Min kunskapsprocess genom arbetet utvärderar jag med att jag hunnit läsa, fördjupat mig inom områden som jag trott mig veta mycket om innan, men även lärt mig något nytt om. Det har inte gjort att jag ändrat riktning i det jag tänkt och trott men jag har nu stöd i hypoteser om läsinlärning, lärande och utveckling. Denna undersökning har medfört att jag förstått att det inte finns en metod att lära barn att läsa som fungerar i praktiken, utan flera. Det är upp till varje pedagog att avgöra och välja metod och inslag av fungerande material.
Som ett första forskande arbete har jag sprungit på svårigheter och fällor i många olika former. Min oerfarenhet har ibland varit påtaglig. Jag har upptäckt att jag varit väldigt optimistisk i tidsåtgång för ett arbete av denna storlek. All planering inför
observationstillfällen och intervjuer visade sig väldigt tungrodd. Dels på grund av det rent uppenbara svåra med att hitta datum och klockslag som passade alla inblandade. Dels
pedagogernas ovilja eller tidsbrist till att medverka i undersökningen. Trots denna omfattande tidsåtgång så anser jag att eventuellt ytterligare arbete borde innefatta fler skolor och metoder. Svårigheten med detta kommer enligt min erfarenhet att bli att få tillräckligt många att ställa upp på undersökningen. En större målgrupp för undersökningen hade troligtvis gett mer exakta och lättydda resultat. Med målgrupp menar jag fler metoder och skolor. Fler
observationstillfällen borde kunna ge bättre och mer rättvisande resultat. I mitt fall upplever jag att jag fick lite för lite material att utgå ifrån. En forskares dröm måste vara obegränsad tillgång till tid och forskningsmaterial. Detta för att komma fram till helt otvetydiga fakta. Självklart är detta en utopi som har väldigt lite att göra med hur det ser ut i verkligheten. Många av mina svårigheter går hand i hand och grundar sig i tidsbristen. Jag har känt mig lite obekväm med att ta för mycket tid och plats i anspråk på skolorna där jag intervjuat och observerat, trots en väldigt välkomnande attityd från skolorna.
Av elva kontaktade skolor var det bara två som ställde upp på hela min undersökning. Kanske hade jag kunnat få in mer information om jag hade använt mig av en enkät. Då hade
tidspressen försvunnit och skolorna hade kunnat svara på enkäten i lugn och ro utan att vi hade behövt stämma av tider för att träffas. Detta hade troligtvis medfört större medverkan i undersökningen. En annan sak som hade kunnat göra intervjuerna effektivare hade varit att använda diktafon. Då hade jag kunnat få med fler frågor under den begränsade tid jag hade till förfogande för intervjun. Dessutom hade jag bättre kunnat använda mig av det material som
jag faktiskt samlade in, då jag vet att jag missat en del information i mitt antecknande under intervjuer och observationer.
Jag hade hoppats på att stöta på både relevant och nyare forskning om läsinlärning och teorier. Materialet som jag skaffade mig blev lite överväldigande för mig. En bättre urvalsprocess för att hålla mig till relevant material hade gjort en del av min efterforskning bättre organiserad. Mitt val av teoretiker hade kunnat vara lite mer okonventionellt och modernt. Det finns redan mycket forskning gjord kring Vygotskij och Piaget. Detta ledde till svårighet att hitta en ny vinkel av läsinlärning.
Arbetet jag utfört har utgått från läsinlärning och metoder som använts för att underlätta arbetet för pedagogen. Då jag bara kommit i kontakt med två metoder har detta medfört en viss vinkling av mina slutsatser, eftersom den ena metoden, Bornholmsmodellen inte är en ren läsinlärningsmetod. Det har varit lätt att förespråka Kiwimetoden av denna anledning.
Det jag kan uppleva som svagheter i arbetet är att jag tvingats dra slutsatser från material som borde ha varit lite mer omfattande. Det vill säga, fler frågor borde ha ställts under intervjuerna och fler observationstillfällen kunde ha bokats in. Kopplingar jag gjort mellan litteratur om läsinlärning och Bornholmsmodellen är inte förankrade i något material jag hittat, utan är mina egna tolkningar. Jag anser mig ha dragit korrekta slutsatser, men de kan självklart inte fastställas med säkerhet. En del av materialet jag tagit fram om Piaget har kommit från
Vygotskijs forskning och kan därför vara vinklat vilket medför att det kan framstå som om jag har en negativ syn på hans tankar och idéer. Jag har sett att undervisning ofta bedrivs i
kommunikation och samspel mellan pedagoger och barn och upplever att barn framgångsrikt lär och hämtar kunskap på detta sätt som Vygotskij och läroplanerna förespråkar. Därför har jag upplevt att skolorna som medverkat i undersökningen lyckas med läsinlärning. Främst framstår Kiwimetoden som en lyckad metod för läsinlärning som visar att barn oavsett tidig ålder kan lära sig läsa genom att läsa.
Två intressanta frågor har dykt upp under tiden jag jobbat med examensarbetet. De båda frågorna skulle kunna leda till vidare forskning. Den ena handlar om hur nationella prov i tredje klass kommer att utformas från och med i år, 2007 och därmed har detta skapat funderingar om hur denna målinriktning vidare kommer att fortplanta sig ner i skolåren. Kommer detta att visa sig på något sätt också i förskolan? Den andra frågan har jag stött på i
samband med en telefonintervju. Den tog upp en eventuell fråga om prestige. Kan det vara så att användandet av endast en arbetsmetod i undervisningen har högre status än att använda flera metoder parallellt? Enligt personen jag intervjuade råder det sådana uppfattningar inom pedagogvärlden. Detta gjorde mig nyfiken på om så är fallet.
Under undersökningen har jag kommit fram till att det är bra att pedagoger använder sig av olika metoder som hjälpmedel i utbildningen, men i slutändan tror jag att det är pedagogen snarare än metoden som får fram bra resultat.
REFERENSER
Allard, Birgitta, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo, (2001). Nya Lusboken- En bok om
läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Bell, Judith (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bonniers Utbildning (1997). Lyckas med läsning Läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Frost, Jörgen, (2002). Läsundervisning - Praktik och teorier. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2004). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar (1994/2006). Språklekar efter Bornholmsmodellen –
en väg till skriftspråket. Linköping: Ing-Read AB.
Körling, Ann-Marie (2006). Kiwimetoden. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Larson, Lotty, Nauclér, Kerstin & Rudberg, Lili-Ann (1992). Läsning och läsinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline, (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och
Internet. Lund: Studentlitteratur.
Palmer, Joy A. (2003). Fifty Modern Thinkers on Education, from Piaget to the present. London: Routledge.
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Smith, Frank (1997/2000). Läsning. Stockholm: Liber AB.
Säljö, Roger (2000). Lärandet i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet
Vygotsky, S. Lev (1978). Mind in Society – The Developments of Higher Psychological
Progress. London, England: Harvard University Press.
Internet
Ahlstrand, Elisabeth, Arnqvist, Anders, Granström, Kjell, & Lidholt, Birgitta (2003).
LAGARBETE och tidig läs- och skrivinlärning. Tillgänglig 2007-04-17.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340 02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300 02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700 7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f0042006c006f00 62002f0070006400660031003100340039002e007000640066003f006b003d00310031003400 39/target/pdf1149.pdf%3Fk%3D1149.
Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik – Ett verksamhetsperspektiv. Umeå Universitet: Print & Media. Tillgänglig 2007-04-17.
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_umu_diva-992- 2__fulltext.pdf%20·%20svenska
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mauritzon, Ulla (1997). Att lära som sexåring –en
kunskapsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. Tillgänglig 2007-04-17.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340 02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300 02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700 7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f0042006c006f00 62002f00700064006600350030002e007000640066003f006b003d00350030/target/pdf50.pdf %3Fk%3D50
Utbildningsdepartementet (1997). Att lämna skolan med rak rygg – Några utgångspunkter. SOU 1997: 108. Tillgänglig 2007-05-08.