Vid undersökningens genomförande upplevde vi att den första intervjun skilde sig från de övriga intervjuerna när det gällde följdfrågor. Efter första intervjun fick vi fler tankar och idéer om vad vi kunde ställa för följdfrågor eftersom pedagogernas svar hela tiden gav oss nya tankar. Nu efteråt känner vi att vi hade velat intervjua varje pedagog en gång till. Vissa svar har vi inte kunnat jämföra eftersom olika svar kom fram efterhand och saker som vi inte hade tänkt på innan kunde vi ställa följdfrågor om till de pedagoger som vi skulle intervjua. Vi har vinklat våra följdfrågor beroende på de svar vi redan har fått av tidigare intervjuade
pedagoger. Däremot kan vi känna att vi har missat att ställa dessa följdfrågor till de pedagoger som vi redan intervjuat. Genom att intervjua pedagogerna igen hade vi haft möjlighet att ställa mer liknande följdfrågor till alla pedagogerna.
När det gäller litteraturen så hade vi tagit reda på en del om ämnet innan intervjuerna.
Eftersom vi inte visste vilka svar vi skulle få av pedagogerna vid intervjuerna kunde vi endast söka efter litteratur som var övergripande när det gällde språk, lek och miljö. I efterhand har vi fått söka ny information om de svar som vi fick vid intervjuerna. Här har det blivit en mer djupare undersökning baserat på pedagogernas svar.
Under intervjuerna använde vi oss av en diktafon men vi har inte känt att vi har haft så stor användning av inspelningarna i sammanställningen av intervjuerna. Eftersom en av oss antecknade och hann skriva mer än vad vi trodde så har vi till största del använt oss av anteckningarna. Däremot har vi använt oss av inspelningarna för att skriva ner citat av pedagogerna.
Under arbetets gång har vi valt att sitta tillsammans och göra det mesta av arbetet gemensamt. Vi kände att det var svårt att dela upp det eftersom det blev mycket diskussioner under
genomförandet. När det gäller intervjuerna blev det mycket diskussioner om hur vi hade upplevt pedagogernas svar men även vilka pedagoger som tyckte liknande eller olika i vissa av våra frågor. Eftersom vi hade olika erfarenheter av förskolorna sedan tidigare och ville jämföra båda förskolorna men även avdelningarna sinsemellan blev det många diskussioner och därför blev det svårt att dela upp. Vi upplever att diskussionerna har varit givande för oss båda då vi har fått andra tankar och ett bredare synsätt. Även pedagogernas svar har gett oss
tankeställare om hur man kan lägga upp verksamheten i förskolan. Här kom det även fram en del saker som man bör tänka på som pedagog. Pedagogernas erfarenheter och arbetssätt har gett oss en inblick i hur två verksamheter kan fungera. Vi skulle ha velat genomföra fler observationer då vi upplevde de två som vi har gjort som mycket givande. Även om vi har gjort observationer innan på egen hand under utbildningen så kände vi att hade mycket att diskutera efter de två gemensamma observationerna. Här kunde vi jämföra tidigare
observationer och erfarenheter vilket gav oss en bredare insyn i verksamheten och vi kunde bolla fler idéer sinsemellan.
Nya frågor som vi har fått under arbetets gång är om pedagogerna tycker det är någon skillnad på arbeta med en helsvensk eller en mångkulturell barngrupp? Vilka fördelar och nackdelar finns det med homogena och heterogena barngrupper? Finns det för- och nackdelar med åldersindelade barngrupper?
Referenslista
Arnqvist, Arne (1993) Barns språkutveckling. Studentlitteratur: Lund.
Bjar, Louise (2006) Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1999) Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Stockholm: Liber AB.
Calderon, Lena (2004) Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid Att förstå barns tankar. (2000) Stockholm: Liber
Elstgeest, Jos översättning Moback, Margareta (1996) Våga språnget: om att undervisa i
naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, Ann (1996) Småbarns sagostund. Kultur, språk och lek. Stockholm: Liber AB Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003) Utvecklingspsykologi, Stockholm: Natur och Kultur Klerfelt, Anna (2002) Var ligger forskningsfronten? – 67 avhandlingar i barnpedagogik
under två decenier, 1980- 1999. Stockholm: Skolverket.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992) I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Lindahl, Marita (1998) Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
bibliotek. Stockholm: Myndighet för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling (2003) Faktisk fantasi- barns språkutveckling genom
skapande. Stockholm: Fritzes.
Ogden, Terje (2003) Social kompetens och problembeteende i skolan. Stockholm: Liber AB Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Svensson Per-Gunnar & Starrin Bengt (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Prisma.
Tornberg, Christina (1993) En öppen barnskola med lek som metod. Solna: Ekelund. Tullgren, Charlotte (2003) Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Utbildningsdepartementet (2000) Läroplan för förskolan/Lpfö 98. Västerås: Skolverket & CE Fritzes AB.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetniska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wagner, Ulla (2004) Samtalet som grund. Stockholm: Bonnier.