Diskussion kring undersökningens genomförande

Metoden i undersökningen bestod av en iscensatt kamratbedömning, och därefter datainsamlig genom enkät och intervju. Det är troligt att utformningen av matematikuppgift och kamratbedömning påverkade elevernas åsikter och upplevelser av kamratbedömningen, då detta var enda kamratbedömning eleverna, mig veterligen, gjort.

6.1.1 Genomförande av matematikuppgift och kamratbedömning

Vid planerandet av det praktiska genomförandet valde jag medvetet en uppgift som inte var svår matematiskt, eleverna skulle känna att de klarade av den. Även själva kamratbedömningen försökte jag utforma så att den inte skulle uppfattas som svår, då jag ville att alla elever skulle kunna delta. Dock så deltog endast de elever som kom ihåg att lämna in en lapp om att föräldrarna godkände, vilket jag tror innebar att ordningsamma och plikttrogna elever var överrepresenterade. Jag tror att uppgift och kamratbedömnig var för enkel för de deltagande eleverna. Uppfattningen om att det var för lätt bekräftades också i en elevintervju. Dock var det bara en elev som jag diskuterade svårighetsgrad med, vilket gör att jag inte kan dra någon slutsats gällande hela gruppen deltagande elever.

Uppgiften eleverna arbetade med var en så kallad öppen uppgift, vilket bland annat innebär att gränsen mellan rätt och fel inte var tydlig samt att många svar kan vara acceptabla. Slutna uppgifter är majoritet i läroboken som används. Ett intressant perspektiv till vidare studier vore att undersöka skillnader mellan elevers uppfattning och upplevelser av kamratbedömning av slutna respektive öppna uppgifter.

Vid kamratbedömningen upplevde jag att det var en lugn och trevlig stämning, vilket även bekräftas av enkätsvaren, då eleverna inte ansåg att det var obehagligt att arbeta med

kamratbedömning. Det är möjligt att stämningen vid arbete med kamratbedömning i en stor grupp inte hade varit lika behaglig, vilket kan ha gjort att elever upplevt kamratbedömningen som mer positiv än de skulle ha gjort i en stor grupp

I teoriavsnittet, se s. 11, finns refererat till Topping (2009) som anser att elever bör arbeta tillsammans med lika-presterande elever. Vid kamratbedömningen delades dock inte eleverna in i responspar med hänsyn till kunskaper. Kommentarer från en högre presterande elev kan upplevas störande, se s. 11. Det är möjligt att någon elev upplevde ovan nämnda på grund av ojämna kunskaper i paret och att upplevelser och uppfattningar påverkades av det.

Den viktigaste faktorn för att öka validiteten i undersökningen anser jag vara att öka antalet deltagande elever. Att öka tiden eleverna har på sig att ta med talongen där föräldrarna har tagit ställning till elevens deltagande till skolan, tror jag är ett sätt att öka antalet deltagande elever. Ett annat alternativ är att skicka hem brevet till föräldrarna och bifoga ett frankerat svarskuvert.

6.1.2 Datainsamlingsmetoder

Då få elever deltog i kamratbedömningen kunde jag genom att lyssna till elevernas diskussioner vid ifyllandet av enkäten förvissa mig om de förstod frågorna så som avsågs. Även enkätsvaren indikerar att frågorna uppfattades som jag avsett.

Däremot var enkäten utformad efter min första frågeställning, då jag syftade till att även undersöka fördelningen mellan förekommande åsikter. I enkäten fanns en skala, där eleverna skulle fylla i om de instämde eller inte instämde. Skalan var tänkt att användas för att räkna ut ett genomsnitt kring vad elever ansåg. Då jag ändrade frågeställningen till att endast behandla vilka åsikter som förekom var skalan inte särskilt användbar. Jag använde den endast för att se om det existerade positiva respektive negativa inställningar. Kommentarsraderna var desto viktigare för resultatet, vid dessa framkom motiveringar till inställningar. För att utreda om kamratbedömningen var för lätt hade enkäten kunnat kompletteras med en fråga kring detta.

Vissa elever intervjuades även för att fördjupa enkätsvaren. Jag upplevde att eleverna var nervösa vid intervjuerna. Denna nervositet tror jag medförde att eleverna var mindre benägna att svara på frågor som till exempel handlade om dåliga aspekter av kamratbedömning. Ytterligare ett skäl till att det var svårt att få svar på ovan nämnd fråga menar jag berodde på att eleverna inte ville såra mig. Däremot verkar eleverna tycka att det var lättare att skriva negativa åsikter på en enkät, vilket jag anser gjorde enkäten användbar även vid ett litet underlag.

En tanke efter utförandet av intervjuerna är att det är möjligt att intervjuerna hade fungerat bättre om två elever hade intervjuats på samma gång, något eleverna möjligtvis upplevt mindre nervöst. Bryant och Carless (2010), som jag har refererat till i avsnittet kring tidigare forskning på sidan 15, använde fokusgruppintervjuer för att ta reda på elevåsikter kring kamratbedömning. Kjœr Jensen (1995) skriver att deltagare i gruppintervjuers åsikter ”skärps” vid diskussionerna i intervjun, och att de därför blir lättare att förstå för intervjuaren. Å andra sidan framhåller samma författare att intervjuer i grupp kan medföra att informanterna inte vågar berätta om sina ståndpunkter, då andra informanter också är närvarande.

Då det är en kvalitativ undersökning har jag använt verbala analysmetoder. Resultatet bygger på mina tolkningar, min förförståelse kan ha påverkat så att viktig information förbisetts eller nedvärderats samt att mindre väsentlig information getts ett alltför stort utrymme.