Kollegial handledning En litteraturstudie om användandet av kollegial handledning och dess hinder och möjligheter

Självständigt arbete 15 hp

Kollegial handledning

En litteraturstudie om användandet av kollegial handledning och

dess hinder och möjligheter

Författare: Jessicka Stålstierna Handledare: Ulla Gadler Examinator: Marianne Björn Termin: HT17

Ämne: Specialpedagogik Nivå: Avancerad

Kurskod: 4PP24E

1

Titel

Kollegial handledning

En litteraturstudie om användandet av kollegial handledning och dess hinder och möjligheter

Engelsk titel

Collegial tutorial

A literature study on the use of collegial supervision and its obstacles and possibilities

Sammanfattning

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en

förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid.

Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter.

Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling.

Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling. Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även

skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

Nyckelord:

2

Tack

Först av allt vill jag tacka min handledare Ulla Gadler som handlett mig i min skrivprocess då jag tappade orken och koncentrationen när jag plötsligt och mycket oväntat drabbades av en stor förlust när min lillebror 35 år gammal avled i maj 2016. Men med hjälp av Ullas

”peppning” så hittade jag tillbaka! Jag vill även tacka alla de fantastiska lärare och föreläsare som jag haft förmånen att träffa under min utbildning.

Jag vill även passa på att sända ett stort och varmt tack till min fantastiska familj som hjälpt och stöttat mig under hela min utbildning, men särskilt under detta tunga år. Det har inte varit lätt och jag har tappat fotfästet många gånger. Men med kärlek, hjälp och stöttning av min livskamrat Johan och mina barn Jesper, Emil och Andréa och deras respektive så har jag orkat. Ni har fått mig att förverkliga en dröm jag länge haft. Älskar er!

Jag vill också rikta ett stort tack till mina vänner som varit, och är väldigt viktiga för mig.

Utan er hade jag heller inte klarat denna utmaning som denna studie inneburit.

Stockholm, 2017 Jessicka Stålstierna

3

Till minne av min älskade lillebror Nicklas som lämnade mig alltför tidigt och i stor sorg och saknad!

Förevigt Älskad och oändligt saknad

4

Innehållsförteckning

1 Inledning

2 Bakgrund

2.1 Organisationsutveckling samt samhällets förändring ... 8

2.2 Handledningsfunktionen ... 9

2.3 Reflektion genom kollegial handledning ... 10

2.4 Skolutveckling genom kollegial handledning ... 13

2.5 Styrdokument ... 14

3 Syfte och frågeställningar

4 Teoretiskutgångspunkt

4.1 Den sociokulturella teorin ... 17

5 Metod

5.1 Val av metod ... 20

5.2 Litteraturstudie ... 20

5.3 Urval, sökord, avgränsningar samt datainsamling ... 21

5.4 Undersökningsmaterial ... 22

5.5 Bearbetning av material ... 22

5.6 Presentation av valda avhandlingar ... 23

5.6.1 Handledning som verktyg och rum för reflektion ... 23

5.6.2 Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik ... 25

5.6.3 Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning ... 27

5.6.4 Pedagogisk handledning i tanke och handling- en studie om handledares lärande ...29

5.7 Etiska överväganden ... 30

5.8 Metodkritik ... 31

6 Resultat och Analys

6.1 Användning av kollegial handledning ... 32

6.1.1 Sammanfattning ... 34

6.2 Hinder ... 35

6.2.1 Tid och rum ... 35

6.2.2 Skolledning ... 36

6.2.3 Handledaren ... 36

5

6.2.4 Sammanfattning………….………38

6.3 Möjligheter ... 39

6.3.1 Reflektion ... 39

6.3.2 Kompetensutveckling ... 40

6.3.3 Skolutveckling ... 42

6.4 Analys………...………...43

7

7.1 Metoddiskussion ... 45

7.2 Resultatdiskussion ... 45

7.3 Pedagogiska implikationer ... 47

7.4 Fortsatt arbete ... 48

8 Referenslista

6

1 Inledning

Under mina verksamma år inom förskolan märkte jag tydligt att jag och mina kolleger hade olika kompetenser i form av tidigare och olika utbildningar och kurser, men även olika livserfarenheter. Detta gjorde att det ofta blev mycket givande och spännande diskussioner på arbetsplatsen över vad var och en kunde. Vi saknade dock ett forum för en mer ordentlig diskussion och reflektion, men tid för detta fanns inte. Då jag senare började arbeta som lärare för de yngre åren, så kunde jag sakna de diskussioner i förskolan där man spontant delade med sig av sin kunskap. Som lärare visade det sig att jag blev ensam med ansvaret över min klass och undervisning, och det kunde ta dagar innan det var möjligt att föra ett pedagogiskt samtal med mina arbetskamrater. Och detta kunde ibland kännas problematiskt, bland annat då det skulle visa sig att vissa elever befann sig i svårigheter av olika slag. Det blev ganska snabbt uppenbart att jag inte hade den kunskap som krävdes för att eleven skulle få den hjälp han/hon behövde, och det kändes då viktigt att ha någon att rådfråga och som kunde hjälpa mig att öppna upp för nya tankar.

Jag blev i och med detta intresserad av att leta efter andra lärare som hade samma önskan som jag hade att få dela med sig, och jag fann att det fanns olika diskussionsforum på internet där lärare och specialpedagoger lätt kunde rådfråga samt be om hjälp med olika dilemman och situationer. Det visade sig att många skolor liksom de jag erfarit, inte hade avsatt den tiden för att hjälpa varandra, diskutera samt reflektera över olika vardagshändelser och dilemman. Och här började jag förstå att jag inte var ensam, och att det faktiskt kunde ses som ett problem, eller ett utvecklingsområde inom skolan, både på individ, grupp och organisationsnivå.

När jag sedan började min utbildning till specialpedagog på Linnéuniversitetet år 2014, kom jag i kontakt med begreppet kollegial handledning och förstod att man i många verksamheter faktiskt hade infört denna handledning för att lärarens profession och den enskilda skolan skall utvecklas. Jag förstod även att det finns många olika sätt att arbeta med kollegial handledning, och därför blev jag intresserad av att se vilka hinder och möjligheter som finns skrivet.

Inom skolan så pratar man ofta om tidsbrist och att det läggs mer och mer arbetsuppgifter på lärare, hur kommer det sig så att man då inför fler och mer möten och uppgifter? Att införa kollegial handledning kan eventuellt ses som en extra börda, men kanske även kan ses som ett gyllene tillfälle att utveckla sin egen profession men även skolan?

I specialpedagogens examensordning (SFS 2007:638) står det att specialpedagogen skall kunna inta en roll som kvalificerad samtalspartner, men det står ingenting om begreppet kollegial handledning. Trots det så är det kollegial handledning som blivit alltmer efterfrågad ute i verksamheten. Att inta en roll som kvalificerad samtalspartner där begreppet ges en vid tolkning över vad specialpedagogen förväntas göra kan vara en svårighet. Detta är även något Bladini (2004) menar, specialpedagogens roll kan ses som en helt ny yrkesroll där inga riktigt tydliga ramar finns.

7

Så hur kommer det sig då att just kollegial handledning blivit ett allt vanligare arbetssätt för skolor att använda sig av i arbetet med lärares profession och skolutveckling, och som ett sätt för specialpedagogen att vara en kvalificerad samtalspartner.

8

2 Bakgrund

Detta kapitel vill ge en inblick i, samt förklara hur organisationens utveckling och samhällets förändring historiskt sett ut när det gäller en lärande organisation. Med andra ord var kollegial handledning kan ha sin historia och kan ha vuxit fram ur. Sedan följer ett avsnitt om

handledningsfunktionen. Vidare förklaras hur skolutveckling genom kollegial handledning kan se ut, samt vad som står skrivet i skolans styrdokument om denna handledning.

2.1 Organisationsutveckling samt samhällets förändring

Under 1970- och 1980 talet så kom ett samlingsnamn för just det förändringsarbete som präglade arbetslivet under den tiden, nämligen Organisationsutveckling (OU). Detta handlade om hur man använde organisationspsykologi samt organisationsteorier då man vill få till en förändring av relationer, om detta skriver Granberg & Ohlsson (2014). Författarna skriver att OU har tre stycken olika rötter:

1. Erfarenheter från laboratoriemetoden

2. Kartläggning av problem i själva organisationen. Här ingår även feedback.

3. En utveckling av aktionsforskning

I stort menar författarna att man kan förklara OU som att det är en förändring vilken man planerat och vilken bygger på att en organisation finner samt löser olika problem, och där förändringsarbetet skall drivas av berörda personer.

I mitten av -80 talet så hände något i Sverige som gjorde att OU ersattes till Den lärande organisationen. En mer hård konkurrens och en ökad internationalisering spreds och information kunde därmed lättare spridas via länderna. Sverige blev med andra ord mer beroende av världen utanför skriver Granberg & Ohlsson (2014). Nya kunskaper krävdes och behov av kompetensutveckling var ett faktum. Därmed behövde vuxna nu lära sig mer och utveckla sitt lärande. Den tekniska utvecklingen var nu blixtsnabb och medarbetarna behövde alltså utvecklas i samma takt.

Under 1990 talet så började forskningen angående arbetslivet omfatta hur ett lärande kollektivt kan utvecklas både teoretiskt och praktiskt. Detta nya forskningsområde kom att kallas för Organisationspedagogik, i denna forskning så studeras olika organisationer och deras relationer till världen utanför (a.a.).

Hur har då skolan påverkats och utvecklats av att Sverige kommer allt närmre länderna utanför? Historiskt sätt så hade elever förr inte så stort inflytande över sin egen utbildning och utveckling som de har idag. Eleverna skulle då anpassa sig och lyda de vuxna, och skolan var ganska lik det militära. Man frågade inte elever vad de själva ville och tänkte, utan det var disciplin som gällde, och eleverna skulle lära sig rabbla saker utantill. Hela samhället var uppbyggt på så vis att det var de vuxna som hade makten menar Normell (2002). Författaren

9

menar att man som barn/ungdom inte behövde fundera så mycket på vad man skulle bli som vuxen, eller vilken roll man hade i samhället och familjen, allt var redan utstakat och

förutbestämt. Det var ödet och Gud som hade utstakat den väg man så att säga vandrade. Idag är det annorlunda, det moderna samhället kräver att man skall klara av att reflektera över sina handlingar, från och med att man är barn till man är vuxen. Författaren skriver vidare att de som idag arbetar inom skolan, inte enbart skall undervisa och ha bra ämneskunskaper, idag finns dessutom behovet av kompetensutveckling där man utvecklar nya och även annorlunda kunskaper, om bland annat sina egna bra och mindre bra sidor. Det är även så att pedagoger idag skall kunna reflektera över sitt handlande och fundera varför de gör som de gör. Den mentala utvecklingsprocessen är med andra ord viktigare idag än den var förr. Att vara pedagog idag kan alltså ses som mer komplicerat då pedagoger inte enbart skall undervisa elever, de måste även lära sig och veta hur de kan förändra sitt sätt att undervisa, och hur de skall förhålla sig till sig själv och till andra, och även till sin egen undervisning. Författaren menar även att den förändring i samhället som skett de senaste decennierna kan förklara hur behovet av specialpedagoger som handleder sina kolleger tillkommit, och hur de kan hjälpa skolan att utveckla den pedagogiska miljön.

2.2 Handledningsfunktionen

Sahlin (2007) menar att det kan finnas hinder i handledningsfunktionen för just specialpedagoger. Dessa hinder kan ligga i organisationen, men även i legitimiteten.

Författaren menar med andra ord att det kan vara svårt för en handledare att få med sig

skolledningens förståelse för uppdraget. Organisationen kan ha svårt att förstå att en eventuell förändring måste ske för att ge utrymme för kollegial handledning, men även en svårighet att förstå vikten av fortbildning. Författaren belyser även den svårighet som specialpedagogen kan få då det tidigare varit en tradition att psykologer och kuratorer handlett pedagoger inom skolan. Och därför kan det nu bli en viss konkurrens då specialpedagoger nu börjat handleda.

Ahlberg (2014) skriver i sin studie om pedagogisk förändring och utveckling, samt att det inom skolan saknas en handledningstradition, och att detta gör att det blir ännu en aktivitet som skall trängas med övriga arbetsuppgifter. Det blir med andra ord svårt att finna utrymme för fler aktiviteter.

I Sahlins (2007) avhandling menar de pedagoger hon intervjuat att just tid och ekonomi är en stor bidragande orsak till att skolor väljer bort kollegial handledning. Hon skriver:

Att frilägga tid för gemensam handledning kan innebära effektiviserad

(om)organisation och/eller extra utgifter när det gäller de vuxnas pedagogiska ansvar för eleverna. Inez säger till exempel att det på hennes skola ”inte gick organisatoriskt” då intervjuerna genomfördes, att handleda hela arbetslag med förskollärare, lärare och fritidspedagoger/fritidspersonal under arbetstid. Det var alltid några vuxna som måste ansvara för barnen. Hillevi ser att det nya betalningssystemet kommer att utgöra ett hinder för pedagoger som skall ge

10

extern handledning. Enligt henne kommer handledning att bli en ekonomisk belastning för skolbudgeten. (s.189)

En annan svårighet i arbetet med kollegial handledning kan vara valet av handledare. Normell (2002) ställer sig frågan vilket som är allra mest fördelaktigt då man väljer en handledare för kollegiala samtal till sin verksamhet, är det en extern eller en intern sådan? Författaren menar att det alltmer börjar ifrågasättas vem som är mest lämplig för ett sådant uppdrag. Förr var det som tidigare nämnts oftast kuratorer eller psykologer som fick uppdrag som handledare, och fortfarande så ses dessa yrken som auktoritära och mycket kunniga då de associeras med förtroende och tystnadsplikt på ett sätt som inte pedagogyrket gör.

Att som pedagog vara handledare på den egna arbetsplatsen kan också bli en svårighet då man är en jämlik. Författaren menar:

Hon skall då kunna skilja ut sig från arbetskamraterna som en ”ledare för jämlikar”, vilket innebär att hon får en särställning inte bara yrkesmässigt utan också i den sociala samvaron. Eftersom tryggheten i handledningsgruppen är så beroende av att deltagarna känner förtroende för handledaren kommer kravet på hennes sätt att vara också utanför gruppen att öka och hon kommer att behöva ta ställning till olika situationer som en handledare utifrån slipper, till exempel frågor om vad man gör i handledningsgruppen, krav på vad som bör tas upp, vilka som ska vara med osv. (s.129)

Författaren menar här att det lätt kan uppstå problem om man handleder sina egna kolleger, en handledare utifrån får automatisk en auktoritet som författaren menar är positiv. Handledaren kan även upptäcka saker som en intern pedagog och handledare lätt kan missa då varje skola och verksamhet har sina egna traditioner och sin egen kultur.

2.3 Reflektion genom kollegial handledning

I vuxnas lärande är kommunikation och reflektion nödvändiga ingredienser, och i

kommunikation tillsammans med andra men även med oss själva så sker ett lärande där vi har våra egna erfarenheter som grund menar Engström (2007). Författaren skriver vidare att hon i och med sin studie om ”Påverkansprocesser i vuxnas lärande” (vilken gått ut på att hon sett vad som hänt i en reflektionsgrupp), upplevt att det var av vikt att deltagarna inte hade någon tidigare relation mellan varandra. Att inte ha några bindningar gjorde att deltagarna i hennes studie kunde vara mer öppna.

Engström (2007) skriver vidare att för att kunna få till ett givande samtal och för att kunna vidga sina vyer så krävs att deltagarna i reflektionsgruppen kan och vill dela med sig av sina erfarenheter. Det hon frågar sig är hur man på ett bra sätt öppnar upp den ”dörren”, och får deltagarna att vilja dela med sig, så att det kan ske en läroprocess. Det hon bland annat sett som viktigt är en känsla av trygghet, och att få känna sig normal. När deltagarna väl känner att de är trygga och börjar dela med sig av sina erfarenheter så har studien visat att de mer fått

11

sina kunskaper bekräftade och fått de kopplade till teorier, än att erhålla en ny kunskap. Det författaren även erfarit i och med sin studie är att den reflektionsgrupp hon följt och vilken skulle vara en uppstart för deltagarna för att sedan fortsätta att träffas på egen hand, inte fortsatte att träffas som det var tänkt. Hon frågar sig varför de inte fortsatt att träffas och fortsätta att utvecklas tillsammans. Är det så att det måste till en ordentlig styrning och ledning för att handledning i grupp skall komma till stånd? Vems är behovet av att dela erfarenheter på så vis? Kan det vara så att detta mer föder en känsla av att känna ett beroende, och att det är ett curlingsyndrom som nu kommit in i skolans värld (a.a).

Sahlin (2007) skriver att hon erfarit att handledning tidigare funnits inom många andra professioner i samhället, men inte på samma sätt inom skolan. Att utveckla en lärares profession handlar mycket om att ha möjlighet att lyfta den tysta kompetensen och utveckla ett gemensamt yrkesspråk. Författaren menar vidare att handledning tidigare oftast gavs av kuratorer och psykologer vid situationer då lärare stod inför ett dilemma och hade stora svårigheter att själv lösa problemet eller situationen. En handledning som ges av en

specialpedagog är ett ganska outforskat område menar Sahlin. Författaren menar vidare att det i en handledning inte enbart räcker med att se olika problem och granska sin egen profession eller andras, det är även viktigt att man diskuterar skolans pedagogiska uppdrag. En

handledning skall ske på så vis att alla får komma till tals, och den skall bygga på nyfikenhet och utgå från erfarenheter och teorier samt de olika värderingar som finns. Sahlin menar vidare att en handledare även är en moralisk ansvarig person som måste ta hänsyn samt ha en förståelse för att andra personer inte tänker och handlar som just han/hon själv. Handledararen måste sätta sig själv åt sidan för att lyssna in den andra, men där han/hon ser till att deltagarna håller sig till ramar och överenskommelser under handledningen.

Engström (2007) menar att för att på ett gynnsamt sätt klara av att leda ett lärande samtal så bör vissa förmågor finnas med. Dels bör ledaren ha en förmåga att lyssna, men även ha en förmåga att på ett finkänsligt sätt välja förhållningssätt beroende på grupp. Författaren har även upplevt det som att handledarens metoder och förhållningssätt har varit oerhört viktiga för att få en grund till ett vuxet lärande. Handledaren måste ge varje deltagare plats att uttrycka sig, men även vara så smidig att inte avbryta eller bryta in i fel läge. Engström har även sett att det är av stor vikt att handledaren har en teoretisk kunskap vilken han/hon skall kunna knyta till deltagarnas egna erfarenheter och kunskap.

Lauvås, Lycke Hofgaard & Handal (1997) anser att handledning bör vara frivillig och utan tvång. De menar dock att deltagarna i handledningen skall ha en skyldighet att informera övriga om innehållet och dela dokumentationen. Ledningen har också en skyldighet att göra en handledning åtråvärd och se till att den fungerar. De som väljer att inte delta måste få chans att komma med i ett senare skede, men inte när som helst, tider för när nya är välkomna är viktigt att informera om. Deltagarna i handledningen måste få arbetsro, och att det går därför inte att låta andra komma och gå som de vill. Dessutom måste de nya deltagarna lära sig hur handledningen går till innan de tar steget in i den befintliga gruppen.

12

Författarna skriver vidare att det finns en hel del tankemodeller som man kan använda sig av, och som kan vara en bra grund att följa, helst i början. Men ju mer handledaren blir varm i kläderna så måste handledningen anpassas efter gruppen, och man måste hitta egna metoder som fungerar. Det är viktigt att det skapas tid för dessa reflektionstillfällen, de kommer inte spontant eller på egenhand. De bör därför schemaläggas, och det är organisationens ansvar att skapa ramar för kollegial handledning. Lauvås, Lycke Hofgaard & Handal menar även att man inte bör använda sådana grupperingar vilka redan existerar, det är med andra ord ingen fördel att låta vänskap eller bekantskap vara en utgångspunkt för en handledningsgrupp, olikheter berikar! Författarna skriver vidare att en kollegial handledning är ett lärande mellan pedagoger i skolan där man samtalar och reflekterar om ett redan innan bestämt ämne, det kan exempelvis vara en vardagshändelse, ett arbetssätt man vill lyfta och reflektera kring, eller en situation som uppkommit. Som avslut så dokumenterar handledaren samtalet för att kunna följa upp det vid nästa tillfälle.

Åsén Nordström (2014) menar att det är skillnad mellan pedagogiska samtal och lärande samtal. De likheter som ändå finns är att båda samtalsformerna är kollegial handledning, och där det finns en samtalsledare som ansvarar för själva samtalet, och där en specifik fråga eller situation skall behandlas, men också ett samtal om själva samtalet.

De frågor som då ställs har bäring på hur samtalet genomförts, t ex: Kom alla tilltals? Lyssnade vi på varandra? Hade samtalet en röd tråd? Pendlade vi mellan tanke och handling? Prövade vi frågan utifrån olika perspektiv? (s.130)

Författaren menar vidare att en annan likhet mellan dessa samtal är att kollegial styrka utvecklas, en styrka där pedagoger får en förståelse för en viss fråga vilket sedan kommer styra det framtida handlandet i verksamheten.

Förmågan att lyssna, formulera frågor och följdfrågor som ger underlag för vidare reflektioner är centrala i dessa båda sammanhang. Som nämnts ovan kräver både pedagogisk handledning och lärande samtal också vissa

förutsättningar som t ex tid för samtalet, viss regelbundenhet och lämpliga lokaler där man kan vara ostörda. (s.130)

Engström (2007) skriver hur man kan se på en kollegial handledning, och menar att syftet med en sådan är att den lyfter en fråga som belyses ur olika perspektiv, för att det sedan skall bli lättare att inta en välvald handling.

Konkret så innebär kollegahandledningen att kollegernas frågor stödjer den som äger problemet att komma vidare i egen reflektion och tänkande. För att kollegahandledningen ska vara relevant så behöver gruppens medlemmar kunna identifiera sig med problemet, samtidigt som det är önskvärt att gruppen inte är alltför homogen vilket kan hämma möjligheten att se olika perspektiv. (s.36)

13

Ahlberg (2014) ser att lärarnas reflekterande i samband med kollegial handledning leder till att elever i svårigheter får förstärkta insatser då lärarna reflekterar över erfarenheter i arbetets vardag. Författaren har även i sin studie sett olika fördelar med kollegial handledning, och menar att handledningssamtal gör att deltagarna ges möjlighet till att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, samt ges utrymme för att distansera sig när det gäller sin egen undervisning.

Genom kollegial handledning så stödjer de varandra i olika problematiska situationer som de kan stöta på, samt reflekterar kring dessa.

2.4 Skolutveckling genom kollegial handledning

Ericsson (2008) menar att ett lärande som sker i verksamheten i form av kompetensutveckling bör pågå parallellt med den egna dagliga verksamheten, där man kan reflektera, iaktta,

dokumentera men även analysera. Men det bör även ingå en utvärdering av både goda och mindre goda resultat för att på så vis kunna bygga vidare på skolans utveckling.

Att sträva efter en lärande organisation i ett skolutvecklingsperspektiv innebär att utgå från verksamheten och lära i, av och om den. Det innebär ett

erfarenhetslärande inte bara på individnivå utan även ett lärande på organisationsnivå. Erfarenheterna från den egna verksamheten bearbetas genom reflektion och dialog. Skulle erfarenheterna och slutsatserna vara hållbara även i nya situationer, är dessa lärdomar och dokumenteras och sparas i organisationens kollektiva minne och utgör underlag för vidare arbete.

(Ericsson, 2008. S.8)

En annan författare som skriver om detta med skolutveckling är Scherp (2003). Författaren menar att med skolutveckling så menar man de medvetna förändringar man införlivar inom skolan, och vilka görs för att skolans verksamhet skall förbättras. Dessa förändringar och förbättringar blir en del av skolans vardag som skall bygga på erfarenheter samt aktuell forskning. Så gott som vem som helst inom skolan och dess organisation kan starta en

förändring, men även föräldrar och elever. Författaren menar dock att läraren är huvudaktören när det gäller undervisningen i skolan, och att denne därför blir själva grunden i en

skolutveckling. Det hon/han samlat på sig när det gäller erfarenheter från olika situationer, både i skolan men även privat, blir den tysta kunskap vilken läraren bygger sin undervisning på. Och för att kunna utveckla sin profession och bidra till en skolutveckling så behöver man sätta ord på denna tysta kunskap, reflektera och diskutera kring den med kolleger. Och detta är då något man gör i kollegial handledning.

Timperley (2013) skriver att i kollegial handledning så bör alla i personalgruppen ingå för att skolan skall utvecklas och för att ett professionellt lärande kring lärare skall ske. Det är först då systemet lyfts till nästa utvecklingsnivå. Om det skulle vara frivilligt att ingå i en sådan handledning så menar författaren att det enbart blir de som redan har ett genuint intresse för utveckling som får chans att lära sig mer. Och detta leder då varken till en skolutveckling eller en bra utveckling hos alla lärare menar författaren.

14

Att vara lärare är ofta ett ganska ensamt arbete då man inte alltid ser sina kolleger i den vardagliga verksamheten. Det är inte så att man som lärare alltid vet varför man gör som man gör, och lär ut som man faktiskt lär ut. Därför är det av stort värde att få möjlighet att

tillsammans med sina arbetskamrater reflektera över arbetet, samt få en gemensam förståelse för skolans uppdrag, vilket gör att man lär sig nya saker och utvecklar sin profession. Det finns en stor variation i vilken utbildning och erfarenhet man inom skolan har, och hur man ser på sitt uppdrag (Ericsson, 2008).

Reflektion kan vara en stor hjälp där kolleger emellan kan ta hjälp av varandra, det kan underlätta att få andras synpunkter på de erfarenheter man har, och det kan även visa sig att man inte är ensam om just de tankarna eller de eventuella problemen. Det är viktigt att deltagarna i en reflektionsgrupp lyssnar och inte kommer med egna åsikter när de inte är tillfrågade menar Bie (2007).

Åman (2006) skriver i sin avhandling om pedagoger som arbetar med barn med

funktionshinder. Hon menar att hennes övergripande syfte med studien är att se hur man inom verksamheten i samtal formulerar sin kompetens. Därmed kommer hon in på just kollegial handledning:

Pedagogerna säger att de många gånger funderat över sin kompetens. I det kollegiala samtalet får kompetensfrågan en arena. Frågan om vad kompetensen bidrar med har en praxisanknytning som utmanar gruppen och gör samtalet livligt och genuint. Pedagogerna har ett reflekterande förhållningssätt då de talar om kompetens. Man för en dialog, lyssnar på varandra och försöker förhålla sig till den gemensamma förståelsen. Den sociala responsiviteten framträder med tydlighet. (s.260)

2.5 Styrdokument

Skollagen (SFS 2010:800) är den lag som skolor har att förhålla sig till när det gäller regler och förordningar. Den måste följas och är inget som man som anställd kan bortse ifrån. I 4 kapitlet 3§ om kvalitet och inflytande kan man läsa detta om systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå.

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Vidare står att läsa i 1 kapitlet 5§ att utbildning skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Begreppet vetenskaplig(t) grund/förhållningssätt innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett

15

kollegialt sammanhang. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund är kunskapskällor som kompletterar varandra.

Man kan av citaten ovan förstå att det är huvudmannen inom skolan som ansvarar för att kvalitetsarbete bedrivs, samt att detta arbete följs upp och sedan utvecklar skolan. Man kan även förstå att den utbildning som bedrivs på skolan kritiskt skall granskas och att

utbildningens olika arbetssätt skall prövas och även delas kollegialt. Man skall vidare använda sig av beprövad erfarenhet tillsammans med vetenskap, samt låta de komplettera varandra.

SFS 2007:638 är den förordning som beskriver bland annat specialpedagogens

högskoleexamen och vad en specialpedagogs arbete skall innehålla. Här menar man bland annat att specialpedagogen skall:

– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda

(s.5)

Kollegial handledning finns inte omnämnt i ovannämnda förordning. Specialpedagogen skall då man läser förordningen vara en kvalificerad samtalspartner för de olika pedagogerna inom skolan samt föräldrar med flera. Detta kan innefatta alla slags samtal som man inom skolans verksamhet för på ett professionellt vis. I skolan använder man olika namn för de olika professionella samtalen, exempel på dessa kan vara pedagogiska samtal, lärande samtal, kollegial handledning med mera. För att mer definiera vad jag menar med kollegial handledning så lånar jag Lauvås, Lycke Hofgaard & Handal (1997) beskrivning av vad en kollegial handledning är som företeelse.

Vi föreställer oss en kollegahandledning som en aktivitet som lärare (och gärna rektorer och studierektorer) ägnar sig åt sinsemellan, som en del av sitt vanliga professionella arbete i skolan. Den kan bedrivas inom ett lärarkollegium eller med lärare från flera olika skolor, och den kan omfatta alla lärare på skolan eller ett urval av dem. (s.11)

16

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa kollegial handledning och dess användning i skolans verksamhet

Mina frågeställningar kommer således vara:

 Hur används kollegial handledning inom skolan?

 Vilka hinder finns med kollegial handledning?

 Vilka möjligheter finns med kollegial handledning?

17

4 Teoretisk utgångspunkt

Denna studie avser att utgå från den sociokulturella teorin. En teori är ett sätt att förstå och tolka studiens empiriska material. Bryman (2015) skriver om behovet av en teori vid

forskning. Författaren menar på att det är av stor vikt för samhällsforskare då teorin blir den ram i vilken företeelser kan förstås och tolkas.

Att inta ett perspektiv är att ”sätta på sig de glasögon” som visar forskarens utblick. Att välja bort att se vissa saker, prioritera och snäva in.

4.1 Den sociokulturella teorin

Lev Vygotskij som är ledande inom den sociokulturella teorin föddes år 1896 i Vitryssland, och dog år 1934 endast 37 år gammal. Hans bok ”Pedagogisk psykologi” var den enda bok som utgavs under hans livstid. Denna kom dock att förbjudas, och det finns ännu inte en komplett utgåva av den boken. Dock skrev han 270 vetenskapliga artiklar, däribland 10 böcker. Vygotskijs teori har påverkat skolsystem världen över, däribland Sverige (Lindgren 1999). I Lindgrens bok kan man läsa Vygotskijs originaltexter från just ”Pedagogisk

psykologi”, dessa är översatta från ryska, och även kommenterade. Där menar Vygotskij att det biologiska bestämmer själva grunden för människan, men den sociala miljö vilken individen växer i har även den en betydelse för framtiden. De erfarenheter som individen har utgör således en grund för det pedagogiska arbetet. Och om den sociala miljön förändras så kommer även det beteende vilken individen har förändras (a.a).

Säljö (2016) skriver om den sociokulturella teorin, och att vi som biologiska varelser har våra begränsningar, men som de sociokulturella varelser vi är, lär vi oss i det närmaste oändliga.

Även Stensmo (2007) tar upp sociokulturell teori och skriver att man här ser lärandet som situerat, alltså att sammanhanget i det aktuella lärandet är av avgörande betydelse för både lärprocessen samt resultatet.

Den svenska läroplanskommittén förde år 1992 fram Vygotskij som en pedagogisk förebild. Det var framför allt tanken att lärande innebär en

interaktion med omvärlden och att undervisning och lärande sker genom dialog, samtal, som sattes i förgrunden. Lärandet är socialt och kulturellt och inte bara något som sker i elevernas huvud. (Stensmo, 2007. s, 198)

Den omvärld och kultur som vi människor lever i har betydelse för hur vi utvecklas och lär. I ett sociokulturellt perspektiv lär man sig i interaktion och samspel med andra, och det är först då kunskapen blir meningsfull. När vi delar varandras tankar och resonerar så blir kunskapen även delad, lärande sker hela tiden och olika beroende på vilken tid vi lever i. I samspel och diskussion samt i olika upplevelser vi har tillsammans med andra, så skapar vi kunskaper och färdigheter vilka förändras och förnyas hela tiden, och detta är en förutsättning för att

18

samhället skall utvecklas. Ett lärande är alltid positivt och även eftersträvandevärt, och i kommunikation med andra blir vi delaktiga och det gör att vi kan beskriva omvärlden och kan samspela med andra i olika situationer och verksamheter (Säljö 2016).

Att lära i ett sociokulturellt perspektiv är att tillägna sig delar av dessa sätt att formulera och förstå verkligheten och att kunna använda dem för praktiska syften. (a.a. s.101)

Genom kommunikation så förs redskap och olika kulturella föreställningar vidare, och blir på så vis en länk mellan människors tänkande och det kulturella. Genom att delta i olika samspel såsom kommunikativa, men även praktiska, så lär människan och när vi tolkar och resonerar kring verkligheten så använder vi det för att förstå och diskutera kring situationer i framtiden (a.a.). Språket är en länk mellan det vi tänker och kommunikationen med andra. Det vi tänker är vår inre process vilken en utomstående inte kan se eller följa, och talet är den aktivitet där vi måste följa vissa komplicerade regler i situationer som är interaktiva. Dock menar Säljö att man inom det sociokulturella anser att även tänkandet är en kollektiv process. Författaren menar att det som håller ihop ett samtal är att vi tänker i grupp och följer de spelregler som finns. Vi lär oss att anpassa oss inom de ramar som finns i sociala sammanhang. Och vi använder alla de förmågor som behövs för att klara av att uppträda som ”som sig bör” i olika situationer.

Människan som art förutsätter en historia med socialisation och där vi får olika erfarenheter i form av både språkligheter samt kulturell natur, och detta i sin tur gör att vi blir mer

kompetenta och klarar av de komplicerade samhällen som människan lever i (a.a.).

Inom utbildningsväsendet så påstår Säljö att om vi skall förstå mikroprocesserna, här i form av mikrofenomen såsom individer som tänker och lär. Så måste vi även förstå det

makroförhållande vilket dessa individer ingår i. Det finns ett förhållande och ömsesidigt beroende mellan mikro- och makroprocesser.

Grundtagandet är att det finns ett ömsesidigt beroende mellan kommunikativa förlopp på mikronivå- exempelvis i form av de uppgifter skolbarn ställs inför och den kommunikation de blir delaktiga i- och de övergripande

målsättningarna med, och funktionerna hos, verksamhetssystemet skola.

(a.a. s.209)

Säljö skriver vidare att det kommunikativa mönstret som finns inom skolan är speciella, och att man därmed måste klara det förväntade sättet att kommunicera på. I det sociokulturella perspektivet så menas att man måste klara av att identifiera de spelregler som finns för kommunikation av olika slag, och i den verksamhet vilken man befinner sig i. Författaren menar vidare att texter är betydande för den institutionaliserande kommunikation som skolan är. Författaren betonar att det inte är direkt avgörande för vår kognitiva förmåga, utan att det mer blir en beskrivning över vad vi gör och hur. Det blir ett budskap över skolan som en kommunikativ miljö. Alltså blir texten det sätt man använder för att bära fram budskap av

19

olika slag. Inom det sociokulturella, och i just de pedagogiska verksamheter vilka skolan ingår i, så menas att pedagogiska problem måste ses och förstås i ett ljus av situerad och lokal kommunikativ praktik (a.a.).

20

5 Metod

Metod för denna undersökning är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Nedan presenteras val av metod, samt det undersökningsmaterial som via tre olika sökmotorer hittades.

5.1 Val av metod

Valet av litteraturstudie kom till då jag i min utbildning till specialpedagog fick intresse för kollegial handledning. I specialpedagogens examensordning (SFS 2007:638) så menar man vilket jag redan i inledningen skrivit, att specialpedagogen bland annat skall ha som uppgift att vara en kvalificerad samtalspartner. Min tolkning är att kollegial handledning är en del av att vara en kvalificerad samtalspartner, och att det därför kan finnas intresse för en studie som denna. Jag vill i och med denna studie undersöka vad som redan finns skrivet om kollegial handledning, och hur man använder sig av denna i verksamheten, men också undersöka vilka hinder och möjligheter som kan finnas i en handledning som denna.

För att sätta mig in i hur man genomför en litteraturstudie så läses Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap av Eriksson Barajas, Forsberg, Wengström (2013).

Dessa författare skriver om litteraturstudier inom utbildning vilket min undersökning handlar om. Författarna skriver att man med en litteraturstudie skall lägga fokus på aktuell forskning inom det område vilken studien kommer att handla om. Jag kommer därför fokusera på granskade avhandlingar från år 2000 och fram. En kvalitativ forskare gör oftast en sorts planering över sin undersökning, en övergripande sådan, och att designen på den kvalitativa forskningen är föränderlig på ett sätt som kanske inte kvantitativ forskning är. Författarna menar vidare att kvalitativ forskning är anpassningsbar och flexibel beroende på vad som framkommer i datainsamlingen. Och detta är något jag kommer ha med mig in i min studie för att förändra och bygga på, och arbeta mig framåt med min litteraturstudie.

5.2 Litteraturstudie

Litteraturstudier blir alltmer viktiga för utbildningsväsendet, detta gjorde att jag blev mer och mer intresserad av att just ägna mig åt en sådan. Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013) menar att det blir allt viktigare att kunna analysera och värdera all den mängd resultat som ökar inom utbildningsvetenskaplig forskning. De hävdar att evidensbaserad pedagogik som begrepp blivit ganska vanligt både i Sverige och internationellt. I Sverige har det dock varit vanligast att publicera systematiska litteraturstudier inom det medicinska området.

Författarna förklarar vidare att en evidensbaserad pedagogik inom skolans verksamhet går till på så vis att läraren tillsammans med sina kolleger använder sig av vetenskapligt bevis innan de fattar beslut om olika insatser i utbildningen. Där av menar författarna att det finns ett stort behov av litteraturstudier inom skolans verksamhet. Författarna skriver vidare att man med en systematisk litteraturstudie åstadkommer en syntes av olika data från tidigare studier. En

21

sådan systematisk litteraturstudie skall fokusera på en forskning som är aktuell inom det området man valt, och kan sedan vara ett underlag för beslut inom skolans verksamhet, den ledande organisationen samt i nya forskningsstudier (a.a.).

5.3 Urval, sökord, avgränsningar samt datainsamling

Vid studiens början så söktes och lästes sådan litteratur vilken skulle kunna förklara kollegial handlednings bakgrund och framväxt. Även styrdokument lästes in för att se vad som i förordningar står om kollegial handledning. För undersökningens syfte så söktes granskade avhandlingar i tre olika sökmotorer för att på så vis undersöka hur kollegial handledning används inom skolan, men även för att se vilka eventuella hinder och möjligheter som kan finns med denna handledning. Ett urval blev empiri från år 2000 och framåt eftersom en litteraturstudie bör innehålla sådan forskning som är aktuell (Eriksson Barajas, Forsberg, Wengström, 2013).

Datainsamling har skett via sökmotorerna OneSearch, Diva, samt SwePub. Vid sökning i de olika sökmotorerna vilka jag här nämnt så har det varit få och även samma avhandlingar som funnits tillgängliga, summan olika avhandlingar är sju. Där av är fyra avhandlingar sådana som handlar om skolan och olika aktörer som är verksamma där, och dessa avhandlingar utgör tillslut mitt empiriska material.

Sökorden som användes var: kollegial handledning samt handledning. De träffar som blev efter sökning, och som utgör det empiriska materialet för denna studie är avhandlingar skrivna av:

 Bladini (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion, En studie av specialpedagogers handledningssamtal

 Langelotz (2014). Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

 Åberg (2009). Anledning till handledning: skolledares perspektiv på grupphandledning

 Åsén Nordström (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling- en studie av handledares lärande

Bild 1 nedan visar de sökord som använts och även antal träffar i de olika sökmotorerna.

Bilden visar även på hur många avhandlingar som varit aktuella för denna studie.

De tre avhandlingar som valdes bort handlade om andra sorters handledning såsom ”lärande besök” samt att handleda forskare. Då det empiriska materialet för undersökningen är

22

granskade avhandlingar och jag endast finner en artikel av den tredje, så valdes även denna bort efter en tids sökning, och även av tidsbrist.

Kollegial handledning

Sökmotor Antal träffar Valda avhandlingar

OneSearch 11 1

Swepub 8 1

Diva 2 2

Handledning Sökmotor Antal träffar Valda avhandlingar

OneSearch 2 2

Swepub 16 6

Diva 10 6

(Bild 1)

5.4 Undersökningsmaterial

Efter sökning i de olika sökmotorerna så kom studiens undersökningsmaterial att utgöras av fyra granskade avhandlingar vilka tar upp olika aktörer inom skolan som alla påverkar och påverkas av kollegial handledning. Det resulterar i att jag belyser mina forskningsfrågor från olika perspektiv vilket jag anser som viktigt för att få en förståelse för hur man arbetar med kollegial handledning, och där man kan se hinder och möjligheter från olika håll.

5.5 Bearbetning av material

Tillvägagångssättet vilket används i föreliggande studie gick till på så vis att avhandlingarna först lästes igenom en gång för att få en förförståelse, och även för att utmana min egen förförståelse av kollegial handledning, men också för att sätta mig in i avhandlingarnas innebörd. Samtidigt markerades hur man använder sig av kollegial handledning, samt de hinder och möjligheter vilka avhandlingarna innehöll. Andra läsningen hade för avsikt att mer djupgående läsa, samt för att finna mer av det som har med kollegial handlednings

användningsområde samt hinder och möjligheter att göra. Tredje och sista gången lästes avhandlingarna igenom för att förhindra att jag missat något som kunde vara av intresse för min studie.

Rubriken Användning av kollegial handledning valdes som en egen rubrik i början av kapitel 6 Resultat och Analys, detta för att läsaren först skall få en förståelse för hur avhandlingarna menar att man kan använda sig av kollegial handledning. Efter detta presenteras hinder och möjligheter, här upptäcktes några gemensamma hinder och möjligheter vilka avhandlingarna innehöll och vilka sedan blev till underrubriker.

23

5.6 Presentation av valda avhandlingar

Nedan presenteras de avhandlingar vilka utgör empiri för denna studie. Då de olika författarna har olika erfarenheten samt har arbetat i olika verksamheter, så får studien en större förståelse för hur man som olika aktörer inom skolan ser på kollegial handledning. Studien får på så vis även en större bredd.

5.6.1 Handledning som verktyg och rum för reflektion

En studie av specialpedagogers handledningssamtal Bladini, Kerstin (2004)

Denna doktorsavhandling är skriven av Kerstin Bladini som har en bakgrund av att ha arbetat som både förskollärare och specialpedagog, Bladini är även lektor inom specialpedagogik.

Avhandlingen handlar om hur elva specialpedagoger ser på och genomför handledningssamtal i förskola och skola. Då även min studie belyser kollegial handledning med de hinder och möjligheter som eventuellt kan finnas, så finner jag denna avhandling intressant. Författaren menar att specialpedagogen som handledare har en svår roll vilken bör utforskas och även teorianknytas. Hon menar vidare att det varit ganska så tyst om just specialpedagogens

uppdrag som handledare, trots att det sedan år 1990 funnits ett sådant uppdrag. Bladini skriver att handledning kan ske på olika vis och med olika syften, allt ifrån rådgivning, bekräftelse, utmaning, disciplinering, kunskapsförmedling samt förebildlighet. Men även vikten av att ge den handledde verktyg till reflektion om sin egen kunskap.

Syfte och frågeställning:

Det fokus som denna avhandling har är specialpedagogers handledningssamtal. Studiens intresse är innehållet i samtalet och de påverkansprocesser som där äger rum. Det är just handledarens perspektiv som ges. Elva specialpedagogers beskrivning av handledning och hur de genomför dessa samtal undersöks, i både förskola och grundskola.

De tre delsyften som denna doktorsavhandling använt sig av är dessa:

• Undersöka hur specialpedagoger beskriver samtalets fokus, syfte och sin egen roll i samtalet

• Beskriva vad specialpedagoger och pedagoger talar om i handledningssamtalen

• Beskriva och analysera hur och mot vad specialpedagogen styr handledningssamtalen

(s.19)

24

Författarens metod, urval och genomförande

Metoden vilken avhandlingen använt sig av är en syn på kunskap vilken är socialt

konstruerad. Här har man ett sammanhang där både det historiska och det kulturella är av vikt. Författaren menar att det kan ses som social konstruktion där både processen och resultatet ingår. Metoden kräver att forskaren behöver vara systematiskt reflekterande på många nivåer. Språkets betydelse och teoretiska grundtagande är något som metoden kräver.

Forskningsprocessen har rört sig växelvis mellan empiri och teori.

Teori

Teorin som studien använt för att analysera resultatet är socialkonstruktionistiskt perspektiv, författaren förklarar även att hon använt sig av begrepp från social systemteori, och även handledningsteoretiskt perspektiv som även där har influenser av systemteori. Författaren förklarar på detta vis hur den socialkonstruktivistiska teorin kan kopplas ihop med hennes avhandling:

Inom den socialkonstruktionistiska traditionen intar man en kritiskt granskande hållning till de fenomen och den kunskap som vi ofta tar för given. Kunskap skapas, är beroende av och vidmakthålls av de specifika sociala och ekonomiska förhållanden som råder vid en bestämd tid, på en bestämd plats i en bestämd kultur. I detta perspektiv kan specialpedagogers handledningssamtal beskrivas som arenor för konstruktioner och rekonstruktioner av pedagogers svårigheter i vardagsarbetet.(s.45)

Bladini förklarar även att social systemteori vilken hon använt för att analysera resultatet av avhandlingen kan användas då man vill förstå dynamiska system, komplexitet och den interaktion som kan finnas mellan olika system.

Resultat

Studien innehåller elva specialpedagogers beskrivning över deras verksamhet, samt de villkor som finns. Dessa ramar och villkor menar författaren mycket väl kan gälla andra

specialpedagoger i Sverige. I avhandlingen visar resultatet att handledning kan ses som ett verktyg till förändring för att förbättra situationer, antingen pedagogens handlande, eller barns förändring i verksamheten. Handledning kan förstås som rum för reflektion för att stimulera pedagogers tänkande om ett angivet problem. Författaren har i sitt resultat sett två olika sorters handledning, dels den rådgivande handledningen till pedagoger, sedan den

handledning där pedagogens perspektiv vidgas. Handledning ses även som ”att åstadkomma förändring” hos alla specialpedagoger i studien. Författaren betonar samtalets betydelse och hur specialpedagogen ser på sitt uppdrag som handledare. Studien visar att villkoren för handledningssamtalen är varierande. Vissa specialpedagoger arbetade ensamma, medan andra arbetade i team. Hälften av dem hade egen handledning på handledning. Bladini tycker sig också se att specialpedagogyrket är i en så kallad professionaliseringsprocess. Det saknas en stabil kunskapsgrund, och det finns en osäkerhet vart gränsen för det egna mandatet finns, men det finns också en saknad av yrkesspråk, och detta är något en profession kräver. För att

25

specialpedagogen skall kunna göra val och professionella övervägande så behöver yrket som specialpedagog teorianknytas och utvecklas, och detta kräver att det finns en fungerande organisation och ledning som kan vara styrande för att specialpedagogen skall kunna få rimliga arbetsförhållanden vad gäller handledning.

5.6.2 Vad gör en skicklig lärare?

En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik Langelotz, Lill (2014)

Lill Langelotz har arbetat i över 20 år med pedagogiska utvecklingsformer. Hennes

avhandling tar upp lärares yrkesskicklighet och där fokus ligger i kollegial handledning, vilket hon menar ger kompetensutveckling. Men avhandlingen belyser även lärares yrkespraktik.

Studien genomfördes i en innerstadsskola till vilken många elever från förorten valt att söka sig till. Författaren undersöker kollegial handledning där lärare ingår, och där det inte finns en extern handledare. Detta med kollegial handledning där lärare ingår och vilket författaren belyser i sin avhandling är även av intresse för min studie, då även jag undersöker kollegial handlednings användning, och där jag vill se vilka eventuella hinder och möjligheter som kan finnas i denna sortens handledning.

Syfte och frågeställning

Det syfte som avhandlingen har är att presentera den kompetensutveckning vilket ett lärarlag fått i och med kollegial handledning. Författaren har för avsikt att analysera vilken

lärarskicklighet och vilken kompetensutveckling som sker i och med denna handledning, men också vad som begränsar och främjar utvecklingspraktiken.

De forskningsfrågor som författaren använt sig av är följande:

 Vilka processer utvecklades genom lärares kollektiva reflekterande kring läraryrket i samband med kollegial handledning?

 Hur konstruerades lärarsubjekt och yrkesskicklighet diskursivt under grupphandledning?

 Hur bidrog externa arrangemang till att forma den specifika handledningspraktiken?

(s.18)

Författarens metod, urval och genomförande

Den metod författaren valt är epistemologiska samt ontologiska utgångspunkter. Och inom aktionsforskningstradition så fann hon ett sätt att kombinera dessa premisser och

metodologiskt fann hon ett sätt att förhålla sig till. Hon skriver att en del aktionsforskare menar att processen kan vara individuell medan andra aktionsforskare hävdar vikten av att man reflekterar kollektivt över verksamheten. Gemensamt är dock att det finns ett dubbelt

26

intresse, både teori och praktik fokuseras och genom samarbete så vill man förändra och förbättra praktiken.

Deltagarna i studien är lärare i ett lärarlag, de flesta undervisade främst elever i årskurs 7-9 och i de flesta ämnen. Gemensamt var med andra ord att de hade elevgruppen tillsammans.

Dock så ändrades lärarlaget under tiden som avhandlingen skrevs, och vissa lärare slutade och nya kom in. Även dessa deltog alltså i undersökningen. En del lärare hade arbetat mycket längre än andra som var relativt nyexaminerade. Arbetet med just fältarbetet pågick mellan år 2008-2011. Författaren har använt sig av olika sätt då hon genomfört studien, intervjuer, ljudupptagningar samt anteckningar.

Teori

Teorin vilken författaren valt för denna avhandling är en socialkonstruktionistisk ansats.

Denna teori är utsedd då författaren menar att man bör inta ett kritiskt förhållningsätt till all typ av kunskap. Det naturliga kan alltid ifrågasättas, och alltid vridas och vändas på. Då man har en socialkonstruktionistisk ansats så menar man att språket är centralt och även en social interaktion. I avhandlingen så menas att en professionell praktik vilken avhandlingen tar upp som en teori som används, som en praktik vilken pågår i yrkesrelaterade sammanhang.

Praktiker relaterade till läraryrket kan vara undervisning, men också till exempel olika former av möten som lärarlagsmöten eller föräldramöten. Det kan som i det här fallet vara kompetensutveckling, i form av kollegial

handledning. En praktik hänger alltså samman med flera praktiker. (s.41)

Vidare menas att läraryrket är en del av en utbildningspraktik vilken är politiskt styrd (lokalt, regionalt samt globalt), och som ger avtryck i de olika praktikerna som pågår i skolan.

Langelotz tar även upp praktikerarkitektur under teoriavsnittet. Här menar hon att de strukturer som finns i en praktik påverkas av varandra genom ett ömsesidigt samspel.

Resultat

Studiens resultat visar att det sker en kompetensutveckling då lärarna får ägna sig åt kollegial handledning under en längre tid och i sitt arbetslag. De utvecklade kollegialitet och

samarbetsförmåga, och det ledde till enligt både rektor och lärare, att de började fatta gemensamma beslut för att förbättra klassrumspraktiken för eleverna. Vikten av att ”stå enade” gentemot eleverna betonades, och det positiva av att kommit närmare sina kolleger.

Lärarna visade sig även utveckla konsten att lyssna utan att direkt värdera det en annan person säger. Men även att låta olika problem eller råd ”ligga på bordet”, och alltså inte direkt tas om hand, utan få mogna till sig och reflekteras.

Under studiens arbete så har både samarbete och avsaknad av en sådan återkommit som ett tema, och kommit att diskuteras i handledningssamtalen. Ett ökat inflytande blev ett resultat av den kollegiala handledningen, i arbetslaget och i arbetet med både elever, föräldrar. De förslag som föräldrar och elever kom med togs till vara på ett bättre sätt, och ledde till direkta

27

handlingar. Ett kollektivt reflekterande över det dagliga arbetet gjorde att lärarna fick syn på hur de gemensamt kunde handla för att ge stöd åt elever och dess olika möjligheter för inlärning.

5.6.3 Anledning till handledning: skolledares perspektiv på

grupphandledning

Åberg, Karin (2009)

Karin Åberg har arbetat inom utbildningsväsendet under en stor del av sitt yrkesliv och har stor erfarenhet av handledning av lärargrupper. Hon är utbildad socionom och är även utbildad handledare. Hon ser mycket positivt på grupphandledning, men hon har även sett motsatsen. Då hon inte har utbildning inom skola, och heller aldrig arbetat som lärare så menar hon att hon inte har samma perspektiv som lärarna har. Åberg har jobbat med

psykosocialt arbete och hennes intresse har varit en inriktning där grupper och individer varit i fokus, hon har främst fokuserat på arbetsklimat i klassrumssituationen samt arbetslag.

Åbergs avhandling tar upp ämnet ”Anledning till handledning”. Här vill hon se hur skolledare ser på grupphandledning. Hon menar på att grupphandledda samtal är en ganska ny men växande företeelse. Det finns inte mycket forskning kring handledning menar författaren, och hennes studie undersöker rektorers förståelse av den handledning som bedrivs i skolans verksamhet. Hon har intervjuat 12 skolledare vilka har ett positivt synsätt samt erfarenheter av handledning.

Då kollegial handledning är en typ av vuxet lärande vilket sker i skolans verksamhet, så är denna avhandling även intressant för min studie, för att se hinder och möjligheter i

grupphandledning, men även för att se vad skolledare har för erfarenheter och syn kring grupphandledning. Intressant för min studie är även att se hur man använder sig av kollegial handledning.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna avhandling menar författaren är

- att utveckla kunskap om handledda lärargruppsamtal, genom att tolka och beskriva skolledares diskursiva erfarenheter och förståelse av handledning i skolan.

Forskningsintresset innebär mer specifikt skolledares diskursiva förståelse av:

• syftet med grupphandledning för lärare

• hur handledningen organiseras

• samtalens innehåll

• handledarens roll och kompetens

• handledningens funktion i skolan (s.16)

28

Författarens metod, urval och genomförande

För denna studie har både kvalitativ samt kvantitativ metod använts. Författaren menar dock att det inte är helt okomplicerat att kombinera dessa olika metoder som bygger på så skilda synsätt. Till förundersökningen vilken var en webbenkät, användes en kvantitativ analys.

Avsikten med detta var att den skulle fylla en funktion som underlag till huvuddelen av undersökningen. Enkätsvaren användes sedan på så vis att de fick utgöra underlag för ett urval av intervjupersoner. Författaren menar att hon var särskilt intresserad av personer vilka hade goda kunskaper och även erfarenheter av handledning

Teori

Teorin vilken avhandlingen vilar på är ett sociokulturellt perspektiv. Här menar författaren att för att förstå handledning så måste man förstå denna i en relation till en samhällelig och historisk kontext. Handledning har vuxit fram i ett samhälle och en tid där utveckling tillåtits, och därmed har handledning varit en del av att omskapa verkligheten.

Den förståelse skolledare har av handledning har av de kontexter vilken han/hon ingått i formats. Exempel kan vara tidigare möten, olika samtal samt reflektioner, men även det som skrivs om handledning i bland annat Norden.

Resultat

Åberg menar i och med sitt resultat att hon ser att handledning ofta kommer till då ett problem i vardagsarbetet uppkommer. Ofta är det så att en lärare tagit upp en problematik med

skolledaren, som i sin tur föreslår handledning, och vidare ser till att detta samtal genomförs.

Ofta är det specialpedagogen som tillkallas för att handleda, men även psykolog, kurator eller en utifrån konsult eller expertis kan komma att hålla i handledningen. Åberg menar här att detta mer kan ses som så kallas brandkårsutryckning, där en situation måste lösas akut, och att samtalen avslutas då problemet inte länge finns. Den handledning vilken hon själv har

erfarenhet är en regelbunden återkommande handledning.

Åberg ser både hinder och möjligheter i användandet av kollegial handledning. Det finns fallgropar vilka man kan förhindra om man bara vet om dem. De skolledare vilka hon baserar denna studie på, har samtliga en positiv syn på handledning och dess möjligheter för

utveckling och lärande. En handledare kan ha olika yrken och erfarenheter menar Åberg, men hon menar dock att det är viktigt att ha handledarutbildning, samt veta var gränsen går för den egna kompetensen. Författaren menar även att det finns risker med handledning i grupp om syftet inte är införstått. Även regler måste vara utförligt beskrivet, men även bestämt om det skall vara frivilligt eller valfritt att delta i grupphandledningen. Vidare menar hon att det kan vara en risk om skolledare tar på sig rollen som handledare, då handledningssamtalet är ett gyllene tillfälle att lyfta problem och våga ifrågasätta. Risken är att deltagarna inte vågar ta denna chans om rektor eller skolledare deltar i själva grupphandledningen. Dock ses skolledarens engagemang och stöd som något mycket betydelsefullt för verksamheten.

29

5.6.4. Pedagogisk handledning i tanke och handling- en studie

av handledares lärande.

Åsén Nordström, Elisabeth (2014).

Åséns Nordströms avhandling handlar om pedagogisk handledning vilket hon menar är ett kollegialt samtal. Här menar hon att forskning inom kollegialt lärande både nationellt och internationellt visar att det är en av flera viktiga faktorer för ett vuxet lärande inom pedagogik.

Författaren frågar sig hur man lär sig leda sådana pedagogisk handledningar som hon menar att kollegiala samtal är. Avhandlingen bygger på två studier vilka hon gjort med fem års mellanrum. I den första studien var deltagarna både lärare, fritidspedagog samt förskollärare, dock var merparten förskollärare. I den andra studien var alla förskollärare.

Åsén Nordström lyfter handledares lärande vilket är en intressant aspekt i och med min studie. Hon fokuserar på handledning i förskolan, men beskriver även studier inom skolan då hon menar att handledningspraktiken är likartad inom förskola och skola. Därför ser jag att denna studie kan bli en intressant del i min undersökning, då jag även kan få med

handledarens lärande i och med kollegiala samtal.

Syfte och frågeställning

Syftet med Åsén Nordströms avhandling lyder på detta vis:

Syftet med avhandlingen är att bidra med fördjupad kunskap om pedagogiska handledares lärande och utveckling av handledarkompetens. I arbetet är följande frågeställningar centrala:

a) Vilket lärande äger rum hos handledarna?

b) Vilka ramar och förutsättningar framträder som betydelsefulla för handledningssamtalen och handledarnas lärande?

c) Vilka samtalsmönster kan urskiljas under handledningssamtalen och hur speglar dessa mönster handledarnas kompetens?

(s.5)

Författarens metod, urval och genomförande

Två studier genomfördes för att få svar på avhandlingens syfte och frågeställning. Dessa två olika studier vilka bygger på varandra har genomförts med ett mellanrum på fem år. I den första studien ingick 20 personer i olika yrken inom skolan, men även fritidspedagog och förskollärare. Dessa personer ingick i handledarutbildning och studien bygger på deras skrivna reflektioner och inspelningar i utbildningens sluttamp, eller strax efter avslut. Denna avhandling bygger på deras handledningssamtal, intervjuer och de reflektioner de sedan hade

30

efter samtalen. 10 av de personer vilka deltagit i studie 1 ingick i denna undersökning, alla var förskollärare.

Teori

Den teori vilken denna studie vilar på är Mezirows teori vilken handlar om vuxnas lärande.

Författaren menar även att hon med hjälp av ramfaktorteori kan förstå den andra

frågeställningen som hon har. Hon menar på att den teorin har använts inom skolforskning tidigare och i stor utsträckning. Därmed används denna teori främst för att analysera empirin i studie 1.

Resultat

Resultatet vilket framkommer i avhandlingen visar bland annat att ramar och regelbundenhet är viktigt för både deltagare och handledare. Det visar sig även att de förutsättningar som ledningen ger i form av lokal, men även arbetslagets storlek är av betydelse. Tiden menar man också har ett inflytande på samtalet, både i form av den tid som avsätts för varje tillfälle, men även antalet gånger som samtalen skall pågå. Det visar sig även att det är gynnsammare förutsättningar om gruppen vilken skall handledas inte är för stor, då det lätt blir så att man tappar fokus och tiden blir för knapp då alla skall få komma tilltals. Kollegial handledning är ett reflekterande samtal där deltagarna blir stimulerade att finna nya arbetssätt och stimuleras vidare i sitt eget lärande. En handledning som denna är både utvecklande för den egna professionen men även utvecklande för skolan menar författaren.

5.7 Etiska överväganden

I föreliggande studie har hänsyn tagits till de riktlinjer vilka Vetenskapsrådet (2011) menar att man i och med forskning skall ta hänsyn till, men också det Eriksson Barajas (2013) menar att man i en litteraturstudie skall ta hänsyn till. Detta innebär att då man använder sig av en metod som litteraturstudie, så skall man välja sådana studier som ”har fått tillstånd från etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden har gjorts” (Eriksson Barajas s.20). Och där man redovisar alla artiklar som man tänker använda i sin litteraturstudie, samt presenterar alla resultat som både stödjer och inte stödjer hypotesen. Man menar även att det är oetiskt att enbart presentera artiklar som är ett stöd för forskarens egna åsikt.

Metoden för denna undersökning har även förklarats för att visa på hur svaret på frågeställningen skall uppnås.

Olika förutsättningar och utgångspunkter för en studie måste göras tydliga och motiveras. Projektet bör ha ett tydligt syfte att besvara eller belysa vissa

intressanta frågor som också ska formuleras klart. Metoder som använts ska kunna förklaras och det bör kunna visas att man med dessa metoder skulle kunna nå ett svar på de frågor som ställts. Metoderna ska hanteras korrekt och kompetent. (Vetenskapsrådet, 2011. s 40)

31

Då forskning är viktigt i dagens samhälle så ställs även krav på ett ansvar gentemot personer som ingår i forskningen. Som forskare så förväntas det att man genomför sin undersökning på ett sådant vis att man inte påverkas av yttre eller inre intressen. Forskning idag vilar även på olika uppförandekrav och etiska normer samt värderingar (a.a). Och detta har denna studie respekterat och tagit hänsyn till.

5.8 Metodkritik

För att få mer empiri till studien så hade det varit ett tänkvärt alternativ att frångå min första tanke om att endast söka efter avhandlingar från år 2000 och fram. Men då det var tvunget att göra nödvändiga avgränsningar då det bland annat fanns en brist på tid, så valdes tillslut en litteraturstudie. Resultatet av sökning i de tre olika sökmotorer vilka jag använt mig av, blev fyra avhandlingar som alla tar upp kollegial handledning i relativ nutid.

Eftersom jag tidigare i mitt yrkesliv som både förskollärare och lärare saknat (vilket jag inledningsvis berättade om) forum för pedagogiska och reflekterande forum så såg jag redan innan denna studie en vinst med kollegial handledning, jag är väl medveten om att detta kan ha färgat mitt synsätt i studien, även då jag försökt att tänka bredare och mer ifrågasättande.

Istället för en litteraturstudie hade jag bland annat kunnat genomföra en enkätundersökning, och då mer undersökt hur lärare ser på kollegial handledning. Men på grund av tidsramen vilket jag tidigare nämnt, samt att jag med en sådan undersökning då mer hade fått

pedagogers syn på kollegial handledning, så valde jag istället att se vad som redan finns skrivet. Tanken är, och har hela tiden varit att läsaren själv får bilda sig en uppfattning om kollegial handledning, och ta beslut om det finns intresse för kollegial handledning för den egna verksamheten.