Enligt Mattsson och Jonsson (2003) kan en produktion förklaras som en process då tjänster och varor skapas genom en kombination av arbete, material och produktionsmedel. Ofta är
produktionen den del i kedjan som är den mest komplicerade då den innehåller många aktiviteter för att en produkt ska bli färdigproducerad (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). Det är därför viktigt att organisera produktionen och dess aktiviteter, vilket är några delar som tas upp inom produktionslogistik. Mattsson och Jonsson (2003) delar upp både materialstyrning och
produktionsstyrning som två delar inom produktionslogistik. Materialstyrningen ser över planering och kontroll av materialflödena medan produktionsstyrningen ser över planering och kontroll av resurserna i produktionen. I sin helhet ser alltså ett företag med en organiserad produktionslogistik över både planering, samordning och organisation för sina produkter och flöde med utgångspunkt i produktionen. Detta kan enligt Mattsson och Jonsson (2003) leda till ett arbete med exempelvis mindre kapitalbindning i materialflödena.
4.1.1 Olika produktionstyper
Det finns stora skillnader mellan olika typer av produktioner, vilket leder till att strukturen på en produktionskedja kan se annorlunda ut och kan vara avgörande för logistiken (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). Vissa produkter produceras i enstyckstillverkning där endast en eller ett fåtal produkter tillverkas åt gången. Andra produkter kan produceras i produktioner som antingen är kontinuerliga processer eller en typ av linjeproduktion. Att producera sina produkter i en kontinuerlig process innebär att hela produktionen sker i en sammansatt process vilket
minskar genomloppstiden men ökar svårigheten att göra olika varianter av produkter inne i samma process utan att öka omställningstiden (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). I linjeproduktion däremot är det möjligt att organisera produktionen på flera olika sätt, där
genomloppstiden beror på hur produktionen organiseras. Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) är det därför viktigt att se över vilken typ av produkt som ska produceras och om
fabrikens produktion antingen ska organiseras utifrån flödet som fabriken kommer ha eller utifrån de funktioner och processer som fabriken tillhandahåller.
28 Om fabriken väljer att ha en funktionsorganiserad produktion kommer fabrikens utformning och layout av produktionen baseras på att alla maskiner som utför samma arbetsuppgifter är
stationerade på samma ställe. Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) är en
funktionsorganiserad produktion ett bra val om produktionen avser att producera olika typer av produkter i olika mängd. I denna typ av produktion kommer produkten att transporteras från avdelning till avdelning och kommer att kräva olika transporter mellan de olika processerna. Processerna i sig kan ta olika lång tid vilket gör att olika mellanlager vid de olika processerna är nödvändiga. Detta leder i sin tur till att genomloppstiden blir relativt hög och att en planering för produkten och dess väg genom hela produktionskedjan är nödvändig (Oskarsson,
Aronsson & Ekdahl 2013). Fördelarna med denna typ av organisation och utformning i fabriken är att denna layout ofta leder till en låg styckkostnad för produkterna. Nackdelarna är att det kan bli en hög kapitalbindning på grund av mellanlagren och en bra planering krävs (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). En beskrivning på en funktionsorganiserad produktion visas i Figur 6, där det tydligt visas att maskinerna som utför samma arbetsuppgifter är stationerade på samma ställe.
Figur 6: Förenklad bild av funktionsorienterad produktion.
En annan struktur på hur fabriken kan organiseras är flödesorganiserad produktion. I denna struktur organiseras de olika maskinerna enligt den ordning som produkterna går igenom processerna under hela produktionskedjan. Detta leder till ett rakt flöde där produkterna
transporteras mellan de olika processerna. Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) är en flödesorganiserad produktion bäst att tillämpa när mycket av få produkttyper tillverkas. Att ha många olika produkter i små volymer kan kräva olika separata flöden vilket blir en stor kostnad. I en flödesorganiserad produktion är planeringen enklare att utföra. Om en bra styrning av produktionen utförs med en tydlig produktionstakt kan flödet förenklas genom processerna
29 (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). Cykeltiderna för de olika processerna kan se olika ut och det gäller därför att få processerna att producera i samma takt för att skapa ett bra flöde.
Störningar kan självklart uppstå i produktionen och även i en flödesorganiserad produktion är det viktigt att vara förberedd på eventuella problem. I denna typ av produktion kan buffertar med produkten finnas mellan de olika processerna (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). En schematisk bild på en flödesorganiserad produktion visas i Figur 7.
Figur 7: Förenklad bild över flödesorienterad produktion.
4.1.2 Planering inom produktion
Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) är det viktigt att planera produktionen för att kunna utnyttja sina processer på bästa sätt, men det är också viktigt att planera för att kunden till produkten ska bli så nöjd som möjligt. Enligt Li, Zhang och Willamowska-Korsak (2014) så är det många företag idag som är bättre på att ta reda på vad kunden vill ha, hur kunden vill ha det och när kunden vill ha det. Detta skapar en trygghet hos produktionen då de får klara direktiv på hur den slutgiltiga produkten de ska leverera ska se ut och vad som förväntas i
produktionsprocessen. Även Guillaume, Grabot och Thierry (2013) är inne på samma spår och nämner att ökad koordination mellan producent och kund hjälper för att minska risken för en stor kapitalbindning och osäkerhet i produktionen, vilket också blir en trygghet för producenten. Olika företag har olika typer av produktionsstrategier, Li, Zhang och Willamowska-
Korsak (2014) tar upp tre olika strategier varav två är MTO (Make to order) och MTS (Make to stock). De två olika strategierna kräver olika typ av lagerkapacitet och produktioner vilket gör det väsentligt att bestämma sig vilken strategi som företaget ska använda sig av. När en MTO- strategi används så produceras produkterna när företaget får en order, medan i en MTS-strategi så produceras produkterna för att hålla en lagernivå som fabriken har satt av den specifika produkten (Li, Zhang & Willamowska-Korsak 2014). Det är ofta produkttypen som produceras i fabriken som avgör vilken strategi som används (Li, Zhang & Willamowska-Korsak 2014).
Guillaume, Grabot och Thierry (2013) nämner att företag använder en MTO-strategi för att produkten som företaget producerar är väldigt specifik och kräver många olika detaljer. Detta gör att fabriken kan anpassa sig till kundens krav i produktionen och att inga onödiga produkter behöver produceras. Om ett företag däremot istället producerar standardprodukter så använder de i större utsträckning en MTS-strategi (Guillaume, Grabot & Thierry 2013). Eftersom utseende och funktion sällan varierarar på dessa och efterfrågan är relativt jämn är det bättre för företaget
30 att använda sig av en MTS-strategi eftersom det minimerar kundens väntetid då produkten finns i lager (Li, Zhang & Willamowska-Korsak 2014).