Resultatet av studien visar sig stämma väl överens med tidigare studier kring forskningsområdet som jag har tittat på. Jag hade hoppats på att hitta någon
undersökning som visar på motsägande resultat men alla de som jag tittat på tyder på i stort sett samma resultat. Samtidigt visar ju det att kommunen där studien genomförts inte är ett undantag när det gäller hur pedagoger i andra kommuner upplever
möjligheterna till meningsfull kompetensutveckling.
Den negativa bild jag tidigare hade kring pedagogernas inställning till kompetens- utveckling visar sig vara ganska så obefogad från min sida. Jag upplevde pedagogernas intresse för kompetensutveckling som relativt svagt men nu när jag har gått på djupet och tagit reda på hur de verkligen uppfattar det så visar det sig att de faktiskt är ganska så nöjda, åtminstone vad gäller deras individuella kompetensutveckling. Pedagogerna känner ju att de faktiskt har möjlighet att påverka men det krävs också att de själva engagerar sig och hävdar sin rätt till kompetensutveckling.
Personligen anser jag att det är betydelsefullt att utbildningsansvariga ser till vilket behov av kompetensutveckling som är mest aktuellt just nu med tanke på samhällets förändring och vilka lokala behov det finns. Om skolan skall ha möjlighet att följa med i den snabba utvecklingen, måste det finnas ett visst intresse för kompetensutveckling och skolutveckling bland pedagogerna. Min tidigare negativa syn av pedagogernas intresse för kompetensutveckling har förändrats genom studien och jag har också kunnat få reda på orsakerna till varför jag har upplevt dem ointresserade. Tid och pengar ställer många gånger till problem och när det gäller möjligheterna till kompetensutveckling visar det sig inte vara annorlunda. Genom studien har jag fått större förståelse för de pedagoger som känner att de inte orkar med mera just nu så länge det inte bara blir en dålig vana att ha en negativ inställning till kompetensutveckling och nytänkande. För att kunna hålla hög nivå på undervisningen och för att försvara vår yrkesprofession anser jag det är av stor betydelse att alla lärare har ett visst intresse av kompetensutveckling både för sin egen och för verksamhetsutvecklingens skull.
Som jag tidigare nämnde överensstämmer undersökningen med vad tidigare studier i ämnet visat. Dock har jag funnit en studie som visar motsägande resultat och som på så
sätt skiljer sig från vad jag har kommit fram till och det är Olssons (2007) studie där satsningen och intresset för Lärarlyftet också har undersökts. Olssons studie visar att den kommunen och pedagogerna där har en positiv inställning till Lärarlyftet. I min studie framkommer precis raka motsatsen. Visserligen är den undersökningen gjord bland pedagoger som undervisar vid gymnasiet och inte bland pedagoger i grundskolan, men jag tror inte att det egentligen är det som gör att pedagogerna har en annan
uppfattning. Men frågan är då vilken kommun som är mest representativ för uppfattningarna runt om i landet och vad anledningen till att uppfattningen är annorlunda där än i kommunen där jag har gjort min undersökning? Det skulle vara intressant att göra en ny undersökning om några år i samma kommun som den jag har gjort undersökningen i nu och då även i några andra närliggande kommuner för att se hur väl satsningen med Lärarlyftet då har fallit ut. Kommer bilden att vara förändrad då och vad kan i så fall anledningen till det vara? Detta tycker jag skulle vara ett mycket intressant fortsatt forskningsområde för framtida undersökningar. Dessutom skulle det vara intressant att mera gå på djupet och undersöka vad som skulle behöva förändas för att pedagogerna skall uppleva den kollektiva och centralt styrda kompetensutvecklingen som mera meningsfull. Även detta skulle vara intressant för en framtida undersökning. I studien har det framkommit två saker som gjort mig lite förvånad. Dels det svaga intresset för Lärarlyftet och dels att pedagogerna vid de två olika skolorna uppfattar individuell och kollektiv kompetensutveckling så olika. Som jag kan se det skulle det kunna handla om två saker. Antingen kan det bero på arbetssättet på skolorna, då skola B arbetar mera arbetslagsinriktat enligt min mening jämfört med skola A. Dessutom beslutar pedagogerna vid skola B i större utsträckning själva inom arbetslaget vilka fortbildningar de vill satsa på. Eller så kanske det beror på att rektor Birgitta tydligare framhåller att kompetensutvecklingen även skall gynna arbetslaget i stort och att de därför ser kompetensutvecklingen som mera kollektiv vid denna skola. Detta är dock bara mina egna lösa spekulationer och inget som jag med säkerhet vågar påstå.
Då det gäller själva genomförandet måste jag vara självkritisk och ärlig. För det första kan graden av frivillighet att delta i intervjuerna diskuteras. Vid skola B fick jag personligen fråga runt bland pedagogerna och be någon av dem att ställa upp så att jag
skulle få två pedagoger att intervjua även vid denna skola. Jag hade hellre önskat att de själva hade anmält sitt intresse. På så sätt kan graden av frivilligt deltagande diskuteras. Dessutom ångrar jag att jag inte höll mig till att sitta i det lilla ostörda rummet som jag hade tänkt vid genomförandet av intervjuerna vid skola A. Då kanske vi hade sluppit att bli avbrutna men det vet jag inte med säkerhet. Men skall jag göra fler intervjuer
framöver så har jag denna erfarenhet med mig och lär inte göra om misstaget igen förhoppningsvis.
Sedan måste jag slutligen också erkänna att jag har varit lite naiv. Med facit i hand skulle jag ha resonerat annorlunda kring valet av metod om jag skulle ha gjort om min undersökning. Innan jag startade upp mitt examensarbete trodde jag att bara kvalitativa intervjuer skulle ge alltför litet empiriskt material och därför bestämde jag mig även för att använda mig av en enkätstudie. Nu i efterhand visar det sig att det hade varit fullt tillräckligt att nöja mig med vad jag hade kunnat få fram genom intervjuerna.
Visserligen fick jag en fingervisning om vilka tankar som figurerade bland pedagogerna över lag, men frågan är om jobbet med enkäterna har gett mig så mycket mer
information än vad jag annars skulle ha fått ut av bara intervjuerna. Dessutom var enkäterna ganska fåordigt besvarade. Trots allt har det varit kul att genomföra
undersökningen och hela tiden har jag haft full överblick över arbetets gång och vilken tid jag har att förfoga över. Med andra ord anser jag att jag har planerat och strukturerat min tid väl under de veckor jag har haft till mitt förfogande för arbetet.
Som avslutning vill jag citera Ellen Key med orden ”Bildning är det vi har kvar, sedan vi glömt allt vi lärt” (Maltén, 1997:37). Det viktiga är inte att vi går en massa olika utbildningar, utan det är vad vi sedan kan göra med det vi har lärt oss. Personligen anser jag att Malténs (1997:193-194) definition av begreppet passar väl in på min egen bild eftersom jag själv också anser att vi aldrig blir fullärda i läraryrket. För mig är det en självklarhet att vi hela tiden har något mera att lära och jag har lovat mig själv att den dagen då jag anser mig vara fullärd, då skall jag packa ihop mina saker och gå hem.
Referenser
Björk, Maj & Johansson, Monica (1996). Dubbellogg – ett redskap för reflektion och lärande. I Birgit Lendahls & Ulla Runesson (Red). Vägar till lärares lärande (s.52- 69). Lund: Studentlitteratur.
Ellström, Per-Erik (1996). Arbete och lärande – förutsättningar och hinder för lärande i
dagligt arbete. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Emsheimer, Peter (1994). Behovsanalys och uppföljning – för bättre
fortbildningsplanering. I Torsten Madsén (Red), Lärares lärande (s.189-206). Lund: Studentlitteratur.
Hansson, Lena, Klemensson, Anna & Svensson, Anna-Lena (2006). Blir man någonsin
färdig lärare. – En studie kring kompetens – och skolutveckling i tre kommuner. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet. Tillgänglig: 2008-11-14
http://www.uppsatser.se/uppsats/702937e389/
Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindö, Rigmor (1996). Den kollegiala dialogen. I Birgit Lendahls & Ulla Runesson
(Red), Vägar till lärares lärande (s.33-51). Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2008). Kurser och kompetensutveckling. Tillgänglig 2008-12-03.
http://lararforbundet.se/web/ws.nsf/webbIndexsida?ReadForm&index=95880FB8FA BC9516C125729400764AC6&kategoriid=00311FAC
Lärarnas Samverkansråd (2004). Uppföljning av ÖLA 00. Djupstudie i 20 kommuner
2002-2004 Slutrapport. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Tillgänglig 2008- 12-02.
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/073B2F9B5CEF7E4CC12572C A002F505A/$FILE/Djupstudierapport%202004.pdf
Maltén, Arne (1995). Lärarkompetens – i ett mångdimensionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Maltén, Arne (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur. Nilsson, Ingrid (2006). Grundskollärares tankar om kompetensutveckling. Lund:
Nilsonius, Ann-Sofi & Malmberg, Sofie (2006). Lärares förhållningssätt – ett
perspektiv på lärande. Kristianstad: Högskolan Kristianstad/Enheten för Lärarutbildning. Tillgänglig: 2008-11-24.
http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00000733/
Olsson, Kelly (2007). Kompetensutveckling bland ekonomilärare. Malmö: Malmö högskola/Lärarutbildningen. Tillgänglig: 2008-11-25.
http://dspace.mah.se:8080/dspace/handle/2043/5552
Orre, Johanna Ulrika & Andersson, Björn (2008). Brist på vikarier en orsak till avhopp.
Lärarnas tidning, (19), 6-7.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Richardson, Gunnar (2004). 7: e uppl. Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle
förr och nu. Lund: Studentlitteratur.
Riksdagen (1985). Skollagen (1985:1100). Tillgänglig 2008-11-17
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100
Rönnerman, Karin (1998). Utvecklingsarbete – en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Tillgänglig 2008-11-17
www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Skolverket (2007). Satsning på lärarfortbildning – en del i lärarlyftet. Tillgänglig 2008- 10-30.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/16/61/31649fe0.pdf
Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2001). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig: 2008-10-26
Enkätfrågor pedagoger
Bilaga1 1. Vilken grundutbildning/inriktning har du?
...
2. Hur många år har du i yrket? ...
3. Vad innebär kompetensutveckling för dig? ……… ……...……... ... ... ... ...…....………
4. Är du engagerad i någon form av kompetensutveckling för tillfället? Ja Nej (gå vidare till fråga 5) Vad i så fall? ...……….……… …………...…… ……… ……… ………..………
Är det ditt eget initiativ eller ledningens? ...………..
Är det under arbetstid eller på fritiden? ...……….... Kommentar……… ……… ………..……… ………..……… ………..………
5. Har du deltagit i någon kompetensutveckling utöver A-dagar de senaste två åren?
Ja Nej (gå vidare till fråga 6) Vad för utbildning i så fall?
...
...
...
...…...………
Tidsperiod (antal dagar, tillfällen eller poäng) ...
...
...………
Om du har deltagit i kompetensutveckling utöver A-dagar de senaste två åren, har det varit ditt eget initiativ eller har du blivit ombedd av ledningen att gå utbildningen? (Om flera olika så förklara var och en för sig). ...
...
...………
…………..….………
Vad för utbildning/ämnesområde i så fall? (Om flera så förklara var och en för sig) ...…
…...
...
…………...………
6. Känner du att du har möjlighet att påverka eller komma med förslag till din egen och kollegornas kompetensutveckling? Ja Nej ………
7. Är det individuell eller kollektiv kompetensutveckling som du anser vara vanligast på din skola?
Individuell kollektiv
Ge gärna något exempel………..
...
...
...…………
8. Vad tror du det är för område som skolledningen helst ser att du vidareutvecklar dina kunskaper i? ……….
...
...……
9. Hur ser du själv på ditt behov av och inställning till kompetensutveckling? (flera alternativ möjliga) Känner mig trygg med den utbildning jag redan har. Jag behöver inget mer för att kunna undervisa. Känner mig trygg i min lärarroll men känner ändå ett vidare behov av kompetensutveckling inom områdena...
...………
…………
Känner mig inte helt färdig. Jag skulle vilja utveckla mig mer inom området/områdena...
...………...
...
Känner att det räcker med den utbildning jag får under A-dagar. Känner oftast lust och glädje då jag tänker på kompetensutveckling. Känner att jag inte orkar med mera arbete (kompetensutveckling) just nu Känner mig oftast stressad och trött och då jag tänker på
10. Tycker du att du kompenseras tillräckligt för den tid du lägger ner på kompetensutveckling? Ja (gå vidare till fråga 11) Nej
Om inte, tror du att skulle du känna större entusiasm och ha mera ork till kompetensutveckling om du fick utbildningen inräknad i din arbetstid? Ja Nej
Kommentar………
………
………...………
11. Sett utifrån hela arbetslaget. Känner du att det är något område som ni skulle behöva utveckla som arbetslag? Vad i så fall? ...
...
...
...……….………
12. Skulle du kunna tänka dig att gå med i satsningen Lärarlyftet och studera på heltid? Ja Inom vilket/a ämnesområde i så fall? ...
...….………
Nej Varför inte?……….
...
...……… 13. Anser du att skolledningen/kommunen är positiv till satsningen Lärarlyftet? Ja Nej Vet ej