Vi är väl medvetna om att vårt empiriska material och vårt resultat inte kan generaliseras, då vi utgått från en mindre grupp människor som har fått representera förskolans och skolans verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och intervjuat ett mindre antal deltagare som på så sätt bidragit till ett personligt möte mellan oss och våra deltagare. Observationer och intervjuer har gett oss empiri som går mer på djupet i hur pedagoger resonerar kring musikanvändandet och vilken plats och funktion musik har i verksamheterna. Om vi istället hade använt oss av en kvantitativ metod hade vi fått en mer generell bild av verksamheternas sätt att använda musik och därmed fått en annorlunda resultatbild. Det hade varit intressant att bredda vårt urval och på så sätt få en större inblick i fler pedagogers resonemang och arbetssätt och få en bild av musikens plats och funktion i förhållande till fler åldersgrupper. Samtidigt har vi en tidsram att följa och förhålla oss till.
En intressant infallsvinkel hade varit att undersöka barns upplevelser av musik men då våra frågeställningar riktar sig mot verksamheternas sätt att organisera musikupplevelser samt hur musiken ser ut i en oplanerad samt planerad verksamhet, har vi valt att utgå från ett vuxenperspektiv.
Under arbetet med studien insamlade vi mycket empiri, vilket gjorde att vi inte kunde använda allt vårt material i studien. Våra frågeställningar begränsade oss något i användandet av vår empiri men gav även en tydlig och nödvändig struktur åt studien. Hade våra frågeställningar sett annorlunda ut hade mer av vår insamlade empiri kunnat användas men även gjort studien större och krävt mer tid. Vår empiri tog upp intressanta infallsvinklar kring genus i samband med musikanvändandet vilket hade varit intressant att arbeta vidare med i en framtida studie.
Vi upplever att litteraturgenomgången tog en stor del av vår arbetsprocess då det var svårt att hitta litteratur som var relevant för just våra frågeställningar. Mycket av befintlig
litteratur som finns om musik har enbart en positiv syn på musikanvändandet. Detta ställde stora krav på oss att hela tiden vara neutrala i vår egen bild av musikanvändandet och hela tiden förhålla oss kritiska till den positiva respons om musikanvändandet som vi ständigt tog del av i litteraturen.
Under studiens gång upplevde vi styrkan med att ha en samarbetspartner. Vi har delat åsikter och idéer, hämtat stöd från och inspirerats av varandra. Samtidigt handlar det om att ha en förmåga att lyssna till andra och att kunna ge men även ta emot konstruktiv kritik. Två personer möts med olika bakgrunder, erfarenheter och kvaliteter och det blir en utmaning att på bästa sätt ta tillvara på varandras styrkor. Även verksamma pedagoger i förskolan och skolan arbetar i arbetslag och utmanas ständigt att ta del av varandras erfarenheter och personligheter, något som vi fått erfara under studiens gång.
6 Referenslista
Aulin - Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan. (2003) Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning, 9. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan – Barnet sången och lekfullheten
genom livets faser (2:a uppl.). Hässelby: Runar Förlag AB.
Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång- om rösten, sångerna och vägen dit. Pozkal: Studentlitteratur.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Uppsala Studies in Education). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori (2:a uppl.).Lund: Studentlitteratur.
Holme, I M & Solvang Krohn, B (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa förlag
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder (3: e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj, Olsson Bengt, Pramling Niklas & Wallerstedt, Cecilia(2008). Konsten att lära barn estetik- En utvecklingspedagogisk studie
av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag
Selberg, Gunvor (1999). Elevinflytande i lärandet. Doktorsavhandling i pedagogik och ämnesdidatik. Luleå: Universitetstryckeriet
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SOU (1992) Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén. Stockholm: Allmänna förlaget
Sundin, Bertil (1979). Barnets musikaliska värld. (2:a uppl.) Lund: Liber
Sundin, Bertil (1982). Barnen och de sköna konsterna: om estetiska verksamheter i
förskolan. Stockholm: Statens kulturråd
Sundin, Bertil (2007) Barns eget skapande. I: Gunnel, Fagius (red.) Barn och sång- om
rösten, sångerna och vägen dit (ss.67-73). Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:Prisma
Tham, Amelie (1998). Jag vill ha inflytande över allt . Stockholm: Enskede Offset.
Uddén (2004). Tanke - Visa - Språk. Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanen för skolan. Skolverket
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för förskolan. Skolverket
Vetenskapsrådet (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. (Tillgänglig 2010-09-27), http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1
Information till föräldrar
Hej
Vi heter Elin Svensson och Jeanette Svensson och just nu skriver vi vårt examensarbete då vi går sista terminen på lärarutbildningen på Malmö högskola. Vårt arbete kommer att beröra vilken plats musiken får ta samt vilken funktion den har i förskolan och skolan. Våra observationer kommer att ske under några dagar. Vi kommer att använda fingerade namn på både förskola, skola, barn/elever samt pedagoger för att det inte ska gå att identifiera någon. Materialet är avsett endast för oss och de anteckningar vi för kommer att slängas när arbetet är klart. Därför ställer vi nu frågan om era barn får ingå i denna observation.
Har ni några frågor hör gärna av er så ska vi besvara dem.
Vänliga hälsningar
Elin Svensson och Jeanette Svensson