I det här avsnittet knyter vi sambanden på delstudierna tillsammans med studiens analyserade data. Vi kommer resonera kring studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis innehåller konklusionen av en slutsats om studiens primära resultat med förslag till fortsatt forskning inom ämnet.
8.1 Diskussion
Studiens syfte är att vi vill få en djupgående förståelse för hur inskolningar i förskolan genomförs. Studien har utgått från olika förskollärare och vårdnadshavare aspekter. Det är för att vi vill få en helhetssyn på vad dem betraktar är viktiga faktorer för att förstärka barnets trygghet under inskolningar och deras definition av en god samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare samt vad vårdnadshavarna anser är en lyckad inskolning. Studien består av två delstudier. Delstudie 1 handlar om förskollärare och delstudie 2 handlar om vårdnadshavare.
Enligt Skolverkets allmänna råd (2017) ska förskollärare ansvara för att varje barn får en god introduktion i förskolan. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Därför bör förskollärare och annan personal under introduktionen i förskolan lägga grunden för att barnet och dess vårdnadshavare känner trygghet och förtroende för utbildningen och personalen. (s. 24).
Förskollärarnas viktiga uppgift är att skapa trygghet och bedöma hur man tillsammans med vårdnadshavarna kan planera den bästa inskolningstiden. Sammanställningen av intervjuerna så punkterade båda parterna att trygghet under inskolningen är viktig och högt prioriterat. Samtliga lyfter att förskollärarna ska under inskolningen skapa goda relationer med barnet, eftersom att det utgör i grundkonstruktionen till trygghet. Enligt Lindgren och Torro (2017) behöver barnet känna sig trygg i förskolan. Under inskolningsperioden bör man lägga tonvikten på att skapa trygghet med minst en förskollärare. Det innebär att förskolläraren knyter samband med barnet. Knyta samband med förskollärare medför att barnet kan få stöd, vänlighet och bekräftelse att hen finns för barnet när vårdnadshavare inte finns där (s. 11–13).
Samspelet mellan vårdnadshavare och förskollärare har också en avgörande roll i hur inskolningen utspelar sig. Samtliga vårdnadshavare ansåg gemensamt att det är viktigt att ha en god kommunikation med förskollärarna. Vårdnadshavarna menar att känna till förskolans rutiner och veta vilka ramar de kan agera inom skapar trygghet. Förskollärarna betonade även i undersökningen att det är a och o att skapa goda relationer med vårdnadshavare. Wessman (2010) reflekterar om samarbete mellan vårdnadshavare och förskollärare. Författaren anser att det viktigt att se vårdnadshavarna som medspelare och informera dem om deras del av ansvaret.
32
Eftersom att vårdnadshavarna har ett ansvar att ställa upp för förskolan som ett trivsamt ställe för deras barn. De har även ett förmedlingsansvar så att förskolläraren snabbare kan förstå och lära känna deras barn. Wessman punkterar att om det inte faller sig naturligt för vårdnadshavarna att ta det ansvaret bör förskolläraren ta initiativet att förmedla vilket ansvar de har (s. 86).
I förskollärarens yrkesroll är det viktigt att de är medvetna om förskolans uppdrag och har förmågan att förmedla detta. En god förutsättning enligt Niss och Söderström (2015) är att man tillsammans med arbetslaget reflekterar över sitt arbete, analyserar och dra slutsatser. Detta leder till en mer medvetenhet och en ökad förståelse kring barns agerande och behov. När arbetslaget får möjlighet att analysera och reflektera över verksamheten och sig själva, blir det gemensamma arbetet mer enklare att hantera (s. 15).
Bowlby resonerar kring vikten av goda relationer som skapas mellan barnet och omsorgsgivaren. Bowlby anser att den här relationen är betydelsefull för barnets fortsatta utveckling. Psykoanalytikern menar att om relationen till den vuxna består av otrygghet, påverkas barns förmåga att utvecklas negativt. Det är för att barnet inte kan lita på att det kommer finns någon där när hen behöver stöd. Bowlby poängterar att det är barnets rättighet att ha tillgång till minst en vuxen som är ” framstående, starkare, klokare och godhjärtad” och det är minst en vuxens plikt att vara den människan. Barns överlevnad har alltid varit behov av kroppslig närvaro till en beskyddande vuxen (Broberg, Hagström & Broberg, 2012, s. 37–38). Enligt Lindgren och Torro (2017) så blir tryggheten starkare över tid när relationerna förstärks (s. 13).
I studien redogör vi för de traditionella och föräldraaktiva inskolnings-metoderna. Det är två aktuella inskolningsmetoder (Lindgren & Torro, 2017, s. 18–19). Förskollärarna som intervjuades poängterade att inskolningarna inte alltid går som man hade tänkt sig. Det innebär att dessa metoder brukar varieras och görs om efter barnets behov. Förskollärarna anser att det är viktigt att man är flexibel, lyhörd och tydlig i sitt förhållningssätt. Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (SFS, 2010, kap 8, 2 §).
Andra aspekter som uppkom under intervjuerna med vårdnadshavare var hur viktigt det är som vårdnadshavare att känna sig trygg med förskollärarna. Vårdnadshavaren menar att det är viktigt att veta att ens barn är i goda händer och även att förskollärarna är trygga i sin roll. Detta understryker även Bowlby att det är kärnpunkten i begreppet trygghet basen. För att barnet ska kunna utvecklas, må väl och ta till sig verksamheten måste hen vara trygg i förskolan. Basen till trygghet lagras redan under inskolningen. När barnet är en del av en positiv interaktion med en genuint engagerad förskollärare kan separationen från vårdnadshavare göras lättare. Det innebär då att barnet kan stanna hos förskolläraren vid en lämning och ta emot tröst (Lindgren & Torro, 2017, s. 11).
33
Enligt läroplanen ska förskollärare ansvara för att barns vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktighet i utvärderingen av utbildningen och vara delaktig i samtal om barnens trivsel, utveckling och lärande (Lpfö18, s. 18).
I resultatet av våra intervjuer med vårdnadshavare så framkom det att de uppskattar uppföljningsmöten. Samtliga vårdnadshavare punkterade att dessa möten gav dem sinnesro, eftersom det är ett tillfälle för vårdnadshavare att göra avstämning med förskollärarna. Deras funderingar kring förskolans rutiner, barnets trivsel och kamratrelationer kunde besvaras. Enligt Niss och Söderström (2006) är det här samtalet ett bra avslut på inskolningsperioden och en bra början på ett fortsatt samarbete kring barnet och även viktig för de fortsatta relationerna och arbetet, både för vårdnadshavare och för förskollärarna (s. 115– 116).
34
8.2 Konklusion
Denna studie har syftat till att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare resonerar kring inskolningar och vilka faktorer som stärker tryggheten vid inskolningar. Resultaten i studien bygger på de kvalitativa intervjuerna som har utförts av fem förskollärare och fem vårdnadshavare. Förskollärarna arbetar i olika förskolor. Vårdnadshavarnas erfarenhet grundar sig från olika förskolor. Intervjuerna består av studiens nyckelord som kommer att lyftas i olika formuleringar.
Utifrån förskollärarnas resonemang så är barns upplevelse av att känna sig trygga i förskolan avgörande för hur själva inskolningen utspelar sig. Samtliga förskollärare menar att för att stärka barns trygghet under inskolningen behöver de bli sedda och bekräftade, inte för att de är duktiga, utan för att de finns. Barn behöver även hjälp med att hantera sina känslor och förstå sin omvärld. I studien poängterar det tydligt att det är förskollärarens uppgift att nyansera och stärka barns trygghet. Det innebär att man som förskollärare bör kunna ha en god relationskompetens.
I resultatet framkommer det att ta emot en ny familj i förskolan är en viktig del i det pedagogiska arbetet. Det är många problemställningar som ska övervägas, pedagogik ska diskuteras och en inskolning ska planeras. För att detta ska lyckas bör det först och främst finnas en dialog och en tydlig planering med arbetslaget. När förskollärare har en bra erfarenhet underlag kring arbete med inskolning av en ny familj finns det en stabil utgångspunkt att utgå ifrån. Utifrån den grunden organiseras inskolningen av den enskilda familjen.
Förskollärarna i studien betonar att man bör både ha fokus på de mer konkreta inskolnings metoderna, och att man är redo att bemöta barns enskilda behov. Under inskolningens gång har vårdnadshavare konstaterat att det byggs upp förväntningar både på själva inskolningstiden och på barnets vardag i förskolan. Det innebär som förskollärare är det viktigt att ha en god kommunikation med vårdnadshavare så att dessa förväntningar blir klargjorda. Ju snabbare dessa förväntningar blir klargjorda, desto färre problem blir det senare. Samtliga vårdnadshavare betonade också att tidig kommunikation och bra samspel mellan vårdnadshavare och förskollärare har en stor betydelse för en lyckad inskolning. När det finns en tydlig kommunikation skapar det trygghet känslor för vårdnadshavarna. I resultaten visar det sig att det finns många känslor förknippade med upplevelsen av att komma in genom dörren till förskolan med sitt barn vid handen. Vårdnadshavarna betonar att användandet av uppföljningsmöten skapar en trygghet och minskar dessa oroskänslor.
Förskollärarnas förhållningssätt och samspel med barnet har en viktig roll för hur barnet upplever inskolningen. Enligt resultaten knyter alla barn an till sina omsorgsgivare. Det måste de göra för att kunna överleva. Barn är alltså biologiskt programmerade att använda anknytning personerna som bas så att de kan utforska sin omvärld och söka tillflykt hos när de känner sig hotade. Barnet utvecklar en känsla av tillit eller misstro till omvärlden beroende på om dess grundläggande behov, känslomässiga såväl som fysiska, tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt.
35
Barn med en trygg anknytning utvecklar förmågan att mentalisterna, som i sin tur bidrar till att de klarar av att hantera sina känslor.
Avslutningsvis utifrån vad vi har kommit fram till i vår studie gällande hur förskollärare och vårdnadshavare ser på inskolningar så kan vi konstatera att det handlar om hur samverkan är mellan förskollärare och vårdnadshavare samt hur samverkan ser ut i arbetslaget. Det innebär hur förskollärare väljer att förhålla sig till inskolningar och arbeta för att sträva efter trygghet och goda relationer som ska bevaras i syfte för barnets fortsatta utveckling. Det som avgör detta är förskollärarnas yrkesmässiga kunskap och erfarenhet.
Denna studie har syftat till att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare resonerar kring inskolningar och vilka faktorer som stärker tryggheten vid inskolningar. Vidare undersökning skulle kunna innefatta studier kring hur förskollärare och vårdnadshavare resonerar om de två olika inskolning metoderna och om någon av dem anses vara mer lämplig. För att få begripligare perspektiv inom ämnet kan man genomföra observationer.
36