Tankar om Lärarlyftet

Den sista frågeställningen handlar om vilka möjligheter respondenterna ser med regeringens satsning Lärarlyftet.

Det insamlade materialet visar att intresset för Lärarlyftet är relativt svagt bland respondenterna och att kunskaperna om möjligheterna med satsningen över lag är obetydliga. Framförallt är det de pedagoger som har varit verksamma i yrket under många år som övervägande svarar att de inte skulle kunna tänka sig att studera genom Lärarlyftet och de har inte heller engagerat sig så mycket i vad det innebär. Elsa och Irene säger i intervjuerna:

E: - Jag vet inte så mycket om det. Vi har väl säkert fått något mail om det här på skolan. Det har vi ju säkert fått tror jag. Men absolut inte att man har märkt något speciellt om det […] men sen får vi ofta höra att det måste sparas pengar så det är kanske därför. Sen har jag

själv inte lagt så stort intresse på det. Jag tycker inte riktigt det är lönt med tanke på min egen ålder och hur länge jag har kvar att jobba […] det är ju bättre att satsa på de yngre.

I: - jag har verkligen tänkt till men jag kan inte säga att jag har fått någon information alls om Lärarlyftet faktiskt. […] Självklart behöver statusen för läraryrket höjas så det har väl med det att göra förmodar jag. Det ligger ju i tiden och det debatteras mycket i tidningarna om det. […] sen tror jag det har att göra med att vi i Sverige har legat otroligt lågt i internationella undersökningar om elevernas resultat.

Intervjuer och enkäter visar samtidigt att det finns ett klart större intresse för Lärarlyftet bland pedagoger som är utbildade under senare år och som även har många år kvar att arbeta. Samtidigt uttrycker de, att de känner att ekonomin stoppar dem eller att det rent tidsmässigt inte passar in i deras liv just nu och därför inte har ansökt även om intresset kanske finns. I likhet med denna undersökning, visar Orre och Anderssons (2008) att en av anledningarna till det svaga intresset för Lärarlyftet just beror på de dåliga

ekonomiska villkor som erbjuds. Stina är väl insatt i vad Lärarlyftet innebär men säger att det absolut inte är något som ledningen har lyft fram och hennes tankar stämmer väl överens med vad Orre och Andersson (2008) kommit fram till. Stina säger:

Det känner jag absolut inte alls att de satsar på. Det skall nog vara något som dom väljer och känner att de vill satsa på i så fall. […] Själv känner jag att om jag skulle göra något för skolans skull så vill jag ju inte lägga pengar till. Men visst om jag skulle kunna göra det på heltid med full lön så skulle jag kunna vara intresserad inom vissa saker såsom att förkovra mig i läs – och skriv ännu mer, men jag är inte intresserad eftersom det är för dåligt betalt. Tyvärr! Fast för min del handlar det nog mera om min tid än om pengarna. Finns inte något direkt intresse från min sida just nu eftersom jag har mindre barn hemma.

Pedagoger och rektorer fick också berätta vad de tror är anledningen till satsningen Lärarlyftet. I intervjun med Irene framkommer vad hon tror är anledningen men hon är inte helt säker.Irene berättar:

Självklart behöver statusen på läraryrket höjas så det har väl med det att göra förmodar jag. Sen tror jag också att det har att göra med att vi i Sverige har legat otroligt lågt i

internationella undersökningar om elevernas resultat vid exempelvis PISA-undersökningar.

Irenes tankar visar sig dock sammanfalla väl med vad Skolverket (2007) anger som sitt syfte med satsningen, det vill säga höja statusen för läraryrket och förbättra elevernas

resultat. Även Richardson (2004:167) framhåller pedagogernas fortbildning som ett viktigt instrument för att eleverna skall kunna nå upp till målen. Dessutom hävdar Rönnerman (1998:8-21) att det är den kompetensutveckling som kan leda till skolutveckling och bättre undervisningsresultat som prioriteras.

Under intervjuerna med rektorerna framkommer det, att Anita är betydligt mera insatt i vad Lärarlyftet innebär jämfört med vad Birgitta visar sig vara. Båda framhåller dock att det inte har gjorts så mycket propaganda för denna form av kompetensutveckling i kommunen eftersom det samtidigt kostar kommunen en del pengar. Anita säger:

… det innebär också en kostnad för kommunen. Det är inte gratis och i detta här

ekonomiska läge som vi har haft under många år gör att kommunen visserligen går ut med det, men sen sovras det centralt vem som skall få gå. Alla får ju inte som söker utan där måste finnas ett behov i området där jag jobbar.

Genom tolkningen av empirin framkommer det att pedagogerna över lag har en negativ syn eller ingen uppfattning alls om hur skolledningen ställer sig till satsningen på Lärarlyftet. Dessutom verkar här finnas en gemensam uppfattning bland såväl

pedagoger som rektorer, att kommunen de är anställda i inte alls verkar vilja satsa några pengar på kompetensutveckling i form av Lärarlyftet. Även Orre och Andersson (2008) hävdar att ekonomin visar sig vara en avgörande för såväl pedagogers som

skolledningens inställning till Lärarlyftet, vilket alltså visar sig stämma överens med uppfattningen bland respondenterna i denna undersökning. Däremot visar Olssons (2007) studie på raka motsatsen då det gäller ledningens inställning till Lärarlyftet. I hennes studie framkommer att den kommunen uppmuntrar pedagogerna att söka till Lärarlyftet och att samtliga pedagoger där visar sig vara positiva till satsningen (Olsson, 2007). Så är ju inte alls fallet i den här kommunen där denna undersökning är gjord.