Syftet med denna undersökning har varit att studera Montessoripedagogiken, vad den innebär samt hur och om pedagogiken används i idrottsundervisningen. Vi har genom observationer tittat på de idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa, samt intervjuat dem efteråt. Anledningen till att vi intervjuade efter observationerna var att vi inte ville ge för mycket information om varför vi var där. Vi ville att idrottslärarna skulle agera så naturligt som möjligt och inte vara påverkade av vår närvaro. Vi anser att den intervjumetod vi använde oss av ledde till ett naturligt samtal där de intervjuade kände sig avslappnade och tillmötesgående.
Vi har delvis fått svar på våra frågor och funderingar utifrån de metoder vi har använt oss av. Det som hade kunnat ge oss bättre svar är om vi undersökt fler Montessoriskolor samt inkluderat andra i vår studie så som rektorer och andra ämneslärare, då hade vi fått en bild från deras sida av ämnet idrott och hälsa. Detta har vi inte kunnat göra på grund av för lite utrymme i denna begränsade studie men kan vara av intresse för framtiden av oss eller någon annan. Vi har blivit nyfikna på hur och om olika pedagogiska infallsvinklar kan förändra idrottsundervisningen. Därför skulle det vara intressant att utforska om och hur andra friskolors pedagogik används i idrottsundervisningen och hur idrottslärarna på dessa skolor förhåller sig till denna pedagogik. Nya frågor som vi har funderat kring under undersökningens förlopp är: Hur pass är idrottslärarna påverkade av sin omgivning, Montessoripedagogiken samt föreningsidrotten? Ekberg (2009) menar att både lärare och elever har en relation och erfarenhet av föreningsidrotten och att dessa intressen färgar idrottsundervisningen. Likaså påverkar samhället idrottslärarna och det anser vi har även gjorts i Montessoriskolorna på så sätt att skolorna medverkar till att avstå från tävlingsmoment. En annan fråga som hade varit av intresse är att undersöka hur åldersintegrering och elevantal påverkar kvalitén på idrottsundervisningen. Då kan undersökningen beröra om eleverna lättare når sina mål och om idrottslärarens professionalitet kan tas tillvara.
Vi hade även gärna utformat en jämförelsestudie som var vår tanke från början. En jämförelsestudie mellan den traditionella skolan och Montessoriskolan där idrottsundervisningen låg i fokus. Det hade bidragit till att vi själva hade kunnat se om det fanns några skillnader i pedagogiken i idrottsundervisningen. Om det hade funnits mer tid
$+"
hade detta varit av stort intresse. Vi har istället använt oss av Ekberg (2009) och gjort vissa jämförelser i vår undersökning med denna.
I observationerna ville vi se hur pedagogen arbetade utifrån Montessoripedagogiken. I intervjuerna framkom det att ingen av de intervjuade hade en Montessoriutbildning vilket för oss är intressant. Det för våra tankar till hur idrottsundervisningen hade sett ut om någon av de berörda idrottslärarna hade haft en Montessoriutbildning. Hur hade pedagogerna bland annat arbetat med grundprincipen verklighet och natur? Men denna grundprincip kunde idrottslärarna integrerat ämnet idrott och hälsa genom friluftsliv och vandringar i verkliga kontexter där olika miljöer kan bidraga till att eleverna får ett mer funktionellt lärande. Enligt oss finns det inget annat ämne som är så fulländat verkligt i sitt funktionella sammanhang i skolan än som vad idrottsämnet är. Detta praktiska ämne tillför verkliga händelser då eleverna arbetar med och får kunskap om sina kroppar och sin hälsa. Ett exempel kan vara simning. När eleverna simmar gör de det i ett funktionellt sammanhang där de under aktiviteten får direkt utdelning. Ekberg (2009) menade att skolorna inte följde läroplanen, men utifrån våra erfarenheter anser vi att med tanke på att Montessoripedagogiken är lik skolverkets styrdokument i ämnet idrott och hälsa när det bland annat gäller tävling och det fria valet, följs automatiskt läroplanen på ett mer genuint sätt. I grundprincipen skönhet och atmosfär kan även här ämnet idrott och hälsa förena eleverna med naturen. Skolorna skulle kunna skapa rum där atmosfären kan skiftas mot vilken aktivitet och sinnesstämning som idrottsläraren vill att eleven skall uppleva. Till exempel kan skolorna klä ett rum i mörkblått med självlysande stjärnor där eleverna får genom dans och musik upplevelser där sinnena tillfredsställs.
Vi har valt att ta med tidigare forskning kring idrott och hälsa samt om Montessoripedagogiken därför att det har varit relevant för vår studie. Den tidigare forskningen har gett oss insikt om hur ämnet idrott och hälsa samt hur Montessoripedagogiken ser ut idag.
Eftersom vi inte har hittat någon forskning angående Montessoripedagogiken och idrottsundervisning så har vi från början till slut av vår undersökning funderat över varför detta inte gjorts. Därför menar vi att vår undersökning är relevant och behövs och då bland annat för att våra resultat är de enda som finns. Våra resultat kan även medverka till en grund
$'"
för vidare forskning. Våra resultat kan medverka till att blivande lärare, idrottslärare, övrig skolpersonal samt föräldrar får en inblick i hur idrottsundervisningen bedrivs på Montessoriskolor.
Referenser
"Annerstedt, Claes. (2008). Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a
comparative perspective. Physical Education and Pedagogy. Vol 13, nr: 4 2008 s. 303-318.
Backman, Erik. (2008). Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa – ett bidrag till mer
integrering i skolan. Svensk idrottsforskning nr 4 2008 s. 38-42.
Ekberg, Jan-Eric. (2009). Mellan fysisk Bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och
hälsa skolår ni. Malmö: Holmbergs.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande från kunskaps till metodteori Lund: Studentlitteratur.
Karlefors, Inger. (2002). Att samverka eller-: om idrottslärare och idrottsämnet i den svenska
grundskolan. Umeå: Universitet.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lillard Polk, Paula. (1995). Montessoripedagogiken i vår tid. Borås: Centraltryckeriet.
Linde, Göran. (2000). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.
Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane. (2008). Mind the gap: physical education and health
and the frame factor theory as a tool for analyzing educational settings. Physical Education
$("
Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden En introduktion till läroplansteorin. Stockholm: Liber Förlag.
Morgan, Philip & Hansen, Vibeke. (2007). Recommendations to Improve Primary School
Physical Education: Classroom Teachers' Perspectiv. Journal of Educational Research, v101
n2 p99-111 Nov-Dec 2007. 13 pp. (Peer Reviewed Journal) ISSN: 0022-0671. Tillgänglig 2009- 11-03.
http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/detail?vid=5&hid=112&sid=85efac97-74dd- 482e-82a3-
e8b59206be21%40sessionmgr111&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=eric&
AN=EJ781759
Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Quarfood, Christine. (2005). Positivism Med Mänskligt Ansikte, Montessoripedagogikens
idéhistoriska grunder. Stockholm/Stehag: Östlings Bokförlag Symposion AB.
Rathunde, Kevin. (2003). A Comparison of Montessori and Traditional Middle Schools:
Motivation, Quality of Experience, and Social Context. Publicerat i The NAMTAJournal 28:3
sid 12-52. Tillgänglig 2009-12-17.
http://www.montessori-namta.org/NAMTA/geninfo/currentresearch.htm
Skolverket, 2000-07. Kursplan för idrott och hälsa. Tillgänglig 2009-12-10.
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20- %20Idrott%20och%20h%E4lsa
Vetenskapsrådet (2009-11-05). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2009-11-05.
http://www.tenk.fi/hymy/files/Ruotsin_ohje_1990.pdf
$)"
Bilaga 1
Intervjuguide
• Är du utbildad Montessorilärare?
• Vad innebär Montessoripedagogiken för dig?
• Finns det en egen arbetsplan/läroplan på er Montessoriskola som utgår specifikt från Montessoripedagogiken?
• Hur ser ert klassrum ut som grundar sig på Montessorimiljöns frihet och struktur, och där lärarna arbetar efter den indirekta Montessorimetoden?
• Hur ser ämnet idrott och hälsa ut i er arbetsplan/läroplan? • Om inte idrottsämnet finns med, varför?
• Hur ser klassammansättningarna ut?
• Har du arbetat på någon annan skola med traditionell idrottsundervisning och om så är fallet vad skulle du säga är största skillnaderna i idrottsundervisningen?
• Hur arbetar du med Montessoripedagogiken på idrottsundervisningen när det gäller
hjälp till självhjälp?
• Hur arbetar du med elevinflytandet?
((Samklang till deras intresse och mognad är lika med motivation))
• Finns det något speciellt urval inom idrottsaktiviteterna som ni använder i förhållande till Montessoripedagogiken? Varför?
• Hur arbetar du med det teoretiska, själva kunnandet omkring idrott och hälsa i undervisningen? Kunskaps ämne/estetiskt ämne?
• Finns det något specifikt Montessoripedagogiskt material i idrottsundervisningen? • Integreras idrottsundervisningen någon gång med andra ämnen och vise versa och vad
är syftet med detta?
%,"