Från resultatet i kapitel 9.2 anses 2731 vara flaskhalsen i systemet. Förändringar av olika
parametrar utfördes i olika experiment för att minska påfrestningen på flaskhalsen. Anledningen till att 2731 var en flaskhals kan vara för att alla band som skulle valsas minst en gång efter 2751 var tvungen att passera 2731. Ytterligare orsaker till att 2731 blev en trång sektor kan vara för att bandstället, bandtransporten och traversen vid valsverket endast hade en kapacitet av ett band samt att valsningstiderna i 2731 var mellan 10–30 minuter. Den korta valsningstiden betydde att transporterna av band till 2731 tog längre tid än produktionen ut från 2731. På grund av att det inte fanns någon lagring innan 2731 stod valsverket därför still medan den väntade på nya band. Det första experimentet som visade ett intressant resultat var att placera en buffert både framför 2712 och 2731. Denna hade en kapacitet av fyra band hos båda valsverken och åtgärden stöddes av teori i kapitel 4.4. Resultatet visade på en förbättring gentemot grundmodellen för alla mätetal utom två, dessa var medelväntetiden till 2712 samt medelväntetiden till värmebehandlingen. Medelväntetiden till 2712 ökade lite då kallvalsverk 2731 ökade sin takt ut, som då gjorde att fler band ställde sig på kö för att genomföra nästa processteg som ibland var 2712. De andra
mätetalen förändrades till det positiva, där några intressanta var antal band ut, utnyttjandegraden för både kallvalsverk 2712 och 2731 samt att medelväntetiden till 2731 minskades avsevärt. Medelväntetiden till 2731 minskade med anledning av bufferten framför valsverket vilket kan göra det möjligt att skicka band mer frekvent. En annan anledning kan vara att utnyttjandegraden ökade, vilket gör att valsverket inte står och väntar lika mycket på att transporterna ska
transportera fram ett band som ska valsas. Detta är också anledningen till att utnyttjandegraden ökade för både kallvalsverk 2712 och 2731, vilket bufferten framför valsverken var den
bidragande orsaken till. Antal producerade band ut från systemet ökade med cirka 16,7% jämfört med grundmodellens resultat, vilket kan ses som en följdeffekt av att flaskhalsen reducerades. Det andra experimentet som visade på ett intressant resultat var experimentet där logiken kring band med reduktion fyra ändrades. Flaskhalsen ansågs fortfarande vara i kallvalsverk 2731, men på grund av förändringen av logiken så hoppades vi att färre band skulle skickas till 2731. Åtgärden ledde till att medelväntetiden till 2731 respektive 2712 förändrades, vilket gav att flaskhalsen flyttade sig från kallvalsverk 2731 till kallvalsverk 2712.
112 Logiken för hur lagertraversen och lagret ska hanteras kan ha en signifikant påverkan på
resultatet, detta anser vi visa med förändringen av logiken i experiment två. I detta fall innebar en mindre förändring av logiken att resultatet påverkades signifikant, vilket då bevisar att olika förändringar kring logiken kan ha en påverkan på resultatet. Vid detta experiment förbättrades mätetalen utnyttjandegraden för 2712 samt antal band ut med en statistisk signifikant skillnad jämfört med grundmodellen. Förbättringen av utnyttjandegraden i 2712 ledde till att
utnyttjandegraden för 2731 minskade. Detta talar för att en avvägning av vilket mätetal som är viktigast för systemet behöver utföras. Anledningen till att antal band ut ökade kan bero på att 2712 har en större kapacitet på bandstället och bandtransporten jämfört med 2731. Detta gör att valsverket inte behöver stå och vänta lika länge på att få ett band att arbeta med. Experimentet hade även en påverkan på medelväntetiderna i köerna till kallvalsverk 2712 och 2731. Den totala medelväntetiden, det vill säga medelväntetiden i köerna till de två valsverken, ökade med
ungefär 53,3% jämfört med grundmodellen. Detta experiment resulterade i både bra och mindre bra resultat på mätetalen. En avvägning på hur viktiga de olika mätetalen är behöver utföras så ett mer uttömmande svar kan ges om resultatet.
Nästkommande experiment som anses vara av intresse är experiment 6 vilket bestod i att lägga till buffertar samt ändra logik för band med reduktion fyra. Jämförelsen som utfördes i kapitel 9.5.1 visade på att logiken för reduktion fyra inte hade lika stor inverkan på resultat av antal band ut som buffertar hade. Den mest intressanta jämförelsen för experiment 6 var den med buffertar (experiment 1) i Tabell 45, där en avvägning bör utföras mellan antal band ut och
medelväntetiden för 2712. Medelväntetiden har ökat rejält och antal band ut har ökat lite i jämförelse med den simulerade tiden. För att avgöra om detta är ett bättre alternativ så behöver en större analys genomföras, där faktorer som tid och kostnad för lagring av band bör tas hänsyn till. Eftersom det grundläggande målet för Gränges är att maximera vinsten, behöver ett beslut tas om det är värt att producera flera band till en extra kostnad. Exempelvis kan en längre kö till 2712 leda till fler producerade band, vilket gör att ett beslut bör tas om det är värt med fler band i kön.
Experiment 10 innebar tillägg av buffertar, ändrat tankesätt för de band med reduktion fyra samt minskad produktionstakt för valsverk 2751 från grundmodellen. Dessa förändringar användes då de separat reducerade flaskhalsen och att de i kombination kunde uppnå ett system med höga utnyttjandegrader, låga medelväntetider samt många producerade band. Resultatet från förändringarna innebar att utnyttjandegraden för valsverk 2751 blev 100 %. En av de största anledningarna till detta tror vi är att takten för 2751 ändras. En lägre körtid gör att valsverket har mindre tid att valsa banden på, vilket ökar chansen att valsverken har band tillgängligt när valsning kan genomföras. Att minska produktionstakten kan leda till att färre band produceras men i det här fallet visar resultatet att antalet producerade band inte påverkades så mycket av minskningen av produktionstakten i 2751. Att utnyttjandegraden blir 100% kan även ske på grund av förenklingen i studien som innebar att haverier eller oväntade stopp ej sker. Hade detta varit implementerat i simuleringsmodellen är det troligt att utnyttjandegraden i 2751 hade
113 reducerats. En annan aspekt som denna förändring ledde till var kostnadsreduceringen av
arbetare och maskiner. Då kallvalsverket står stilla två dygn mer i denna förändring innebar detta att Gränges inte behövde tillhandahålla en arbetare på denna maskin. Det finns dock negativa konsekvenser med att maskinen står still som Gränges måste ta hänsyn till. Att inte ha maskinen tillgänglig under två dagar kan påverka produktionen i verkligheten. I denna simuleringsstudie skickades banden in med konstant takt vilket gjorde att lagret blev fullt. I verkligheten kan band in i systemet taktas in på ett bättre sätt vilket gör att det kan vara högst fördelaktigt att valsverk 2751 är tillgängligt och redo att användas på helgen också.
Det ändrade tankesättet kring band med reduktion fyra, jämnade ut köerna mellan 2731 och 2712 och således minskade den flaskhalsen som vi ansåg var 2731. Att lägga till buffertar minskade båda valsverkens medelväntetider i kön samtidigt som den ökade dess utnyttjandegrad. Denna förändring kan anses vara den bästa förändringen i de experiment som är utförda i denna studie, eftersom den påverkar de allra flesta mätetalen åt det positiva hållet samtidigt som den håller de sämre mätetalen på en godtagbar nivå. I och med det så anses experiment 10 vara den som håller alla mätetal på en godtagbar nivå och kan vara det experiment som anses vara bäst även fast den inte producerar mest band. Detta då medelväntetiderna till de olika köerna inte var för höga, utnyttjandegraden i de olika valsverken, ugnarna och travers var höga samt antalet producerade band var betydligt mer än i grundmodellen. Även fast mindre band produceras än i andra experiment så anses dessa förändringar som utförs i detta experiment leda till en snabbare processkedja. En snabbare processkedja kan innebära att kunden snabbare kan få sin produkt vilket kan göra kunderna nöjdare.
Vad gäller experiment 3, 4, 5, 7, 8 och 9 så var det blandade resultat. Experiment 3 visade på några mätetal som visade signifikant skillnad mot grundmodellen, men eftersom experiment 7 visade sig vara bättre utfördes ingen mer analys. Experiment 4, 5 och 9 visade alla att
förändringarna inte förbättrade resultatet vilket också gjorde att ytterligare analys ej
genomfördes. Experiment 7 och 8 var två experiment vars förändringar innebar att flaskhalsen i 2731 reducerades. I experiment 8 innebar dock förändringen att flaskhalsen istället flyttades till 2712. Detta kan bero på att logiken för band med reduktion fyra ändrades vilket innebär samma utfall som i experiment 2.