Vi är väl medvetna om att vart mynt har två sidor, den tesen gäller även för denna undersökning. Vi kommer i detta kapitel försöka förhålla oss kritiska till vår undersökning samt föra en diskussion kring de metoder vi har valt och genomfört samt vårt empiriska material.
Mot slutet av denna undersökning samt sammanställandet av detta arbete finns det hos oss nu en oro. Undersökningsfrågan handlar om att främst synliggöra pedagogers olika erfarenheter av att arbeta med en lekinriktad pedagogik, vilket också är vårt huvudsakliga syfte. Men allt eftersom har fokus ofrivilligt kommit att skifta. Detta på grund av de svar som våra informanter givit oss. I så lång utsträckning som det har varit möjligt har vi försökt att hålla oss objektiva till undersökningen, med det menar vi att vi inte på förhand ville förutsätta att det fanns problem med att skapa en lekinriktad pedagogik. Det har å andra sidan nu blivit klart för oss att det finns en problematik, vilken pedagogerna var mest ivriga över att få tala om. Fokus från vilka erfarenheter de har, har istället kommit att handla mycket om varför det finns en avsaknad av erfarenheter hos pedagogerna.
Sett tillbaka på undersökningens genomförande, är vi nöjda med våra val av metoder. Observationerna gav som bekant inte mycket, eftersom leken inte gick att återfinna vid de tillfällen vi besökte klassen. Vi är dock medvetna om att det hade kunnat se annorlunda ut vid
38
andra tillfällen, även om det pedagogerna sagt i intervjuerna visar på motsatsen, då de berättar att de inte leker in kunskap i särskilt stor utsträckning. Observationerna blev ändå ett bra komplement till intervjuerna med pedagogerna. Genom kvalitativa intervjuer och genom de spontana samtal vi förde med eleverna under observationerna anser vi att vi fick ett bra djup i undersökningen. Vi märkte tidigt att Patel och Davidssons (2003) tratteknik var till stor nytta, eftersom vi valde att använda oss av inledande stora frågor öppnade pedagogerna sig för oss och delgav oss sina tankar. Detta gav oss i sin tur fler uppslag och det ledde till nya frågor och tankar hos oss. Det som Bell (2006) förespråkar, nämligen den fokuserade intervjun, fungerade väl för vår undersökning. Det löst formulerade frågeformuläret gav oss många nya uppslag vid varje intervju och vi fick möjligheten att vid ett senare tillfälle komplettera våra intervjuer genom att ställa de nya frågorna till respondenterna. Vi inser att det var en tursam möjlighet att vi fick tid att ställa de nya frågorna till pedagogerna. Hade vi inte fått den möjligheten (att tiden inte hade räckt till eller att respondenterna inte kunnat ställa upp etc.), hade vi istället suttit med massor av obesvarade frågor som gäckat oss.
Något som vi inte är helt nöjda med, då vi ser tillbaka på genomförandet av intervjuerna, är att vi pga. vår egen undermåliga planering fick ont om tid vid en av intervjuerna. Inför intervjuerna hade vi en sämre framförhållning, planeringen skedde i stort sett bara från dag till dag. Även om vi vet att ansvaret för detta ligger hos oss själva, är det för vår undersöknings resultat en intressant iakttagelse att pedagogernas tidsschema faktiskt knappast tillät någon mer planering än dag till dag. Kanske är detta ett ytterligare bevis för pedagogernas tidsbrist? Något som vi känt oss tvivlande till har varit användandet eller icke användandet av våra observationer och spontana samtal med eleverna i klassen. Till en början fanns barnens åsikter och synpunkter med som en del av syftet för undersökningen, vilket vi sedan valde att skala bort. Det ingår inte längre i vårt primära syfte att ta reda på vad barnen anser om lek som inlärningsmetod, i det slutliga sammanställandet av undersökningen har vi dock känt att det är av vikt för oss att på något sätt ändå visa delar av barnens åsikter och synpunkter. Främst för att de ska kunna bidra till analysen av det pedagogerna har delgett oss vid intervjuerna.
Vad gäller vår empiri har vi vid flera tillfällen upplevt det svårt att vara objektiva i förhållande till den information vi har fått. Vi är påverkade i vårt sätt att tänka av vår utbildning och vår praktik, vilket knappast har underlättat för objektiviteten.
Vi är medvetna om att vårt val att genomföra undersökningen i en mer begränsad form (i endast en klass) kan ha påverkat resultatet. Hade vi gjort samma undersökning på en annan skola eller ytterligare en skola (en typ av jämförelse) är vi medvetna om att det med stor
39
sannolikhet hade sett annorlunda ut, med andra pedagoger och elever. Det leder oss in på att man på flera olika sätt hade kunnat utforska ämnet lek som inlärningsmetod vidare.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Vi har endast snuddat vid ämnet lek som metod för inlärning. Det finns oerhört många forskare som har studerat ämnet tidigare men få som verkligen har gett pedagogerna chansen att uttrycka sina tankar i en allmän debatt kring ämnet. Vi anser att det bör finnas fler vägar för kommunikation mellan olika instanser: skolan, lärarutbildningar och politiker. För att dessa vägar ska öppnas behövs mer forskning och samtal kring hur skolans verklighet ser ut i förhållande till teorier, anser vi.
En intressant aspekt som vi diskuterat kan vara att man gör mer djupgående jämförelser mellan förskola och grundskola. Vi upplever det som att leken har ett mer naturligt utrymme i förskolans inlärning och att det fungerar bättre i förskolans verksamhet att leka in kunskap. Kanske kan ett större utbyte mellan dessa två verksamheter, förskola och grundskolans tidigare år, bidra till att underlätta för grundskolans pedagoger?
Vår uppfattning är att de flesta blivande och nyutexaminerade lärarna känner en viss oro inför att påbörja sin yrkesverksamma tid. Det hade därför varit intressant att forska mer ingående kring hur nyblivna pedagoger ser på sitt uppdrag och hur de känner inför att arbeta med lek som inlärningsmetod.
En sista infallsvinkel som vi har diskuterat men som vi lagt åt sidan i denna undersökning är att man kan sätta politiker och beslutsfattare i förhållande till skolan. Vi har fått uppfattningen – genom att vi genomfört denna undersökning – att politiker ofta har en sämre verklighetsanknytning. Vi undrar om de är medvetna hur skolan verkligen kan se ut och hur pedagogerna upplever olika situationer och arbetsuppgifter? Dessa nya olika forskningsområden som vi tagit upp, anser vi skulle kunna bidra till en viktig samt ökad debatt kring problematiken som rör lek i samspel med inlärning i grundskolans tidigare år.
40
Referenslista
Abbott, Lesley (1995). Del 2 Leken och skolans ansvar: ”Lek är toppen!”. I Janet R. Moyles Släpp in leken i skolan! Hässelby: Runa förlag.
Anning, Angela (1995). Del 2 Leken och skolans ansvar: Leken och läroplanen. I Janet R. Moyles Släpp in leken i skolan! Hässelby: Runa förlag.
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2005). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering, Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockolm: Natur och kultur.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Folkman, Marie-Louise & Svedin Eva (2003). Barn som inte leker – Från ensamhet till social lek. Stockholm: Runa förlag.
Griffiths, Rose (1995). Del 3 Leken och skolämnena: Matematik och lek. I Janet R. Moyles Släpp in leken i skolan! Hässelby: Runa förlag.
Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur.
Hangaard Rasmussen, Torben (2002). Leksakernas virtuella värld. Lund: Studentlitteratur. Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodikteori. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, Henning (2006). Av betydelse för LÄRANDET. Pedagogiska magasinet, (1) s. 20-21.
Kishimoto, T. M (2003). Toys and the public policy for child education in Brazil. I: A. Nelson, L-E. Berg, K. Svensson (red.) Toys as communication. Toy research in the late twientieth century, Part 2. Stockholm: Stockholm International Toy Research Centre, KTH.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2006). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Landahl, Joakim & Lundahl, Christian (2003). Mellan lust & betygshets. Pedagogiska magasinet, (2) s. 48-54.
41
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Skollag Stockholm: Lärarförbundet.
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Pramling, Ingrid (2006). Idag har jag inte lärt mig någonting... Pedagogiska magasinet (1) s.
16-19.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2005). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (2007). 2:a uppl. Grundläggande färdigheter - och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Qvarsell, Birgitta (1987). Skolbarns lek och lärande. I barns skapande lek. Centrum för barnkulturforskning nr. 10, Stockholms universitet.
Selberg, Gunvor (1999). Elevinflytande i lärandet. Luleå: Luleå tekniska universitet. Strandberg, Leif (2007). Vygotskij i praktiken. Nordstedts akademiska förlag.
Svensson, Ann- Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur .
Thavenius, Jan (2006). Alexandersson mitt i SENmoderniteten. Pedagogiska magasinet (1) s. 30-31.
Vygotskij, Lev (2006). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
Elektroniska referenser
Vetenskapliga rådet (2002). Forskningsetiska principer. [Elektronisk version] Tryck: Elanders Gotab. http://www.helsingborg.se/templates/SchoolStandardPage.aspx?id=61368&epslanguage=SV Tillgänglig: 2009-12-07. http://www.lund.se/upload/Gemensam%20skola/skolplan-2009-antagen-KF-låg.pdf Tillgänglig: 2009-12-07. http://www.malmo.se/Kommun--politik/Stadsdelar/Centrum/Forskolor--grundskolor/Vara- skolomraden/Johannesomradet/pagefiles/skolplan.pdf#search='skolplan' Tillgänglig: 2009-12-07.
42
http://www.orebro.se/3486.html Tillgänglig: 2009-12-07.
http://www.vasteras.se/Tvarsnittsdokument/Grundskolen%C3%A4mnd/lasaskrivaraknagarant