Skolgården – observationer

De Jong (1995:23f) beskriver olika typer av rum och dess funktion samt att skolgården kan ses som ett uteklassrum. Om jag skulle beskriva denna skolgård i form av olika rum då skulle den bestå av ca sju rum; 1. Stenarna 2. Bollplanerna 3. Buskarna 4. Sandlådan. 5. Klätterställningen 6. Gungorna och slutligen 7. Öppen plats med bordtennisbord och målat schackbräde på asfalten.I rum sju och mellan de övriga rummen sträcker sig ett stort asfaltområde där några hagar och king-out-planer är målade. (King-out-plan = en målad kvadrat indelad i fyra mindre kvadrater. Rutorna har namnen Kung, Dam, Knekt och Tjänare (slav). Målet är komma till Kungarutan och försvara platsen, detta gör man genom att studsa en boll på olika sätt). Vid mina observationer får jag känslan av att asfaltområdet mellan rummen endast används som transportsträcka till och från olika ställen. Elever har behov av olika typer av rum för att kunna hoppa, springa och leka, så kallade förutbestämda rum men de behöver även få en chans till att själv upptäcka och bestämma vad rummet ska vara till (de Jong, 1995:23f). När jag är ute på en av mina observationer ser jag hur vissa av eleverna drar sig undan från de förutbestämda rummen och ut mot de stora stenarna, som jag tidigare beskrivit. Jag ser hur eleverna leker fritt och hör dem prata och fantisera undertiden som de leker.

Jag förflyttar jag mig runt på hela skolgården och iakttar elever och lärare under tystnad. Jag är ute på raster så väl som på lektionstid. Det första jag lägger märke till är hur livligt det är på hela skolgården när eleverna är ute på rast. Det spelas fotboll, basket och bandy, någon sitter på linbanan och några går och pratar i små grupper. Det spelas schack och klättras på klätterställningen, jag ser ett par lärare stå och prata vid klätterställningen. Plötsligt hör jag en ringsignal och vänder mig om, en lärare kallar in till lektion. Vips så är eleverna borta. Nu är det lektion och alla elever har sprungit in. Skolgården är lika öde som den var full av liv för en liten stund sedan. Några timmar senare är det rast igen och skolgården fylls åter av liv för att en stund senare bli tyst och tom igen. Detta mönster upprepar sig varje dag och varje vecka jag genomför mina observationer.

Eleverna rör sig överallt på skolgården, ser jag under mina observationer. Om jag hade kunnat sitta uppe i luften och titta ner hade jag sett hur eleverna förflyttar sig till och

från alla ”rum”. Runt byggnader och bollplaner, runt och i buskarna som finns. Det är ett jämt flöde runt hela skolgården. Det som skiljer sig åt är när de olika årskurserna har rast. Till exempel får ettor och tvåor inte vara i ”rum” 5-7 på grund av att de då inte kan se eller höra när läraren ringer in till lektion. När årskurs 5-7 har rast används inte ”rum 1, 3, 4, 5 och 6. De väljer i stället att förflytta sig mellan och i ”rum” 2 och 7.

Ettor och tvåor är nere vid linbanan och vid stenarna, de gräver i sandlådan och spelar fotboll. Treor och fyror spelar mycket fotboll, klättrar på klätterställningen, gungar och springer runt och leker häst. Femmor, sexor och sjuor ser man inte lika mycket då de ofta är inne i skolbyggnaden för att spela kort eller så. När de är ute rör de sig mest till och från fotbollsplanen, basket- och bandyplanen samt schackbrädet som är målat på asfalten. Jag lägger märke till att de äldre eleverna inte verkar ha någon naturlig samlingsplats eller ens någonstans att sitta. När jag genomför mina observationer är det tydligt att de olika bollplanerna mest utnyttjas av pojkar i olika årskurser, flickor går mest och pratar, leker häst eller klättar på klätterställningen. Skolgården signalerar även att bollsporter är viktigt för denna skola då de tar upp så stor plats på skolgården.

I inledningen till detta arbete tog jag upp att en av mina frågeställningar rör lärarnas användande av skolgården och inte en enda gång under alla mina observationsdagar ser jag någon lärare aktivt använda skolgården tillsammans med eleverna. Jag observerar att lärarna endast är ute då de är rastvakt eller när de ska förflytta sig till eller från någon byggnad. Ofta ser jag dem tillsammans med andra lärare i närheten av platser för vuxna (jfr. de Jong 1995:40).

En av mina funderingar var om eleverna kunde dra sig undan och få vara ifred eller om de hela tiden är i blickfånget för andra elever och lärare. Under ett av mina observationstillfällen ser jag en pojke sitta på marken och gråta. Han sitter intill en husvägg och har benen högt uppdragna mot hakan. Jag iakttar hur elever och lärare runt omkring tittar på pojken men ingen går för att prata med honom. Vid detta tillfälle anar jag den makt som Nordin-Hultman (2008:51) skriver om. Makten liknas vid prästens upphöjda nivå gentemot församlingen i kyrkbänkarna, lärarnas position i ett klassrum men även genom att eleverna hela tiden är i blickfånget här på skolgården. De Jong (1995:7) menar att barn i olika åldrar har olika stort behov av närhet till de vuxna och därmed också behov av att kunna dra sig undan om de vill.