresse för en användning av denna handledning, och vilken jag även skrev ovan, tolkar som det är under arbete och utveckling. Men kanske är det så som den sociokulturella teorin menar, att det är en förutsättning för samhället, och

eftersträvande, att kunskaper förändras och förnyas hela tiden (Säljö, 2016).

7.3 Pedagogiska implikationer

Specialpedagogen har en uppgift att vara en kvalificerad samtalspartner, vilket står i högskoleförordningen (SFS 2007:638):

– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda

I och med detta kan jag tolka det som att specialpedagogen är den som framöver mer kommer få till uppgift att vara handledare i kollegial handledning. Även andra professioner inom skolan fungerar säkert i nuläget som handledare, men då avhandlingarna som studerats bland annat tar upp detta med specialpedagogens uppgift som handledare, så ser jag att skolor mer och mer börjar använda sig av dessa som handledare. Man ser fördelar med att inte ha rektor som handledare, och då specialpedagogen enligt högskoleförordningen (a.a.) nu har

kvalificerade samtal som en av sina uppgifter, så ses många fördelar med detta. Kollegial handledning kan väcka nyfikenhet för andra pedagogiska arbetssätt än just de man själv använder sig av, men är även ett forum för att föra reflekterande samtal, samt att vara en del i skolans kompetensutveckling. Min avsikt har varit att läsaren skall få en ökad kunskap om användningen av kollegial handledning samt de hinder och möjligheter som finns. Kanske

kan denna studie fylla en funktion och vara tillhjälp då man skall införa kollegial

handledning, för att undanröja de hinder som man kan stöta på, och för att välja metod och avsätta tid för dessa viktiga reflekterande samtal. Jag tror därför att det med utgångspunkt från det som framkommit i studien, att kollegial handledning fyller en viktig funktion i skolans verksamhet som skolutveckling.

Eliasson-Lappalainen (1995) skriver:

Empiriska studier som visar på möjligheter och hinder i en konkret social verklighet kan synliggöra vilka förutsättningar som måste förändras för att de möjligheter som, ur en viss synpunkt, värderas som positiva ska kunna

realiseras. (s.132)

7.4 Fortsatt forskning

Efter arbetet med denna studie så har det fötts många tankar och funderingar om kollegial handledning och dess innebörd. Att undersöka vad som faktiskt finns skrivet har varit intressant för att bland annat se kollegial handlednings utveckling över tid, men speciellt det som studien undersökt, hur man använder sig av denna handledning, samt de hinder och möjligheter som man kan stöta på, men även var vi står idag när det gäller kollegial

handledning. För ett fortsatt arbete så skulle det vara intressant att undersöka vad resultatet blir i undervisningen då man arbetat, eller arbetar med kollegial handledning. Får elever en bättre undervisning? Och vågar lärare ta klivet att ändra sitt synsätt på utbildning och elever? Detta skulle jag tycka var mycket spännande och intressant för vidare forskning.

8 Referenslista

Ahlberg, Ann. (2014). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik att bygga broar. Johanneshov: MTM

Barajas Eriksson Katarina, Forsberg Christina & Wengström Yvonne (2013). Systematiska

litteraturstudier i undervisningsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Bie, Kristin (2009). Reflektionshandboken. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Karlstad. Universitetstryckeriet.

Bryman, Alan (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Eliasson-Lappalainen, Rosmari (1995). Forskningsetik och perspektivval. 2. [omarb. och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Engström, Annika (2007). Påverkansprocesser i vuxnas lärande-kritiska händelser i en

reflektionsgrupp. Jönköping: Tabergs tryckeri.

Ericsson, Gunilla (2008). Arbetslagsutveckling för ledare och lärare. Karlstad. Universitetstryckeriet.

Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (2014). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Langelotz, Lill (2014). Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som

utvecklingspraktik. Acta universitatis Gothoburgensis.

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/34853

Lauvås, Per, Lycke, Kirsten Hofgaard & Handal, Gunnar (1997). Kollegahandledning i

skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur

Lindvert Jessica & Minten Eva (2012). SFS 2010:800, Promemoria om vetenskaplig grund

och beprövad erfarenhet. Utbildningsdepartementet.

Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och relationer

i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sahlin, Birgitta. (2007). Utmaning och omtanke en analys av handledning som en utvidgad

specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser. Enskede:

TPB.

Scherp, Hans-Åke (2003). Att leda lärande samtal. Karlstad: Univ. Tillgänglig på Internet:

http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/01/att_leda_l_rande_samtal__2 0688.pdf

SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2016). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Norstedts.

Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Åberg, Karin (2009). Anledning till handledning [Elektronisk resurs] : Skolledares perspektiv

på grupphandledning. Diss. Jönköping : Högskolan i Jönköping, 2009

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11531

Åman, Kerstin (2006). Ögonblickets pedagogik: yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk

kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen. Diss. Stockholm : Stockholms universitet,

2006

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-800

Åsén Nordström, Elisabeth (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling- en studie

av handledares lärande. Stockholms universitet 2014: Tryckeri: Universitetsservice US-AB

In document Kollegial handledning En litteraturstudie om användandet av kollegial handledning och dess hinder och möjligheter (Page 46-51)