Diskussion och konklusion

I följande avsnitt kommer resultaten av de olika delstudierna att jämföras och diskuteras för att urskilja eventuella likheter och skillnader i relation till våra forskningsfrågor. Resultaten diskuteras även kopplat till tidigare forskning. Avslutningsvis i avsnittet kommer en sammanfattning av de huvudsakliga resultaten, studiens bidrag till forskningsområdet och förslag på fortsatt forskning att presenteras.

8.1 Diskussion

I vår studie är syftet att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Vi har i studien utgått från följande frågeställningar; ”Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag inom kunskapsområdet hållbar utveckling?”, ”Vilka undervisningsprinciper och dimensioner av hållbar utveckling går att urskilja i förskollärarnas beskrivningar av deras undervisning?”, ”Vilka faktorer upplever förskollärarna möjliggör och begränsar arbetet med hållbar utveckling i förskolan?” och ”Vilka eventuella skillnader går att urskilja mellan förskolor med respektive utan Grön Flagg i arbetet med hållbar utveckling?”. Frågorna ligger till grund för vår datainsamling som i resultat och analys har redovisats tematiskt. Delstudie 1 har redovisat svar från förskollärare verksamma på förskolor utan Grön Flagg och delstudie 2 förskollärare med Grön Flagg.

Tolkningen av förskollärarnas uppfattning av uppdraget inom hållbar utveckling visade sig vara komplext. Något entydigt svar på forskningsfrågan kan inte ges utan vi grundar vår tolkning på en helhetssyn av förskollärarnas genomgående uttryck i delstudierna. Flera av förskollärarna i båda delstudierna uttrycker liknande att uppdraget inom hållbar utveckling i förskolan är ett viktigt område att arbeta med. Förskollärarna lyfter gemensamt även att barns inflytande och delaktighet på olika sätt är en del av uppdraget inom hållbar utveckling.

Det förekommer även olikheter i förskollärarnas uttalade synsätt i jämförelsen av de båda delstudierna. Förskollärarna i delstudie 1 ser på hållbar utveckling som ett brett område med ett fokus utifrån uppdraget att värna om människor, samhälle och miljö. I delstudie 2 beskriver förskollärarna en bred syn på uppdraget där hållbar utveckling ska ses som ett ständigt förekommande inslag i hela verksamheten där barns delaktighet och inflytande är framträdande. Skillnaden i delstudierna kan relateras till ett resultat i Ärlemalm-Hagsér och Sundbergs (2016) studie där det framkommer skillnader i förskollärares förståelser för arbetet inom kunskapsområdet hållbar utveckling beroende på om de arbetar med Grön Flagg eller inte. Skillnaderna innebär en bredare och fördjupad förståelse hos förskollärare på Grön Flagg certifierade förskolor vilket forskarna menar hör ihop med en viktig faktor:

tillgången till kompetensutveckling inom hållbar utveckling (2016, s. 140–156).

I vår analys av förskollärarnas uppfattning inom lärande för hållbar utveckling visas inom delstudierna att både den ekologiska och sociala dimensionen är framträdande medan den

ekonomiska framkommer diffust. Resultaten i våra delstudier överensstämmer till viss del med tidigare forskning där den ekologiska dimensionen beskrivs vara vanligast. Arbetet inom den sociala dimensionen är däremot tydligt i båda delstudierna vilket vi anser skiljer sig från den tidigare forskning där arbete inom den dimensionen beskrivs vara sparsamt förekommande (Pramling Samuelsson & Park 2017, s. 280; Ärlemalm-Hagsér & Sundberg, 2016, s. 146–153). En gemensam nämnare i båda delstudierna är att ett liknande tema urskilts i analyserna där stor vikt berör aspekter av att värna om natur, djur och människor.

Resultaten visar även att inom temat förekommer arbete inom både den ekologiska och sociala dimensionen. En skillnad i jämförelsen av delstudierna är att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling är dominerande i delstudie 1 och den sociala i delstudie 2.

Enligt vår förståelse förekommer de faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciperna i förskollärarnas utsagor inom båda delstudierna. I analyserna av förskollärarnas uttryck av deras arbetssätt och undervisning har vi haft undervisningsprinciperna som en utgångspunkt för att skapa en förståelse för deras didaktiska val. De undervisningsprinciper som är mest centrala i delstudierna är den normerande och den pluralistiska. Inom delstudie 1 uppfattas den normerande undervisningsprincipen som mest dominerande utifrån förskollärarnas beskrivningar av deras arbetssätt och undervisning. I delstudie 2 förekommer däremot den pluralistiska undervisningsprincipen jämförelsevis i större utsträckning i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom hållbar utveckling. Den identifierade skillnaden kan kopplas till förskollärarnas olika utgångslägen i och med arbetet med Grön Flagg inom delstudie 2. På Håll Sverige Rents hemsida beskrivs en stor vikt vid barns handlingskompetens och delaktighet i lärandet för hållbar utveckling (Håll Sverige Rent, 2020-11-21). Hedefalk förklarar att det endast är inom den pluralistiska undervisningsprincipen som barnen har möjlighet att utveckla en kritisk handlingsförmåga för hållbar utveckling (2014, s. 63–

64). Vår förklaring av den identifierade skillnaden, baserat på detta, är att Grön Flagg har ett pluralistiskt fokus vilket påverkar undervisningens utformning.

Förskollärarna i båda delstudierna uttrycker att det finns många möjligheter i arbetet med hållbar utveckling i förskolan där det framkommer att pedagogers kunskap och det kollegiala lärandet lyfts som tillgångar i arbetet. Gemensamt för delstudierna är även att synen på förskollärarnas tillgång till kompetensutveckling uttrycks som en möjlighet i deras arbete med hållbar utveckling. Förskollärarna i delstudie 2 lyfter flera möjligheter i arbetet med Grön Flagg och vår tolkning är att genom det arbetet har förskollärarna stöd och inspiration till förfogande i deras arbete. Förskollärarna i den här studien anser att pedagogers kunskaper är en förutsättning i arbetet inom hållbar utveckling vilket vi anser överensstämmer med Björneloos förklaring, att kunskaper är en central möjliggörande faktor för arbetet inom området (2007, s. 157).

En skillnad i delstudiernas resultat är förskollärarnas beskrivningar av begränsningar i arbetet med hållbar utveckling. Förskollärarna inom delstudie 1 belyser främst olika yttre organisatoriska faktorer som utmaningar i deras arbete inom kunskapsområdet som exempelvis brist på tid, material och personal. I delstudie 2, däremot lyfter förskollärarna främst fram inre faktorer som ojämna eller bristande ämneskunskaper, intresse och samsyn hos pedagoger som utmaningar i arbetet inom hållbar utveckling. Den här skillnaden skulle

kunna förklaras med att förskollärarna i delstudie 2 i och med sitt arbete med Grön Flagg har en bredare förståelse och stöd i arbetet inom hållbar utveckling genom de yttre organisatoriska faktorerna. Genom deras bredare förståelse och systematiska arbetssätt kan de ha goda förutsättningar och trygghet i sin kunskap och påverkas då inte lika mycket av andra yttre faktorer som tid och personalbrist. Denna förklaring baseras på resultaten i Ärlemalm-Hagsér och Sundbergs forskning som visar att förskollärare på certifierade förskolor har djupare kunskap inom hållbar utveckling och större möjlighet till kompetensutveckling inom området (2016, s. 140–156).

8.2 Konklusion

Resultaten i studien visar att förskollärarna uttrycker att arbete inom hållbar utveckling är ett viktigt område och en förståelse för dimensionernas innebörd framgår. Utifrån förskollärarnas utsagor om deras arbete upplever vi att den ekologiska och den sociala dimensionen är vanligast förekommande. Vi har analyserat med hjälp av undervisningsprinciperna och redovisat att faktabaserad, normerande och pluralistisk utgångspunkt förekommer i förskollärarnas beskrivningar. De framträdande undervisningsprinciperna är den normerande och den pluralistiska. Jämförelsen mellan förskollärarna som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering visar att förskollärarna som arbetar med Grön Flagg uttrycker en bredare förståelse och ett mer fördjupat arbetssätt inom hållbar utveckling. Vår tolkning liknar det resultat som Ärlemalm-Hagsér och Sundberg (2016) redovisar om skillnader mellan förskolor med och utan certifiering.

Ett intressant resultat vi vill lyfta fram är att vi har kunnat urskilja likheter och skillnader i förskollärarnas uttryckta förståelse inom hållbar utveckling. Den mest utmärkande likheten i jämförelsen anser vi är förskollärarnas syn på kunskap som en viktig faktor för att möjliggöra arbetet inom hållbar utveckling i förskolan. En markant skillnad vi har identifierat i förskollärarnas svar är deras varierande uppfattning av begränsande faktorer.

Den tydliga skillnaden är att förskollärare som arbetar i förskolor med Grön Flagg belyser att inre faktorer som kunskaper kan begränsa dem i deras arbete medan förskollärare verksamma på förskolor utan Grön Flagg lyfter yttre faktorer, exempelvis tidsbrist, som begränsande i arbetet med hållbar utveckling.

Vår studie har undersökt förskollärares eget perspektiv och uppfattning på arbetet inom hållbar utveckling i förskolan. Eftersom vår studies resultat indikerar på skillnader mellan förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering, skulle det i fortsatt forskning vara intressant att etnografiskt studera och jämföra eventuella skillnader i hur förskollärare inom de olika målgrupperna agerar inom arbetet med kunskapsområdet.

Studien bidrar till forskningsområdet eftersom resultaten visar en skillnad från tidigare forskning där arbete inom den sociala dimensionen beskrivs vara ovanligt. Våra resultat visar att den sociala dimensionen tydligt förekommer i förskollärarnas uttryck. Ytterligare ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att i en bredare omfattning undersöka huruvida de olika dimensionerna förekommer i förskoleverksamheter samt om den sociala dimensionen är mer framträdande än vad tidigare forskning visat.

Referenslista

Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Björneloo, Inger (2007). Innebörder av hållbar utveckling – En studie av lärares utsagor om undervisning.

Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Braun, Virginia and Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2). s. 77-101.

Earth Overshootday Day 2020. https://www.overshootday.org/ (2020-10-15).

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017).

Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Globala målen för hållbar utveckling. Svenska FN förbundet. https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/ (2020-10-13).

Global Action Programme on Education for Sustainable Development. UNESCO.

https://en.unesco.org/globalactionprogrammeoneducation (2020-10-14).

Grön Flagg. Håll Sverige Rent. https://skola-kommun.hsr.se/gron-flagg (2020-10-14).

Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Hedefalk, Maria; Almqvist, Jonas & Lidar, Malena (2014b). Teaching for action competence. SAGE open, årg.

7, vol. 4, nr. 3, s. 1-8.

Hedefalk, Maria; Almqvist, Jonas & Östman, Leif (2014a). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education Research, vol. 21, s.

975–990.

Hjälmeskog, Karin; Andersson, Kristina; Gullberg, Annica & Lagrell, Kerstin (2020). Didaktik i förskolan.

Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber AB.

Jensen, Bjarne Bruun & Schnack, Karsten (2006). The action competence approach in environmental education: Reprinted from Environmental Education Research (1997) 3(2), s. 163-178, Environmental education research, vol. 12, nr. 3-4, s. 471-486.

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019). Undervisning i teori och praktik – En introduktion i didaktik.

Umeå: Funbo förlag AB.

Linné, Agneta (2012). Läroplansteori mellan rum, tid och handling. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s. 100–115. Stockholm: Liber AB.

Lundgren, Ulf P. (2017). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande skola bildning – Grundbok för lärare, s. 265–350.

Stockholm: Natur & Kultur.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Park, Eunhye (2017). How to Educate Children for Sustainable Learning and for a Sustainable World. International journal of early childhood, vol. 49, nr. 3, s. 273–285.

Skolverket (2001). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola. Rapport nummer.

00:3041. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.

Skott, Pia (2015). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.), Utbildningshistoria – en introduktion, s. 419–435. Lund: Studentlitteratur AB.

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

UNESCO Global Action Programme (GAP) on ESD. Uppsala Universitet. https://www.swedesd.uu.se/GAP/

(2020-10-15).

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Ärlemalm-Hagsér, Eva & Sundberg, Bodil (2016). Naturmöten och källsortering – En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. Nordic Studies in Science Education, vol. 12, nr. 2, s. 140–156.

Öhman, Johan (2009). Att utbilda för hållbar utveckling – ett pluralistiskt perspektiv. I Mathias Demetriades

& Cecilia Karlström (red.), Nycklar till framtiden: Lärande för hållbar utveckling, s. 9–19.

Konferensrapport.

Bilagor