Överlag anser jag att mitt arbete flutit på bra men jag har stött på några hinder på vägen, där jag skulle kunnat påverka några personer men inte andra. Jag kunde till exempel kontaktat landskapsarkitekten tidigare och omformulerat frågorna redan från början. Jag skulle inte haft så många frågor och de jag hade skulle inte vara av ”ja eller nej”-typen. När jag skrev frågorna så visste jag att några var ”ja eller nej”-frågor men jag trodde att vuxna automatiskt skulle fylla ut så att svaret blev mer uttömmande. Jag vet nu att det inte är så. Om det hade fungerat bättre med politikern och landskapsarkitekten kanske jag inte hade behövt göra en snabb-intervju med platschefen per telefon. Efter den intervjun inser jag vikten av att ha en inspelning att transkribera, i stället för att ha svaren hastigt nerskrivna på ett papper som låg nära till hands.
Jag anser att syftet med mitt examensarbete har blivit uppfyllt genom min undersökning och att mina frågeställningar i huvudsak har blivit besvarade. Jag har fått en djupare insikt i några elever och lärares synpunkter, hur de resonerar och planerar kring sin skolgård. Dock önskar jag att jag hade fått ett bättre underlag att analysera när det gäller hur man planerar en skolgård. Att använda intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med arbetet anser jag har varit ett väl fungerande tillvägagångssätt för att få fram mitt empiriska material till min analys. Kanske skulle jag genomfört intervjuer med fler elever och lärare i andra klasser eller rent av haft längre intervjuer, för att på så sätt få en bredare undersökningsgrupp och därmed ett större underlag till
min analys. Jag har dock svårt att se när lärarna skulle haft möjlighet att sitta längre än vi satt.
När jag genomfört detta examensarbete och läst tidigare forskning och tidigare undersökningar så har det mesta jag läst varit positivt inställt till att använda skolgården som klassrum. I böcker och avhandlingar står det om hur lätt det är att genomföra lektioner ute och att alla elever tycker om att ha lektioner ute. Jag kan känna att jag blir inspirerad av allt detta jag läser och av de lärare som använder skolgårdens pedagogiska möjligheter men jag ställer jag mig ändå kritisk till delar av det. Jag inser att det mesta som skrivs om skolgården och skolans utemiljö är normativt – man ”ska” vara ute eftersom ”alla” vet att det är bra för eleverna och att man lär in på olika ställen och sätt. Efter att ha genomfört denna undersökning och skrivit detta examensarbete undrar jag dock fortfarande varför det inte är fler lärare och elever ute på skolgården under lektionstid också. Visst finns det lärare på denna skola som använder och utnyttjar skolgården som pedagogiskt rum men överlag ser verkligheten annorlunda ut. De flesta har ”traditionell” undervisning inne i klassrummet och endast använder skolgården till rasten, vilket då stämmer överens med hur skolgården beskrivs av Nationalencyklopedin i början av detta examensarbete.
Referenser
Bell, Judith (2005). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber
Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Carlsson, Bertil (1991). Kvalitativa forskningsmetoder. Falköping: Almqvist & Wiksell Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I: Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.), Utomhusdidaktik (ss.9-24). Lund: Studentlitteratur
de Jong, Marjanna (1995) Pedagogiska och sociala aspekter på lokaler för barnomsorg. Underlag till Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:2
Dewey, John (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar -
metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber
Ericsson, Gunilla (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I: Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.), Utomhusdidaktik (ss.137-150). Lund: Studentlitteratur
Giest, Hartmut & Lompscher, Joachim (2003). Formation of Learning Activity and Theoretical Thinking in Science Teaching. In Kozulin, Alex; Gindis, Boris; Ageyev, S., Vladimir & Miller, M., Suzanne (red.), Vygotsky’s Educational Theory in Cultural
Context (pp.267-288). Cambridge: Cambridge University Press
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lindholm, Gunilla (1995). Skolgården – vuxnas bilder – barnets miljö. Alnarp: Movium Lökken, Gunnvor & Söbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Nordin-Hultman, Elisabeth (2008). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber
Olsson, Titti (1995). Skolgården – det gränslösa uterummet. Stockholm: Liber
Olsson, Titti (2002). Skolgården som klassrum – Året runt på Coombes School. Stockholm: Runa
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2009). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 – Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts
Sutterby, John A. & Frost, Joe (2006). Creating play environments for early childhood: Indoors and out. In Spodek, Bernard & Saracho, Olivia N. (red.), Handbook of research
on the education of young children (pp.305-321). London: Lawrence Erlbaum
associates