I detta avsnitt kommer vi att presentera resultat och analys av delstudie 2 utifrån vårdnadshavares intervjuer. Vi kommer använda oss av citat och analysera viktiga moment inom inskolningar. Studien utgår utifrån fem vårdnadshavares synvinkel. Vårdnadshavares namn kommer att vara anonyma. De kommer att betecknas med siffror (1,2,3,4 och 5).
7.1 Vårdnadshavare syn på trygghet
Resultaten består av vårdnadshavarnas svar där de redogör deras uppfattningar och tankar kring inskolningar. De beskriver deras förväntningar och önskan att deras barn ska känna sig trygga i förskolan och att barnen har en anknytning till pedagogerna. Vårdnadshavarna lyfter även om vad de anser är en lyckad inskolning och relevansen av uppföljningsmöten. Det som tydligt punkterades i undersökningen var vårdnadshavares begäran att känna till förskolans rutiner, de pedagogiska praxis och självklar information om inskolnings processen.
Här nedan kommer vårdnadshavares uttalande från intervjuerna.
7.2 Vårdnadshavares syn på trygghet i inskolning
[...] Att man kan välja en kontaktperson i förskolan som huvudsakligen ska vara knuten till mitt barn den första tiden. Från pedagogernas sida vill jag ha rätt information, bra kommunikation och att dem är engagerade i deras arbete [...] (Vårdnadshavare 1).
Här poängterar vårdnadshavare 1 att det är viktigt att barnet har en kontaktperson som ska var knuten till deras barn. Kontaktperson är någon som har extra koll och ansvarar för barnets inskolningstid. Vårdnadshavare lyfter även att det är viktigt att ha en tydlig kommunikation med förskolans arbetslag.
[...] Jag vill att mina barn ska känna att det är roligt att gå till förskolan, då dom inte storgråter varje gång det är dags för lämning [...] (Vårdnadshavare 2).
Vårdnadshavare 2 uppfattning av trygghet är när barnet tycker det är roligt att gå till förskolan och att separationen inte blir besvärlig varje gång.
[...] Jag skulle känna mig trygg om jag fick ett välkomstbrev från förskolan där lite av vardagen och rutinerna står beskrivna [...] (Vårdnadshavare 3).
Här lyfter vårdnadshavare 3 om att välkomstbrev uppskattas och ger en trygghet känsla. I ett sådant brev står det om förskolans vardag, miljö och regler.
27
[...] Jag vill ha rapport under inskolningen då jag vill veta hur mitt barn gestaltar sig i förskolan den första tiden allt ifrån mat, trivsel och sovtider, och även vilken pedagog som barnet har knutit an med [...] (Vårdnadshavare 4).
Ovanför beskriver vårdnadshavare 4 att hen vill kunna få en uppdatering om barnets inskolnings process. Det innebär bland annat att skaffa sig kännedom om hur barnets liv ser ut i förskolan. Som förskollärare behöver man kunna läsa av både barnets och vårdnadshavares signaler under inskolningen.
[...] Trygghet för mig handlar om att mitt barn ska kunna gå ut på egen hand och undersöka avdelningen [...] (Vårdnadshavare 5).
Här menar vårdnadshavare 5 att trygghet är när ens barn är bekväm med att vara självständig och utforska förskolans omgivning.
Analys
Sammanställning av vårdnadshavares syn på trygghet är att det är a och o för att barnet ska kunna trivas i förskolan. De anser för det ska ske krävs det en förskollärare som är genuint engagerad, samarbetsvillig och lyhörd. Samtliga vårdnadshavare punkterar att det är viktigt att dem är involverade i samarbetet. Detta går att förbinda med forskarna Ahnert, Pinquart och Lamb (2006) som anser att förskollärare kan vara lika lyhörda för barns signaler som vårdnadshavare. Forskarna menar alltså att lyhörda förskollärare klarar av att bemöta barnets känslomässiga behov.
Niss och Söderström (2015) nämner om att vårdnadshavare har det övergripande ansvaret för barnet, men ansvaret för hur barnet har det på förskolan måste alltid vara förskollärarnas. Vårdnadshavarna kan alltså inte ansvara för hur deras barn har det i förskolan (s. 68). Samtliga vårdnadshavare punkterade att de känner sig lugnare och mindre oro när de blir informerade om förskolans arbetssätt. Det innebär att det är viktigt att förskollärarna beskriver kontinuerligt vad som sker i förskolans värld.
Vårdnadshavare 5 anser att trygghet är när ens barn är bekväm med att vara självständig och utforska förskolans omgivning. Detta går att koppla ihop med teorin inre arbetsmodeller. Barns inre arbetsmodeller blir särskilt tydlig när barnet ska börja samspela med andra individer i en ny miljö, som exempelvis när barnet ska börja i förskolan. Barnet kommer att bekanta sig med nya människor genom inre arbetsmodeller. Det som händer är att barnet kommer att sträva efter att utforma en miljö som kan anpassas enligt deras behov. Positiva trygga inre arbetsmodeller hjälper barnet att skapa en positiv miljö (Risholm Mothander & Broberg, 2018, s. 80 – 81). Detta kommer att leda till att barnet kommer vilja vara fri och utforska förskolans omgivning på egen hand. Miljön influerar alltså barnets perspektiv, emotionell närhet och försummar deras egna behov.
28
7.3 Uppföljningsmöten
[...] Det var så bra. Jag fick berätta om min upplevelse kring inskolningen och pedagogen berättade om deras tankar och åsikter. Det var en mycket nyttig information [...] (Vårdnadshavare 3).
Vårdnadshavare 3 värdesätter uppföljningsmöten. Det är för att vårdnadshavaren får möjligheten att ställa frågor och ge synpunkter på det som hänt under inskolningen.
[...] Vi fick diskutera specifika frågor som rör sig om lämning, hämtning, mat och vila det var information jag precis behövde [...] (Vårdnadshavare 4).
Vårdnadshavare 4 beskriver uppföljningsmötet som ett slags avstämningsmöte. Då det diskuteras frågor kring lämning och hämtning, barnets trivsel och kamratrelationer. Det här är ett sätt för förskollärarna att säkerställa att familjerna känner sig nöjda med inskolningen.
[...] Som en nybliven förälder uppskattades mötet verkligen. All oro och rädsla jag bar på mig försvann efter mötet. Sedan så fick jag lärorika tips på köpet [...] (Vårdnadshavare 5).
Ovanför beskriver vårdnadshavare 5 hur gynnsamt uppföljningsmöten är. Mötet gav vårdnadshavare feedback och förklarade hur och varför förskolan arbetar på ett det sättet.
Analys
I och med att det kan bli svårt att hitta tillfälle och tid att prata med vårdnadshavarna under inskolningen så behöver tid avsättas för ett uppföljningssamtal. Eftersom förskolans värld är ny för de flesta vårdnadshavarna så uppskattas dessa möten. Uppföljningssamtal är ett sätt att avstämma och få syn på deras uppfattningar om verksamheten. Det är även ett tillfälle för dem att dela med sig av sina tankar kring inskolningen. Frågor kring hur barnet hunnit etablera sig och hur mottagandet har förlöpt i barngruppen är centrala inslag i dessa samtal beskriver vårdnadshavare 3 och 4. Det diskuteras även frågor kring lämning och hämtning, barnets trivsel och kamratrelationer. Det här samtalet är viktigt för vårdnadshavarna av flera anledningar. De ska under den här perioden transformeras från att vara vårdnadshavare till att vara förskole vårdnadshavare. Samtliga vårdnadshavares uttalande kring uppföljningsmöten var positiva. De poängterade att det blev ett tillfälle för dem att lyfta sina frågor i lugn och ro, och även att det gav dem möjligheten till att komma närmare förskollärarna.
Wessman (2010) lyfter fram att vårdnadshavarna har ett förmedlingsansvar så att förskolläraren snabbare kan förstå och lära känna deras barn. Om det inte faller sig naturligt för föräldrarna att ta det ansvar bör förskolläraren ta initiativet att förmedla vilket ansvar de har (s. 86). Därför är det viktigt att se vårdnadshavare som medspelare och informera dem om deras del av ansvaret. Vårdnadshavare fastställde att en god samverkan med förskolläraren har en avgörande roll i hur inskolningen utspelar sig.
Detta bekräftar dessutom förskolepsykologen Elinor Schad (2011) som betonar att vårdnadshavaren och barnet ska ha en kontaktperson under och efter inskolningen. Det är ett
29
grund perspektiv för ett värdefullt relationsskapande mellan familjen, förskolläraren och verksamheten
7.4 En lyckad inskolning enligt vårdnadshavare
[...] Inskolningstiden ska kunna bli en positiv upplevelse för barnet. Drömmen är att barnet inte vill lämna förskolan. Och sedan så vill jag även att all personal i avdelningen ska informeras om när det är dags för besöket då dem är väl förberedda när vi kommer [...] (Vårdnadshavare 1). Ovanför beskriver vårdnadshavare 1 att det är viktigt att man känner sig välkommen. Vårdnadshavaren lyfter även att under själva inskolningen är det viktigt att förskolläraren lär känna barnet så väl som möjligt. Det innebär bland annat att skaffa sig kännedom om hur barnets liv ser ut utanför förskolan.
[...] När mitt barn kan bli tröstad av pedagogerna. Jag vill känna att min skatt är i goda händer. För mig är det därför superviktigt att pedagogerna är omhändertagna [...] (Vårdnadshavare 3). Här beskriver vårdnadshavare 3 att en lyckad inskolning är när hen vet att förskolläraren kan läsa av barnets signaler. När förskolläraren kan läsa av dessa signaler bidrar det till att hen kan bemöta barnets enskilda behov. Det innebär alltså när vårdnadshavare känner att deras barn är omhändertagna och är i goda händer anses inskolningen vara lyckad.
[...] Det är att pedagogerna tryggar upp mitt barn så mycket att barnet vill bara springa ut och erövra förskolans miljö. Då är jag helt klart nöjd [...] (Vårdnadshavare 4).
Vårdnadshavare 4 punkterar här att en lyckad inskolningen är när hen vet att barnet känner sig trygg i förskolans miljö. Det innebär när barnet kan självständigt utforska förskolans miljö.
[...] Jag vill att pedagogerna välkomnar oss och anpassar efter mitt barns förutsättningar. Jag vill ha en god magkänsla i det här hela. Efter inskolningen bör mitt barn ha påbörjat bygga en trygg relation med pedagogerna [...] (Vårdnadshavare 5).
Vårdnadshavare 5 här förklarar att det är viktigt att förskollärarna skapar olika möjligheter för att knyta an till barnet enligt deras behov. Detta minskar alla oroskänslor. När vårdnadshavare är medveten att deras barn har knutit an med förskollärarna så vet hen att tiden på förskolan kommer gå bra.
Analys
Inskolningens slutliga resultat beror på hur barnet upplever förskolans miljö, barngruppen och förskollärarna. När vårdnadshavarna och barnet upplever att inskolningen är lyckad grundar det sig på många aspekter som är unika för varje familj. Enligt vårdnadshavarna så är en lyckad inskolning när de anser att deras barn känner sig trygga och tycker om att vara i förskolan. Under inskolningstiden behöver barnet en trygg relation med minst en förskollärare.
Vårdnadshavare 3 anser att i förskolan är förskoleläraren den trygga famnen för barnen. Därför bör förskolläraren skapa så att tryggheten och lärandet blir ett komplement. För att barnet ska kunna utvecklas, må väl och ta till sig verksamheten måste hen vara trygg i förskolan. När
30
barnet har knutit an är förhållandet så pass stark att hen kan stanna hos förskolläraren vid en lämning och möjligen ta emot tröst. Detta går att sammanfoga med anknytningsteorin som redogör trygghet. Ett positivt samband med förskolläraren skapar okomplicerade lämningar, för att barnet känner sig trygg och kan ta emot tröst vid lämning ifall hen blir ledsen. Trygghet blir starkare under pågående tid och kontakten blir mer starka mellan barn och pedagog (Bowlby, 1979, s. 150).
Barn är lika men olika detta gäller även vårdnadshavare. För att uppnå en lyckad inskolning förklarar vårdnadshavare 5 att det är viktigt att förskollärare skapar olika möjligheter som utgår efter barnets behov för att knyta an. För att gynna alla partner under inskolningar bör förskollärarna alltså planera individanpassade inskolningar.
31