När vi valde att genomföra en kvalitativ studie visste vi om att det är en tidskrävande metod att analysera. Det var därför viktigt att vara noggrann och flera gånger läsa igenom den empiri som samlats in, detta för att få en helhetsbild samt få en känsla av materialet (Hassmén & Hassmén, 2008). Även om vi visste om detta var vi aldrig tveksamma till att välja en kvalitativ metod. Vi visste från början att vi ville ut och intervjua elitidrottare för att verkligen förstå dem på djupet. För oss har processen inte bara varit lärorik men även intressant. Vi har fått ny kunskap om ett ämne som verkligen intresserar oss samtidigt som vi har fått möjligheten att prata med fascinerande personer.
Vi anser att vårt metodval var en risk med tanke på hur stor “makt” våra respondenter hade över studien. Att de satte av den tid intervjuerna tog, att de var tillgängliga för uppföljningssamtal samt att de var seriösa och koncentrerade under intervjuerna hade en avgörande betydelse för
vår studie och dess resultat. Det var också viktigt för oss att deras svar kändes genuina och att de kom från hjärtat. Idrottarna hade när som helst kunnat välja att avbryta deltagandet, vilket hade lett till stora konsekvenser för vår studie. Om vi inte hade upplevt seriositeten hos respondenterna hade vårt resultat sett annorlunda ut och vi hade eventuellt inte känt av den mättnad i studien som vi eftersträvat. Om vi hade haft mer tid till denna studie hade det varit intressant att få intervjua fler elitidrottare för att få ännu mer empiri att bearbeta, jämföra och analysera. Efter att ha gjort den här studien anser vi att mental träning borde vara en del av alla elitidrottares träning. Anledningen till det är att vi genom både tidigare forskning, den socialkognitiva teorin och framförallt svaren från respondenterna där vi tydligt kan ta del av hur den mentala träningen påverkar elitidrottare positivt och hjälper dem att kontrollera sina känslor, tänka “rätt” och stärka sitt självförtroende för att på så sätt kunna prestera och må bra. Som vi nämnde ovan var det för oss väsentligt att respondenternas svar kändes genuina samt att de kom från hjärtat. Vi anser verkligen att svaren var allt det. Under intervjuerna fick vi känslan av att respondenterna kände sig bekväma och öppnade upp sig för oss. De berättade öppet och tydligt om allt vi frågade om. Sedan vet vi också att vi aldrig kan vara säkra på att de var helt ärliga och berättade allt som skulle kunna vara relevant för vår studie. Vi tror att om några svar är onyanserade är det vårt fel eftersom vi inte har tillräckligt med träning i att intervjua. Saknas det något i de svar vi fick är det kanske att sätta ord på känslor, att gräva ännu djupare. Desto djupare vi gräver desto mer personligt blir det dock och desto svårare blir det att hitta rätt frågor att ställa, tror vi. Eftersom vi själva är idrottare och därmed insatta i ämnet, finns det en risk att respondenterna har tagit för givet att vi förstår vad de menar utan att behöva förklara sig ytterligare. Det kunde ha lett till att svaren hade blivit kortare och enklare än om intervjupersonerna, i det här fallet, hade varit helt okunniga inom mental träning. Dock anser vi inte att vi upplevde detta och enligt oss fick vi långa förklaringar samt tydliga svar.
Vi tror att alla tre respondenter har reflekterat över ämnet tidigare, men i olika grader. Är man en elitidrottare som använder mental träning kan man inte ha undvikit tankarna: Fungerar det här? Behövs det? Detta stöds av intervjusvaren som mer eller mindre alla visar på tydliga och djupgående reflektioner. Sedan har de nog i olika stor utsträckning satt ord på hur de känner och upplever mental träning. När vi formulerade frågorna inför intervjun diskuterade vi om hur vi själva skulle beskriva självsäkerhet och självkänsla och hur det känns inom oss i olika sinnesstämningar. Även om vi båda anser oss ha reflekterat kring ämnet tidigare kunde vi tydligt märka att det inte var enkelt att just sätta ord på dessa begrepp. Vi upplevde att den av
respondenterna som är utbildad “Life & Business coach” visar tydligt hur hen har “grävt” ner sig i ämnet och arbetat med mental träning i detaljer och kunde därför avslappnat och beskrivande förklara sina svar.
Lincon & Guba (1985) anser att man kan mäta kvaliteten av en kvalitativ studie med hjälp av fyra olika bedömningar. Tillförlitlighet (“trustworthiness”), äkthet (“authenticity”)
trovärdighet (“credibility”), pålitlighet (“dependability”). När det kommer till
samhällsvetenskapliga forskningar, det sättet vi valt att utföra vår studie på, finns det enligt Lincon & Guba inte en specifik sanning, utan att det kan finns fler. Vi lägger vikt vid respondenternas svar och reflektioner istället för att utgå från oss. Vi lät alltså våra
respondenter tala fritt om deras upplevelser och erfarenheter kring frågorna vi ställde vilket kunde leda till olika riktningar och följdfrågor (Bryman, 2011). Vi har inga ambitioner om att våra resultat ska vara generaliseringsbara.
Vår studies trovärdighet stärktes av att vi lät våra respondenter ta del av deras intervju. Det tillvägagångssättet kallas för respondentvalidering och är också ett bra sätt att ta hänsyn till de etiska riktlinjer som vi följer. Studiens pålitlighet kan kopplas till reliabiliteten i en kvantitativ forskning. För att säkerställa vår studies pålitlighet var vi noga med att redogöra vår process, hur vi gått tillväga i varje steg, transkribering av intervjuer och val av tidigare forskning till exempel (Bryman, 2011). Ser vi till studiens kriterier kring äkthet var det viktigt för oss att granska en särskild fråga: Hur ska vi göra för att gå in med en så objektiv bild som möjligt vid intervjutillfällena så att en så rättvis bild som möjligt framkommer utefter respondenternas uppfattning och svar (Bryman, 2011)?
Studien har ett par begränsningar. Först och främst är det ett relativt litet urval av respondenter. Tre intervjuer är inte mycket, tagit i beaktning till hur många elitidrottare det finns. Risken att de tre idrottare vi valt ut har helt andra åsikter än andra elitidrottare finns. Den tidigare forskning, som vi har läst, har först och främst koncentrerat sig på relativt begränsade perioder samt på hur mental träning påverkar elitidrottares prestationer. Vi ville därför ta steget vidare och försöka gå på djupet kring begreppet “mental träning”. Vi ville inte bara ta reda på hur det kan påverka prestationen, utan även tankarna, erfarenheterna och känslorna bakom elitidrottarna och deras prestationer.